Förord av författarna



Relevanta dokument
Livet online är på riktigt KÄNN DITT MEDIA!

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Barn och medier. En lättläst broschyr

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Föräldrajuryn - om barn och mobiltelefoner. Mars 2006 Konsumentföreningen Stockholm

Om barns och ungas rättigheter

Surfa säkrare. Goda råd om säkerhet på Internet. Information från Post- och telestyrelsen

Mobilt. Guide för Telia mobilabonnemang

I utlandet. Före resan

Regler och riktlinjer för internetscouting

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

Nätsäkert. Om datorer och internet för elever i Karlshamns kommun

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

40 minuter om ungas nätvardag Ett föreläsningsmaterial från Surfa Lugnt

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Sex på internet. Kristian Daneback.

Följande frågor handlar om digitala medier och digital utrustning så som stationära och bärbara datorer, smarttelefoner, surfplattor, mobiltelefoner

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen

Ungdomar och sociala medier!

En liten bok om #NÄTKÄRLEK

Barn och skärmtid inledning!

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Bedrägerier på nätet hur undviker du att bli blåst? Anne-Marie Eklund Löwinder Säkerhetschef,.SE E-post:

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

UNG ONLINE En undersökning gjord på uppdrag av Cybercom juni 2018

vad ska jag säga till mitt barn?

ipads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ)

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Syfte...1 Omfattning...1 Beskrivning...1

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Kom igång. med Phonera Mobiltelefoni

Dialogkort om internet

Surfa säkert. en guide för barn, ungdomar och vuxna MOT BARNSEXHANDEL

IT policy för elever vid

Sveriges Kommuner och Landsting Hansi Carlson, IT-strateg

Hur ser ungas nätvardag ut?

Diskussionsfrågor Lärarhandledning

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Projektet Eddies hemliga vän

Fackbok (barn & ungdom)

Välkommen till oss på Glocalnet!

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Läsnyckel Smyga till Hallon av Erika Eklund Wilson

Nå Framgång på Instagram En guide till små och medelstora företag

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

SÄKERHET OCH SOCIALA MEDIER

Publicerat med tillstånd Tidningsmysteriet Text Martin Widmark Bild Helena Willis Bonnier Carlsen 2005

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Prislista. för mobilabonnemang och förbetalt kort. Mobil telefoni. Så här får du veta mer

Välj bort om du vill. 96 Internet och e-post. 2. Mail-programmet finns i datorn. 1. Skriv mail i sökrutan. Windows Live Mail i Aktivitetsfältet.

BESTÄLLARSKOLAN #4: VAD KOSTAR DET ATT GÖRA FILM?

Följande frågor handlar om digitala medier och digital utrustning så som stationära och bärbara datorer, smarttelefoner, surfplattor, mobiltelefoner

LAJKA-GUIDE. Säkrare Facebook. med10 supersmarta tips. 7 Säkrare inloggning utan krångel 7 Stoppa snokande appar 7 Ta kontroll över din tidslinje

Foto: Björn Abelin, Plainpicture, Folio bildbyrå Illustrationer: Gandini Forma Tryck: Danagårds Grafiska, 2009

Ungas attityder till att vittna

Umgås på nätet KAPITEL 6. Chatta via webbläsaren

3 Skadliga program 26 Virus... Förord...3 Lättläst it...7 Bokens uppbyggnad och nivåer...8 Bokens innehåll på olika nivåer...9

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Varför är det viktigt att ditt barn läser?

Lathund för tipsare. Vill du lämna information till media? Läs det här först för att få koll på läget.

Elevversion av Nygårdskolans och Nygårdskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

NALLEABONNEMANG 2015/2016

FÅR JAG GIFTA MIG MED VEM JAG VILL?

EU Barn Online II (31/03/2010) ÅRINGAR

Ny i nätverket kontoansökan och information till tillfälliga användare

SÄKERHET OCH SOCIALA MEDIER

Vilka tycker du är de bästa valen?

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandlingsplanen i kortversion

Varje gång jag har kommit på ett nytt mysterium, börjar jag med att ställa några frågor till mig själv:

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Samtal med Hussein en lärare berättar:

4 SJÄLVKÄNSLA OCH VÄRDERINGAR

Vad svarade eleverna?

Online Family rapporten. Familjens liv på Internet ett globalt perspektiv Juni 2010

En kort vägledning för vuxna ConnectSafely.org

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Rätten att få vara privat på nätet

Valet 2010 på facebook!

Säkerhet på Internet. Sammanställt av Bengt-Göran Carlzon

Det sista slaget. Arbetsmaterial LÄSARE. Författare: Tomas Dömstedt

AVmedia dagen Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

om läxor, betyg och stress

Varningssignaler och råd

Wilhelms mamma Rosa kommer in och säger att det finns kaffe och tårta. Tårtan är från dagen innan då Wilhelm hade födelsedagsfest.

BARN PÅ NÄTET EN GUIDE FÖR FÖRÄLDRAR

10 goda råd om internet. Netikett på lättläst svenska

Transkript:

Förord av författarna Internet är ett fantastiskt verktyg som förändrat vår värld, gjort oss mer effektiva och ökat möjligheterna för den ekonomiska tillväxten. Det har blivit lättare att kommunicera snabbt, globalt och billigt. Dessvärre har det även blivit lättare för människor med mindre ädla motiv hackers, bedragare, narkotikalangare och pedofiler. Plötsligt är ditt barn i riskzonen oavsett var ni bor och hur mycket klockan är. När vi håller föredrag om Internets faror i skolor, organisationer och på företag, kommer det alltid fram någon orolig förälder som förtvivlat säger: Men vad ska jag göra för att skydda mitt barn jag kan ju inget om det där med datorer och Internet! Just därför har vi skrivit den här boken. När du läst den tycker du kanske att allt verkar nattsvart. Att Internet är ett gigantiskt minfält där ditt barn riskerar att skadas och att det enda raka vore att dra ur sladden till datorn. Men så är det inte. Du ska inte dra ur sladden. Skulle du göra det, kommer ditt barn ändå alltid att hitta andra vägar till nätet, hemma hos kompisar, på Internetcaféer eller på biblioteket. Internet har som allt annat för- och nackdelar. Det är en underbar värld där du och ditt barn kan söka viktig information, kommunicera obehindrat och hitta nya former av underhållning. Även om den nya, digitala världen kan tyckas obegripligt stor och komplicerad, handlar skyddet av ditt barn som vanligt om sunt föräldraskap. Om att finnas där, vara engagerad och intresserad, lyssna, vara ditt barns bästa vän och stöd. Men visst hjälper det om du förstår vad ditt barn håller på med vid dataskärmen, och varför. För lita på att han eller hon följer med den tekniska utvecklingen och allt som sker på nätet. Med den här boken vill vi på ett lättfattligt sätt förklara vad Internet är, vilka faror som finns där och hur du bäst kan skydda ditt barn och dig själv mot dem. IT-strategen Hansi Carlson från Sveriges Kommuner och Landsting och psykologen Jacob Jonsson på Spelinstitutet ger sina synpunkter på ämnet. Det gör också bland andra kriminalkommissarie Bosse Norgren på Rikskriminalens IT-brottssektion, den välkända barnpsykiatern Louise Hallin och ämnesläraren Annika Svensson. Läs gärna boken tillsammans med din son eller dotter. Diskutera och skriv ner era tankar på de tomma sidor som finns för anteckningar. Och kom ihåg det är egentligen inte särskilt svårt att lära sig vad ditt barn gör vid datorn. Det är bara att fråga. Per Hellqvist och Dag Öhrlund - Stockholm 2008

Till dig som är ung Den här boken är till för dig också! Att dina föräldrar lär sig mer om Internet betyder inte att de kommer att förbjuda dig att använda datorn. Men de kommer att bli bättre på att förstå det du kan stöta på ute på nätet. Det är viktigt att du är medveten om vad som finns där. Du kanske mest spelar, surfar och chattar med polare, men på Internets mörkare sidor finns människor som vill nå dig och din dator utan att du vet om det. Därför måste du lära dig att känna igen varningstecknen på att något håller på att hända. Vi som har skrivit boken är betydligt äldre än du. Därför kommer du kanske att tycka att den är mossig och överdrivet beskyddande. Det är helt okej, för det är dina föräldrar också! :-) Det har alltid varit föräldrars jobb att se till att barn inte råkar illa ut. Dina föräldrar har lärt dig vad du ska vara försiktig med hemma, i trafiken och på stan. Nu måste de lära sig vad som kan hända dig när du sitter vid datorn. Hjälp dem att hjälpa dig, det kommer ni alla att må bra av. Bli inte förvånad om dina föräldrar inte fattar vad du håller på med. Du är säkert proffs på massor av program, de kanske knappt klarar Word och Outlook. Kanske är det du som måste visa dem hur man surfar, laddar ner program, installerar dem och var USB-porten sitter? Lugn det är helt normalt. För dig är virus, realtidsvideor och kontakt med folk från hela världen vardag. För dem kan det fortfarande vara science fiction. Men vad du gör på Internet och vad som händer dig är faktiskt deras problem också. De är ansvariga för dig tills du blir myndig och får överta det ansvaret. Alltså se till att sköta dig även vid datorn. Det mesta du gör på Internet kommer att finnas kvar någonstans i den virtuella världen. Bilder du lägger ut, chatt-loggar, bloggar och webbsidor du skapar kommer att arkiveras för alltid. Det du gjorde på fyllan den där kvällen vid datorn kan komma tillbaka när du minst anar och vill det. När du söker jobb och din blivande chef börjar googla på ditt namn. När du just har röstats fram till ordförande i en förening eller ska bli chef för ett företag. Tänk dig för när du skriver något! Det kanske är på skoj idag, men hur kommer den som hittar texten om tio år att uppfatta den? Glöm inte att datorvärlden också är den riktiga världen! En del verkar tro att man får uppföra sig hur som helst mot dem man möter på Internet. Men det sitter faktiskt en människa med känslor i andra ändan. Det kanske är skoj att retas med någon i en chattgrupp

eller busa på någons webbplats, men kom ihåg att den som drabbas mår lika dåligt av det som om han eller hon skulle ha mobbats på skolgården. Det finns också gott om elaka personer på nätet. En del vill veta allt om dig för att kunna visa dig reklam som är anpassad just för dig. Andra vill infektera din dator med virus som kan ställa till stor oreda. Och om du verkligen har otur, stöter du på någon som kommer att skada dig på riktigt. Nätet är på allvar, tänk på det. Håll hårt i information om dig själv. Det är faktiskt inte många på Internet som måste få veta vad du heter, hur gammal du är eller var du bor. Det finns ingen anledning att vara ärlig när det du berättar kan användas emot dig. Har du inte träffat den som vill veta saker om dig så kan du inte veta vem personen egentligen är. Om du råkar ut för något otäckt på Internet eller om någon gör något dumt (eller något som du tror kan leda till problem framöver), så var inte rädd att prata med dina föräldrar. Du kan också ringa BRIS (Barnens Rätt I Samhället) på telefon: 0200-230 230. Där hjälper man dig vidare. Bläddra gärna igenom den här boken och fundera över vad du läser. Diskutera den sedan med dina föräldrar och kanske någon annan vuxen som du gillar och litar på. Kom ihåg att de är dina närmaste vänner. Om du inte kan lita på dem, vem ska du då lita på? Till dig som är förälder Vad är Internet? En skrämmande, närmast obegriplig värld? Eller en fantastisk möjlighet? Båda svaren är rätt, beroende på vem du är. Med den här boken vill vi försöka förklara att Internet är här för att stanna. Att nätet är, och alltid kommer att vara, en del av ditt barns värld, vare sig du vill det eller ej. Vi vill ge konkreta tips om hur du och ditt barn undviker att råka illa ut på nätet. Det enda vi inte vill är att skrämma dig. Att få dig att dra ut sladden eller kasta ut datorn. Dels finns det ingen anledning, dels skulle det inte hjälpa. Du behöver inte vara teknikfreak eller dataspecialist för att hjälpa ditt barn att undvika de faror som finns på nätet. Internet handlar, som så mycket annat, om bra föräldraskap och sunt förnuft. Det handlar om intresse och ansvar. Du skaffade barn och med det följde

en skyldighet att vara där, stå bredvid, stötta, trösta, förstå, hjälpa. Och ta ansvar. Vare sig ditt barn slår sig på isen, får en smäll på fotbollsträningen, eller halkar på Internet. Fotboll är en aktivitet som kanske får dig att stå och frysa i timmar vid sidan om planen, om ditt barn spelar. Balett är en annan aktivitet som ofta engagerar föräldrar, körsång en tredje och ridning en fjärde. Oavsett vilken aktivitet ditt barn ägnar dig åt, finns du säkert där. Tittar, lyssnar, intresserar dig. Internet är en aktivitet som ditt barn finner lika viktig. Och lika lite som du behöver kunna om hästar, oktaver och dribblingar, behöver du kunna om datorer och Internet. Vill du lära dig så är det förstås en fördel. Men till sist är det alltid ditt intresse, ansvar och föräldraskap som räknas. Fråga ditt barn och han eller hon kommer med största säkerhet att berätta, förklara, visa dig och låta dig vara med. Visa respekt och förståelse, och du kommer att få det tillbaka. Därmed kommer Internet inte heller att bli en stor, skrämmande och fullkomligt obegriplig värld för dig, utan förhoppningsvis ett intresse och en aktivitet du kan dela med ditt barn. Vad är Internet? Internet är ett gigantiskt, elektroniskt spindelnät som består av många hundra miljoner ihopkopplade datorer exakt hur många vet ingen. När Internet skapades i mitten på 1960-talet var det främst för att akademiker och myndigheter i USA på ett enkelt sätt skulle kunna utbyta forskningsdata och annan information. De byggde ett nätverk där datorerna kunde prata med varandra fritt och som skulle fortsätta fungera även om vissa datorer i nätverket inte var påslagna. Den amerikanska militären såg stora möjligheter i nätverket och byggde vidare på det. Nätet var stängt för utomstående och alla som var inkopplade var betrodda. Därför såg man inget behov av att se till att det var säkert på andra sätt. Idag är det tvärtom. Alla som har en dator eller en modern mobiltelefon kan koppla upp sig mot nätet, ladda ner filer, prata med andra användare, läsa nyheter och allt annat som gör Internet till en fantastisk, virtuell värld. Unga och gamla, snälla och elaka, professorer och gruvarbetare alla kopplar upp sig mot samma nätverk. De flesta vet att man kan surfa, skicka e-post, chatta och till och med prata i telefon via nätet. Förutom detta finns det en rad andra tjänster och nya dyker upp nästan dagligen.

Den som surfar på havet måste tänka sig för, känna till vindarnas kraft, vara försiktig och ta ansvar. Stora vågor och kraftig blåst kan vara utmaningar, men man kan göra sig riktigt illa om det går fel. I värsta fall drunkna. Detsamma gäller på Internet. Du måste ha säker utrustning, se upp för farliga situationer, ta ansvar för dina egna handlingar och visa hänsyn mot andra. Ungdomar är ofta intresserade av ny teknik och bland de första att prova nya saker. En orsak är att de vill skilja sig från oss föräldrar och skapa egna sfärer där vi inte alltid vet bäst. Det gäller för oss att hänga med i utvecklingen och påminna våra unga om att de måste vara försiktiga och känna ansvar även när de surfar med datorns hjälp. På nätet finns inga varningsflaggor mot storm eller höga vågor, inte heller några torn med starka badvakter. Internet är ett fantastiskt ställe att leka och lära sig nya saker på. Dock är inte alla man möter där lika trevliga. Idag har brottssyndikat tagit över mycket av kriminaliteten på Internet. Visst finns det fortfarande ungdomar som i rent oförstånd ställer till trassel, men i de flesta fall är det maffialiknande organisationer som ligger bakom attacker och bedrägerier. Vinsterna är stora och riskerna små. Det är lysande tider för brottslingar på Internet, och du är en av deras måltavlor. Mer om det senare i boken. Mobiltelefonen också en del av Internet Du använder dagligen datorkraft vare sig du tänker på det eller ej. Det finns små datorer inbyggda i tv:n och spelkonsolen, i bilen, hushållsmaskinerna och i nästan alla andra apparater omkring dig. För ungdomarna är mobiltelefonen minst lika viktig som datorn när det gäller kommunikation och underhållning. De ringer, kommunicerar via sms (textmeddelanden), mms (multimediameddelanden), lyssnar på musik och tittar på videosnuttar. De surfar på Internet och chattar allt i sin telefon, som i själva verket är en liten dator. För dig räcker det inte med att veta vad ditt barn gör på Internet, du måste ha koll på vad som händer i mobilen också. Vilka bilder och filmsnuttar ligger lagrade i telefonen? Vilka låtar lyssnar ditt barn på och vad har de för budskap? Det kan tyckas vara integritetskränkande om du går igenom ditt barns mobil för att kolla vad han eller hon har i den. Men du gör det för att skydda ditt barn, och kom ihåg att du alltid är ansvarig för vad barnet gör. Dessutom är det oftast du som har betalt telefonen och abonnemanget eller kon-

tantkortet. Som förälder har du både rättighet och skyldighet att bestämma över ditt barn och dess säkerhet. Oftast innehåller mobiltelefonerna oskyldiga saker. Men en hel del av den e-mobbing som utförs i dag sker via sms och mms. Ungdomar mobbar andra med kränkande och hotfulla sms. Med mobilkamerans hjälp tar de nakenbilder och filmar varandra i smyg för att sedan sprida bilderna till andra via mobiltelefoner och Internet. Låtar med bland annat rasistiskt innehåll sprids snabbt med hjälp av telefonerna. Den som skaffar sitt barn ett fast mobilabonnemang kan få en dyr läxa. Många barn inser inte vad det egentligen kostar att ringa, sms:a och framförallt surfa. De laddar ner roliga figurer, symboler, ringsignaler och musik till telefonen utan tanke på avgifterna. De kanske betalar biljetter med hjälp av telefonen eller ringer dyra betaltjänster. Prata lika mycket med ditt barn om mobilanvändningen, som om datorn och Internet. Ställ upp klara regler för vad som är tillåtet och förbjudet. Beställ inte ett fast abonnemang utan köp kontantkort. På så sätt kan ni aldrig förlora mer än vad just kontantkortet är värt, exempelvis 100 kronor. Eftersom mobiltelefonen numera är ett hett byte bland ungdomar, är det också viktigt att hålla noga reda på den och kunna blockera den vid en stöld. En mobiltelefon försedd med PIN-kod är mindre attraktiv än en oskyddad telefon. Dessutom har varje mobil ett unikt IMEI-nummer, en 15-siffrig kod som du oftast hittar i telefonens batterifack. Anteckna både IMEI-numret och det nummer som står på SIM-kortet (det lilla kretskort du får när du startar ett abonnemang). Om telefonen skulle bli stulen kan polisen eller teleoperatören blockera den, även om tjuven skulle byta SIM-kort i den. Precis som det via Internet sprids virus och andra typer av elak kod för att infektera datorer, skickas det ut elak kod för att infektera och kapa mobiltelefoner i brottsliga syften. Fenomenet är relativt nytt och småskaligt jämfört med vad som sker på Internet, men vi kan förvänta oss att det kommer att öka i takt med att IT-brottslingarna blir alltmer aktiva och uppfinningsrika. Elak kod för mobiler sprids genom bifogade filer i så kallade MMS (Multimediameddelanden). De kan, precis som virus i e-posten, komma från någon du känner vars mobiltelefon råkat bli infekterad. När du öppnar bilagan infekteras din mobil och viruset skickar sig vidare till alla personer i telefonens adressbok. En del mobilvirus sprids också till andra mobiler som befinner sig nära, via så kallad Bluetooth-överföring.

Telefonen kan också drabbas av en trojan som får den att ringa upp dyra betaltjänster. Resultatet för din del blir en ytterst obehaglig telefonräkning. Det finns också trojaner som slår ut din mobiltelefon helt. Det bästa sättet att skydda sig är att aldrig öppna meddelanden från okända avsändare. Först när du öppnar ett meddelande som bär på ett virus eller en trojan, kan den skadliga koden installeras. Radera därför alltid meddelanden från okända utan att öppna dem först.