2015-07-13 21334 1 (6) Bil-, buss- och lastbilskörning efter TIA/stroke Sammanfattning Riktlinjen reglerar förutsättningarna för framförande av motorfordon efter genomgången TIA eller stroke. Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Förutsättningar... 1 Bakgrund och lagrum... 1 Genomförande... 2 Läkarordinerat ( muntligt ) körförbud... 2 Anmälan till Transportstyrelsen... 3 Bedömning och information till patient/anhöriga... 3 Dokumentation... 3 Uppföljning... 3 Kan patienten återuppta bilkörning?... 4 Dokumentinformation... 5 Referensförteckning... 5 Länkförteckning... 5 Bilaga - Modified Rankin Scale (mrs)... 6 Förutsättningar Bakgrund och lagrum Akut cerebrovaskulär sjukdom såsom TIA och stroke har i de flesta fall kraftigt negativ inverkan på den drabbades medicinska förmåga att framföra körkortspliktiga fordon. Det är därför viktigt att vid bedömning av dessa patienter i varje fall ta ställning om medicinska krav är uppfyllda eller inte, och vidta lämplig åtgärd. Vid denna bedömning ska både aktuella sequelae och risk för återinsjuknande bedömas, och vägas mot riktlinje och lagstiftning. Varje läkares ansvar att bedöma och agera, när en individ inte bedöms uppfylla medicinska krav för körkort, regleras i körkortslagen [1] respektive taxitrafiklagen [2]. Sammanfattningsvis är innebörden av dessa texter att varje körkortsinnehavare som inte uppfyller transportstyrelsens medicinska krav skriftligen ska anmälas till transportstyrelsen, men det finns också ett undantag som ger läkare möjlighet att under vissa förutsättningar ordinera ett körförbud istället för att göra en sådan anmälan.
2015-07-13 21334 2 (6) Vilka de medicinska kraven för körkortsinnehav är, regleras i Transportstyrelsens författningssamling [3] och uppdateras med ojämna intervall. Det finns i den aktuella versionen från 2013 inga explicit rekommenderade tidsgränser för körförbud efter TIA eller stroke, däremot för de flesta andra sequelae såsom synpåverkan, motorisk påverkan, postapoplektisk epilepsi, kognitiv påverkan m.m. För att den trafikmedicinska bedömningen ska innefatta även patientens risk för återinsjuknande tillämpas på SÄS därför minimum 3 månaders körförbud för TIA och minor stroke samt 6 månader för major stroke. Genomförande Läkarordinerat ( muntligt ) körförbud Lagtexten preciserar inte hur eller exakt när möjligheten att avstå skriftlig anmälan bör tillämpas, varför rekommendationer från Transportstyrelsens Sektion Trafikmedicin också gäller för SÄS. Körförbudets längd förväntas inte överstiga 6 månader. Patienten är pålitlig, har insikt om sin sjukdom och sina begränsningar. Ingen förekomst av missbruk eller påtagligt nedsatt kognitiv funktion. Körförbudets efterlevnad av patienten följs upp av läkare. Det läkarordinerade körförbudets längd sätts till: 3 månader * för TIA/minor stroke (mrs, bilaga 0-3) 6 månader för major stroke (bmrs, bilaga, 4-5) *Hos patienter med TIA/minor stroke och extra hög risk för återinsjuknande, till exempel på grund av multipla svåra riskfaktorer och/eller upprepade insjuknanden kan 6-månadersgränsen användas. Vid känd symtomgivande karotisstenos används 3-månadersgräns om den opereras med gott resultat, annars tillämpas 6-månadersgräns. I de fall där inte ens 6 månaders körförbud bedöms tillräckligt göres istället en skriftlig anmälan. Observera att patienten aldrig kan kräva att ordineras körförbud istället för att bli anmäld, eller tvärtom. Läkaren avgör alltid detta! Transportyrelsens författningssamling och/eller denna riktlinje ska användas. Inget annat får ligga till grund för körförbudets längd!
2015-07-13 21334 3 (6) Anmälan till Transportstyrelsen I de fall där läkare bedömer att läkarordinerat körförbud inte är tillräckligt skrivs en anmälan till Transportstyrelsens körkortsavdelning, Örebro, efter att patienten informerats om detta. Anmälan ska bestå av en sammanfattning av det medicinska tillståndet, och gärna också varför ovanstående inte bedöms uppfylla medicinska krav för att inneha körkort. Läkare behöver inte ange vilken paragraf som åberopas, längd på körförbud eller liknande. Observera att alla läkare (även vikarierande läkarkandidater) kan författa och underteckna en anmälan, men på SÄS ska alltid specialistläkare/överläkare kontrasignera anmälan! Bedömning och information till patient/anhöriga Varje patient som på något sätt passerar processen för stroke/tia ska vid läkarbedömning också bedömas avseende körförmåga. Patienten och, där möjligt, även anhöriga ska informeras om ordinerat körförbud eller eventuell anmälan till Transportstyrelsen allra senast vid utskrivningssamtalet. Utskrivningsmeddelandet ska också innehålla motsvarande information. Att låta patienten skriva under att han/hon tagit emot och accepterar informationen är inte juridiskt bindande och ska därför inte tillämpas rutinmässigt, men kan användas i enstaka fall där det passar in i den aktuella patient-läkarrelationen. Dokumentation Den trafikmedicinska bedömningen ska journalföras, förslagsvis i epikrisen, och informationen ska, såvida patienten inte motsätter sig detta, också spridas till andra vårdgivare såsom primärvård. Uppföljning I samtliga fall där patient erhållit läkarordinerat körförbud ska dess efterlevnad följas upp av läkare [4]. Uppföljningen utförs i normalfallet av ordinerande läkare, men kan också göras av distriktsläkare, som i så fall måste delges det uppdraget via remiss. Om det skulle visa sig att körförbudet inte respekterats görs i första hand en ny trafikmedicinsk bedömning, och om medicinska krav för bilkörning fortfarande inte bedöms uppfyllda, skickas en skriftlig anmälan till Transportstyrelsen. Läkarordinerade körförbud kommer i normalfallet inte till någon myndighets kännedom, så det saknas tillförlitlig statistik över hur ofta överenskommelsen bryts och hur många olyckor som orsakas.
2015-07-13 21334 4 (6) Kan patienten återuppta bilkörning? Vid uppföljningen ska den trafikmedicinska bedömningen givetvis inkludera alla medicinska förutsättningar som på något sätt kan påverka förmågan att framföra körkortspliktigt fordon, inte bara effekter direkt kopplat till cerebrovaskulär sjukdom. Extra fokus läggs på Högre cerebrala funktioner (vakenhet, orientering, perception) Synfunktioner Motoriska funktioner Förekomst av postapoplektiska kramper Förekomst av hjärntrötthet Eventuella ytterligare vaskulära insjuknanden Vid svårigheter att kliniskt enkelt svårighetsgradera ett misstänkt eller påträffat symtom bör stödresurser såsom arbetsterapeut på rehabiliteringkliniken, Mobilitetscentrum i Mölndal, synfältsundersökning på ögonmottagningen, osv, användas för säkrare bedömning.
2015-07-13 21334 5 (6) Dokumentinformation För innehållet svarar Måns Thörnqvist, överläkare i neurologi, VUP, SÄS Remissinstanser, utgåva 1 (2012-03-01) Rehabiliteringskliniken, SÄS Borås Kärlkirurgiska sektionen, kirurgkliniken, SÄS Borås Medicin- och onkologkliniken, SÄS Borås Enhet för rehabilitering och ortopedteknik, SÄS Borås Fastställt av Zoltan Fekete, processledare, stroke/tia-processen SÄS Nyckelord Trafikmedicin, körförbud, bilkörning, anlag för slaganfall, hjärnischemi Referensförteckning 1. Körkortslagen (SFS 1998:488) 10 kap. 2. 2. Taxitrafiklagen (SFS 2012:211), 3 kap. 5. 3. Transportstyrelsens författningssamling TSFS (TSFS 2013:2) 4. Trafikmedicin (sid. 71-74), Trafikmedicinska rådet 2001, ISBN 91-88250-46-6 (Artikelnummer 2001:92, utgiven av Vägverket 2001-11-01). Länkförteckning Boken Trafikmedicin, Trafikmedicinska Rådet. 2001 www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/korkort/trafikmedicin/boken- Trafikmedicin/ Körkortslag, (SFS 1998:488), 10 kap. www.riksdagen.se under rubrik Dokument & lagar Yrkestrafiklag, (SFS 2012:210), 3 kap. www.riksdagen.se under rubrik Dokument & lagar Transportstyrelsens författningssamling, TSFS (TSFS 2013:2) http://transportstyrelsen.se/tsfs/tsfs_2013_2.pdf
2015-07-13 21334 6 (6) Bilaga - Modified Rankin Scale (mrs) Score Description 0. No symptoms. 1. No significant disability. Able to carry out all usual activities, despite some symptoms. 2. Slight disability. Able to look after own affairs without assistance, but unable to carry out all previous activities. 3. Moderate disability. Requires some help, but able to walk unassisted. 4. Moderately severe disability. Unable to attend to own bodily needs without assistance, and unable to walk unassisted. 5. Severe disability. Requires constant nursing care and attention, bedridden, incontinent. 6. Dead. Total (0-6):... Bilagan baseras på