Resultat Kommunernas hantering av läs- och skrivsvårigheter Dyslexiförbundet FMLS Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn (FDB) Inläsningstjänst 13-8-31
Om undersökningen Syftet med undersökningen var att kartlägga hanteringen av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi på kommunal nivå. Studien riktar sig till Sveriges 1 största kommuner, där den som ansvarar för kommunens hantering av läs- och skrivsvårigheter har fått besvara en webbenkät. Svaren för de enskilda kommunerna redovisas separat. Ett register över ansvariga för kommunens arbete med läs- och skrivsvårigheter i grundskolan byggdes upp genom telefonkontakt med samtliga kommuner. Det finns variationer i hur tydligt ansvaret i frågan åligger specifika personer och enkäten har i flera kommuner internt vidareförmedlats till annan person som uppfattats vara mer lämpad att besvara frågorna. Totalt genomfördes 72 internetintervjuer under perioden 13 maj 4 juni 13. Svarsfrekvensen var därmed 72 2
Slutsatser Hälften har handlingsplan/ger direktiv till skolorna I 46 procent av kommunerna finns en handlingsplan eller ges direktiv till kommunens skolor gällande läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Direktiv är vanligare i mindre än i större kommuner. I de fall det finns direktiv så förmedlas de i flertalet kommuner till samtliga grundskolor. Uppfattningen är också att direktiven följs av skolorna, men i många fall görs inte en sådan uppföljning. Upptäckt prioriterat I direktiven behandlas främst frågan om upptäckt av läs- och skrivsvårigheter. Nästan lika många arbetar med hur svårigheterna kan förebyggas och ger exempel på stödinsatser. 3
Slutsatser En tredjedel screenas aldrig under grundskoletiden I nästan hälften av kommunerna görs screening för läs- och skrivsvårigheter i förskoleklass och två av tre gör det senast i andra klass, men i en tredjedel av kommunerna görs ingen screening av eleverna under grundskolan. Screening görs i vissa kommuner i varje årskull, men det finns en tendens till ökad screening i inledningen av mellanstadiet respektive högstadiet. Utredningstiden för en diagnos är längst i de större kommunerna I endast 19 av 72 kommuner görs en dyslexiutredning inom 8 veckor I genomsnitt är väntetiden för en dyslexiutredning 22 veckor. Väntetiden är påtagligt längre i de största kommunerna i vissa fall i upp till två år! I flera kommuner görs ingen utredning alls. Tillgången till inlästa läromedel särskilt låg I endast knappt hälften av kommunerna har eleverna tillgång till dator eller inlästa läromedel vid behov. Tillgången till inlästa läromedel är särskilt låg i större kommuner. I tre av fyra kommuner har alla elever med läs- och skrivsvårigheter tillgång till rättstavningsprogram och verktyg för talsyntes. 4
Slutsatser Fortbildning är generellt åsidosatt Fortbildning av lärare är vanligare beträffande pedagogiska verktyg än beträffande pedagogik mot elever med läs- och skrivsvårigheter Fortbildning är vanligare i kommuner som har en handlingsplan Skoldatatek vanligt kommuner som har en handlingsplan Sju av tio kommuner har Skoldatatek Skoldatatek är det vanligaste sättet att sprida kompetens kring dessa frågor 5
Knappt hälften av kommunerna har handlingsplan Har kommunen fastlagt en handlingsplan eller gett några direktiv till sina grundskolor gällande läs- och skrivsvårigheter/dyslexi? 1 Ja Ja 8 4 46 54 39 33 Samtliga -5 5-1 1-6
Handlingsplanerna omfattar oftast flera områden uppföljning brister dock Ja 1 8 4 44 42 42 41 39 39 38 3 Tar handlingsplanen upp hur skolorna kan upptäcka elever med läs- och skrivsvårigheter /dyslexi? (exempelvis genom screening) Är handlingsplanen förmedlad till samtliga grundskolor i kommunen? Följs handlingsplanen i huvudsak av flertalet skolor? Har handlingsplanen diskuterats och förankrats på flertalet grundskolor i kommunen? Tar handlingsplanen upp hur grundskolorna kan förebygga läs- och skrivsvårigheter/dyslexi? Omfattar handlingsplanen arbete i förskoleklass? Ger handlingsplanen exempel på stödinsatser för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi? Följer kommunen upp hur handlingsplanen används på kommunens grundskolor? (där 46 har svarat att de har handlingsplan) 7
34 av kommunerna har ingen centralt beslutad screening I vilka årskurser screenas elever för läs- och skrivsvårigheter/dyslexi? (FLERA SVAR MÖJLIGA) 1 9 Screenas senast i Screenas i 8 7 5 4 3 1 59 46 46 46 65 66 66 66 66 66 66 66 56 28 38 31 32 24 15 Förskoleklass Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 8
Lång väntetid på utredning i stora kommuner Hur lång är väntetiden i snitt för en dyslexiutredning i kommunen? 8 Veckor 4 76 22 19 14 Samtliga -5 5-1 1-9
Stora kommuner är särskilt dåliga på att säkerställa tillgången till inlästa läromedel och datorer 1 Har alla elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i kommunens grundskolor tillgång till följande kompensatoriska hjälpmedel? Ja Samtliga -5 5-1 1-8 4 77 76 72 48 45 Rättstavningsprogram i svenska (utöver vanliga Officesystemet)? Verktyg för talsyntes (utöver den inbyggda talsyntesen i Windows/Mac)? Rättstavningsprogram i engelska (utöver vanliga Officesystemet)? Dator efter behov? Inlästa läromedel i alla ämnen vid behov? 1
Generellt bättre tillgång till hjälpmedel i kommuner med handlingsplan Har alla elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i kommunens grundskolor tillgång till följande kompensatoriska hjälpmedel? 1 Ja Samtliga Har handlingsplan Har ej handlingsplan 8 4 77 76 72 48 45 Rättstavningsprogram i svenska (utöver vanliga Officesystemet)? Verktyg för talsyntes (utöver den inbyggda talsyntesen i Windows/Mac)? Rättstavningsprogram i engelska (utöver vanliga Officesystemet)? Dator efter behov? Inlästa läromedel i alla ämnen vid behov? 11
Fortbildning om anpassning av pedagogik sker endast i en av tre kommuner Handlingsplan viktigt Har kommunen genomfört fortbildning av samtliga lärare/skolpersonal om anpassning av pedagogiken för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi? 1 Ja Ja 8 4 31 44 13 22 52 15 Samtliga -5 5-1 1 - Har handlingsplan Har ej handlingsplan 12
En av tre kommuner erbjuder ingen fortbildning av lärare och specialpedagoger 1 Har kommunen genomfört fortbildning av lärare och speciallärare/specialpedagoger kring användning och handhavande av kompensatoriska hjälpmedel? Ja Ja 8 4 72 77 65 67 91 64 Samtliga -5 5-1 1 - Har handlingsplan Har ej handlingsplan 13
Skoldatatek vanligaste sätt att säkerställa kompetens Hur säkerställs kompetensen i frågor kring elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i kommunen? (FLERA SVAR MÖJLIGA) 1 Ja Samtliga -5 5-1 1-8 I genomsnitt motsvarar kommunens Skoldatatek 1 heltidstjänst 4 7 58 56 Genom Skoldatatek Genom kontinuerlig fortbildning av speciallärare /specialpedagoger Genom annat centralt resurscentrum 14 18 Genom annan metod 7 Görs ej
Handlingsplan ger större kompetensspridning Hur säkerställs kompetensen i frågor kring elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i kommunen? (FLERA SVAR MÖJLIGA) 1 Ja Samtliga Har handlingsplan Har ej handlingsplan 8 I genomsnitt motsvarar kommunens Skoldatatek 1 heltidstjänst 4 7 58 56 Genom Skoldatatek Genom kontinuerlig fortbildning av speciallärare /specialpedagoger Genom annat centralt resurscentrum 15 18 Genom annan metod 7 Görs ej