Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014. Miljöredovisning för år 2012
Sammanfattning Detaljmål 2011 2014 2012 Resultat 2012 1. Elanvändningen i landstingets fastigheter beräknat i kwh/m 2 BRA-yta har minskat med 17 procent till år 2014 till 108 kwh/m 2 (22 procent år 2020 till 100 kwh/m 2 ) Minskning 9 % 2. Energi till uppvärmning i landstingets fastigheter beräknat i kwh/m 2 BRA-yta har minskat med 12 procent till år 2014 till 113 kwh/m 2 (17 procent till år 2020 till 105 Minskning 4 % kwh/m 2 ) 3. Den totala energianvändningen av el och uppvärmning i landstingets fastigheter har minskat med 9 procent till år 2014 (15 procent år 2020) Minskning 1 % 4. Andelen förnybar el i landstingets fastigheter är 75 procent år 2014 23 % 5. Vid samtliga ny och ombyggnationer tillämpas projekteringsanvisningarnas miljökrav år 2014 Pågår 6. Koldioxidutsläppen från landstingets samtliga tjänsteresor har minskat med 9 procent till år 2014 (18 procent år 2020) Minskning 7 % 7. Koldioxidutsläppen från landstingets tjänsteresor med bil har minskat med 25 procent till år 2014 (40 procent år 2020) Minskning 20 % 8. Koldioxidutsläppen från den kollektivtrafik som landstinget beställer med Länstrafiken har minskat med 20 procent till år 2014 (30 procent år 2020) Minskning 14 % 9. Energiförbrukningen från landstingets samtliga tjänsteresor har minskat med 10 procent år 2014 (19 procent år 2020) Minskning 4 % 10. Andelen miljöfordon bland landstingets tjänstebilar och inhyrda fordon är 100 procent år 2014 (100 procent år 2020) 63 % 11. Minst 10 procent av tjänsteresorna mellan Umeå och Stockholm sker med tåg år 2014 (minst 25 procent år 2020) 1,5 % 12. Utsläpp och kassation av läkemedel har minskat enligt handlingsplan år 2014 Pågår 13. Minst 75 procent av förskrivarna har fått utbildning i att minska utsläpp och kassation av läkemedel år 2014 14. Utsläpp av lustgas har minskat med 30 procent år 2014 Minskat 30 % 15. Andelen ekologiska livsmedel utgör minst 25 procent av den totala inköpskostnaden livsmedel år 2014 6 % 16. Andelen socialt och etiskt märkt livsmedel utgör 25 procent per utvald produkt av Kaffe 65 % den totala inköpskostnaden per produkt år 2014 17. Alla kemikalier som används inom landstinget är registrerade på ett samordnat sätt enligt lagstiftningens krav år 2012 80 % använder helt eller delvis KLARA 18. 5 procent av kemikalier som har allvarliga hälso- och miljöeffekter har fastats ut år 2014 Pågår 19. Andelen ersättningsprodukter för produkter med PVC, silver och utfasningsämnen, som uppfyller kvalitetskrav och inte är mer än tio procent Pågår dyrare, är 100 procent år 2014 20. Sociala krav enligt uppförandekoden ställs vid alla upphandlingar av berörda produktkategorier Pågår 21. Den totala mängden avfall har minskat med 5 procent/vårdtillfälle år 2014 Ökning 5 % 22. Mängden farligt avfall har minskat med 60 procent per viktade vårdtjänster år 2014 Ökning 10 % 23. Andelen konventionellt avfall som sorteras till återvinning är minst 25 procent år 2014 19 % återvinns 24. Miljöledningssystem är implementerat i landstingets samtliga verksamheter år 2014 NEJ 25. Samtliga verksamhetschefer har genomgått miljöutbildning år 2014 NEJ Målet bedöms kunna nås inom tidsramen Målet är möjligt att nå inom tidsramen om ytterligare åtgärder sätts in Målet är mycket svårt att nå inom den utsatta tidsramen även om ytterligare åtgärder sätts in
1. Inledning 1.1 Det miljöpolitiska programmet innehåller fyra delar Miljöpolicy Övergripande mål för landstingets miljöarbete fram till år 2020. Detaljerade mål 2011-2014 Handlingsplan med aktiviteter 2011 2014 för genomförande av det miljöpolitiska programmet. 1.2 Miljöpolicy I huvuddrag innebär miljöpolicyn att landstingets verksamhet ska, med utgångspunkt i lagar och föreskrifter, bidra till uppfyllandet av de nationella miljömålen som har koppling till verksamhetens betydande miljöpåverkan och verka för hög trafiksäkerhet i den trafik som landstinget genererar. Landstinget ska också bidra till utveckling för hela Västerbotten en god hälsa och en bra livsmiljö. 1.3 Övergripande mål för miljöarbetet fram till år 2020 Anger inriktningen för landstingets miljöarbete och fokuserar på områden där landstingets verksamhet har mest påverkan på miljön. Dessa områden är: Fastigheter och energianvändning Trafik Läkemedel och lustgas Produkter och kemikalier Avfall Organisation och utbildning 1.4 Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter Anger hur landstingets miljöpolicy och övergripande mål för miljöarbete ska omsättas i praktiken under åren 2011 2014. Landstingsstyrelsen fastställde detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014 den 27 september 2011. En del aktiviteter har börjat genomföras och läget vid årsskiftet 2011-12-31 redovisas. 1.5 Uppföljning och redovisning I miljöredovisningen presenteras hur arbetet med att nå de detaljerade målen går. Uppföljningen sker årligen. I miljöredovisningen används symbolerna med glada och ledsna ansikten för att illustrera om målet har nåtts eller inte. Symbolerna är densamma som används för att de nationella miljömålen (illustratör Tobias Flygar). Målet bedöms kunna nås inom tidsramen Målet är möjligt att nå inom tidsramen om ytterligare åtgärder sätts in Målet är mycket svårt att nå inom den utsatta tidsramen även om ytterligare åtgärder sätts in 1
2. Uppföljning av detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014 I miljöredovisningen redovisas måluppfyllelse och genomförda aktiviteter 2012 för respektive fokusområde. 2.1 Fastigheter och energianvändning 1. Elanvändningen i landstingets fastigheter beräknat i kwh/m 2 BRA-yta har minskat med 17 procent till år 2014 till 108 kwh/m 2 (22 procent år 2020 till 100 kwh/m 2 ) Elanvändningen uppgick 2012 till 116 kwh/m 2 vilket motsvarar en minskning med 9 procent mot jämförelseåret 2009. Minskningen kan främst härledas till avveckling av centralånga vid Skellefteå lasarett samt genomförda åtgärder i EPC Fas 2. Under 2012 har centralångan avvecklats på NUS vilket kommer att ge resultat under 2013. Fortsatt installation av alltmer elintensiv medicinteknisk utrustning ökar den verksamhetsberoende elanvändningen. Målet bedöms möjligt att nå men det krävs ytterligare åtgärder. kwh/m2 Elanvändning i landstingets fastigheter 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 År 2005 Spec.förbr År 2009 Spec.förbr År 2010 Spec.förbr År 2011 Spec.förbr År 2012 Spec.förbr kwh/m2 kwh/m2 kwh/m2 kwh/m2 kwh/m2 VLL totalt 129,7 128,0 122,7 113,7 116,2 2. Energi till uppvärmning i landstingets fastigheter beräknat i kwh/m 2 BRA-yta har minskat med 12 procent till år 2014 till 113 kwh/m 2 (17 procent till år 2020 till 105 kwh/m 2 ) Värmeanvändningen uppgick 2012 till 123 kwh/m 2 vilket motsvarar en minskning med 4 procent mot jämförelseåret 2009. Värmeanvändningen minskar successivt men inte i en takt som gör att målet med visshet kommer att nås inom utsatt tid. Ytterligare åtgärder krävs för att uppsatta mål ska uppfyllas. kwh/m2 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 Energi för uppvärmning i landstingets fastigheter 40,0 20,0 0,0 År 2005 Spec.förbr År 2009 Spec.förbr År 2010 Spec.förbr År 2011 Spec.förbr År 2012 Spec.förbr kwh/m2 kwh/m2 kwh/m2 kwh/m2 kwh/m2 VLL totalt 128,5 126,7 125,0 123,6 123,3 2
3. Den totala energianvändningen av el och uppvärmning i landstingets fastigheter har minskat med 9 procent till år 2014 (15 procent år 2020) Den totala energianvändningen (el och värme) uppgick 2012 till 127 GWh vilket motsvarar en förändring med -1 procent mot jämförelseåret 2009. Den totala användningen har minskat trots en ökning av ytan i landstingets fastighetsbestånd under perioden 2009-2011. Målet bedöms möjligt att nå förutsatt att ytterligare åtgärder sätts in. MWh 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 Total energianvändning i landstingets fastigheter (el och värme) 40 000 20 000 0 År 2009 MWh År 2010 MWh År 2011 MWh År 2012 MWh VLL totalt 127 838 129 820 127 612 126 570 4. Andelen förnybar el i landstingets fastigheter är 75 procent år 2014 Andelen förnybar el bedöms uppgå till omkring 23 %. I nuläget har Landstinget inget avtal om förnybar el. Andelen är beräknad utifrån Energimarknadsinspektionens rekommendendation att andelen förnybar el bedöms enligt en så kallad residualmix för 2011. Målet kommer inte att nås såvida upphandling av förnybar el alternativt investering i egen produktion av förnybar el ej sker. 5. Vid samtliga ny och ombyggnationer tillämpas projekteringsanvisningarnas miljökrav år 2014 Projekteringsanvisningarna har kompletterats med energikrav. Arbete pågår med att inarbeta även miljökrav i projekteringsanvisningen. Målet är möjligt att nå. 3
Handlingsplan med aktiviteter 2007-2010 för området Fastigheter och energianvändning Landstingsstyrelsen fastställer handlingsplan med följande aktiviteter för att uppnå de detaljerade målen för området Fastigheter och energianvändning: Aktivitet Klart Aktuellt tillstånd 2012-12-31 Beslutade åtgärder enligt EPC Fas 2 2011-09-02 Klart slutförs Beslutad uppföljning enligt EPC Fas 3 2016-09-02 Pågår genomförs Beslutad konvertering ånga NUS 2012-12-31 Klart Aktiviteter som syftar till energismart 2014-06-30 Pågår beteende i landstingets verksamheter tillämpas Energieffektiva upphandlingar av verk- 2014-06-30 Pågår samhetsutrustningar t ex med hjälp av LCC-kalkyl Strategi för Grön IT tillämpas 2011-12-31 Pågår Upphandling av förnybar el 2012-06-30 Ej påbörjat Projekteringsanvisningar för nybygg- 2014-06-30 Pågår nation, ombyggnation och rivningsarbete kompletteras med miljökrav 4
2.2 Trafik 6. Koldioxidutsläppen från landstingets samtliga tjänsteresor har minskat med 9 procent till år 2014 (18 procent år 2020) Koldioxidutsläppen från landstingets tjänsteresor har minskat med 7 procent 2012 jämfört med basåret 2009. Det är framförallt resande med bil som har minskat. Koldioxidutsläpp från landstingets tjänsteresor (ton) 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 flyg 1542 1543,94 1515,02 1634,36 0 0 tåg 0 0,0015 0,00122 0,0018 0 0 buss 112,888 112,888 100,056 97,039 0 0 privatbil 354,2 299,674 346,85 321,688 0 0 hyrbilar 2,853 3,007 40,507 1,759 0 0.tjänstebilar (inkl )amb 2009 2010 2011 2012 2013 2014 1030,92 953,887 853,585 782,89 0 0 Måltal 2769 2769 2769 2769 2769 2769 7. Koldioxidutsläppen från landstingets tjänsteresor med bil har minskat med 25 procent till år 2014 (40 procent år 2020) Koldioxidutsläpp från tjänsteresor med bil har minskat med 20 procent jämfört med basåret 2009. Det är resande med landstingets tjänstebilar (bilpool och verksamhetsbilar) som minskat. Målet är möjligt att nå. Koldioxidutsläpp från landstingets tjänstresor med bil (ton) 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 privatbil 354,2 299,674 346,85 321,688 0 0 hyrbilar 2,853 3,007 40,507 1,759 0 0.tjänstebilar (inkl )amb 2009 2010 2011 2012 2013 2014 1030,92 953,887 853,585 782,89 0 0 Måltal 1041 1041 1041 1041 1041 1041 8. Koldioxidutsläppen från den kollektivtrafik som landstinget beställer med Länstrafiken har minskat med 20 procent till år 2014 (30 procent år 2020) Koldioxidutsläppen från kollektivtrafiken har minskat med 14 procent. 5
9. Energiförbrukningen från landstingets samtliga tjänsteresor har minskat med 10 procent år 2014 (19 procent år 2020) Energiförbrukningen från landstingets tjänsteresor har minskat med 2 % jämfört med basåret 2009. Det är dock en ökning jämfört med 2011 vilket beror på att tjänsteresor med flyg har ökat. Målet är möjligt att nå. Energiförbrukning från landstingets tjänsteresor (GWh) 12 10 8 6 4 2 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Energiförbrukning, flyg 5,2038 5,349771 5,3776324 5,9248742 0 0 Energiförbrukning, tåg 0,0234 0,028575 0,0206404 0,0303552 0 0,Energiförbrukning 0,5304391 0,5304391 0,470142 0,4559666 0 0 länstrafiken Energiförbrukning, privatbil 1,0143 0,8581581 0,9932526 0,9211967 0 0 Energiförbrukning, hyrbilar 0,0083726 0,0089471 0,1348962 0,0078887 0 0,Energiförbr. tjänstebilar 3,5701051 3,2524909 2,9032266 2,6351542 0 0 verksamhetsbilar, bilpool Måltal 9,3 9,3 9,3 9,3 9,3 9,3 10. Andelen miljöfordon bland landstingets tjänstebilar och inhyrda fordon är 100 procent år 2014 (100 procent år 2020) Av landstingets totalt 318 tjänstebilar är 201 miljöfordon vilket är 63 procent. Under 2012 har det införts stopp för nyintag av leasingbilar i landstinget med anledning av att hemsjukvården flyttas över till kommunen under 2013 och man förväntar ett stort överskott på leasingbilar. Under 2012 har också resandet minskat vilket medför att bilpoolerna successivt avvecklas när leasingtiderna går ut. Det här sammantaget gör att antalet lesingbilar minskar. Andelen miljöbilar i landstinget kommer sannolikt inte att öka närmaste året. 120 100 80 60 40 20 0 59 67 Andel miljöfordon (%) 63 44 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Andelen miljöfordon Måltal 11. Minst 10 procent av tjänsteresorna mellan Umeå och Stockholm sker med tåg år 2014 (minst 25 procent år 2020) Andelen resor på sträckan Umeå-Stockholm som sker med tåg är 1,5 procent. 6
Handlingsplan med aktiviteter 2011-2014 för området Trafik Landstingsstyrelsen fastställer handlingsplan med följande aktiviteter för att uppnå de detaljerade målen för området Trafik: Aktivitet Klart Aktuellt tillstånd 2012-12-31 Regler för tjänsteresor revideras 2011-09-30 Klart enligt klimatsmarta tjänsteresor Aktiviteter i enlighet med klimatsmarta 2014-06-30 Pågår tjänsteresor i landstingets genomförs med fokus på: video- och webbkonferens, tåg långa sträckor, buss korta sträckor, effektiv fordonshantering och bilpool, samåkning, sparsamt körsätt, tjänstecyklar Översyn av trafikbeställningar till Läns- 2011-12-31 Pågår trafiken Årliga trafikbeställningar och samråd 2013-12-31 Pågår med länets kommuner Upphandling av miljöfordon med fokus 2011-12-31 Ej påbörjat på förnybara bränslen och möjlighet att avropa/uppgradera till bättre miljöfordon under avtalsperioden Modell för klimatkompensation av 2011-12-31 Påbörjat tjänsteresor tas fram 7
2.3 Läkemedel och lustgas 12. Utsläpp och kassation av läkemedel har minskat enligt handlingsplan år 2014 Handlingsplan för att minska utsläpp och kassation av läkemedel 2012-2014 har fastställts av landstingsdirektören under 2012. Aktiviteter för att kontrollera kassation av läkemedel har genomförts som stickprov vid apoteken i länet. Aktiviteter i handlingsplanen riktas särskilt på att minska utsläpp av läkemedel. Några läkemedel kommer att följas särskilt. 13. Minst 75 procent av förskrivarna har fått utbildning i att minska utsläpp och kassation av läkemedel år 2014 Utbildning ges fortlöpande till förskrivare vid informationsträffar. 14. Utsläpp av lustgas har minskat med 30 procent år 2014 Lustgasutsläppen har minskat med 30 % jämfört med basåret 2005. Handlingsplan för att minska utsläpp av lustgas 2012-2014 har fastställts av landstingsdirektören under 2012. Under 2010 och 2011 har en fördjupad undersökning av ledningsnätet av lustgas genomförts och identifierade läckage har åtgärdats. Lustgasförbrukning per sjukhus (kg) Lustgasförbrukning NUS Lustgasförbrukning Ske Lustgasförbrukning Lse 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2011 2012 2013 2014 8
Handlingsplan med aktiviteter 2011-2014 för området Läkemedel och lustgas Landstingsstyrelsen fastställer handlingsplan med följande aktiviteter för att uppnå de detaljerade målen för området Läkemedel och lustgas: Aktivitet Klart Aktuellt tillstånd 2012-12-31 Handlingsplan för att minska utsläpp 2011-12-31 Klart och kassation av läkemedel 2011-2014 tas fram Användning av utvalda läkemedel följs 2014-12-31 Pågår upp årligen enligt handlingsplan Kassation av läkemedel följs upp 2014-12-31 Pågår enligt handlingsplan Handlingsplan för att minska utsläpp 2011-12-31 Klart av lustgas 2011-2014 tas fram Utsläpp av lustgas följs upp årligen 2014-12-31 Pågår enligt handlingsplan Investering i destruktionsanläggning 2012-12-31 Investeringsäskande inlämnat till för lustgas, inklusive installation 2014-06-31 investeringsrådet. 9
2.4 Produkter och kemikalier 15. Andelen ekologiska livsmedel utgör minst 25 procent av den totala inköpskostnaden livsmedel år 2014 Andelen ekologiska produkter inom sjukhusen som serveras till patienter och personal utgör 6 procent. Det är stora skillnader mellan sjukhusen där Skellefteå lasarett har 14 procent, Lycksele lasarett 7 procent och NUS 5 procent. Ekologiska livsmedel som används är kaffe, mjölk och fisk. Andel ekologiska livsmedel per sjukhus (%) 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 2011 2012 2013 2014 Andel eko. livsmedel NUS 1,73 4,87 0,00 0,00 Andel eko. livsmedel Ske 10,96 13,97 0,00 0,00 Andel eko. livsmedel Lse 3,62 7,02 0,00 0,00 Total andel eko. livsmedel 3,98 5,97 0,00 0,00 Måltal 25 25 25 25 16. Andelen socialt och etiskt märkt livsmedel utgör 25 procent per utvald produkt av den totala inköpskostnaden per produkt år 2014 Av de utvalda livsmedlen; kaffe, the och banan som ska vara socialt och etiskt märkt konsumeras 52 procent rättvisemärkt kaffe och målet har nåtts för den produkten. Rättvisemärkt the och banan har inte börjat användas ännu. 70,00 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 0,00 Andel rättvisemärkta livsmedel per produkt (%) Andel rättvisemärkt kaffe Andel rättvisemärkt te Andel rättvisemärkt banan Måltal 2011 2012 2013 2014 10
17. Alla kemikalier som används inom landstinget är registrerade på ett samordnat sätt enligt lagstiftningens krav år 2012 Samtliga verksamheter i landstinget har erbjudits utbildning i det databaserade kemikaliesystemet KLARA. 85 procent av landstingets verksamheter har fått utbildning i KLARA. Verksamheter registrerar kemikalier i kemikaliesystemet KLARA 2012 20% 80 procent av landstingets verksamheter registrerar helt eller delvis sina kemikalier i KLARA medan 20 procent inte har börjat använda KLARA. 17% 63% Använder KLARA Använder KLARA delvis Använder inte KLARA 18. 5 procent av kemikalier som har allvarliga hälso- och miljöeffekter har fastats ut år 2014 Arbetet med att fasa ut hälso- och miljöskadliga kemikalier har påbörjats i de verksamheter som använder kemikaliesystemet KLARA. 19. Andelen ersättningsprodukter för produkter med PVC, silver och utfasningsämnen, som uppfyller kvalitetskrav och inte är mer än tio procent dyrare, är 100 procent år 2014 Arbetet är påbörjat och genomförs fortlöpande. 20. Sociala krav enligt uppförandekoden ställs vid alla upphandlingar av berörda produktkategorier Sociala krav enligt uppförandekoden ställs vid aktuella upphandlingar. 11
Handlingsplan med aktiviteter 2011-2014 för området Produkter och kemikalier Landstingsstyrelsen fastställer handlingsplan med följande aktiviteter för att uppnå de detaljerade målen för området Produkter och kemikalier: Aktivitet Klart Aktuellt tillstånd 2012-12-31 Utbildning av berörd personal om 2013-12-31 Ej påbörjat anskaffning till och användning av ekologiska livsmedel i landstingets verksamheter Upphandling av ekologisk mjölk och 2013-12-31 Klart övriga livsmedel Upphandling av socialt och etiskt 2013-12-31 Påbörjat märkta livsmedel Utbildning och stöd för användare 2011-12-31 Klart. Fortlöpande aktivitet av kemikaliesystemet KLARA inom landstingets verksamheter Identifiering av kemikalier och produkter 2012-12-31 Pågår som används i verksamheterna och som kan ha allvarliga hälso- och miljöeffekter Utbyte av kemikalier som innehåller 2014-06-30 Påbörjat hälso- och miljöfarliga ämnen sker enligt landstingets miljöledningssystem Uppförandekoden följs vid upphandling 2014-12-31 Pågår av berörda produktkategorier 12
2.6 Avfall 21. Den totala mängden avfall har minskat med 5 procent/vårdtillfälle år 2014 Den totala mängden avfall per vårdtillfälle har ökat med 5 procent jämfört med basåret 2009. Total mängd avfall (kg) per vårdtillfälle Total mängd avfall / vårdtillfälle Måltal 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 22. Mängden farligt avfall har minskat med 60 procent per viktade vårdtjänster år 2014 Mängden farligt avfall har ökat med 10 procent jämfört med basåret 2005. Den största anledningen till att mängden farligt avfall ökat är att autoklaven som renar det smittförande avfallet från landstingets verksamheter har haft flera driftstopp och att utrymmet i avfallsterminalen på NUS inte räcker till för att lagra avfallet. Det har istället fått skickas som farligt avfall till förbränning. 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Mängd farligt avfall (kg) per viktade vårdtjänster Total mängd farligt avfall vid sjukhusen /viktade vårdtjänster Måltal 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 23. Andelen konventionellt avfall som sorteras till återvinning är minst 25 procent år 2014 Andelen som sorteras till återvinning är 19 procent för sjukhusen. Det är dock en stor variation mellan sjukhusen. Målet är möjligt att nå. Andel konventionellt avfall som källsorteras per sjukhus (%) 40,00 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 2011 2012 2013 2014 Andel källsorterat material totalt 17,74 19,38 0,00 0,00 Andel källsorterat material, NUS 14,57 15,40 0,00 0,00 Andel källsorterat material, Ske 28,57 34,78 0,00 0,00 Andel källsorterat material, Lse 24,85 25,32 0,00 0,00 Måltal 25 25 25 25 13
Handlingsplan med aktiviteter 2011-2014 för området Avfall Landstingsstyrelsen fastställer handlingsplan med följande aktiviteter för att uppnå de detaljerade målen för området Avfall: Aktivitet Klart Aktuellt tillstånd 2012-12-31 Logistikplan tas fram för förbättrad och 2012-12-31 Ej påbörjat förenklad avfallshantering inklusive källsortering vid sjukhusen Inventering av behov och anskaffning 2012-12-31 Ej påbörjat Av utrustning för källsortering på avdelningsnivå (inklusive investeringar) Inventering av behov och anskaffning 2012-12-31 Ej påbörjat av utrustning för avfallshantering i återvinningsrum/avfallsterminal (inklusive investeringar) Hantering av organiskt avfall vid sjuk- 2012-12-31 Påbörjat husen sker i samarbete med respektive kommun med fokus på återvinning av matavfall från personalmatsalar och produktionskök 14
2.6 Organisation och utbildning 24. Miljöledningssystem är implementerat i landstingets samtliga verksamheter år 2014 Under 2011 har ett gemensamt miljöledningssystem för Västerbottens läns landsting tagits fram. Miljöledningssystemet finns publicerat på linda och www.vll.se/miljo. Arbetet med att implementera miljöledningssystemet har inte påbörjats. 25. Samtliga verksamhetschefer har genomgått miljöutbildning år 2014 Arbetet har ej påbörjats. 15
Handlingsplan med aktiviteter 2011-2014 för området Organisation och utbildning Landstingsstyrelsen fastställer handlingsplan med följande aktiviteter för att uppnå de detaljerade målen för området Organisation och utbildning: Aktivitet Klart Aktuellt tillstånd 2011-12-31 Landstingets miljöledningssystem 2014-06-31 Pågår revideras kontinuerligt Miljöledningssystemet integreras i 2012-12-31 Pågår landstingets ledningssystem Plan för implementering och certifiering 2012-12-31 Ej påbörjat av miljöledningssystem enligt ISO 14001 tas fram Kommunikationsplan för miljöprogram 2011-12-31 Ej påbörjat internt och externt tas fram Utbildningsplan för perioden tas fram 2011-12-31 Ej påbörjat och genomförs 16
3. Övrigt om landstingets miljöarbete 3.1 Landstingets miljöorganisation Landstingets miljöorganisation finns inom Miljö- och säkerhetsavdelningen, basenheten Logistik och består av en miljösamordnare och en miljöhandläggare. Från 1 oktober 2010 finns ytterligare en miljöhandläggare på halvtid som arbetar med kemikaliefrågor. Deras huvuduppgift är att som stödfunktion tillse att den miljölagstiftning som landstingets verksamheter omfattas av kan uppfyllas. Ansvaret för miljöfrågorna följer linjeansvaret vilket innebär att landstingsdirektören och verksamhetscheferna har det formella ansvaret. 3.2 Myndighetskrav Sjukhusen har sedan mitten av 1990-talet tillstånd enligt Miljöbalken att bedriva miljöfarlig verksamhet. Sjukhusverksamhet är inte längre tillståndspliktig utan klassas nu som anmälningspliktig verksamhet enligt miljölagstiftningen. Landstinget har valt att behålla befintliga miljötillstånd för samtliga sjukhus tillsvidare. Varje år lämnas miljörapport för sjukhusen till respektive kommun. Landstinget har ett separat tillstånd enligt Miljöbalken för helikopterverksamheten vid Norrlands universitetssjukhus. Landstinget har överklagat villkor 6 i länsstyrelsens tillståndsbeslut. Mark- och miljödomstolen har bifallit landstingets talan och höjt de bullerbegränsande åtgärderna från 50 till 55 dba max. Enligt Mark- och miljödomstolens dom ska landstinget genomföra bullerbegränsande åtgärder i befintliga bostadshus som ligger inom inflygningsvägarna så att den beräknade ljudnivån inomhus i sovrum inte överstiger 55 dba max. Domen meddelades i december 2011 och åtgärdsarbetet påbörjas under 2013. 3.3 Energieffektiviseringsbidrag Landstinget har sökt och fått energieffektiviseringsbidrag från Energimyndigheten. Bidraget gäller för perioden 2010-2014 och omfattar energieffektivisering inom fastigheter och transporter. Under 2012 har bidraget bland annat använts till samåkningsprojekt i Storuman i ett samarbetsprojekt mellan landstinget och Storumans kommun, utbildning i livscykelkostnad (LCC) vid upphandling till personal vid upphandlingsavdelningen, fastighet och IT. 17