Hur man bygger en framgångsrik, hållbar Odling, Produktion och Marknad för Grönsaker Enar Magnusson Findus Kontraktsodling 2010 Gröda Areal, hektar Antal Odlare Skörd, ton/hektar Volym, ton Ärter 8 000 470 5 38 000 Spenat, blad 5 1 12 50 Spenat, hackad 110 10 18 1 900 Grönkål 10 2 18 180 Dill 40 5 6 250 Persilja 25 4 9 200 Gräslök 12 4 6 50 Morötter, små orange 50 10 65 3 500 Morötter, små gula 25 6 55 1 200 Morötter, små röda 4 2 35 100 Morötter, regnbåge 5 2 50 250 Morötter, stora orange 35 13 70 2 200 Morötter, stora gula 30 8 60 1 600 Palsternackor 22 4 30 600 Kålrötter 7 3 35 200 Vitkål 2 1 60 100 8 400 550 50 000 1
Findus Gröna Ärter 1942- Hektar 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 80% Export Mer än halva skörden till Italien 2 000 1 000 ÅR 1942-50 -60-70 -80-90 -00-10 Grönsaksbältet i Europa SWEDEN BJUV BELARUS 2
Nederbörd och Temperatur Hbg 56 och Hull 54 breddgraden Nederbörd Hbg Hull, UK Januari 55 55 Februari 34 45 Mars 49 55 April 44 50 Maj 47 50 Juni 65 55 Juli 86 50 Augusti 73 60 September 75 55 Oktober 68 60 November 74 55 December 67 60 Totalt 737 650 Temperatur Hbg Hull, UK Januari -0,9 3,6 Februari -0,7 4,0 Mars 1,8 6,0 April 5,9 7,5 Maj 11,3 11,0 Juni 14,8 14,0 Juli 16,1 16,0 Augusti 15,8 16,0 September 12,7 13,5 Oktober 9,0 11,0 November 4,2 6,0 December 1,1 5,0 7,6 9,5 Findus driver sedan 50-talet en försöksgård för utveckling av odlingsmetoder och produkter Syfte: Hög kvalitet på grönsaker Färg, textur, smak, näringsinnehåll, renhet God produktivitet (ekonomi) Låg miljöpåverkan Uthållighet 3
Växtskyddsmedel provas i försök innan de används i produktion Våra krav: god effekt på skadegörare skonsamt mot grödan inga rester i slutprodukten (<10ppb) Tillåtna restsubstanser av av bekämpningsmedel i i ärter inom EU < 10 ppb < 10 ppb *MRL= Maximum Residue Level = Gränsvärde Findus Ärter Spenat, Morötter Kryddor 4
Kontroll av skadegörare med alternativa metoder till kemiska medel Urval av friska jordar via provodling i växthus Sjukdomsresistenta sorter bladmögel/mjöldagg ärter Sundhetstest av fröer för att undvika smittat utsäde Fröbehandling med naturliga jordbakterier Planera såtid efter insekt ärtgallmyggan Vindexponerade fält minimera risken med morotsflugan GPS-sådd och ogräsrensning i radsådda grödor Falsk såbädd fördröjd sådd 5
Ogräs kan ge oönskade blomknoppar och frukter i produkten Frukter av nattskatta Baldersbrå i obehandlad del Insekter kan ge sänkt skörd och kvalitet Gammafly Ärtbladlus Ärtvecklare 6
Areal grönsaksodling i konkurrrentländer 2009 Ärter, ha Morötter + Kålrot, ha Spenat, ha Sverige 9 000 1 800 200 Danmark 3 000 1 600 - Polen 7 000 30 000 - BeNe 15 000 12 000 4 500 Frankrike 30 000 14 000 6 500 UK 33 000 11 000 - Ogräspreparat i Grönsaksbältet Morötter Palstern Grönkål Kålrot Allm kommentarer UK Afalon, Stomp Centium, Boxer Sencor, Digital Afalon Stomp Sencor Goltix, Boxer Digital Butisan S Centium Matrigon Lentagran Butisan S Centium Matrigon Chlorthal Afalon, förbud Sv 1994 Butisan S & Stomp, förbud Sv 10 Stomp - dispens 2011 BeNe Frankrike Polen Sverige Afalon SC Centium, Sencor Boxer, Stomp Afalon 50L Stomp, Boxer Fenix, Centium Afalon 450SC Stomp, Centium Primus, Racer Afalon Stomp Afalon Stomp, Fenix Uppgift saknas Butisan S Centium Lentagran Butisan S Matrigon Butisan S Matrigon Goal m fl Butisan S Matrigon Butisan S Matrigon Butisan S Matrigon Glean m fl Lentagran avslag Sv 2010 (överklagat) Fenix, Sencor Fenix Matrigon Matrigon 1. Smalt utbud - smala effekter 2. Problem: nattskatta, korsört baldersbrå, svinmålla, kamomill, åkerbinda, dån, plister, vitgröe.. 7
Fem aktuella frågor! Var är logiken att förbjuda växtskyddsmedel i Sverige - försämra effektiviteten i Sv produktion - och importera från Belgien, Polen, Frankrike, Holland? Var är samhällsnyttan arbetstillfällen i fält och fabrik? Var är konsumentnyttan MRL kontra10 ppb (barnmatskvalitet) Var är miljönyttan höga kontra låga doser? Var är klimatnyttan långa transporter? Önskemål! Skapa lika konkurrensvillkor genom att synkronisera utfasning/registrering av växtskyddsmedel med länderna i Grönsaksbältet enl t ex modell Danmark (2099-12-31) Skapa förutsättningar för tillväxt - Off-label/Mutual recognition mellan zoner alltså inom Grönsaksbältet Skapa förutsättningar för lokal/nationell odling av grönsaker, som säkerställer fortsatt utveckling av klimatcertifierade grönsaker 8
9
Sorter förädlade vid Findus R&D 100 Finett F7 Finulf F4 Finasc F2 Fintva F3 Ebba F1 Anna F6 Linnéa F5 % of acreage 90 80 70 60 50 40 30 Ej längre i odling: Karl-Evert (F2) Reco (F6) Förädlingsmål Avkastning Småärtsandel Sjukdomsresistens Färg Smak Vit C 20 10 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Nederbörd och Temperatur Nederbörd mm 90 15 års genomsnitt Dygnsmedeltemperatur C o 80 70 60 50 40 30 20 10 0 J F M A M J J A S O N D +20 +10 ±0 10
Findus Ärtodling 2010 Val av sunda jordar ger högre avkastning av ärter 100% avkastning 50% avkastning Friska rötter Sjuka rötter 11
Morotsflugan (Psila rosae) Insekter i morotsfält Number per trap and week Carrot Psyllid (Trioza apicalis) Carrot rust fly (Psila rosae) Cicadellidae 12
Livsmedelskvalitet 13
Tack! 14
Slutsatser Effektivare odling ger lägre miljöpåverkan per kg produkt. Med förebyggande arbete kan effektivare odling uppnås (ärtrotrötearbetet) Med behovsanpassad bekämpning minskar riskerna med bekämpningsmedel utan att övriga miljöeffekter försämras. Ökad skörd kan uppnås utan ökad användning av bekämpningsmedel Källa: SIK. 2007. Ulf Sonesson, Christel Cederberg, Maria Wivstad och Britta Florèn Resthalter Findus Grönsaker av pesticider i Sverige - Resthalter av pesticider Frukt & Grönsaker i sv butiker Findus produktion i Bjuv 99,9% < 0,1% Under detektionsgräns Upp till legal nivå Över detektionsgräns Källa: Livsmedelsverket 2007 Källa: Findus Jordbravd 15
Ökande avkastning av frysta ärter per kontrakterad areal 5000 4500 4000 3500 Kg/ha 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 Year Findus peas cut green house gases by 30%! A recent report by Swedish Institute for Food and Biotechnology (SIK) on Findus Pea Agriculture Program (LISA) proves green house gases and environmental impact decreased by 30% over the past two decades. The recipe? Higher yields from healthier soils, minimal chemical pest control and low product waste. At reduced costs for farmers this is a show case of highly sustainable food supply chains. Production volume hit record level of 31 000 T last year and is estimated to grow further. (Report SIK 767/2007) 16
17
2011 18
F1 Ebba, X899 (Findus R&D) Tidighet 3 dagar senare än F2 Avkastning 2 % högre än F2 Småärter 17 % högre än F2 Bladmögel Utmärkt liksom F2 Färg C-vitamin Som F2, extra hög halt 19