Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 1 (8) Datum 2013-06-28 Tjänsteskrivelse Vår referens Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun Ärende 13 UTB 2013-291 Sammanfattning Regeringen har beslutat om två nya karriärsteg för lärare: förstelärare och lektor. Inledningsvis kommer Malmö kommun att prioritera tillsättningar av förstelärare. Huvuduppdraget för förstelärarna är att förstärka det pedagogiska utvecklingsarbetet för högre måluppfyllelse på sin egen skola. För att nå spridningseffekter förväntas även förstelärare ingå i och ta del av det kommunövergripande utvecklingsarbetet för att nå högre måluppfyllelse och ökad likvärdighet. Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att godkänna förslaget om inrättandet av karriärtjänster för lärare i Malmö kommun i enlighet med vad som anförts i tjänsteskrivelsen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslutsplanering Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 2013-07-01 Ärendet Bakgrund och syfte med reformen Regeringen har beslutat om två nya karriärsteg för lärare: förstelärare och särskilt yrkesskickliga lärare med forskarutbildning (lektor fr.o.m. 1 juli 2013). Det primära syftet med reformen är enligt regeringen att förbättra resultaten i svensk skola genom att ge yrkesskickliga lärare en möjlighet till karriär utan att de behöver lämna läraryrket. Reformen syftar även till att göra läraryrket mer attraktivt och locka fler sökande till lärarutbildningen. Huvudmän kan söka bidrag för lönetillägg för tjänsterna fr.o.m. den 1 juli 2013. Reformen riktar sig alla skolformer utom förskola. Förutsättningar för huvudmannen vid införande av karriärtjänster för lärare Huvudmännen skapar tjänsterna och beslutar om antal, utformning, tillsättning och lön. Den genomsnittliga löneökningen/lönen över medianlön ska dock vara minst 5 000 respektive 10 000 Postadress: 205 80 Malmö Besöksadress: Storgatan 20 Tel. 040-34 10 00 Org.nr. 212000-1124 E-post: gyvux@malmo.se Webbplats:www.malmo.se
kronor när läraren befordras/anställs. Lärarna ska uppfylla vissa kvalifikationer för att huvudmannen ska vara berättigad statsbidrag. Kraven regleras i förordningen om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare (SFS 2013:70). 2 (8) Skolverket har beräknat en bidragsram för varje huvudman. Bidragsramen beräknas med utgångspunkt i antalet elever hos huvudmannen. Statsbidraget räcker till ett begränsat antal tjänster. Under 2013 kan huvudmän få ersättning för halva året och beloppet för en heltidtjänst blir: 42 500 kronor för en förstelärare. 85 000 kronor för en särskilt yrkesskicklig lärare med forskarutbildning. Under 2014 och framåt kan huvudmän få ersättning för ett år i taget. Ersättningen för en heltidstjänst blir: 85 000 kronor en förstelärare. 170 000 kronor för en särskilt yrkesskicklig lärare med forskarutbildning. Bidraget innebär att lönetillägget blir: i genomsnitt 5 000 kronor mer i månaden för en förstelärare. i genomsnitt 10 000 kronor mer i månaden för en särskilt yrkesskicklig lärare med forskarutbildning. Statsbidraget får endast användas till lön och sociala avgifter. Beloppen förutsätter att läraren arbetar heltid, om denne arbetar deltid kommer beloppet reduceras. En huvudman som enligt tabellen kan ansöka om minst två förstelärartjänster kan välja att ansöka om bidrag för: två förstelärartjänster eller en tjänst för en särskilt yrkesskicklig lärare med forskarutbildning. Ändring i skollagen (enligt Prop. 2012/13:136) I samband med reformen kompletteras skollagen men en skrivning om att skolhuvudmän ska sträva efter att inrätta karriärsteg för särkskilt yrkesskickliga lärare. Bestämmelsen skapar inga rättigheter för enskilda och är inte rättsligt förpliktande för skolhuvudmännen. Målsättningsstadgandet innebär dock ett åtliggande för skolhuvudmännen att positivt verka för att nå målsättningen, dvs. inrätta karriärssteg för lärare. I skollagen införs också en bestämmelse som upplyser om att regeringen meddelar föreskrifter om statsbidrag till huvudmän i syfte att stimulera att dessa inrättar karriärstegen förstelärare och lektor. Regeringen har gjort bedömningen att skollagen inte bör innehålla en detaljerad reglering av karriärsteg för lärare. Målsättningsstadgandet införs för att i lag markera vikten av att lärare ges möjlighet att göra karriär utan att lämna undervisningen. Skrivningen innebär att även de huvudmän som inte väljer att ansöka om statsbidrag ska sträva efter att målsättningen uppnås, men att vidtagna åtgärder då inte behöver följa villkoren i statsbidragsförordningen. Reformen innebär också att Skolverket inte längre ska pröva om en lärare eller förskollärare ska utnämnas till lektor. Bedömningen är att det bör vara huvudmannen som utser såväl förstelärare
och lektorer. För att lektorers kunskaper och specifika ämnesdjup ska tas tillvara i verksamheten och därmed bidra till förbättrade elevresultat är det viktigt att initiativet till en utnämning av en lärare till lektor kommer från huvudmannen. En ordning där Skolverket utser sådan lärare, utan att hänsyn tas till huvudmännens budget, bedöms inte vara en ändamålsenlig ordning. Regeringen har som avsikt att ändra benämningen särskilt yrkesskicklig lärare med forskarutbildning i statsbidragsförordningen till lektor när ändringen i skollagen träder i kraft. En lärare som blivit utnämnd till lektor av Skolverket enligt nu gällande bestämmelser kan även fortsättningsvis benämnas lektor utan att det kräver någon utnämning från huvudmannens sida. En huvudman kan välja att ansöka om statsbidrag både för lärare som utnämnts till lektor av Skolverket och för andra lärare som uppfyller de i statsbidragsförordningen uppställda kriterierna. 3 (8) Regeringen framhåller att även om regeringens förslag till målsättningsstadgande och möjligheten att ansöka statsbidrag inte gäller förskolan, finns det inget som hindrar att huvudmännen även fortsättningsvis kan anställa lektorer i förskolan. Ändringarna i skollagen träder i kraft den 1 juli 2013. Ställningstagande från SKL (Sveriges kommuner och landsting) SKL anser att en större arbets- och lönedifferentiering bidrar till en högra måluppfyllelse och ett mer attraktivt läraryrke. De anser också att elevernas resultat förbättras genom att de bästa lärarna premieras och får möjlighet att sprida goda arbetssätt samt stärka kollegor och på så sätt bidra till att fler elever får del av en bättre undervisning. SKL anser att det är viktigt att karriärtjänsterna inte bara blir ett lönelyft utan ett styrmedel som bidrar till verksamhetsutveckling. Vid inrättande av karriärtjänster är det därmed viktigt att utgå från kommunens behov av utveckling och förbättring samt skolans uppdrag/verksamhetsidé. SKL:s bedömning är att syftet med karriärtjänster bäst uppnås genom att kombinera befintliga och nyinrättade karriärtjänster. Deras bedömning är att de flesta kommuner har olika typer av karriärtjänster även om de inte benämns på detta sätt. SKL anser att parallella karriärsystem mellan de karriärtjänster som redan finns idag och de nyinrättade nationella bör undvikas. Ett annat syfte med karriärtjänster, som SKL också står bakom, är att stärka läraryrkets samlade kompetens och öka attraktionskraften för yrket genom att ge ökade möjligheter för enskilda lärare att göra karriär inom yrket. SKL anser också att karriärreformen, med tydligare stöd för att anställa lektorer, är en av de åtgärder som bidrar till att stärka kopplingen mellan forskningen och skolan. Enligt SKL kommer de konkreta arbetsuppgifterna att variera beroende på det lokala behovet. Arbetsuppgifterna bör i allt väsentligt bestå av undervisning och uppgifter som hör till undervisning. Lärarna med karriärtjänster behöver ha arbetsuppgifter som påverkar många elevers lärande och bidra till hela skolans utveckling. Enligt SKL är rektorn den arbetsgivarrepresentant som är närmast skolverksamheten och därmed sannolikt bäst lämpad att uttala sig om enskilda lärares prestationer. Huvudmannen ska å sin sida avgöra omfattningen av inrättande av karriärtjänster vid sina olika skolor. Karriärtjänster för lärare i Malmö Stad Lokala förutsättningar och behov Skolväsendet i Malmö kommun står inför en rad utmaningar som särskilt uppmärksammats de senaste åren, bl.a. genom Skolinspektionens tillsyn och kommunen egna uppföljningar. I samband med detta har det genomförts en rad politiska beslut och satsningar som visar den politiska
ambitionen och inriktningen för Malmös skolväsende. Inrättandet av karriärtjänster bör utifrån lokala förutsättningar och behov följa denna viljeinriktning. 4 (8) Kommunfullmäktiges mål Enligt kommunfullmäktiges mål för 2013 ska alla skolor se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan. Malmös elever ska uppleva att skolan på ett bra sätt bidrar till deras lärande samt känna sig trygga och trivas i sin skola. Enligt kommunfullmäktiges mål ska även fler av kommunens skolor ta aktiv del i ett genuspedagogiskt arbete. Skolsatsningen Kommunfullmäktige har också beslutat om en skolsatsning 2012-2014 på sammanlagt 30 miljoner kronor. Inom skolsatsningen ska stödjande strukturer, bl.a. för flerspråkig ämnesundervisning, språkutvecklande ämnesundervisning och formativ bedömning, utvecklas. Skattehöjning I budget 2013 har kommunalskatten höjts med tio öre för att stärka förskole- och skolverksamheten. 50 Mkr har avsatts under kommunstyrelsens anslag till förfogande för andra halvåret med syftet att öka den pedagogiska kvalitén. Kommunstyrelsen beslutade den 2 april att de 50 Mkr fördelas som ett utökat kommunbidrag till förskolenämnd, grundskolenämnd samt gymnasieoch vuxenutbildningsnämnd. De särskilda utmaningarna för förskola och grundskola i Malmö samt vikten av att kunna sätta in tidiga insatser i syfte att öka måluppfyllelsen, motiverar enligt beslutet att en större andel av de avsatta medlen fördelas till förskolenämnd och grundskolenämnd. Medlen kan enligt beslutet användas för kvalitetshöjande åtgärder utifrån den analys och de behov som identifierats ute i de respektive verksamheterna/enheterna, t.ex. rekrytering av förskollärare, samt för redan påbörjade utvecklingsinsatser inom förskola och skola. Inom ramen för kvalitetshöjande åtgärder ingår även redan genomförda och planerade satsningar på t.ex. lärarlöner för lärare och lärarlag som aktivt deltar i utvecklingsarbete. De medel som fördelas till grundskolenämnd samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd gör det också möjligt att förstärka den aviserade reformen om karriärtjänster för lärare. Ny skolorganisation Malmö kommuns utbildningsväsende genomgår för tillfället en omfattande omorganisation där ansvaret för skolväsendet överförs från stadsdelsfullmäktige och utbildningsnämnd till de tre nya nämnderna förskolenämnd, grundskolenämnd samt gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd. Syftet med den nya skolorganisationen är att öka måluppfyllelsen i alla delar av Malmö kommuns skolväsende. Syftet är också att likvärdigheten mellan kommunens verksamheter ska öka. En kommunövergripande styrning och ett gemensamt kvalitetsarbete liksom nya modeller för resursfördelning förväntas minska skillnaderna i kvalitet och likvärdighet. Ytterligare ett syfte med den nya skolorganisationen är att bättre kunna möta de utmaningar som segregationen i Malmö innebär, samtidigt som arbetsmarknadsfokuseringen inom främst vuxenutbildningen stärks. Ett av nämndens, och därmed också förvaltningens, viktigaste uppdrag är att säkerställa att alla barn, elever och studerande i staden får ta del av en likvärdig pedagogisk verksamhet. En viktig utgångspunkt för den nya skolorganisationen är att strukturer och processer formas på ett sådant sätt att resurserna hamnar långt fram i organisationen, det vill säga där mötet mellan barn, elever, studerande och medarbetare sker. Malmökommissionen I mars 2013 presenterade Malmökommissionen sin slutrapport. Malmökommissionen har haft i
uppdrag att utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag för hur man kan minska ojämlikhet i hälsa i Malmö. Kommissionens rekommendationer täcker in sammanlagt 24 mål och 72 åtgärder. En av kommissions åtgärder rör specifikt personalen i skolan. I åtgärd 2.1.1.3 föreslås: 5 (8) Personal som arbetar i stadens utbildningsinstitutioner måste ha en hög kunskapsnivå och möjligheter till professionell utveckling. Fortsätta satsa på kompetensutveckling, det som kallas Skolsatsning 2012, för ökad kompetens hos lärare på alla nivåer för att klara övergången till ny skollag, läroplaner och kursplaner. Flera av kommissionens övriga åtgärder pekar i samma riktning som de kommunpolitiska besluten. Under mål 2.1.3, att alla barn i Malmö som slutför grundskolestudier ska uppnå behörighet till fortsatta studier på gymnasiets högskole- eller yrkesförberedande program, föreslås bl.a. följande åtgärder: Tidig och återkommande uppföljning av barns språkutveckling följt av tidiga stödåtgärder vid behov. Gäller både svenska språket och andra modersmål. Riktade kompetensutvecklingsinsatser på förskolor och skolor med många barn från flerspråkiga miljöer och i synnerhet på 1 3 skolor med låg måluppfyllelse. All undervisande personal ska ha kompetens i läs- och skrivprocessen samt språklig medvetenhet. Om denna kompetens saknas ska kompetensutveckling göras obligatorisk. Sammanfattning Karriärtjänsterna bör förstärka den politiska ambitionen och pågående satsningar i kommunen. Sammanfattningsvis bör tjänsterna främja utveckling inom följande områden: Tidiga insatser i syfte att öka måluppfyllelsen Ökad likvärdighet mellan skolor Flerspråkig undervisning Språkutvecklande ämnesundervisning Formativ bedömning Fördelning mellan skolformerna Malmö kommun har haft möjlighet att söka stadsbidrag för 88 tjänster under 2013. I ansökan för 2013 inkluderades även preliminära tjänster för 2014 (totalt 115 tjänster). Malmö kommun fick den 31 maj beviljat 114 karriärtjänster till ett belopp på 4 845 000 kronor (85 000 kronor per heltidstjänst på årsbasis). Summan är beräknad på halvårsbasis för 2013. Stadbidraget har beräknats på antalet elever i kommunen. Vuxenutbildningen ingår inte i beräkningen av stadsbidraget, men likväl i reformen till skillnad från förskola och fritidhemmet som uttryckligen inte är en del av regeringens reform. Eftersom antalet elever i vuxenutbildningen beräknas på andra grunder än i t.ex. grund- och gymnasieskolan har fördelningen mellan skolformerna i Malmö beräknats utifrån personaluppgifter. Det bör framhållas att det endast är huvudmannens lärare som omfattas av stadsbidraget, dvs. inte lärare vid andra utbildningsanordnare (t.ex. uppdragsutbildning). Fördelningen mellan grundskolenämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden blir därmed 75 % (GrF) och
25 % (GyVF). 6 (8) Fördelning inom skolformerna Inledningsvis kommer Malmö kommun att prioritera tillsättningar av förstelärare. Möjligheten att tillsätta särskilt yrkesskickliga lärare med forskarutbildning (lektor fr.o.m. 1 juli 2013) kommer att ses över i det fortsatta implementeringsarbetet. Det finns en ambition i Malmö kommun att förstelärare bör arbeta där det främst finns behov av insatser för ökad måluppfyllelse, dvs. i skolor med låg måluppfyllelse. På grund av reformens korta tidplan kommer dock flertalet av tjänsterna som förstalärare inledningsvis att fördelas proportionerligt mellan alla skolor. Tjänsterna kommer därmed att vara sökbara för lärare på respektive skola. En del av tjänsterna kommer dock att fördelas och inrättas särskilt för att förstärka arbetet på skolor med låg måluppfyllelse. Ett mindre antal tjänster på grundskolenivå kommer att vara ansökningsbara för lärare på mindre skolor som inte tilldelas tjänster i den första fördelningen för hösten 2013. Syfte och uppdrag Huvuduppdraget för förstelärarna är att förstärka det pedagogiska utvecklingsarbetet för högre måluppfyllelse på sin egen skola. För att nå spridningseffekter förväntas även förstelärare ingå i och ta del av det kommunövergripande utvecklingsarbetet för att nå högre måluppfyllelse och ökad likvärdighet genom att delta i nätverk och andra samordningsinsatser. Förslag på punkter som ska ingå i uppdragsbeskrivning: Undervisning och uppgifter som hör till undervisningen. Sprida ämneskunskaper och yrkesskicklighet till fler lärare och skolor, bl.a. genom handledning. Initiera pedagogiska samtal på skolan. Ta ett särskilt ansvar för ämnesutveckling och ämnesdidaktik Ingå i kommunöverripande nätverk och samordningsinsatser för att främja arbetet för högre måluppfyllelse och likvärdig utbildning. Relation till andra utvecklingsuppdrag En kartläggning har genomförts för att få överblick över de pågående utvecklingsuppdrag som finns inom kommunens utbildningsverksamhet. I kartläggningen har det framkommit att det är stor variation gällande bl.a. uppdragens antal, syfte och omfattning. Några av de vanligaste typerna av utvecklingsuppdrag utgörs av språkutvecklare, matematikutvecklare samt processtödjare av olika slag och en del av tjänsterna finansieras genom statliga medel. Andra utvecklingsuppdrag bör särskilt beaktas vid införandet av karriärtjänster, dels med hänsyn till att personerna som omfattas av utvecklingsuppdragen också kan vara aktuella för tjänster som förstelärare, samt dels för att säkra att uppdragen inte på något vis krockar. Kvalifikationer Enligt förordningen: o är legitimerad lärare enligt 2 kap. 16 skollagen (2010:800) (gäller ej tjänster som tillsätts under 2013), o genom dokumentation kan redovisa minst fyra års väl vitsordat arbete med
undervisning inom ramen för en eller flera anställningar inom skolväsendet, o har visat särskilt god förmåga att förbättra elevernas studieresultat och ett starkt intresse för att utveckla undervisningen, och o även i övrigt av huvudmannen bedöms som särskilt kvalificerad för undervisning och uppgifter som hör till undervisningen. 7 (8) I Malmö är det meriterande om försteläraren: o tillämpar metoder och förhållningsätt som synliggör varje elevs lärande o har formativ och summativ bedömningskompetens. o har digital kompetens som innebär att det är naturligt att använda datorn som arbetsredskap och pedagogiskt hjälpmedel. o skapar och upprätthålla goda relationer med elever, kollegor och vårdnadshavare. o har erfarenhet i handledning av andra lärare. o har kompetens i språkutvecklande ämnesundervisning. o har erfarenheter av att driva förbättringsprocesser/projekt. o undervisar utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt och nyttjar modeller som t.ex. aktionsforskning och Learning Study för att utveckla undervisningen. Kravet på lärarlegitimation gäller ej för tjänster som tillsätts under 2013. Vid tillämpningen av 3 1 och 4 första stycket 1 för bidragsåret 2013 ska kravet att en lärare är legitimerad även anses uppfyllt av den lärare som uppfyller villkoren för att anställas som lärare utan tidsbegränsning enligt 2 kap. 20 första stycket skollagen (2010:800) i dess lydelse före 1 juli 2011. Statsbidraget för 2014 betalas inte ut för förstelärare som efter 1 januari 2014 saknar eller inte kommer att få lärarlegitimation. Om det finns fler sökande än tjänster som uppfyller kvalifikationerna ska kompetenser som särskilt gynnar inriktning (se ovan) prioriteras. Rekryteringsförfarande Ansökan om tjänst som förstelärare ska ställas till rektor på respektive skola. Ansökan om tjänst som förstelärare ska sökas via Offentliga jobb och innehålla CV samt personligt brev med självvärdering enligt mall. Därefter förordar rektor vilka lärare på skolan som ska tilldelas tjänsterna till ett meriteringsråd på respektive förvaltning. Rektor yttrar sig om de sökandes kompetens och kvalifikationer samt förordar vilka lärare som enligt kriterierna och kommunfullmäktiges inriktning samt utifrån skolans behov kan erbjudas tjänsterna. Tillsättning av tjänsterna sker efter rekommendation av meriteringsrådet. Meriteringsrådets ordförande är förvaltningschef som utser övriga medlemmar i rådet. Syftet med ett meriteringsråd är att garantera en likvärdig värdering och behandling av ansökningarna. Anställningsvillkor Tjänstgöringsställe Försteläraren har sitt tjänstgöringsställe på respektive skola. Kommunen bidrar som förslag med extra medel till skolorna för att skapa utrymme för lärarna att ingå i det kommunövergripande utvecklingsarbetet, motsvarande ca 20 % av tjänst. Satsningen kan finansieras av den skattehöjning som genomförs fr.o.m. 2013 med tio öre för att stärka förskole- och skolverksamheten.
Enligt beslut är det möjligt att förstärka reformen om karriärtjänster för lärare med medel från skattehöjningen som genomförs fr.o.m. 2013 med tio öre för att stärka förskole- och skolverksamheten. 8 (8) Anställningsform Karriärtjänsterna är organisatoriskt knutna till en enhet och chef och tillsätts genom visstidsförordnande på tre år, med möjlighet till förnyat uppdrag. Visstidsanställningen har en uppsägningstid om en månad det första året. Det andra och tredje året är uppsägningstiden tre månader. Arbetstider Under förutsättning att kollektivavtal med berörda fackliga organisationer tecknas, är arbetstiden ferieanställning med reglerad arbetstid om 1552 timmar per verksamhetsår och resterande del av arbetstiden som förtroendearbetstid Lönetillägg eller ändrad lönesättning Den nya lönen ska hanteras som en ändrad lönesättning enligt statsbidragsförordningen. Samverkan Samverkan har skett i central samverkansgrupp den 12 juni 2013. Ansvariga Eva Ahlgren Gymnasie- och vuxenutbildningsdirektör