Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska



Relevanta dokument
Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sår. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår - Rena rutiner. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

MRSA. Information till patienter och närstående

Vårdhygien Västra Götaland. Vårdhygien. Varför vårdhygien? Vårdhygiens i VGR. Vårdhygiens uppdrag är bland annat att

Vårdhandboken Lokal anvisning (tillägg till Vårdhandboken/Omvårdnad och behandling)

Handlingsprogram för ESBL. Regionala riktlinjer för kommunal hälso- och sjukvård i Västra Götaland

Viktigt med handskar. Rena händer räddar liv. Viktigt med handskar 1

Magsjuka. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Blod och blodsmitta. Malin Järv Hygiensjuksköterska

MRSA. Information till patienter och närstående

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Katetrisering av urinvägarna

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI

Medicintekniska produkter

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta?

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Fettknuta. Fettknuta. Information inför operation av fettknuta eller talgknuta

Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 07

Rätt klädd och rena händer

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Katetervård och kateterisering av urinblåsa

Nationellt 10-punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom slutenvård

Rätt klädd och rena händer

Bli operationssjuksköterska! ett spännande yrkesval som ger goda möjligheter till fast anställning

Hygienrutiner vid omhändertagande av patienter med ny influensa A(H1N1)v.

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

Viktig information om EBETREX förfyllda sprutor till patienter och vårdare

Rena händer och rätt klädd

FÖLJER DET MED BAKTERIER PÅ PAPPER/PLASTPÅSAR IN I OPERATIONSSALEN?

Interna telefoner på Sterilcentral

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Giltig fr.o.m: Dokumenttyp: Vårdprogram

ASEPTISKT ARBETSSÄTT STERILTEKNISK ENHET ORENT OMRÅDE

Allmänt om återhämtning

Clostridium difficile diarré (CD)

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom.

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6. Uppdaterad januari 2013

LÄKARE NLL Insatser för att stärka funktionen antibiotikaansvariga läkare på sjukhus och hälsocentraler i Norrbotten

SE Bruksanvisning. VIKTIGT: Både kanten på torkarbladet och Mr. Ti s uppsamlingsdel ska komma i direkt kontakt med glasrutan.

Nedfrysning av spermier. Information om hur det går till att lämna och frysa ned spermier.

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Laxabon Frågor, svar och praktiska tips

Piercing och tatuering. hälsorisker samt gällande lagar och regler

Kan du inte komma till tandläkaren så kommer vi till dig.

Hygienregler för Akademiska sjukhuset

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

KASTRERING AV SMÅ SÄLLSKAPSDJUR. Goda Råd från Evidensia.

Rutin för hantering av medicinska avvikelser

inte har tillgång till rent vatten, eller är utomlands där infektionsrisken är stor, kan du använda en sårtvätt eller Klorhexidinlösning.

Blodsmitta. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, Enheten för vårdhygien 2013

Läs mer: Policy arbetsmiljö, tillämpning hälsa i arbetslivet flik 1.

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

SKÖTSELRÅD AV VENPORT FÖR VÅRDPERSONAL

SÅRVÅRD I HEMMET OCH PÅ SJUKHUS Nina Nyqvist Sårvårdare, tf avdskötare Avdelning 6

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Enligt vårdgarantin har du rätt till:

Svarsjournal. Publikationsnamn

Ny lydelse för produktinformation Utdrag ur PRAC:s rekommendationer om signaler

Cafeteriainstruktion 2016

Innehåll: Inledning sid 1

Giltighetstid: längst t om

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

Ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien (SOSFS 2007:19).

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. december 2008

När du som vårdpersonal vill ta del av information som finns hos en annan vårdgivare krävs det att:

Smittsam magsjuka. Hindra spridning i vård och omsorg. Malin Järv Hygiensjuksköterska

Åtgärdsplan/Rapport Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering enligt gällande föreskrifter.

Riktlinje till KHV och BHV 4

Marianne Bengtsson Smittskyddsenheten

Smittskydd. Seminarium Pontus Larsson Orofacial Medicin Karlshamn

Lathund till dig som är behandlande veterinär vid fall av MRSA och MRSP som omfattas av förskriftskraven i K112

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Flik 1.3. BJURHOLMS KOMMUN Äldre- och handikappomsorg. Att lämna samtycke

Hygieniska frågor vid planering och hantering av förråd

Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen

MRSA. Information till patienter och närstående

Äldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte?

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Vårdhandboken Lokal anvisning (tillägg till Vårdhandboken/Multiresistenta bakterier)

Urin- och avföringsprover. Urinprover. Urinstickor. Kvantitativ provtagning = urin samlas under ett dygn (07:00 07:00) och mäts därefter.

Egenkontrollprogram i Stöd och Service

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012

Lokal 1. Finns det städutrymme i lokalen? Ja Nej 2 (5)

BESKRIVNING AV MASKIN

Transkript:

Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket

Läkarens ansvar Diagnostik Utredning Ordination av vissa specialförband och läkemedel Behandling av bakomliggande sjukdomar

Sjuksköterskan ansvarar för Omvårdnaden Sårbehandlingen Val av lämpliga sårförband samt eventuell kompressionsbehandling Dokumentation av åtgärderna Förvaring och hantering av material

Sår Akuta sår traumatiska sår postoperativa sår Kroniska sår (svårläkta sår) bensår trycksår

Kontamination Färska, ickeinfekterade op.sår har låg eller ingen grad av kontamination Av kroniska sår (ex bensår, trycksår) har mer än 90% kolonisation

Alla kroniska sår innehåller bakterier Noggrann rengöring Avlägsnande av fuktiga nekroser, död vävnad och främmande kroppar - minskar risken för sårinfektion och underlättar sårläkningen

Akuta sår Kan kontamineras när skadan sker, ex. vid trauma av patientens egen flora överföras via vårdgivare i samband med operation

Staphylococcus aureus - våra vanligaste infektioner Sårinfektion Böld / abscess Led- och skelettinfektion

Tecken på infektion Rodnad svullnad värmeökning smärta lukt ökad sekretion från såret

Sårodling - hur? Rengör såret före odling! Ta sårodlingen alldeles innanför sårkanten eller djupt i sårbotten Skicka helst provet direkt (förvaras max 1 dygn i kyl)

Sårodlingsremissen Lokalisation provmaterial önskad analys Dessutom: aktuella symtom ev. antibiotikabehandling ev. komplicerande sjukdom ex. diabetes

Antibiotikabehandling Undvik lokal antibiotika i sår! Risk för resistensutveckling Mekanisk rengöring viktigast Kirurgisk infektionsbekämpning Antibiotika vid tydliga infektionstecken med allmänpåverkan Behandla utifrån klinisk bedömning Behandla inte odlingssvar

materialhantering 19-20/2013 Sårmottagning en riskutsatt verksamhet Goda hygien- och städrutiner förebygger smittspridning. Sårodling möjliggör tidig upptäckt

All hantering av sterilt och höggradigt rena produkter ska ske med desinfekterade händer.

Steril eller ren rutin? Skillnad: renhetsgrad hos instrument, material och rengöringsvätskor Ordineras av patientansvarig läkare? Dokumenteras i journal

Omläggningsrutiner Steril rutin första dygnet postoperativt om ett kirurgiskt sår har förbindelse med djupare vävnad, leder och ben. Ren rutin för alla andra sår

Ren rutin - till vilka sår? Förorenade sårskador Kroniska bensår trycksår Operationssår >1 dygn efter operation

Ren rutin - undantag Operationssår - kvarsittande dränage - vätskar, blöder, onormal sårläkning Djupa sår - i förbindelse med normalt steril vävnad (leder, bukhåla) Särskilt infektionskänsliga patienter

Ren rutin Såren rengörs med kroppsvarmt nyupptappat kranvatten Höggradigt rena instrument Höggradigt rena förband Behåll det rena rent och skilj det smutsiga från det rena = aseptik Avveckla det använda materialet säkert

Ren rutin vid: Förorenade, infekterade sår där mekanisk rengöring är viktig ex kroniska bensår, trycksår traumatiska skador där det kommit synlig smuts i såret, t.ex jord,grus okomplicerade operationssår efter 1:a postoperativa dygnet

När krävs steril rutin? Till vissa infektionskänsliga patienter Till sår som står i förbindelse med djupare, normalt steril vävnad (ex. led, bukhåla) Operationssår inom 1:a dygnet och så länge det finns drän, vätskar, blöder och inte läker normalt

Hur rent ska det vara? Höggradigt ren produkt Innebär att produkten ska vara fri från mikroorganismer som normalt kan orsaka infektion Godkänd till: skadad hud intakta slemhinnor

Definitioner Sterilt: högst 1 mikroorganism på en miljon artiklar Höggradigt rent: 1 mikroorganism på 1000 artiklar (ex.pincett, skålar) eller per produkt ( ex. per kompress) samt fria från sjukdomsalstrande mikroorg. Rent: rent för ögat (rengörs och desinfekteras före återanvändning, ex blodtrycksmanschett)

Förvaring av höggradigt rent och sterilt material Skyddas från direkt solljus, fukt och damm Inget onödigt plock av personalhänder Förvaras åtskilda i skåp med dörrar Ha inga stora förråd hemma En ansvarig Inga kartonger på golvet

Höggradigt rena produkter Multiförpackning Renhetsnivån ska bibehållas från förpackning till patienten Desinfekterade händer Plockpeang/pincett används till att ta ur multiförpackningar Förpackningen återförsluts noggrant mellan användningarna

Kranvatten Inbjuder till riklig sköljning Färsktappat, låt vattnet rinna 1-2 minuter Kroppsvarmt

Hygienrutiner vid såromläggning Basala hygienrutiner och ett aseptiskt arbetssätt Desinfekterade händer Undersöknings handskar Engångsplastförkläde Desinfekterad yta till omläggningsmaterialet

Efter omläggningen Använt omläggningsmaterial läggs i soppåse och knyts ihop Instrument och koppar placeras och körs direkt i diskdesinfektor (ingen mellanlandning) Torka av arbetsytor med alkoholbaserat rengöringsmedel

Diskdesinfektor Har inget stort avlopp = Ingen nedspolning av smuts För instrument och material som varit i kontakt med blod, slemhinnor, sårsekret Kontrolleras varje dag (igentäppt, disk- och sköljmedel) Funktionstestas årligen

1 vecka Diskas allt Inkl lådorna för instrument Hyllor torkas Handsprit vid förrådet

Innan Ren rutin införs! Information/diskussion om begreppet. Medicinskt ansvariga beslutar om införande av rutin och ev. undantag. Översyn av desinfektionsmöjligheter, iordningställande av förråd, inköp av instrument, kärl och förbandsmaterial. Processen måste få ta tid.

Närförråd Ska finnas rutin för rengöring och översyn Ej stort lager Oanvänt material från närförrådet ska inte läggas tillbaka i avdelningsförrådet

Omläggning Hur gör ni idag???

Stick- o omläggnings väska/låda?????

Omläggning i hemmet Hanteringen lika viktig Desinfekterade händer Vid regelbundna behandlingar -ha en grundutrustning hos vårdtagaren (handsprit, handskar, plastförkläde)

Förråd hemma hos patienten Plastlåda med lock Material för ca 1 vecka i plastpåsar Hanteras med spritade händer Använt material får ej läggas tillbaka Rengör lådan 1 gång/månad Inget material på golvet

Basala hygienrutiner God handhygien Skyddshandskar Engångsplastförkläde eller skyddsrock

Tack!