Dokumentation av kraftnätet i en industribyggnad

LiU-ITN-TEK-G--11/028--SE Dokumentation av kraftnätet i en industribyggnad Marcus Larsson Niclas Pettersson 2011-06-01 Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping, Sweden Institutionen för teknik och naturvetenskap Linköpings universitet 601 74 Norrköping

LiU-ITN-TEK-G--11/028--SE Dokumentation av kraftnätet i en industribyggnad Examensarbete utfört i elektroteknik vid Tekniska högskolan vid Linköpings universitet Marcus Larsson Niclas Pettersson Handledare Bengt Andersson Examinator Kjell Karlsson Norrköping 2011-06-01

Upphovsrätt Detta dokument hålls tillgängligt på Internet eller dess framtida ersättare under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår. Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ art. Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart. För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets hemsida http://www.ep.liu.se/ Copyright The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible replacement - for a considerable time from the date of publication barring exceptional circumstances. The online availability of the document implies a permanent permission for anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity, security and accessibility. According to intellectual property law the author has the right to be mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected against infringement. For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its WWW home page: http://www.ep.liu.se/ Marcus Larsson, Niclas Pettersson

Dokumentation av kraftnätet i en industribyggnad Examensarbete inom elektroteknik, 12 hp Vt 2011 Tekniska högskolan vid LiU, ITN Niclas Pettersson Marcus Larsson Elteknik och automation, 120 hp Handledare: Kjell Karlsson, kjell.karlsson@liu.se Examinator: Lars Backström, lars.o.backström@liu.se

Förord Lyckligt nog var det inte mycket problem som uppstod under de här veckorna som troligtvis gjorde att projektet blev snabbt klart. Vi vill tacka Bengt Andersson, Lasse Andersson och Sunkan på YIT för all hjälp under denna period vi jobbade med examensarbetet. Marcus Larsson Marla136@student.liu.se Niclas Pettersson Nicpe119@student.liu.se

Sammanfattning Företaget detta examensarbete är utfört åt heter YIT och är ett stort företag som erbjuder tjänster så som, tekniska installationer inom fastighetsteknik, service av fastighetstekniska installationer och utveckla energieffektivitet i dess lösningar och tjänster. De finns i Norden, Baltikum, Ryssland och Centraleuropa. YIT erbjöd oss att göra ett arbete på Eson Pac AB där vi skulle göra om enlinjeschemat på kraftnätet samt märka ut vart alla centraler och undercentraler finns på situationsritning. Vår uppgift på Eson Pac AB blev då att uppdatera de befintliga enlinjeschemat, situationsritningar och göra nya skyltar till de centraler/undercentraler som tillkommit i byggnaden. Det resulterade i att dokumentationen över Eson Pac AB:s kraftnät blev slutfört och komplett.

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Introduktion... 1 1.2. Bakgrund... 1 1.3. Syfte... 1 1.4. Metod... 2 1.5. Avgränsningar... 2 2. Utförande... 3 2.1. Central/undercentral... 3 2.2. Canalisskena... 3 2.3. Enlinjeschema... 5 2.4. Situationsritning... 7 2.5. Skyltar... 8 3. Resultat... 9 3.1. Avslutande diskussion... 9 3.1.1. EIO Pärmen... 9 Källförteckning... 11 Elektroniska... 11 Muntliga... 11 Internt material... 11 Litteratur... 11 Bilaga 1 Skyltlistor Bilaga 2 Situationsritningar Bilaga 3 Enlinjeschema

1. Inledning 1.1. Introduktion Denna rapport är resultatet av examensarbetet inom programmet Elteknik och automation, 120hp, vid Linköping universitet. I examensarbetets 12hp ingår skriftlig rapport 10hp, opposition 1,5hp och auskultation 0,5hp. Projektet utförs för YIT Sverige AB hos Eson Pac AB. Företaget YIT är ett stort företag som erbjuder tjänster i Norden, Baltikum, Ryssland och Centraleuropa. YIT Sverige AB har över 4 400 medarbetare på närmare 100 orter runt om i Sverige, från Kiruna i norr till Ystad i söder. De erbjuder ett komplett utbud av tekniska installationer inom fastighetsteknik, de har marknadens mest omfattande erbjudande av service av fastighetstekniska installationer och utvecklar energieffektivitet i dess lösningar och tjänster och i kundernas processer. [1] Vår arbetsuppgift på företaget Eson Pac AB var uppdatering/komplettering av kraftnätets ritningar efter om och utbyggnad. Företaget är ett familjeföretag som grundades 1967. Av deras produktion exporteras ca 20% och antalet heltidsanställda är ca 250 personer. Verksamheten har under de senaste åren vuxit och förfogar idag över fyra av Skandinaviens modernaste och flexiblaste produktionsanläggningar i Sverige och Danmark. Deras affärsidé är att skräddarsy förpackningslösningar till kundens behov. De producerar förpackningar i kartong, bruksanvisningar samt förpackningar i micro och miniwell. Via partners kompletteras detta med produkter som bla. aluminiumfolie, etiketter, tuber, well, burkar, flexibelt etc. för att kunna erbjuda en helhetslösning. [2] 1.2. Bakgrund Examensarbetet ska utföras av en till två studenter. Arbetet skall utföras med inriktning relevant för examen, vilket i detta fall är inom huvudområdet elektroteknik. Examensarbetet är på totalt 12 högskolepoäng vilket motsvarar 320 timmar per student. YIT erbjöd som examensarbete att hjälpa dem slutföra/uppdatera Eson Pac AB:s enlinjeschema, situationsritningar och skyltmärkning över deras kraftnät i industrin. Enligt Elsäkerhetsverkets föreskrift Elsäkerhet vid arbete i yrkesmässig verksamhet, ELSÄK FS 2006:1 och standarden SS EN 50 110 1 Skötsel av elanläggning drift och skötsel av elanläggning, är det fastighetsägarens ansvar och se till att anläggningen är dokumenterad och uppdaterad vid ändringar. Det för att t.ex. lätt kunna följa upp ifall fel eller olycka skulle uppkomma. 1.3. Syfte Syftet med examensarbete är att göra färdigt/uppdatera enlinjeschema, situationsritningar och skyltmärkning över Eson Pac AB:s kraftnät. 1

1.4. Metod Vid projektets början tog vi del av Eson Pac AB:s avtal och bestämmelser för få tillstånd att vistas i deras lokaler. För att få en förståelse för hur projekteringen skulle genomföras, gick vi igenom gamla enlinjescheman och situationsritningar med vår handledare på YIT. Efter det gick vi igenom de gamla ritningarna över Eson Pac AB:s kraftnät. Därefter gick vi igenom allt på plats för att lättare kunna uppfatta vår uppgift. Vi försökte även få fram vilken standard de använt sig av, eftersom vi skulle följa samma standard som tidigare och inte den nya standarden. Tyvärr kunde vi inte läsa ut vilken standard som har använts på de gamla ritningarna, men kunde se en logik i centralernas beteckningar. På så vis började vi ändra beteckningar på de centraler som flyttats och ge nya beteckningar till de som tillkommit. För all projektering har vi använd oss av AutoCAD MEP, som är ett ritningsprogram där man ritar olika typer av installationsritningar. 1.5. Avgränsningar Uppgiften för examensarbetet var att rita upp kraftnätet, därför har vi inte fördjupat oss i apparatlistor, maskiner osv. 2

2. Utförande Examensarbetet började med ett möte med handledaren på YIT där visade de upp gamla ritningar som relaterade till detta arbete för att ge en uppfattning om hur det förväntas se ut i slutändan. Senare följde de med oss till arbetsplatsen på Eson Pac AB där de visade oss runt och förklarade mer ingående hur vi skulle gå till väga och hjälpte oss att söka upp placeringar på centraler, undercentraler och canalisskenor. 2.1. Central/undercentral Nedan visar figur 1 en central/undercentral, vilken också är vanlig i många andra utföranden. På Eson Pac AB finns alla möjliga varianter, nya som gamla. Figur 1. Central/undercentral [3] 2.2. Canalisskena Nedan visar figur 2 en canalisskenan som använt i anläggningen. Istället för att använda kabel så används en canalisskena, som är en bättre lösning och ger mer flexibilitet med uttagsmöjligheter. Figur 2. Canalisskena [4] 3

Därefter markerades upp vad som tillkommit eller avlägsnats på de befintliga ritningarna. Efter att ha skissat på det befintliga enlinjeschemat renritades allt i AutoCAD MEP. Efter att enlinjeschemat över hela anläggningen var färdigställt påbörjades uppdatering av situationsritningarna plan för plan. Där skulle alla centralers placering märkas ut på en planskiss över fastigheten. Vissa problem uppstod när Eson Pac AB började bygga om i lokalerna och därför stämde inte de gamla situationsritningarna längre. Detta innebar att förändringar fick införas på ritningen innan det gick att börja rita in var centraler och undercentraler var placerade. När alla situationsritningar var klara, kvarstod bara skyltmärkning. En skyltlista skapades i Microsoft Office Excel, där man sedan kunde fylla i vilka skyltar som skulle beställas. När skyltlistan var klar lämnades den till handledaren på YIT för att skickas vidare till skyltkonstruktören. 4

2.3. Enlinjeschema När man ritar enlinjeschema i CAD använder man sig av olika lager. Ett lager för centraler, ett för beteckningar och ett för kablage. Man använder sig mest av vanliga lines (linjer) för att förbinda de olika centralerna. Centraler, undercentraler, mätarskåp och brytare har olika symboler. Enlinjeschemat visar även upp på vilket plan t.ex. som centralerna kan förekomma på, ifall fastigheten har flera våningsplan. I ett enlinjeschema ska man lätt kunna följa upp vilken central som är förbunden med vilken. Det underlättar ifall man ska bryta eller koppla bort vid ändringar i anläggningen. Nedan visas de symboler som använts i detta examensarbete: Central I anläggningen ser alla centraler väldigt olika ut, men på enlinjeschemat har vi använt oss av denna symbol, se figur 3. Figur 3. Central Undercentral På samma sätt ser undercentralerna väldigt olika ut, även där har vi valt att använda denna symbol, se figur 4. Figur 4. Undercentral Trepolig brytare De trepoliga brytare som finns i anläggningen har vi valt att symbolisera på följande sätt, se figur 5. Figur 5. Trepolig brytare Mätarskåp De mätarskåp som förekommer symboliserar vi enligt figur 6 nedan. Figur 6. Mätarskåp 5

Figur 7 visar en del av vårt enlinjeschema där man kan beskåda elanläggningen från mätarskåp till undercentral. Figur 7. Ett exempel på hur ett färdigt moment i enlinjeschemat kan se ut. 6

2.4. Situationsritning I en situationsritning används även lager som i enlinjeschemat. Situationsritningen är dock en mer övergriplig bild av fastigheten där t.ex. väggar, dörrar, maskiner, centraler och undercentraler ritas ut i olika lager. Det är för att lätt kunna hitta de olika saker man söker i festigheten. I figur 8 nedan visar vi en del av situationsritningen, det som är inringat med rött innehåller symbolen för de centraler vi ritat. Figur 8. Ett exempel på hur vi ritat ut centraler på bottenplan. Hela ritningen finns att tillgå i bilaga 5.2. 7

2.5. Skyltar All utrustning i en elanläggning ska vara märkt med en skylt där dess beteckning står. Förteckning och skyltar bildas i samråd med beställaren. Skylten ska vara av hållbart material med ljusbeständig text. Vi använde oss av Microsoft Office Excel för att skapa en skyltlista. Listan lämnade vi till vår handledare på företaget som sedan kunde beställa skyltarna av skyltkonstruktören. Nedan i figur 9 visar vi vad vår skyltlista bestod utav, färdiga skyltlistor finns att tillgå i bilagorna. Figur 9. Del av skyltlista. På de skyltar som användes anges beteckning (del av brödtext och ej figurtext), kabeltyp, högsta strömstorlek och även kommentar (endast i vissa av fallen). Förslag på hur en av skyltarna kommer att se ut går att beskåda i figur 10. Figur 10. Exempel på en skylt. 8

3. Resultat Det examensarbetet resulterat i presenteras i bilagorna. Där finns sammanställt de tre delar som var syftet med examensarbetets, så som enlinjeschema, situationsritningar och skyltlistor. 3.1. Avslutande diskussion Genom att använda den s.k. EIO pärmen, se nedan, kunde arbetet ha underlättats. Men eftersom den befintliga standarden skulle följas fanns ingen användning av den. 3.1.1. EIO Pärmen Vid dokumentation av en elanläggning finns den s.k. EIO pärmen, se figur 11, att tillgå för att underlätta arbetet. Figur 11. EIO pärmen. I pärmen finns rubriker som sedan kompletteras med information om anläggningen. Rubrikerna innehåller flera olika flikar, så som t.ex. FLIK 1 Elanläggning Där anges entreprenör, sidoentreprenör, underentreprenör, kraftleverantör, kanalisationssystem, ledningssystem och allmän information om elanläggningen. De olika leverantörerna av jobb förkortas i dokumentationen: EE = Elentreprenören BE = Byggentreprenören VE = Ventilationsentreprenören RE = Rörentreprenören (VVS) A = Arkitekt K = Konstruktör EK= Elkonstruktör BS = Beställare TE= Totalentreprenör UE= Underentreprenör UE/EE = Underentreprenör EL 9

FLIK 2 Märkning, provning Märkning En kort beskrivning över märksystem, t.ex. märkning av ställverk, centraler, apparatskåp, platsutrustning. Förklarar också hur man lägger upp gruppförteckningar och/eller gruppscheman och all övrig speciell märkning. Injustering och provning el Olika mätningar och provningar görs på anläggningen för att fastställas att inga fel uppkommit. Man utför t.ex. isolationsmätning, prov på brytare och säkringar etc. FLIK 3 Kraftförsörjningsanläggning Allmän information anges här, så som skötselinstruktioner från leverantören, huvudledningsschema, uppställningsritningar, kretsscheman och apparatlistor m.m. FLIK 4 Belysningsanläggning Här anger man vilka typer av armaturer man använt sig av i stort, förteckningar med eventuella reservdelsuppgifter, broschyrer över specialarmaturer, förekommande lamp och lysrörstyper, beskrivning av system för fjärrmanövrering och automatisk tändning. Nödbelysning med kontroll av strömförsörjning och batteribyte. FLIK 5 Elvärmeanläggning En kort beskrivning över system och reglering av rumsuppvärmning, vattenuppvärmning, värmekablar, systemspänning och apparatförteckning av t.ex. radiatorer anges här. FLIK 6 Motordrift Man gör en motorlista av de motorer som ingår i den egna entreprenaden och en kort beskrivning över motordriften. FLIK 7 Teleteknisk anläggning Beskrivning om allt som är gemensamt för teleanläggningar. FLIK 8 Spänningsutjämningsanläggning Här anges beskrivning om vilka skydd anläggningen är utrustat med och av vilket fabrikat etc. FLIK9 Styr och övervakningsanläggning Man ger en lätt beskrivning av anläggningens styr och övervakningssystem om sådant förekommer. [8] 10

Källförteckning Elektroniska källor [1] http://www.yit.se/ Datum 18/05 2011 [2] http://www.esonpac.se/svenska Datum 18/05 2011 [3] http://www.expressel.se/group.htm?category_id=13840 Datum 18/05 2011 [4] http://www.schneider electric.se/sites/sweden/sv/produktertjanster/eldistribution/canalis kanalskenor.page Datum 18/05 2011 Muntliga källor [5] Kjell Karlsson, forskningsingenjör vid Linköpings universitet. [6] Bengt Andersson, projektledare vid YIT Sverige AB. Internt material [7] Ritningar m.m. (Tillhandahålls på plats) Litteratur [8] Elinstallation Yrkesmannaskap Montörshandbok, Paul Håkansson & Tord Martinsen. 11

Bilaga 1 Skyltlistor

Beteckning Kabeltyp Avsäkrad Kommentar ANTAL A1B FKKJ 3x70/35 125A 2ST A1B2 FKK 4x6 16A 2ST A1B3 EKKJ 3x10/10 35A 2ST A1B4 FKK 4x6 16A 2ST A1C EKKJ 3x6/6 25A KONTOR A1D FKK 4x6 25A A1E EKKJ 3x10/10 35A EKKJ A1EA 3x2,5/2,5 16A KALLFÖRRÅD A1F EKKJ 3x6/6 25A A1H FKKJ 3x16/16 63A A1J FKKJ 3x50/25 A1L FKKJ 3x35/16 50A 2ST A1N FKKJ 3x95/50 125A 3ST A1N1 FKKJ 3x16/16 35A 2ST AKKJ A1P 3x240/72 250A VÄRME KBA 2ST AKKJ A1S 3x240/72 250A KBA 2ST A1T(-- 2//FKKJ SKARVAD I DOSA UNDER >DOSA) 3x70/35 160A STÄLLVERK 2ST 2//AKKJ A1T 3x240/72 160A 2ST A1T1 1ST A1T1A EKKJ 3x6/6 2ST A1T1B FKKJ 3x35/25 100A TAK PÅ SKYDDSRUM (VENT. AGG.) 2ST A1T1C FKKJ 3x16/16 63A 2ST A1T1(-- >DOSA) FKKJ 3x16/16 SKARVAD I DOSA INNAN A1T1D A1T1D FKKJ 3x50/25 63A 2ST A1T1 GR 18 FKKJ 3x16/16 1ST A1T2 AKKJ 3x120 160A FÖRBUNDEN I CENTRAL A1T 2ST A1T2A AKKJ 3x120 160A CANALISSKENA 1ST A1T2A1 AKKJ 3x120 160A CANALISSKENA 1ST A1U FKKJ 4x16/16 63A 2ST A1U1 EKKJ 4x6/6 25A 1ST MATAS VIA UPS VID A1U1A EKKJ 4x6/6 25A SPÄNNINGSBORTFALL 1ST A1U2 EKKJ 4x6/6 25A 1ST A1U3 EKKJ 4x6/6 25A 1ST A1T2A STOR SKYLT A1T2A1 STOR SKYLT Datum Typ av Konstruktör/Författare ritning/lista 2011-04-13 Skyltlista Marcus & Niclas YIT Sverige AB

Beteckning Kabeltyp Avsäkrad Kommentar ANTAL A1V FKKJ 4x16/16 50A 2ST A1Y FKKJ 3x16/16 63A 2ST 2//AKKJ B1 3x240/75 6 x 250A 1ST 2// FKKJ 3x70/35 250A 1ST B1A B1AB EKKJ 3x4/4 20A 2ST B1AC EKKJ 3x6/6 25A 2ST B1AD EKKJ 3x10/10 35A 2ST B1AE FKKJ 3x35/25 B1AF EKKJ 3x10/10 35A SLUTAR VID DOSA 1ST B1B FKKJ 3x150/70 C 6//AKKJ 3x240/72 INKOMMANDE D1 FKKJ 3x185/95 160A 1ST D1A FKKJ 5x25/25 80A 1ST D1B FKKJ 3x16/16 63A 2ST D1C EKKJ 5x6/6 35A 1ST D1D EKKJ 4x6/6 25A 1ST D1E EKKJ 3x10/10 25A 2ST EF FKKJ 3x185/95 EC FKKJ 3x16/16 50A TILL MÄTARE EC1 EKKJ 3x10/10 EA1 FKKJ 3x185/95 TILL MÄTARE EA1A FKKJ 3x16/16 63A EA1AB FKKJ 3x16/16 63A 2ST EA1AC EKKJ 3x10/10 25A 1ST EA1B FKKJ 3x16/16 63A EA1BA EKKJ 3x6/6 25A EA1BC EKKJ 3x6/6 25A EA1C FKKJ 3x25/16 80A EA1CA 4X16 i rör 35A HUVUDBRYTARE 1ST HUVUDBRYTARE UNDER EA1CA1 FKLK 4x6 25A LOCKET 1ST EA1CA2 4x6 i rör DOSA EA1CA2A 4x6 i rör 1ST EA1CA2B 4x6 i rör Datum Typ av ritning/lista Konstruktör/Författare 2011-04-13 Skyltlista Marcus & Niclas YIT Sverige AB

Beteckning Kabeltyp Avsäkrad Kommentar ANTAL EA1CB1 4x16 i rör EA1CB2 4x16 i rör EA1CB3 4x16 i rör EA1CB4 4x16 i rör EA1CB4A EKKJ 3x6/6 25A EA1CD 4x16 i central 35A EA1CDA EKK 5G2,5 16A I NISCH EA1D FKKJ 3x16/16 63A EA1E EKKJ 3x6/6 25A 2ST B ALU 3x240 250A 2ST FKKJ D 3x185/95 160A 1ST A1 800A HUVUDSÄKRING 1ST A1 800/5 A STRÖMTRANSFORM. 1ST A1R FKKJ 3x35/35 100A 2ST EA1CB1-4 4x16 I RÖR 50A A1T1 GR 1-12 1ST A1T1 GR 13 FKKJ 3x35/25 100A 1ST A1T1 GR 14-15 1ST A1T1 GR 16 FKKJ 4x35 80A 2ST A1T1 GR 17-22 1ST CANALIS 2ST DOSA(FÖR ELVERK TILL SKYDDSRUM) 2ST Datum Typ av Konstruktör/Författare ritning/lista 2011-04-13 Skyltlista Marcus & Niclas YIT Sverige AB

Bilaga 2 Situationsritningar

Bilaga 3 Enlinjeschema