Nr 2 2009 B R A N S C H T I D N I N G F Ö R T R A F I K B U T I K E R O C H S E R V I C E H A N D E L På besök hos finska förbundet SPIMFABs 1 000e sanering Olika gasbränslen Tema: Glass & konfektyr Glöm inte kursen för biluthyrare! Arbetsrätt och a-kassa
B&B INNEHÅLL Nr 2 Årgång 75 Mars 2009 Omslagsbild: Glass och godis i salig blandning, passande bild för detta nummers tema... Om inget annat anges svarar redaktören för text och bild. Redaktion Rolf Karlsson, redaktör Redaktionskommitté Robert Dimmlich Lennart Olson Susanne Forslund Leif Ericsson Lennart Nilsson Susan Fritz 4 Ledaren PDF 6 Bensin&Butik besöker Finland PDF 10 Från Fast food-mässan 12 Tillverka etanolen hemma PDF 12 SPIMFABs tusende sanering PDF 14 Oljebolagsuppstickare i Borås, Paroy Energi PDF 16 Statoils stationer får sluten kontanthantering PDF 17 Inget är nytt under solen... I nästa nummer: 18 Vi reder ut gasbegreppen PDF Sid 40 Norskt system för enklare släputhyrning Från CRS och IFFE Han kör på gengas Tema Dryck & snacks samt förstås mycket mer intressant läsning! 20 Etanol har sin plats i drivmedelsfloran PDF 22 Fortum PDF 24 Nostalgitripp i Älvsbyn PDF 26 Mekonomens nya koncept - MEGA 28 Integrerat kassasystem är att föredra 30 Bilistiska sidan från auto motor & sport 32 Aktuella notiser Sid 12 Tema: Glass & konfektyr 36 Nytändning för Cloetta 38 Klings glass stora i Västsverige Sid 12 40 Världens största chokladgodis till Sverige - M&M 42 Nu kommer ekologiskt godis Auto motor & sport förser oss med sidan 30. Svensk Bensinhandels sidor 44 Vi erbjuder obligatorisk biluthyrarkurs 45 Vi svarar på frågor om arbetsrätt och A-kassa 46 Nya medlemmar Sid 6 47 Leverantörsregister Sid 42 Sid 10 Svensk Bensinhandel vi gör branschen starkare! Svensk Bensinhandel är organisationen för dig som driver bensinstation som egen företagare. Med vår erfarenhet och kunskap kan vi ge dig stöd och hjälp vid förhandlingar med facken och oljebolagen samt i kontakter med andra företag och myndigheter. Förhandlingarna med oljebolagen kan t ex röra hyror, kontraktsvillkor, reparationer och underhåll. Förhandlingarna med fackföreningarna kan t ex handla om anställningar, löneuträkningar och uppsägningar. Branschinformation ges via tidningen Bensin&Butik, nyhetsbrev, informationsmöten samt hemsidan www.svenskbensinhandel.se. Förbundet erbjuder omfattande och varierande utbildning för medlemmarna och deras anställda samt också olika typer av försäkringar för företaget, företagaren och de anställda. Förbundsstyrelsen består av sju ledamöter som i så stor utsträckning som möjligt skall komma från olika oljebolag.
B&B LEDAREN När elbilen kommer skall vi stå RUSTADE FÖR FRAMTIDEN Våra förtroendevalda politiker stiftade 2005 en tokig och oansvarig lag nämligen att reglera tillhandahållandet av förnybara drivmedel genom den så kallade pumplagen. Vi kan nu se konsekvensen av att välja fel väg. Vår bransch har byggt upp en infrastruktur för att tillhandahålla förnybart bränsle för nära 500 miljoner kronor. En investering få annars hade gjort, och få någonsin kommer att få avkastning på. Från och med början av 2007 till dags datum har runt 500 försäljningsställen fått stänga sin verksamhet. Huvudorsaken är att stationerna inte varit lönsamma, men man skall ha mycket klart för sig att pumplagen direkt bidragit med att minst 100 stationer fått kasta in handuken på grund av investeringskravet och att minst 100 stationer till kommer gå samma väg. Regeringen tycks ha fått detta helt om bakfoten och hävdar att nedläggningarna enbart beror på oljebolagens lönsamhetskrav. Sverige kommer att tappa sin närservice på många orter runt om i glesbygden och detta har regeringen medverkat till. Svensk Bensinhandel har flera gånger lämnat förslag på ett ansvarsfullt sätt att hantera frågan och senast har till och med två länsstyrelser hänvisat till samma förslag utan gehör. År 2007 utgjorde det förnybara bränslet cirka 4 % av det totala drivmedlet och av detta var 40 % låginblandning i bensin. Från toppnoteringen har i dagarna SPI noterat en försäljningsnedgång på 80 % av E85. Det bevisar bara att konsumenter i huvudsak handlar aktningsvärt när det behagar dem inte på grund av att det står en etanolpump på näst intill varje station. Svensk Bensinhandel och alla beröra myndigheter försökte stoppa denna tokiga lag utan framgång. Nu när vi resignerat och står inför faktum kommer nästa styrning från regeringen. Energimyndigheten utreder på uppdrag av regeringen om Sverige skall inför ett kvotsystem för biodrivmedel. Det kan innebära att distributörer av drivmedel åläggs en skyldighet att leverera en viss andel biodrivmedel i förhållande till försäljningen av fossila drivmedel. Vi hoppas att regeringen och EU kommer tillåta att detta sker genom låginblandning och att branschen inte belastat med ännu än kostsam och ogörlig pålaga. Etanolens framtid tycks inte längre vara utstakad. Även om Joakim Säll (som ni kan läsa om på sidan 20) tror att etanolen har kommit för att stanna och växa har regeringen redan hunnit vända blad. Maud Olofsson kallade till sig de tre stora energijättarna för att diskutera hur Sverige skall kunna erbjuda el till framtidens fordonspark. Och Maud är inte ensam Bil Sweden och många andra tunga aktörer tror att elbilens intåg kommer ske om bara några år. Själv valde jag att ringa Fortum för några veckor sedan då jag sett flera annonser där en grön stolpe stått mitt i en stadsmiljö tillsammans med texten Här vill vi bygga en mack. Mig veterligen finns det ännu mycket få elbilar som kan och behöver tanka i Sverige (ca 300 enligt Fortum). Men tanken slog mig omedelbart är det något vi missat? Kanske inte än, men ganska snart om vi inte är vakna. Fortum har satt upp hundratals elladdstolpar, regeringen vill ta upp samtal om framtidens infrastruktur för elbilar och McDonald s har installerat elladdstolpar på sina restauranger. En otänkbar framtid vore ju att bilisten om 15 år åker till McDonald s för att tanka och äta. Att en annan aktör går in i vårt segment och tar över vår marknad Vi måste därför skapa en tidig förberedelse. Redan nu kan man skönja att elbilar har en större potential än E85 någonsin haft - eller kommer att få. Om fler aktörer kommer erbjuda möjligheten att tanka, då skall vi alltid vara det självklara valet och det val där man som bilist får den bästa servicen! Idag går en elbil cirka 20 mil på en laddning. Det som inte finns än är batterier som kan snabbladdas - idag behöver bilarna laddas flera timmar. Men när vi har en räckvidd på 30-40 mil och dessutom kan snabbladda bilen på 5-10 minuter kommer elmotorn att konkurrera ut explosionsmotorn. Det här är ingen utveckling som vi kan eller ska förhindra det är en utveckling vi skall ta till oss och utnyttja. Robert Dimmlich, VD www.bensinochbutik.se redaktionen@bensinochbutik.se TS kontrollerad fackpressupplaga Ansvarig utgivare Robert Dimmlich, tel 08-700 63 42 Redaktör Rolf Karlsson, tel 08-700 63 36 rolf.karlsson@svenskbensinhandel.se Annonsbokning och material Ad4you, Nils-Erik Wickman Krukmakargatan 35C, 118 51 Stockholm Tel 08-556 960 13, fax 08-556 960 19 n.wickman@ad4you.se Register och prenumeration Susanne Forslund, tel 08-700 63 38 Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter ISSN 1103-4300 Art & Design TapeNet Reklam AB www.tapenet.se Tel 08-663 13 30 Tryckning Trydells tryckeri Box 68 312 21 Laholm Verkställande direktör: Robert Dimmlich Box 1763, Birger Jarlsgatan 37 3tr 111 87 Stockholm Tel 08-700 63 30, fax 08-700 63 49 www.svenskbensinhandel.se info@svenskbensinhandel.se Bankgiro 5676-2990 Nummer 3 kommer den 4 maj. Manus till redaktionen senast den 6 april. Prenumerationspris för 2009 helår 500:, lösnummer 80: Eftertryck av text och bild förbjuden utan överenskommelse med redaktionen.
6 Mika Hokkanen, VD för Bensiinikauppiaat, eller Finlands Bensin- och trafikservicehandlarförbund.
B&B Reportage I vår serie om systerförbund har turen kommit till Finlands BENSIN- OCH TRAFIK- SERVICEHANDLARFÖRBUND Nu tar vi pulsen på vårt östra grannland i vår serie om branschen i andra länder. Detta blir tredje landet vi besöker. Först var vi i Norge, sedan Danmark och nu är det alltså Finland som kommer under luppen. Det känns lite speciellt att resa till Finland även om det bara är med färjan mellan Stockholm och Helsingfors. På färjan är det dubbla språk som gäller; allt som sägs på finska kommer sedan på svenska och all text har båda språken. Men väl framme i Helsingfors blir det värre, och man inser att man inte förstår ett endaste skvatt av finska. Det har sin förklaring i att svenska, danska, norska, engelska och tyska alla tillhör den så kallade germanska språkgruppen och har mycket gemensamt både i fråga om ord och grammatik. Finskan däremot tillhör den finsk-ugriska språkgruppen och är släkt med ungerskan och har inget alls gemensamt med svenska eller för all del inte heller med latinet som studerades i svenska skolor ända in på 70-talet och som också har spillt över på de germanska språken. Därför känner man sig språkligt handikappad i vårt östra grannland, trots att vi ligger så nära varandra och har till och med haft en gemensam historia. Jag upplever det jobbigt att inte förstå ett ord av vad folk säger eller inte kunna vare sig läsa eller tolkar skyltar. Men det spelar nu mindre roll för detta besök eftersom båda mina intervjuoffer talar utmärkt engelska! Vi är förstås remissorgan i de statliga utredningar som berör branschen. VD värd Det är finska förbundets VD Mika Hokkanen som blir redaktörens värd, och vi börjar dagen på förbundskontoret beläget på Helsingfors paradgata Mannerheimintle 40. Mika själv har varit på förbundet sedan hösten 2006, och vi inleder samtalet med att prata lite om förbundets historia. - FBF (förbundets officiella förkortning, red anm) bildades 1961 eftersom handlarna ville ge större eftertryck åt sina åsikter, både gentemot oljebolagen och samhället, berättar Mika. Var för sig hade de inte mycket att komma med, men tillsammans blev de starka. Idag har vi cirka 500 medlemmar. Totalt i Finland räknar vi med ungefär 2 000 stationer varav 900 är automater, 150 är oljebolagsdrivna och 150 tillhör kooperationen. Återstår alltså 800 som drivs av handlare, vilket innebär att vi har 300 presumtiva medlemmar att värva. Tre skäl Jag ber Mika berätta hur värvningsarbetet går till och vilka argument som används. Slutligen vill jag också veta hur medlemsavgiften beräknas. - Vi tar det sista först eftersom det är enklast, börjar Mika. Vi har bara en avgift, och den är då förstås lika för alla. Idag är den 400 Euro men det finns en möjlighet för vår styrelse att reducera den avgiften i speciella fall som regleras i våra stadgar. Om en handlare driver en lite station och inte har några anställda kan styrelsen minska avgiften, men det avgörs från fall till fall. Förbundet besöker alla nya handlare och berättar om vilka fördelar som forts på nästa sida 7
erbjuds, och vi trycker extra hårt på några punkter: För det första bevakar vi våra medlemmars intresse gentemot politiker och beslutsfattare i samhället. Vi får alltid vara med och påverka i frågor som är av intresse för våra medlemmar, och jag vill påstå att vi i många fall också får gehör för dem. Vi är förstås remissorgan i de statliga utredningar som berör branschen. För det andra arbetar vi med avtalsfrågor och arbetsrätt, och en stor del av min arbetstid går till dessa frågor. Jag är jurist och har tidigare arbetat med just detta, en förutsättning för att klara det här jobbet. Vi bistår också våra medlemmar i andra juridiska spörsmål, men då med hjälp av annan juridisk expertis. Vi driver dem också genom rättsmaskineriet om medlemmen så begär, och om det gäller frågor av principiellt viktig natur är vi också med och stöttar medlemmen ekonomiskt. För det tredje vill vi höja statusen i branschen. Det gör vi dels genom vårt lobbyarbete, men vi har också en yrkesutbildning för stationspersonal. Utbildningen går över tre terminer och varvas med arbete på stationen. Den första kullen går ut nu till våren, och de kommer att bli de första certifierade inom branschen. Med ett sådant certifikat kommer de att bli attraktiva på många fler områden inom handeln, och det är ett sätt att höja statusen i yrket. Erfarenheterna hittills är också mycket goda. För det fjärde informerar vi våra medlemmar kontinuerligt. Vår tidning Bensiiniuutiset kommer med nio nummer om året och går till alla bensinstationer, inte bara till våra medlemmar. Vår hemsida har en öppen del och en medlemsdel som uppdateras nära nog dagligen. Vid viktigare frågor går vi också ut med mail direkt till medlemmen. Regional verksamhet I Finland finns fortfarande en regional indelning, i det här fallet i 20 distrikt. De har dock ingen del i den demokratiska processen, utan verksamheten har en klart social karaktär i form av träffar, gemensamma resor etc. Handlarna för de olika oljebolagen har precis som här egna föreningar, och FBF har ett nära samarbete med dem. Tio i styrelsen Ytterst leds verksamheten förstås av en medlemsvald styrelse, och i Finland består den av tio personer. Ordförande och vice ordförande väljs på ett år och resterande åtta väljs på två år, fyra åt gången. På så sätt uppnås både kontinuitet och nytänkande. I statuterna sägs också att alla oljebolag på marknaden skall vara representerade i styrelsen. - Det sista är mycket viktigt, anser Mika. Tät kontakt med oljebolagen och dess handlarföreningar är ett måste för att vi skall hänga med i utvecklingen och jobba med rätt saker. Finska oljebolag I Finland finns fem oljebolag som säljer drivmedel, och av dessa är det bara två som också finns i Sverige, St 1 och Shell. De övriga är Neste oil, Seo och Teboil. Hur marknadsandelarna ser ut kan du se i faktarutan, och jag ber Mika kommentera den finska marknaden. Ser den ut som i Sverige eller är det något som skiljer? Så snart jag ställt frågan hör jag hur dum den var. - Jag kan tyvärr inte relatera till den svenska eftersom jag inte kan den tillräckligt bra, men jag kan berätta om den finska, säger Mika. Till de fem oljebolagen kommer ytterligare en aktör, ABC, kooperationens bolag som säljer drivmedel via egna stationer men som köper sitt drivmedel från Neste. Eftersom de driver stationerna själva kan vi inte värva några medlemmar där. Teboil är en finsk variant av ryska Lukoil, och Esso köptes för två år sedan av St 1 och ABC. JET finns inte längre i Finland, utan den kedjan köptes av Teboil som profilerade om stationerna till just Teboil. I Finland är debatten om miljöbränslen mycket begränsad, och det är ytterst få stationer som säljer förnybara bränslen som etanol, biodiesel eller biogas. Aktuella frågor Jag undrar också vilka frågor som är mest aktuella för det finska förbundet för närvarande. - Jag skulle säga två saker, säger Mika. För det första gäller det en EU-förordning som kan bli aktuell när det gäller tobak som säger att all tobak alltid skall förvaras så den inte syns för konsumenten, och dessutom bakom lås och bom. Man kan tycka vad man vill om tobak i sig, men detta förslag skulle försvåra den dagliga driften för våra medlemmar, och jag tvivlar på att den skulle minska konsumtionen i någon större utsträckning. För det andra diskuteras också att släppa på gruppundantaget, något som skulle vara förödande för mindre bilverkstäder. I Finland är det vanligt att kombinera bensinstation och bilverkstad så många av våra medlemmar skulle i så fall drabbas. Vi slåss för att inget av dessa förslag skall gå igenom! Svenska förhållanden Under vårt samtal glider vi ofta in på situationen i Sverige eftersom Mika ofta frågar hur vi har det. Han ser mycket förvånad ut när jag berättar om det indirekta besittningsskyddet, något som inte alls finns i Finland. Han förfasas också över att oljebolagen tar över ägandet av bränslelagret, men tror att så också kommer att ske i hans hemland. Pasi Supperi Jag hade som önskemål att besöka två finska medlemmar, en större och en mindre. Halva min önskan blev uppfylld, och när vi känner att vi pratat färdigt om förbundsfrågorna sätter vi oss i bilen för att köra en mil norrut, till Vantaa där Pasi Supperi driver en större Teboil-station som säljer nära 3 miljoner liter, 50/50 i fördelning bensin/diesel. Pasis restaurang upptar större delen av butiksytan. Till höger skymtar disken med menytavlan. 8
Menytavlor på finska - och det är inte mycket man förstår som svensk. Eftersom Pasi har restaurang serverars rätterna på riktig tallrik - och med pommes om så önskas. - Här i Helsingforsområdet finns bara större stationer, förklarar Mika. Dessutom blir det mycket enklare för dig att intervjua medlemmen om han talar antingen svenska eller engelska, och Pasi talar en utmärkt engelska. För att också besöka en mindre station räcker det inte med den enda dag som vi avsatt för det här besöket. Större station var det! När vi kliver ur bilen vid Pasis station måste jag hålla med om att vi kommit till en station modell större. Vi har redan kommit överens om att äta lunch vid stationen, och jag förväntade mig något lätt som en smörgås eller en sallad. Men större delen av butiksutrymmet upptas av en restaurang med 100 sittplatser. Själva butiksytan är betydligt mindre och domineras av kioskvaror. Ett antal spelautomater står uppställda på rad liksom en spelavdelning med lotto och andra statliga spel. Finland har precis som vi ett statligt monopol på spelandet. - Station och restaurang är en vanlig kombination för Teboils större stationer, berättar Pasi. Vi serverar dagens buffé mellan 10 och 16, och jag har mellan 150 och 200 lunchgäster om dagen. Utanför buffétid kan kunderna välja bland rättterna på våra menytavlor, och sittplatser finns det gott om. Inga ståbord här, inte! Verkstad Till stationen hör också en verkstad med två mekplatser, och jag frågar Pasi om det fortfarande är vanligt med bilverkstad på bensinstationer. - Absolut, åtminstone för Teboils stationer, svarar han. Jag har just gått med i verkstadskedjan Autoasi och får reservdelsleveranser upp till tre gånger om dagen, så de delar vi beställer på morgonen får vi senare på eftermiddagen. Därför kan vi klara de flesta reparationer under dagen, något som kunderna uppskattar. Vi är inte specialiserade på något särskilt bilmärke, men har ett samarbete med Volvo och Toyota här i stan. Biltvätt Till stationen hör också en biltvätt, i Pasis fall en Teboilprofilerad Christlmaskin. - Vi gör mellan 7 000 och 8 000 tvätt om året, och biltvätten är ett viktigt ben i företaget, menar Pasi. Dessvärre är den väderberoende, men det gäller ju alla biltvättar. Resultatmässigt kan stationen delas in i butik, restaurang, verkstad och biltvätt och de bidrar ungefär lika mycket till verksamhetens resultat. På bränslet blir det inte många kronor i vinst! Centrala koncept När vi går runt i butiken undrar jag hur mycket av varuutbudet Pasi får bestämma själv och hur mycket som Teboil bestämmer centralt. - Jag kan inte ange någon procentsats, men jag måste följa Teboils koncept, svarar han. Men utöver det har jag frihet att själv ta in varor av lokal karaktär. Jag känner mig inte särskilt tvångsstyrd i butiken, utan det som Teboil kräver är varor som jag skulle haft ändå. Jag tycker att Teboil är bra att jobba ihop med. Egen renovering Pasi har nyligen renoverat sin station, en stor investering som han tagit själv trots att han inte äger fastigheten; det gör Teboil. - Men mitt avtal säger att jag får vara kvar som hyresgäst så länge jag sköter mig, förklarar han. Skulle jag missköta något får jag en varning och en chans att rätta till det. Teboil kan inte kasta ut mig enbart för att byta hyresgäst, så därför känner jag mig trygg med min investering. Jag har inte tänkt sluta med stationen än på många år! Född in i verksamheten Precis som i Sverige är det vanligt med generationsskiften i Finland, och så var situationen också för Pasi. - Min far tog den här stationen när jag var tio år, så jag har följt den under lång tid, berättar han. Min far har inget intresse för stationen längre, men min mor är en relativt flitig besökare. Dock jobbar inte min egen fru här. Jag tycker att det räcker med att vi träffas varenda kväll, men jag vet att många av mina kollegor ofta har sina fruar involverade i företaget. Om fem år? Jag avslutar samtalet med Pasi med att fråga hur hans verksamhet ser ut om fem år och om han fortfarande är bensinhandlare då, - Om fem år, svarar han. Ja, då går jag säkert kvar här och driver min verksamhet ungefär som idag. Jag har inga planer på att avveckla företaget eller börja jobba med något annat. Som bensinhandlare har jag stor egen frihet och ett mycket omväxlande jobb. Jag har 14 anställda varav en är ansvarig för restaurangen och en för verkstaden. Generellt kan man säga att det är svårare att anställa folk till butiken än till restaurang och verkstad, så jag välkomnar förbundets satsning på utbildning och har också en anställd med i den kull som blir klar till våren. Avslutningsvis vill jag sända ett stort tack till både Mika Hokkanen och Pasi Supperi för en intressant och givande dag i Helsingfors! MARKNADSANDELAR i % Bensin Diesel Neste 27,3 41,8 ABC 23,4 9,3 Teboil 18,5 26,2 Shell 14,2 12,1 St1 14,0 8,9 Seo 2,7 1,7 Så här ser den ut, Pasis Teboilstation strax utanför Helsingfors - med ett skärmtak som behöver repareras... 9
Fyra tvättplatser finns också på Paroy-anläggningen i Kinna. Var skall VD Thomas Roy tanka om inte på en Paroy-anläggning? B&B Oljebolag Det lilla bolaget som etablerar sig där de stora lägger ner - PAROY ENERGI Mackdöden sprider sin mörka skugga över vårt land, men som bekant är det ofta så att det som är negativt för vissa kan medföra fördelar för andra. De platser som de stora bolagen lämnar kan vara lönsamma lägen för de mindre. På så sätt har Paroy Energi fått en ny verksamhet i företaget bensinförsäljning. Bensin&Butik träffar Hans Paréus och Thomas Roy på bolagets kontor i Borås i mitten av februari, och det är lokalt i Sjuhäradsbygden som Paroy har sin verksamhet. Bolaget startade våren 1999, men det är vare sig duvungar eller nybörjare som driver företaget. - Nej, både Hans och jag har lång erfarenhet av branschen, säger Thomas. Jag har växt upp i den eftersom min far också jobbade i branschen, och därför har jag fått prova på allt möjligt genom åren. Jag har faktiskt inte jobbat med något annat än oljeprodukter i hela mitt liv! Tillhörde Shell Mellan 1988 och 1999 var Thomas VD för Paroys företrädare, ett mindre oljebolag som opererade lokalt i Sjuhäradsbygden. Det var Shell som ägde bolaget på den tiden, och Shell är ett bolag som är så långt ifrån lokal representation man över huvud taget kan komma. - Grundidén tycker jag fortfarande var lysande, säger Thomas. En stark, internationell ägare som opererar lokalt via mindre företag med den ack så viktiga lokala förankringen. Men så bytte man strategi, något som alla de stora oljebolagen gjort lite då och då de senaste 15-20 åren. Och det är inga små, fina justeringar det är fråga om utan tvära kast, från den ena ytterligheten till den andra. Så kör man några år, byter till ytterligare en ny strategi och så kommer osäkerheten tillbaka. För mig blev situationen allt mer ohållbar, mina händer som VD kändes bakbundna eftersom alla viktiga beslut togs centralt. Förtroendefullt samtal blev lösningen En dag lättade sig Thomas och Hans för varandra, och det visade sig att de båda hade precis samma inställning till den rådande situationen. Sporrade av varandra tog de saken i egna händer och bildade Paroy tillsammans våren 1999. - Det var en oerhörd befrielse, säger både Hans och Thomas. Nu kunde vi driva bolaget med vår egen syn på hur verksamheten skulle se ut och inte tvingas svara kunderna med något som vi själva inte stod för. Vi har stärkt vår position allt mer på vår lokala marknad här runt Borås, så vi känner verkligen att vi gjorde rätt den där dagen för snart tio år sedan. Eldningsolja och diesel De produkter som Paroy jobbar med i första hand är eldningsolja och diesel, men bensin och andra drivmedel har vuxit sig starkare den senaste tiden. - Vår grundfilosofi är att vara nära våra kunder, och till de större åkerierna levererar vi direkt till deras egna cisterner, det vi kallar bulk inom branschen, säger Thomas. För åkarna har vi också byggt upp mindre anläggningar där de tankar med våra kort, men dessa är bara för åkeribranschen och inte för vanliga konsumenter. Men i takt med att de större bolagen lägger ner stationer på orter där vi kan göra vinst har vi också kompletterat vårt utbud med små, effektiva automatstationer för vanliga bilister där vi säljer diesel, bensin och i förekommande fall också E85. Eget kort Paroy har inga bemannade stationer vilket betyder att kunderna måste tanka med kort. Precis som de stora bolagen har också Paroy tagit fram ett eget kort som förstås fått heta Paroy-kortet. - Man kan betala med bankkort på alla våra anläggningar, men vi vill ändå erbjuda våra kunder ett Paroy-kort, förklarar Hans. Dels kan vi ge rabatter via kortet och dels kommunicerar vi med våra kortkunder minst en gång i månaden när fakturan kommer. Vi tror också att vi knyter våra kunder närmare oss med ett Paroy-kort. För kunden är det dessutom enkelt eftersom han inte behöver bry sig om att kolla hur mycket pengar han har på kontot eftersom vi fakturerar månadsvis och skickar fakturan i god tid före månadsskiftet när de flesta andra räkningar också skall betalas. Eldningsolja en bra affär Tvärt emot vad man kan tro är fortfarande eldningsolja något som Paroy tjänar pengar på, ytterligare ett exempel på ett mindre bolags större flexibilitet. - Eldningsolja minskar i volym, men finns fortfarande kvar som produkt, säger Thomas. Men de större bolagen slår igen sina depåer vilket ger oss en större möjlighet inom vårt närområde. De större bolagens sätt att behandla mindre kunder är också till fördel för oss som kan vara betydligt mer flexibla när det gäller leveranser. Jag skulle tippa 14
Så här ser den ut, Paroys mönsteranläggning i Kinna. Dieselcisternen på 40 kubik blir en utmärkt reklampelare... att eldningsoljan kommer att minska även för oss, men i en ganska lagom takt. En typisk eldningsoljekund för oss idag är det äldre paret som fortfarande har kvar sin oljepanna och som planerar att bo kvar i sitt betalda hus ännu en tid. De vill inte investera de 100 000 150 000 det kostar att byta värmesystem utan lämnar det till nästa ägare. Började med Uno-X Bensinleveranser började Paroy med när en Uno-X-station i området ringde och undrade om det gick att få bensinleverans. Paroy nappade på förslaget, och idag är den anläggningen en i Paroy-nätet. - Jag kan inte säga varför stationen ville att vi skulle leverera, men vi åtog oss uppdraget och på så sätt kom vi in i bensinvärlden, säger Thomas. Ryktet måste ha spridit sig, för det kom fler förfrågningar och idag är den typen av frågor inte längre ovanliga. Vi har ingen färdig plan på hur vår etablering skall se ut, utan vi bedömer varje fall för sig. Ibland tar vi över den befintliga stationen, ibland bygger vi helt nya. Idag har vi 12 stationer enbart för tung trafik och 10 för privatbilismen. Samarbete med Preem Sedan några år tillbaka samarbetar också Paroy med Preem och är numera certifierad Preem Partner. Det innebär att de har tillgång till alla Preems produkter. - Vi är ett litet bolag och behöver tillgång till ett större bolags produkter men hanterade på vårt sätt, säger Thomas. Vi tycker att Preem fungerar bra som partner, och att det är så man skall samarbeta med de stora. Priskrigen av ondo för alla Både Hans och Thomas tycker att de priskrig som florerade för några år sedan var det värsta som kunde hända branschen och att efterdyningarna fortfarande sitter i. - Tänk vilka enorma belopp bolagen vräkt iväg för att priskriga, säger Thomas med förundran i rösten. Att driva en bra affär var inget som betydde något utan en större marknadsandel var viktigare. Det är väl ingen konst att öka sin marknadsandel om man skänker bort sina varor! Ett litet bolag som vårt har ingen möjlighet att priskriga på det sättet. VI måste ha svarta siffror på sista raden, annars får vi packa ihop vår verksamhet. Det värsta med allt detta är att kunderna tror att det finns stora marginaler i branschen. Ingen är väl så dum att han säljer en vara under inköpspris? Alltså måste vinstmarginalen vara stor! Tack och lov har detta minskat i omfattning, och jag är säker på att också konsumenten blev förvirrad av dessa stora prisändringar. Ett jämnt pris över tid tror jag gynnar alla, både oss som oljebolag och konsumenten. Utökningstakt? Hur tänker ett litet bolag när det gäller att bli större? Vill man öka långsamt och täcka allt större delar av landet eller vill man bli så bra som möjligt på sin egen lokala marknad? - För vår del är det absolut det senare, fastslår både Hans och Thomas. Vårt område är Sjuhäradsbygden, och där vill vi vara ett attraktivt alternativ till de stora bolagen. Vi kommer säkert att etablera oss på fler platser, men vi har inget mål i siffror det får framtiden utvisa. Vi står fast vid vår modell att se varje etablering för sig och göra bedömningar utifrån det. Det är möjligt för oss med vår lokalkännedom, men jag förstår att stora bolag inte kan agera så. Kanske har vi mellan 20 och 30 anläggningar om fem år och framför allt hoppas jag att vi har en riktigt fin automatstation här i Borås. Det är något vi saknar idag! Biltvätt också När vi sätter oss i bilen på väg mot Kinna för att ta några bilder på anläggningen där berättar Thomas att de också satsat på en biltvätt på den platsen, en utomhusanläggning från Kärcher med fyra tvättbås. - Det har gått riktigt bra, och vi har planer på att utöka vår tvättverksamhet ytterligare, berättar han. Kunderna uppskattar att kunna tvätta själva, snabbt, enkelt och billigt, precis vad vi erbjuder. Cistern som reklampelare När vi kommer fram till Kinna ser man på långt håll Paroys logga på en stor, vit cylinder. Det är den tunga trafikens dieselcistern, 40 kubik ovan jord, och den blir en utmärkt reklampelare. Runt hela anläggningen finns odlade träd och buskar samt stensättningar, och det ger ett snyggt och prydligt intryck. - På Kinnaanläggningen har vi valt att ta emot både tung trafik och bilister, och det fungerar där tack vare stora ytor. Vi är också måna om att ge ett bra intryck för alla kunder. Vi har idag en kontaktperson per anläggning, men vi är inne på att istället anställa en person på heltid som tar hand om alla våra automater. Han skall också kunna reparera mindre fel och ha enklare reservdelar med sig. På så sätt kommer kunderna att få möta samma standard på alla våra anläggningar. Bensin&Butik har alltid hävdat vikten av lokal anpassning, men då främst menat varuutbudet i butik. Paroy har tagit resonemanget ett steg längre och driver ett helt energibolag med den lokala anpassningen som affärsidé. De första tio åren tyder på att de valt rätt väg. 15
Så här vill Michelle - och säkert de flesta gasbilsägare med henne - att man skall kunna fylla gas: på en bemannad station. B&B Miljöbränsle Naturgas, fordonsgas, biogas, LPG, gasol - VI REDER UT BEGREPPEN När Volvo lade ner sin tillverkning av gasbilar trodde många att det var dödsstöten för gasbilar i Sverige. Så blev inte fallet, utan gas som fordonsbränsle har fortfarande en framtid om man får tro Gasföreningen. Det var dit vi vände oss för att få veta mer om gas som fordonsbränsle och att reda ut de många begrepp som florerar. Gasföreningen är en branschorganisation för gasleverantörer som har en gammal tradition. Föreningen bildades för 100 år sedan för att slå vakt om stadsgasleverantörernas intressen, men nu jobbar man med i huvudsak fyra olika områden: normer och anvisningar, säkerhet, att påverka politiker och att allmänt slåss för och informera om gasens alla fördelar. - Här på kansliet arbetar elva personer i fem olika sektioner; gasol, biogas, fordonsgas, naturgas och vätgas, berättar Erik Wasell som är teknisk chef. På motstående sida berättar vi mer om de olika gasernas olika egenskaper. Pumplagen Det är inte bara Svensk Bensinhandel som anser att pumplagen var ett felaktigt beslut som inte blir mindre felaktigt när regeringen beslutat att fullfölja de ursprungliga planerna och inte slopa det sista steget, dvs alla mackar som säljer mer än 1 miljon liter bensin/diesel måste erbjuda ett förnybart alternativ. - Det innebär att det satsas på etanol, vilket ger gasen ett ännu svårare läge, menar Michelle Ekman som ansvar för fordonsgas på Gasföreningen. Jag förstår mackägaren; investeringen för en gasanläggning är ungefär det 10-dubbla jämfört med etanol. Men det låser fast oss vid etanol som enda alternativ, och jag är övertygad om att gasen har en bättre framtid än etanol på längre sikt. När väl infrastrukturen byggts ut kommer gas att bli klart konkurrenskraftigt. Fyra fordonsgasaktörer Idag finns fyra stora distributörer av fordonsgas i Sverige; EON, Fordonsgas Sverige, Svensk Biogas och AGA. De två förstnämnda är störst, och EON och Svensk Biogas har också egen tillverkning. Producenter finns det dock gott om, och fler lär dyka upp i en nära framtid. Det finns redan en del kommuner som levererar fordonsgas till sina egna stand-alone-mackar. - Idag finns det dryga 200 producenter av biogas, berättar Stefan Dahlgren som jobbar med just biogas. De flesta använder gasen själva för uppvärmning och elproduktion eller levererar den till stand-alone tankstationer, och på sju platser i landet förs gasen in till det befintliga gasnätet. Där tror vi på en kraftig ökning inom den närmaste 10- årsperioden, främst vid olika avfallsanläggningar. Redan idag är det många fordon för lokaltrafik som enbart går på gas, och då kan ett reningsverk tillverka biogas genom att röta slam och transportera det till exempelvis en närliggande bussterminal. För fjärrtrafik kommer det nog dessvärre att dröja ännu en tid innan gas blir ett verkligt alternativ, men regiontrafiken har redan kommit igång med gas i Skåne och inom en 10-årsperiod kommer detta säkert att utvecklas i större skala. Oljebolagen visar ett ljumt intresse En bidragande orsak till gasens något långsamma framfart på marknaden menar Michelle ligger på oljebolagen. - Tyvärr är det så, säger hon. Med undantag av Stockholm För närvarande finns tio bilmodeller för gasdrift till försäljning i Sverige, och på den utmärkta hemsidan www.gasbilen.se finns mer information om dem samt om gasbilar i allmänhet. För övrigt har gasföreningen också en hemsida med adressen www. gasforeningen.se. finns idag många gasmackar på lite udda platser i form av automatstationer, och jag är övertygad om att gasfordon skulle slå bättre om det gick att tanka gas på vanliga mackar i hela landet. Nu är det svårt för gasbilsföraren att tanka och köpa tidning samtidigt, och dessutom måste han åka förbi den vanliga macken för att leta efter gasmacken. Jag har hittills inte varit med om att ett oljebolag kontaktat oss för att kunna erbjuda gas, utan det är alltid vi som får fråga, tjata och argumentera för att oljebolagen skall släppa in oss. Volvo ändrar sig Ett slag i ansiktet på gasintressenterna var när Volvo beslutade sig för att lägga ner tillverkningen av gasvarianten av V70, något som inte minst taxirörelser med miljöprofil led av. Därför är det lättare att se ljust på framtiden nu när Volvo ändrar sig och godkänner fabrikskonvertering till gasdrift. - Volymmässigt har det inte så stor betydelse som det har för symbolvärdet, anser Stefan. Volvos image är viktig, och när de nu tar detta beslut är jag övertygad om att försäljningen av gasbilar i allmänhet kommer att stiga igen. Bensin&Butik tackar för ett intressant samtal och önskar Gasföreningen lycka till med sitt arbete. För att minska landets oljeberoende behövs troligen många olika teknikalternativ varav gas är ett. 18
Expertpanel från Gasföreningen, frän vänster Stefan Dahlgren, Michelle Ekman och Erik Wasell. Biogas Biogas är en förnybar energikälla som uppkommer när organiskt material bryts ner i syrefri miljö. I huvudsak består den av metan, precis som naturgas. Den produceras när deponerat hushållsavfall bryts ner av mikroorganismer eller när slam i kommunala vattenreningsverk genomgår en rötningsprocess. Biogas uppstår också spontant i naturen. Den kan användas som fordonsbränsle eller till el- och värmeproduktion. Biogas används ofta småskaligt i lokala anläggningar, och ett flertal sådana är på gång runt om i landet. Biogas och naturgas består av exakt samma molekyl och kan följaktligen blandas utan problem. Fordonsgas Fordonsgas är en beteckning för gas som används som drivmedel. Den består av biogas eller naturgas eller en blandning av dessa. Gasen komprimeras till högt tryck, cirka 200 bar, innan den tankas i fordon speciellt anpassade för gasdrift. Idag har alla persongasbilar också en tank för bensin eftersom antalet tankstationer för gas är mycket begränsad, 90 stycken när detta skrivs. Dessa finns från Stockholm och söderut, och den som bor i Norrland får det svårt med gasbil. Norr om Uppsala finns nämligen bara tre i Boden, Skellefteå och Östersund. Vätgas Vid förbränning av vätgas bildas endast vatten som restprodukt, och det gör gasen mycket intressant som energibärare. Idag finns ett fåtal fordon som drivs av vätgas, men dessa kostar alldeles för mycket för att kunna byggas kommersiellt. Dessutom är framställningen av vätgas fortfarande relativt dyr och många problem finns kvar att lösa när det gäller transport och lagring. Mycket talar dock för att vätgas kan bli en viktig del av vår framtida energiförsörjning, och det kunnande vi har om naturgas kan också tillämpas för vätgas. Forskningen på området är intensiv. Ett exempel är Scandinavian Hydrogen Highway Partnership vars ambition är att göra Skandinavien till en av de första regionerna i Europa där vätgas är tillgänglig och används i ett närverk av tankställen. Fyra vätgastankställen för detta finns eller planeras i Sverige; Malmö, Laholm, Göteborg och Stenungsund. Naturgas Naturgas är ett kolfattigt bränsle som till 90% består av metan. Övriga beståndsdelar är andra kolväten som etan, propan och butan och mindre än 1% är koldioxid. Den är ren och har en hög verkningsgrad och brinner med en ren låga utan stoft och sot. Den är också billigare att hantera än el. Den naturgas som används i Sverige kommer från den danska delen av Nordsjön och leds i landets enda naturgasledning från Skåne via Småland upp till Stenungsund. Innan naturgasen skickas iväg avskiljs en mängd andra gaser som gasol, etan och pentan. En ny gasledning från Norge planeras som också skall förse oljeraffen med väte. Den kallas Scanled och kommer att gå hela vägen ner till den europeiska marknaden och ha tre anslutningsplatser i Sverige. Naturgas används framför allt som processbränsle inom industrin, för kraft- och fjärrvärmeproduktion, som fordonsbränsle och i hushåll. Den svenska naturgasmarknaden är sedan den 1 juli 2007 öppen för samtliga kunder anslutna till det svenska naturgassystemet. Naturgas är dock ett fossilt bränsle som inte räcker i evighet, men Jordens kända naturgasreserver är mycket stora jämfört med oljereserverna. De största fyndigheterna finns i Ryssland och Iran, och mindre fyndigheter finns bland annat i Algeriet och i Nordsjön. Gasol Gasol är ett svensk namn på en gasblandning som till största delen består av propan och butan. I Sverige används vanligen gasol som till 95% består av propan. Internationellt används beteckningen LPG, Liquefied Petroleum Gas. 60% av den svenska gasolen utvinns ur naturgasfälten och 40% ur råolja. 80% används inom industrin, och bara 4% säljs som flaskgasol. Gasol är mycket rent och ger vid fullständig förbränning en slutprodukt som består av koldioxid, kväveoxid och vatten. Det finns 16 tankställen i Sverige för gasol, men andelen gasolbilar är minimalt. Enligt Ulf Roos på BilSweden är också gasolintresset från svenska biltillverkare lika minimalt. Däremot är andelen gasolbilar i Europa betydligt högre, särskilt i Polen, Holland och Italien. Precis som för vår svenska fordonsgas har dessa bilar dubbla tanksystem och kan också köras på bensin. Ibland används beteckningen motorgas för gasol. Det är mycket viktigt att skilja på LPG och fordonsgas som har helt olika egenskaper och fordonen har för den skull helt olika påfyllningssystem. 19
B&B Miljöbränsle Inte svaret på allt, men kanske en dellösning - ETANOL Etanolen har diskuterats mycket den senaste tiden, och vissa menar att den är ett av de mest miljövänliga bränslen som står att få medan andra är mer tveksamma. Bensin&Butik har träffat den största svenska producenten för att få deras syn på saken. Det är Lantmännen Energis VD Joakim Säll som är boss över den anläggning i Norrköping som förser landet med nästan hela den mängd etanol som blandas in i all bensin som säljs i landet. Jag börjar med att be honom beskriva skillnaden mellan två begrepp som florerar, fin- respektive fuletanol. - Någon exakt definition på det ena eller det andra finns inte, utan det får bli en beskrivning med ganska kraftiga penseldrag, börjar han. Med finetanol menas en etanol som produceras på bästa tänkbara sätt, där hela processen tas med i miljöberäkningen, allt ifrån vilka grödor som odlas, hur de odlas, hur de skördas, hur de transporteras till fabriken, hur fabriken tillverkar etanolen till vad som händer med avfallet. Alla delar i processen måste tas med i beräkningen. Om den samlade CO2-reduktionen och energiutbytet är tillfredsställande kallas etanolen finetanol, men det finns som sagt ingen fastslagen gräns för när finetanol blir fuletanol. Finetanol i Norrköping Inte oväntat tycker Joakim att den etanol som Lantmännen tillverkar klarar att skärskådas på detta sätt trots att den tillverkas av vete som skulle kunna användas till föda istället. - Visst, vår etanol tillverkas av vete, det är sant, säger han. Men vi vet att den odlas på bästa sätt. Vi vet förstås också att den processas på ett miljövänligt sätt, och att de biprodukter vi får ut till 100% används som djurfoder och råvara till biogasproduktion. Vi får ut ungefär en tredjedel var av etanol, djurfoder och koldioxid i vår fabrik och då skall man betänka att vår koldioxid inte belastar miljön alls eftersom den utgör en del av det naturliga kretsloppet till skillnad från mycket annan energiutvinning. En annan intressant siffra när det gäller vår tillverkning är att vi får ut ungefär fem gånger så mycket energi som vi förbrukar, en siffra som vi är mycket stolta över. Brasilien och USA störst Det är fler länder än Sverige som försöker minska sitt oljeberoende och jag undrar hur situationen för etanolen ser ut i resten av världen. - I Europa tillverkas inte så mycket etanol, utan det är Brasilien och USA som är de stora aktörerna på området, säger Joakim. EU håller på att ta fram riktlinjer hur etanolen skall behandlas i unionen, och vi väntar på ett sådant besked under året. Som du kanske vet har svenska oljebolag länge ansett att en större låginblandning av etanol i vanlig bensin är det effektivaste sättet att minska både växthusgaser och oljeberoende, men EU har hittills sagt nej. Därför är det både lite förvånande och glädjande att Frankrike nu annonserat att de avser att öka sin låginblandning till 10% redan från i vår. Det tycker jag kunde vara ett initiativ för den svenska regeringen att ta efter! Den etanol vi tillverkar passar bäst för låginblandning då skattereglerna kräver en odenaturerad EU-tullad etanol. Vår första fabrik tillverkar ungefär 60 miljoner liter etanol, men när vår nya fabrik också går på full effekt kommer vi upp i över 200 miljoner liter, dvs vi klarar nästan att producera landets behov av låginblandningsetanol. Den etanol som används för E85 importeras från i första hand Brasilien då det för denna produkt finns särskilda tullundantag som gör att enanolen kan importeras med samma låga tull som för kemikalier. Genom de skatteregler som trädde i kraft 2006 har Sverige kunnat ge E85 förutsättningar att växa samtidigt som vi verkat inom ramen för EUs tullunion som skapat utrymme för tillväxt i den inhemska etanolproduktionen. Matdebatten Jag tycker att Joakim Joakim Säll, VD för Lantmännen Energi, tror stenhårt på etanol som ett av framtidens drivmedel. 20
Så här ser den ut, fabriken i Norrköping som levererar nästan all etanol som behövs för låginblandning i Sverige. slunkit undan lite väl enkelt när vi pratade om det etiska i att tillverka etanol av vete istället för mat, så jag vill gärna att han utvecklar sin syn inom det området. - Om vi ser frågan i ett övergripande perspektiv vet vi att en del av jordens befolkning svälter och att en annan del äter ihjäl sig, säger han. Problemet är inte att det finns för lite mat, utan att resurserna är ojämnt fördelade. Och så har det varit under lång tid. Hittills har inte mänskligheten klarat av att utjämna dessa klyftor på frivillig väg, och jag ser inte hur det skall kunna ske i framtiden heller. Om det vore så att vi ville vara solidariska mot de svältande skulle vi inte slösa energi på att åka skridskor i ishallar mitt i sommaren i Skåne eller spela fotboll i inomhushallar i Luleå i januari. Vi skulle förstås inte heller odla tobak eller bränna säd till spritdrycker. Och vi skulle kanske inte heller bränna olja i våra bilar vi skulle åka kollektivt, gå eller cykla i mycket större utsträckning. Men till detta krävs en planekonomi, och de länder som haft sådana ideal har alla fallit ihop som korthus. Det här är förstås jättestora frågor som Lantmännen vare sig vill eller kan lösa, utan vi vill dra vårt strå till stacken genom att tillverka ett alternativ till den försvinnande oljan, och göra det på ett så bra sätt som möjligt. Olika generationer Efter denna något filosofiska, men för den skull inte mindre intressanta utläggning styr jag över spåret på mer jordnära frågor som vad som skiljer den första generationens etanol från den andra. - Det vi tillverkar kallas ibland för den första generationens etanol, och det försök som Frankrike ökar låginblandningen till 10% till våren. SEKAB i Örnsköldsvik jobbar med för den andra generationen, svarar Joakim. Där har man problem med produktionen och har ännu inte hittat de bästa metoderna. Som råvara använder de inte vete utan cellulosa från skogsavfall som får jäsa. När de lyckas kommer mängder av skogsavfall att kunna användas, och jag ser fram emot en sådan utveckling utifrån synsättet att vi behöver många alternativ om vi skall kunna ersätta de fossila drivmedlen. Affärsmässigt? Till slut undrar jag hur Lantmännen beräknar sitt etanolpris. Tar man helt enkelt kostnaderna, lägger till den vinst man vill ha och får så ett slutpris? - Om det ändå vore så väl, svarar Joakim. Vi måste förstås följa världsmarknadspriset. Även om vi tillverkar etanol som används för låginblandning måste vi konkurrera prismässigt med framför allt den brasilianska. Detta begränsar våra möjligheter att höja priset. Sedan måste man se en sådan här satsning på mycket lång sikt. Om vår fabrik sköts kan den leverera etanol i 20-30 år, och det kommer förstås att vara prisfluktuationer under den tiden. Men vi hade aldrig gjort den här satsningen om vi inte trodde på att den skulle vara affärsmässig. Från Statoil Till sist undrar jag hur länge Joakim jobbat hos Lantmännen och vilken bakgrund har han för det jobbet. - Jag har jobbat hos Lantmännen ganska precis i ett år, svarar han. Jag kommer från Statoil och har alltså min bakgrund i bränslevärlden snarare än i jordbruksvärlden. Jag tycker att jag hamnat i en mycket spännande bransch och ser fram emot att kunna dra mitt strå till den oljeoberoende stacken. Att energifrågan kommer att bli allt viktigare är jag övertygad om, särskilt när länder som Kina och Indien fortsätter att utvecklas. Självklart vill de ha samma standard och möjligheter som vi, och hur klarar vi det utan att tära på jordens resurser? Det är inga små frågor vi har framför oss Där har Joakim onekligen en poäng. Det ÄR svåra frågor vi har framför oss, och hur vi skall lösa dem är den stora utmaningen. Kanske kan en egen, nationell miljövänlig etanoltillverkning vara en liten del av den lösningen Annons streamer Kejll Andersson 21
Gamla mackar från olika bolag finns i P-Os bensinmuseum. Här visas en Caltexstation - med tidsenliga tillbehör... Pojkhobby på 60-talet, en linstyrd modell med Webers 1,5cc dieselmotor. Shellprofilen gör den extra lämplig i P-Os museum. B&B Nostalgi I Älvsbyn får den som gillar gamla mackprylar EN RIKTIG NOSTALGITRIPP Det finns många samlare av bensinnostalgia, men frågan är om inte en av de mest entusiastiska finns i Älvsbyn. På 400 kvadrat har han samlat och sorterat mängder av gamla prylar, och hit kommer runt 1 000 besökare om året och en av dem var Bensin&Butik. Museet, för så måste man kalla samlingen, ligger i ett industriområde precis utanför Älvsbyn, och det är öppet alla dagar mellan 12 och 16 på sommaren, vill säga. I det här fallet definieras sommar som första vardagen efter midsommar till mitten av augusti. Älvsby bensinmuseum Den som byggt upp hela museet heter P-O Lindroth, och han berättar villigt om sin hobby när Bensin&Butik fick en specialvisning i slutet av oktober. - Det hela började när jag skaffade mig en veteranbil, säger han. Men som vanligt när det gäller veteranbilar måste man hitta reservdelar utanför de vanliga tillbehörskanalerna, och jag blev en flitig besökare på olika nostalgimarknader. Ganska snart kom jag hem med betydligt fler läckra prylar än jag tänkt mig, och veteranbilen blev bara en liten del av min nya hobby. I början kom jag hem med en överfull släpvagn från de flesta marknader, men numera blir inköpen allt mer sällsynta. Lyckligtvis kan jag disponera denna industrilokal som är uppvärmd på vintern, men som du ser börjar det bli trångt nu. Ingen speciell inriktning på samlandet Jag frågar P-O om han har någon särskild inriktning på sitt samlande, men han skakar bara på huvudet. - Jag vet att många specialiserar sig och enbart samlar på exempelvis BP eller Shell-prylar, säger han. Men jag samlar på allt som är gammalt och vackert, dock med en kraftig övervikt på bensinia. Det är fascinerande hur mycket oljebolagen satsade på reklamprylar på den tiden marknaden då måste ha varit betydligt mer gynnsam för oljebolagen. Mina prylar är främst från 50- och 60-talen, och jag har satt en gräns vid 1970 - men du hittar inte många prylar här som är så nya Ingen direkt favorit När man ser den mängd pryttlar av allehanda slag som finns i museet kommer frågan automatiskt är det någonting som känns mer värdefull än någon annan? Har han några särskilda favoriter? - Nej, faktiskt inte, svarar P-O. Alla prylar har sin historia och bakgrund, och jag skulle ha svårt att skiljas från någon enda av dem. Saknas något? Nästa följdfråga är lika given är det något som han saknar eller särskilt letar efter? Något han kan tänka sig byta ut från sin egen samling för att komplettera sin egen? - Jag saknar en emaljerad utetermometer från Gulf, svarar P-O. Jag har en fin samling utetermometrar, men just Gulfs saknas. I min samling bensinpumpar från Ljungmans saknas också två modeller med så olika beteckningar som Tor och Star 710. Sedan är det generellt så att det är svårt att få tag på Gulf-prylar, så där är allt av intresse. Men jag vill ytterst ogärna byta bort något ur den egna samlingen om det inte rör sig om dubbletter, förstås! Så talar en sann samlarentusiast, och Bensin&Butik kan verkligen rekommendera ett besök. Så se till att lägga in museet som ett resmål när du besöker landets nordligare delar, men sätt av tillräckligt med tid det finns mycket att titta på P-0 når du på 070-378 21 60 eller po@caltex.nu, och hans hemsida heter www.caltex.nu och han skulle bli själaglad om du berättar var han kan få tag i en utetermometer med Gulflogga 24
Samlingen bolagsskyltar gör det lätt att hitta till museet... Kurt-Lennart Bergh (vänster), Shellhandlare i Älvsbyn, beundrar samlingen av emaljtermometrar tillsammans med museiägare P-O Lindroth. 25
B&B Miljö Hembränningsapparat blir BIOMACK Blir Micro Fueler ett vanligt inslag på villatomterna framöver? Den som lever får se... Ett amerikanskt företag ska börja sälja hembränningsapparater som kan producera etanol för bilbränsle - med en tillverkningskostnad på 1,50 kr/liter! E-Fuel 100 Micro Fueler är en hembränningsapparat för personligt bruk. Men etanolen som tillverkas ska inte hamna i snapsglaset. Här handlar det om att producera bränsle till personbilen. Med socker som råvara, en specialutvecklad jäst plus vatten och el ska maskinen kunna tillverka etanol för 1 krona och 50 öre per liter. Apparatens konstruktör är Floyd Butterfield som bildat bolaget E-Fuel Corporation tillsammans med Thomas Quinn som bland annat har patentet för rörelsesensorn i Nintendos spelkonsol Wiii. Apparaten, stor som en diskmaskin, är ingen traditionell spritkokare där förångad mäsk kyls av. Istället används ett nyutvecklat membran som separerar etanolen från vattnet. Vid sidan av att producera billigt bränsle är Micro Fueler även miljövänlig då kolinnehållet bara är en åttondel jämfört med bensin. Till en början ska tillverkningen av etanolframställaren ske i Kina, Storbritannien och USA och priset för en Micro Fueler beräknas hamna kring 60 000 kronor. För att sänka priset på råvaran till etanolkoket i USA planerar Floyd Butterfield att börja importera billigt oätligt socker från Mexico. Vid sidan av tillverkningskostnaden tillkommer skatter och andra avgifter. Men nettokostnaden beräknas ändå bli omkring hälften jämfört med bensin. I USA är det emellertid inte tilllåtet att köra personbilar enbart på etanol. Men Thomas Quinn säger till New York Times att han hoppas på en lagändring när Micro Fuelers börjar bli lika vanliga som swimmingpools. Källa: New York Times Den 1 000e stationen har sanerats utan diskussioner TACK VARE SPIMFAB Oljebolagens gemensamma saneringsföretag SPIMFAB har nu genomfört sin 1 000e sanering till glädje och fromma för alla inblandade. Det är trist att verksamheten numera är förbjuden! Det känns tillfredsställande och glädjande att vi har genomfört så många saneringar och väldigt bra att branschen tar ansvar och löser en miljöfråga på ett konstruktivt och effektivt sätt, säger SPIMFABs VD Leif Ljung. Sedan starten av SPIMFAB 1997 har 1 000 saneringar av nedlagda bensinstationer genomförts. Arbetet har fortgått i takt med att anmälningar har kommit in och saneringsbeslut fattats. De första pilotprojekten startade 1997 och därefter har ungefär 300 markundersökningar per år genomförts, varav ca 40% har behövt saneras. Den ettusende sanerade bensinstationen är den nedlagda Nynässtationen på fastigheten Korpilombolo 10:131 på Industrivägen 4 i Korpilombolo, Pajala kommun och anmäldes till SPIMFAB 1999. Kriterierna för att få vara med i SPIMFABs Det är beklämmande att SPI inte längre vill ha en saneringsfond som på detta ansvarsfulla sätt tar hand om alla saneringar. Robert Dimmlich VD Svensk Bensinhandel åtgärdsprogram uppfylldes då det har bedrivits detaljistförsäljning av bränsle av Nynäs från 1964 till 1982. Under januari 2006 sammanträdde SPIMFAB, Plan- och Miljöförvaltningen i Pajala, miljökonsulten och fastighetsägaren där det beslutades att fastigheten skulle åtgärdas genom gräventreprenad. Saneringsåtgärdena på fastigheten utfördes under juli 2006 och omfattade uppschaktning och borttransport av förorenad jord (253 ton) samt upptagning av de tre cisternerna. För grundvattnet behövdes ingen enskild åtgärd, då hela föroreningskällan schaktades bort. Efter den utförda saneringen finns det inte längre någon anledning till begränsningar i angiven markanvändning på grund av den tidigare bensinstationsverksamheten. Kompletterande asfalteringsarbeten slutfördes 2008 och projektet är nu godkänt av kommunen. Idag bedrivs ingen verksamhet på fastigheten och industrihuset står oanvänt. Sofie Quant, informatör SPI I Korpilombolo stod SPIMFAB för alla saneringskostnader. Så kan det bli igen - om SPI vill... 12
B&B Säkerhet Statoil ökar säkerheten när alla stationer FÅR SLUTEN KONTANTHANTERING Cash Guard var först på marknaden med system för sluten kontanthantering, men nu finns flera aktörer. Nu tar Statoil ytterligare ett steg i sitt säkerhetstänkande när sådana system införs på alla bemannade stationer i landet. Bensin&Butik träffar Statoils säkerhetschef Torbjörn Lenstad på stationen i Frescati för att tala om säkerhet i allmänhet och butikssäkerhet i synnerhet. Torbjörn har ett långt förflutet inom Statoil, bland annat som butikschef, samtidigt som han utbildade sig i säkerhetsbranschen. Han har också drivit frågan om kontanthanteringssystem på alla stationer, något som nu blir verklighet. Statoil går mot trenden Tyvärr är trenden för butiksinbrott ökande, men det märks inte hos Statoil som trotsar statistiken och istället visar något sjunkande siffror. - De senaste fem årens siffror för rån och rånförsök på Statoilstationer är 18, 17, 15, 15 och så 19 för 2008, säger Torbjörn Lenstad, säkerhetschef på Statoil. Dessvärre följer vi därmed det övriga samhällets rånsiffror för 2008, men sett över en längre tidsperiod ligger vi under. Rån och rånförsök lika När Torbjörn säger rån och rånförsök stoppar jag honom för att be honom utveckla det. Ser Statoil rån och rånförsök på samma sätt? Skiljer de inte på om buset får med sig något eller inte? - Vi gör ingen skillnad, och förklaringen är både enkel och logisk, förklarar han. För det första är det mycket små mängder kontanter en tjuv får med sig de få gånger de lyckas, så det är inte av ekonomiska skäl vi gör denna åtgärd. För det andra upplever den personal som utsätts för rån eller rånförsök ingen skillnad över huvud taget huruvida buset får med sig något eller inte, och för oss är det den springande punkten. Ingen skall behöva genomgå en sådan traumatisk upplevelse som sätter spår lång tid framöver. Den ekonomiska förlusten för de rån som vi utsätts för kan vi enkelt hantera, men den känslomässiga upplevelsen tar lång tid att reparera. Olika skyddsåtgärder Torbjörn berättar att han ser olika metoder för att skydda sina Statoilstationer, och att alla är lika viktiga för den totala säkerhetsbilden. - Jag brukar tala om fyra metoder, förklarar han. De är utbildning, information, teknisk utrustning och stöldbegärliga varor. När det gäller utbildning tycker jag att vi ligger långt framme. All vår personal utbildas innan de börjar, och vi sticker inte under stol med att hot och våld kan förekomma, och vi tränar dem också på hur de skall bete sig i sådana situationer. Det är också viktigt med ständig information, både internt och externt. Om vi kan lära buset att de aldrig kan få med sig kontanter på våra stationer är mycket vunnet, och vi sätter upp dekaler på ytterdörren som informerar om detta. Det vi gör nu, att införa slutna kontanthanteringssystem på alla våra stationer, är ett exempel på hur vi löser problemet med hjälp av teknisk utrustning. Stort dipp när Cash Guard kom Torbjörn berättar vidare att rånstatistiken sjönk avsevärt när Cash Guard introducerades, ytterligare ett exempel på hur viktigt det är att jobba med alla fyra metoder. Det betyder att buset snabbt lär sig att ändra rutiner och söker andra vägar för att försörja sig. - Vi får aldrig slappna av och tycka att vi gått i mål, menar han. Buset är mycket påhittiga och hittar ofta nya vägar och metoder som vi inte ens tänkt på. Stor investering När Total Store är genomfört i slutet på 2009 kommer samtliga stationer, både köpmannadrivna och Statoildrivna, att ha slutna kontanthanteringssystem på alla kassor. Men vad händer med de köpmän som inte anser sig behöva sådana system? - Vi har presenterat våra tankar för alla köpmän, berättar Torbjörn. Frågan är så viktig för oss att vi erbjuder dem 50% rabatt. Om köpmannen investerar i den ena kassan bjuder vi på den andra, och det erbjudandet var det ingen som kunde motstå. Samtidigt är jag säker på att köpmannen kommer att upptäcka många andra fördelar med ett slutet system. Nu blir det aldrig kassadiffar, och personalen behöver inte ha egna kassor. Det interna svinnet kommer att minska, och köpmannen kan lägga tid på viktigare saker än att leta kassadiffar. Tyvärr finns fortfarande synsättet att den egna tiden inte är värd så mycket, men jag är säker på att många uppskattar att kunna gå hem strax efter stängning istället för att leta kassadiffar! Hur många? Min sista fråga till Torbjörn blir hur många stationer som har system idag. - Totalt kommer vi att ha cirka 350 bemannade stationer i vårt nya butikskoncept som vi kallar Total Store, och idag bedömer jag att drygt hälften har kontanthanteringssystem. Totalt handlar det om en affär på omkring 30 miljoner. Vi kommer att göra installationen i samband med ombyggnaden till Total Store, men om någon köpman vill ha in sitt system tidigare är vi villiga att diskutera det. Vilket system? I dag finns fem olika system ute på marknaden, var och en med sina brister och fördelar. Vilket kommer Statoil att välja? - Vi har valt att satsa på två; Cash Guard och Safe Pay. Dessa två har funnits längst på marknaden och har hanterat sina barnsjukdomar. När vi skiljs känns det skönt att Torbjörn så tydligt och med sådan empati markerat att skälet för denna stora investering handlar om personalens väl och ve. Klokt tänkt; personalen är vår branschs viktigaste resurs, och ju mer vi kan göra för att bry oss om dem och erbjuda bra arbetsvillkor, desto mer stiger statusen i branschen. Torbjörn Lenstad, säkerhetschef på Statoil, framför det som skall finnas på alla Statoilstationer framöver, slutna kontanthanteringssystem. 16
B&B Miljöbränsle Fortum sätter upp laddstolpar FÖR ELBILAR Elhybrider har blivit det senaste modeordet när det gäller miljöbilar, och för att gå i bräschen installerar energibolaget Fortum 100 laddstolpar i Stockholm under 2009. Nu är det bara elbilarna vi väntar på! Ordet Miljöbil har använts för många fordonsvarianter, dessvärre ofta som ett i allmänhet positivt ord eftersom det cirkulerat flera olika definitioner på vad en miljöbil egentligen är. Att den skall vara vänlig mot miljön är förstås en förutsättning, men det vanligaste miljöbränslet, etanolen, anses av allt fler som ett övergångsbränsle. Sedan kan man alltid diskutera bevekelsegrunderna för miljöbilar. Den viktigaste verkar vara ekonomin när det blev dyrare att köra på etanol än bensin sjönk etanolförbrukningen drastiskt, och när Stockholms kommun tog bort fördelarna för miljöbilar som gratis boendeparkering och befrielse från trängselskatt sjönk försäljningen av miljöbilar lika drastiskt. Det måste löna sig! Den enkla konklusionen är att konsumenten måste tjäna på att köpa en miljöbil, annars väljer man något annat. Det är helt enkelt priset som styr - den totala kostnaden för att äga och köra bil skall vara så låg som möjligt. Huruvida fordonet i fråga är miljövänligt eller inte är mindre viktigt. Elbilar? Fordon drivna med el är verkligen ingen nyhet, tvärt om. I förra seklets barndom ansågs elmotorer överlägsna de stinkande, opålitliga explosionsmotorer som då fanns. Men i takt med att explosionsmotorn blev allt effektivare och driftsäkrare samtidigt som oljeindustrin växte sig starkare konkurrerade de ut elmotorn som hade en klar begränsning räckvidden. Men nu verkar tiden mogen för elbilens renässans. Så lär exempelvis Mitsubishi snart komma med en ren elbil, MIEV, med 22 litiumjonbatterier som skall ge en räckvidd på 160 km och ha en toppfart på 130 km/tim. En av de elbilar Fortum använder tankas vid en stolpe som är tänkt att finnas på allmän plats - med en betalfunktion intill. Med effektivare batterier som tål att laddas 6 000 gånger och ger en räckvidd på 20 mil blir elbilen ett verkligt alternativ. Effektivare batterier En klar nackdel med eldrift har varit batteriet. Den vanliga blyackumulatorn har sett likadan ut i över 100 år, men nu börjar det hända saker på den fronten. Nu är exempelvis Toshiba på gång att starta massproduktion av ett litiumjon-batteri som sägs klara 6 000 laddningar. Dessutom skall de tåla att snabbladdas på upp till 90% av sin fulla kapacitet på bara några minuter. Bilar med denna typ av batterier klarar nära 20 mil på en laddning, och då kan de bli ett verkligt alternativ. Elstolpar Det är med den bakgrunden som Fortum nu gett sig in i bränsleförsörjningsmarknaden och installerar cirka 100 laddstolpar i Stockholm. Två typer av laddstolpar har köpts in, och båda dessa finns uppställda utanför huvudkontoret i Stockholm där Bensin&Butik träffar Marie Fossum som leder elbilsprojektet på Fortum. Hon kommer till träffen i en av företagets 16 elbilar, en norsk Think med en räckvidd på nära 20 mil. - En av stolparna är tänkta att finnas i garage, på arbetsplatser, i parkeringshus etc, berättar Marie. Till den kan en betalstation kopplas där den el man tankar kan betalas med kort. Den andra har en mer avancerad konstruktion som öppnas med en särskild nyckel. När jag sedan tryckt in min kontakt stänger jag luckan och då är det bara min egen nyckel som kan öppna den igen. Eftersom jag identifierat mig med nyckeln kommer senare en faktura. Vilket av dessa alternativ som kommer att slå får framtiden utvisa. Snabbladdning Dessa laddstolpar har vanliga 10 eller 16 amperesäkringar och det tar då relativt lång tid att ladda batterierna. Men de möjligheter de nya litiumjonbatterierna har för snabbladdning gör att det kan växa upp laddstationer på platser där man stannar till. Då krävs större strömstyrkor, varför snabbladdning i hemmamiljö troligen inte blir något alternativ inom överskådlig framtid, men däremot i vissa offentliga miljöer. Mackarna får nya kunder En sådan plats skulle kunna vara bensinstationerna som redan finns strategiskt placerade längs våra vägar. Här finns också ett brett utbud av varor och tjänster som kan utföras under tiden som bilen laddas. Mc Donald s har redan nu insett att detta kan bli något stort framöver och har därför uppfört laddstolpar på ett flertal av sina restauranger. Svensk Bensinhandel följer denna utveckling med spänning, och vi lär få anledning att återkomma i frågan. 22