Potatisrapporten 2020/2021. potatislandet Sverige

Relevanta dokument
Spaningar och sanningar om Sveriges mest älskade knöl

Spaningar och sanningar om Sveriges mest älskade knöl

Utdrag ur Mat i Sverige,

Livsmedelsverket. Kvantitativ undersökning om konsumenters kännedom, attityd och beteende kring matsvinn. Presentation

Orkla Matbarometer Sverige 2016

VITA SIDOR. United Minds Resultat allmänhetsundersökning 2016

Bra måltider i skolan

Orkla Matbarometer Jeanette Bergquist

Formulär version 2 Djupfryst potatis (icke-medieintensiv) U nr: Projektledare: Margareta Brundin, ,

(EGT L 150, , s. 21)

Så sparar svenska folket

Sammandrag av rapport till KF Konsument augusti/september 2005

Fairtrade City. Uppdragsgivare: Ola Höiden, Fairtrade Sverige Projektledare: Henrik Petersson, TNS Sifo Projektnummer: Datum:

Kvalitetsnorm för höst / vinterpotatis.

Konsumenterna och GMO

KfS:s medlemmar om genteknik vid framställning av livsmedel. - redovisning av telefonintervjuer, november/december Beatrice Pernehagen

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

FN/ECE:s NORM FFV-13 KÖRSBÄR

EKOLOGISK SKINKA TILL JUL? en undersökning av konsumenternas attityder till julskinkan

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

NORM FFV-02 för saluhållande och kvalitetskontroll av APRIKOSER

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter

FN/ECE:s NORM FFV-05 för saluföring och kommersiell kvalitetskontroll av AUBERGINER 2016 ÅRS UTGÅVA

Konsumentföreningen Stockholm. Uppföljande undersökning om matavfall. Januari 2011

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Kännedomsundersökning Fairtrade Sverige. Kännedomsundersökning 2016

NORM FFV-35 för saluhållande och kommersiell kvalitetskontroll av JORDGUBBAR

ICA-kundernas syn på en klimaträtt livsstil

God mat + Bra miljö = Sant

NORM FFV-41 för saluhållande och kommersiell kvalitetskontroll av SQUASH

AFFÄRSPLAN - DON T WASTE

TÖMNINGSDAGAR. Tänk på att... HÖGANÄS KOMMUN INFORMERAR OM OMRÅDE FÖRPACKNINGSMATERIAL TIDNINGAR

MATRAPPORT. En årlig undersökning om attityder, beteenden och vanor inom dagligvaror och away from home. Hur tänker man om mat 2016?

DET SVENSKA ÄGGET - Vad det innehåller och hur det produceras

FN/ECE:s NORM FFV-05 för saluföring och kommersiell kvalitetskontroll av AUBERGINER 2010 ÅRS UTGÅVA

Frågeformulär: Färdiga såser Projektledare: Margareta Brundin, , Unr 15665

KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN

Årets största mathelg

Lathund för att skapa förfrågningsunderlag vid upphandling

RAPPORT2013. Konsumentföreningen Stockholm. Konsumenten om kylskåpstemperatur och hållbarhetsmärkningar. - Uppföljning av 2011 års enkät

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

Orkla Matbarometer en undersökning om nordisk kosthållning

Rapport till KF i samarbete med konsumentföreningarna maj/juni 2004

Älsklingsmat och spring i benen

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm September 2001

En riktig må bra-kasse!

Rapport. Ekologiska och svenska livsmedel. Livsmedelsföretagen

NORM FFV-10 för saluhållande och kommersiell kvalitetskontroll av MORÖTTER

Ägg. Vägledning för näringsdeklaration. Vägledning för näringsdeklaration

Rapport. Ekologiska och svenska livsmedel. Livsmedelsföretagen

Inför provet årskurs 8

FN/ECE:s NORM FFV-11 för saluföring och kommersiell kvalitetskontroll av BLOMKÅL 2010 ÅRS UTGÅVA

FN/ECE:s NORM FFV-16 för saluhållande och kommersiell kvalitetskontroll av FÄNKÅL 2013 ÅRS UTGÅVA

Klimatanpassa din matlagning

FN/ECE:s NORM FFV-56 för saluhållande och kommersiell kvalitetskontroll av SCHALOTTENLÖK 2013 ÅRS UTGÅVA

Pasta med fetaost och bacon. vecka 20

pedagogiskt salladskoncept från everfresh foodservice

Fördelar med lösviktsexponering ur ett detaljhandelsperspektiv

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 543/2011, BILAGA I, DEL B, Produktspecifika handelsnormer DEL 4:

Håll Sverige Rent Nollmätning: Allmänheten om plastbärkassar

FN/ECE:s NORM FFV-37 för saluhållande och kommersiell kvalitetskontroll av VATTENMELONER 2012 ÅRS UTGÅVA

LOKAL KURSPLAN HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP

B SHOPPER PULSE 2015

14.1 Övergripande åtaganden

På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel

NORM FFV-25 LÖK. för saluhållande och kommersiell kvalitetskontroll av års utgåva

FN/ECE:s NORM FFV-37 för saluhållande och kommersiell kvalitetskontroll av VATTENMELONER 2015 ÅRS UTGÅVA

Nyfiken på ekologisk mat?

Råd för en god hälsa

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

Definition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.

Undersökning oktober 2017

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

LEKTIONSFÖRSLAG 2 GARDEROBSKOLL ÄMNE: SAMHÄLLSKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP SLÖJD ÅRSKURS: GYMNASIET

VitaMeal -gröt av rostad majs & sojabönor-

Anders Claesson

Formulär Marmelad (icke-medieintensiv kategori) (130401) U nr: Projektledare: Margareta Brundin, ,

Kundpanelrapport. Mat i vardagen och under helgen

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Underlag för dig som vill förbereda frågorna i Nivå 1.

FUTURE KITCHEN Introduktion del

FN/ECE:s NORM FFV-44 för saluhållande och kommersiell kvalitetskontroll av SALLADSKÅL*

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

KfS:s medlemmar om Sveriges medlemskap i EU och dess betydelse för konsumenterna. - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1999

FN/ECE:s NORM FFV-02 för saluhållande och kommersiell kvalitetskontroll av APRIKOSER 2014 ÅRS UTGÅVA

Nordeas boendebarometer om priser, räntor och amorteringar

Livsmedelsverket Rådgivningsavdelningen Rådgivningsenheten Å Brugård Konde Dnr 2014/ Remissyttrande: Uppdaterade svenska kostråd

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

FN/ECE:s NORM FFV-15 för saluföring och kommersiell kvalitetskontroll av GURKOR 2010 ÅRS UTGÅVA

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

Skalat & Skuret POTATIS MOROT LÖK ROTFRUKTER FÄRSK POMMES FRITES FÖRKOKT POTATIS GRATÄNG

NORM FFV-59 för saluföring och kommersiell kvalitetskontroll av ROTGRÖNSAKER års utgåva

ZA6647. Flash Eurobarometer 425 (Food Waste and Date Marking) Country Questionnaire Finland (Swedish)

FN/ECE:s NORM FFV-49 för saluhållande och kommersiell kvalitetskontroll av ANANAS 2012 ÅRS UTGÅVA

RAPPORT2010. Konsumentföreningen Stockholm. Långkok eller färdiglagat? Föräldrajuryn om vardagsmaten. December 2010

Attitydmätning ursprung. Malmö februari 2017

Innovation, forskning och uppdrag. Skara. Offentliga måltider inom RISE. - Värdskap och utvecklingsprojekt

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet

Transkript:

Årets trend: Intresset för potatis växer i Sverige Potatisrapporten 2020/2021 Tendenser, vanor och attityder i potatislandet Sverige

Årets trend: Det växer ordentligt i Potatislandet Sverige. 14% Uppger att de kommer att öka sin konsumtion av Sveriges mest älskade knöl. Potatisrapporten ger en bild av hur potatis står sig på svenska middagstallrikar just nu. Tendenser, vanor och attityder undersöks sedan 2017 och för tredje året i rad ökar intresset för potatis i Sverige. 98 procent av de svenska hushållen köper hem och äter potatis. 14 procent uppger att de kommer att öka sin konsumtion av Sveriges mest älskade knöl. Intresset för potatis, som är ett billigt och näringsrikt livsmedel med bra hållbarhet, har vuxit under 2020. Om det är en direkt följd av coronaviruset vet vi först nästa år. Helt klart är att svenskarnas konsumtionsmönster påverkats av pandemin på flera olika sätt. Årets rapport visar även att 58 procent är intresserade av att få information om olika potatissorter, kvalitet och att få ta del av recept. Svensk Potatis inspirerar och informerar. Vi hoppas att Potatisrapporten 2020 ska ge dig insikter som du vill dela med dig av. Svensk Potatis uppdrag är att utföra kvalitetsanalyser, informera om SMAK:s kvalitetsklassificering och att höja potatisens status och värde. Helt enkelt att få fler att vilja äta mer potatis. Och att välja SMAK-märkt kvalitetspotatis. Potatisrapporten är en unik undersökning för Svensk Potatis. Femhundra personer mellan 18 och 70 år som är ett representativt urval av Sveriges befolkning har svarat på en webbaserad undersökning med hög kvalitet på svaren. Undersökningen genomfördes i augusti 2020. Fältarbete: Norstat AB Analys: Magenta Marketing AB

Spaning: 98 procent av svenska hushåll äter potatis. I stort sett alla hushåll i Sverige köper potatis. Endast 2 procent av de svenska hushållen uppger att de aldrig köper potatis. En övervägande del kommer dessutom att öka sin konsumtion i framtiden, enligt rapporten. Mindre matsvinn Potatis är ett billigt och näringsrikt livsmedel med högt mättnadsindex. 56 procent anger att lång hållbarhet ger ett minskat matsvinn och är en anledning till att de köper potatis i stället för andra produkter. 6 52 53 58 31 30 26 9 9 8 3 3 2 3 3 2 2 2 2 Dagligen eller nästan dagligen Någon eller några gånger i veckan Någon eller några gånger i månaden En eller ett par gånger i halvåret Mer sällan Aldrig

Spaning: 14 procent tror på ökad potatis konsumtion. Trenden pekar uppåt för potatis. Hela 14 procent tror på en ökad konsumtion av potatis i det egna hushållet, vilket är en tydlig ökning jämfört med föregående år. I vilken utsträckning ökningen hänger samman med coronapandemin är för tidigt att säga. 9 8 7 6 86 84 81 Anledningarna De främsta anledningarna till att hushållen tror på ökad konsumtion är att det är gott och billigt, att man har blivit fler i familjen, hittat nya recept, att potatis har lång hållbarhet och att det finns många olika sorters potatis, enligt Potatisrapporten. 10 11 Öka 14 Oförändrad 4 5 5 Minska Spaning: Färre men större potatisinköp i butiken. Ökat hemarbete och social distansering har förändrat hushållens konsumtionsmönster under pandemin. Vi handlar mer sällan och gör större inköp vid de tillfällen vi handlar. Även potatis. Storhandlar potatis 58 procent av hushållen uppger att de köper potatis någon eller några gånger per månad. Det är en markant ökning jämfört med 2019. Då var motsvarande andel 53 procent. Drygt hälften gör prisjämförelser mer eller mindre regelbundet när de köper potatis. 52 53 58

Spaning: Fler väljer färdigförpackad potatis. Många väljer färdigförpackade livsmedel, som en följd av coronapandemin. De flesta hushåll köper fortfarande sin potatis i lösvikt, men trenden går mot att man köper färdigförpackad potatis i större utsträckning än tidigare. Papper hellre än plast Av konsumenter som köper färdigförpackad potatis väljer 48 procent en pappersförpackning. 26 procent väljer en genomskinlig plastförpackning, vilket är en ökning jämfört med förra årets mätning. Köpfrekvens av potatis i färdigförpackad i påse 30 31 28 25 26 27 24 31 30 24 7 7 7 12 11 10 0 0 1 Dagligen eller nästan dagligen Någon eller några gånger i veckan Någon eller några gånger i månaden En eller ett par gånger i halvåret Mer sällan Aldrig

Spaning: 81 procent upplever att potatis är hälsosamt. Fler än 8 av 10 anser att potatis är näringsrikt och nyttigt. Potatis innehåller värdefulla vitaminer, hälsosamma fibrer och antioxidanter och noll procent fett. Ät med skalet på! Potatisskal är rika på fibrer, kalcium, järn, zink, fosfor och B-vitamin. Hur pass nyttiga är olika råvaror? När potatis, ris och pasta jämförs ur ett näringsperspektiv framstår potatis som överlägsen. 81 procent anser att potatis är nyttigt jämfört med 38 procent för ris och 18 procent för pasta. Vi har även en klar uppfattning om andra produkter ur ett näringsperspektiv. 9 8 80 81 81 7 6 56 58 59 54 57 62 48 51 55 45 46 48 41 40 38 17 18 18 9 9 9 Potatis Bönpasta och liknande Quinoa Bulgur Sötpotatis Ris Pasta Nudlar

Spaning: Potatisens utseende och inre kvalitet ska hålla högsta klass. 88 procent anser att utseendet på potatis har en mycket stor betydelse. 72 procent väljer en skadefri potatis med ett snyggt skal och jämn storlek. Endast 24 procent av svenskarna känner till SMAK-märkt potatis, enligt Potatisrapporten. Vad är kvalitet? En SMAK-märkt potatis är odlad och packad på ett bra sätt och håller hög kvalitet. 67 procent av personerna som känner till SMAK-märkningen tycker att den är viktig. Det tycker vi är positivt. SMAK-märkt potatis finns i Klass 1 och Klass 2. 59 procent har hört talas om att potatis klassificeras, men har ingen djupare kunskap. Det innebär att vi behöver nå ut med fördjupad information om potatis. 98 procent av den svenska befolkningen vill och har för avsikt att fortsätta att äta potatis som är hel, frisk och sorttypisk. Hur pass viktigt; inga skador, snyggt skal och jämn storlek för potatis 41 42 44 32 30 29 19 19 17 Mycket viktig Ganska viktig Varken eller 7 8 8 Mindre viktig 1 1 2 Inte alls viktig Hur pass viktigt att kunna göra en bedömning av utseende av potatis 52 51 51 36 37 36 Mycket viktig Ganska viktig 9 8 9 Varken eller 3 3 4 Mindre viktig 1 1 0 Inte alls viktig

Känner du till SMAK-märkningen? Det som kännetecknar en SMAK-märkt potatis är att den är frisk och fri från röta eller andra kvalitetsbrister som gör den olämplig att äta, men även att det är en sorttypisk potatis med goda kokegenskaper samt rätt form och färg. SMAK-systemet har funnits sedan 1950-talet och klassificerar potatis utifrån nationella kvalitetsregler som uppfyller Jordbruksverkets och Livsmedelsverkets krav, men även potatisbranschens egna och strängare kvalitetsnormer. Konsumenter som köper SMAK-märkt potatis får en certifierad och livsmedelssäkrad produkt. Kvalitetsanalys och god kontroll Svensk Potatis arbetar för att produktionen av SMAK-märkt potatis sker på certifierade gårdar där odlarna arbetar för att säkra hög livsmedelskvalitet och god miljöhänsyn. Vi ansvarar även för kvalitetsanalys av potatis, som utförs av besiktningsmän från Svensk Potatis. Klass 1, högsta kvalitet God kvalitet, det vill säga hela, friska, sorttypiska potatisar. Mindre fel är tillåtna, avseende form och färg, små läkta sprickor och små skador som orsakats av hantering. Goda kokegenskaper, kan kokas med skalen på. Klass 2, bra kvalitet Form- och färgfel är tillåtna. Läkta sprickor och skador inom angivna gränser. Goda kokegenskaper, kokas bäst råskalad. Vill du läsa mer om SMAK-märkning och kvalitetspotatis, så kika in på www.svenskpotatis.se! Potatisrapporten 2020 har tagits fram på uppdrag av oss på Svensk Potatis och ska vara till nytta för alla mat- och potatisintresserade i Sverige. Vill du ta del av hela undersökningen, så är du varmt välkommen att höra av dig till oss på telefon 08-121 359 60. Svensk Potatis uppdrag är att utföra kvalitetsanalyser, informera om SMAK:s kvalitetsklassificering och att höja potatisens status och värde. Helt enkelt att få fler att vilja äta mer potatis och att välja SMAK-märkt kvalitetspotatis. Svensk Potatis AB ägs av Stiftelsen Potatisbranschen. I vår styrelse finns bland andra Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges Potatisodlares Riksförbund, representanter för de stora dagligvarukedjorna med flera. Hälsa gärna på oss i potatislandet! Svensk Potatis AB Östanågatan 1, Skänninge www.svenskpotatis.se