C apensis Förlag AB. 7. Hälsa och livsstil. Naturkunskap 1b. Hälsa och livsstil



Relevanta dokument
Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

C apensis Förlag AB. 6. Sexualitet och relationer. Naturkunskap 1b. Sexualitet och relationer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Kursen NAK1a2. Kursens syfte och centrala innehåll. Pär Leijonhufvud Kursens centrala innehåll

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen

+ kolhydrater. 1. Fundera över och beskriv gruppens frukostvanor! Äter ni frukost? Varför/varför inte? Vad äter ni? Vem fixar frukost? etc.

Dina levnadsvanor din hälsa

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten

Kemiska ämnen som vi behöver

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Som medlem i Hälsoklubben får du:

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Droger- ett arbetsområde i samhällskunskap och biologi

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

Modedieter & Matglädje. Anna Vrede Dietistprogrammet Umeå Universitet

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Förslag den 25 september Biologi

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Förebyggande av hjärt-kärlsjukdom till följd av åderförkalkning

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Namn: Anders Andersson Datum:

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige , 72. Folkhälsoprogram

"Biologi - blodet, andningen och maten"

WHO = World Health Organization

LPP Biologi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

Afrika- i svältens spår

Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Äta för att prestera!

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

KROPPEN Kunskapskrav:

Prestationstriangeln

Fysisk träning typ 1 & typ 2. Peter Fors Alingsås Lasarett

Lokal Pedagogisk planering

Malatonin (Hormon) Melatonin

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen

TEMA: Droger Mitt namn:

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar

NYHET! Baserad på klinisk forskning Prisvinnande naturligt tomatextrakt En kapsel om dagen

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Workshop om kursplaner åk 7 9

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Hälsopedagogik, Närdistans sommarkurs

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du:

Vi kommer att börja med människokroppen, men först lite om vad biologi kan vara!

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Om ämnet Naturkunskap

ALKOHOL- & DROGPOLICY

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Passion för livet SenioriForm. Högskolan

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

o m m at och m otion?

Äldre och alkohol. Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken. 17 maj 2019

Som medlem i Hälsas Viktklubb får du:

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Kost för idrottare Träningslära 1

Normalt åldrande vad innebär det? Marie Ernsth Bravell Docent i gerontologi/leg. SSK

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

10 Livsviktigt! De åtta B-vitaminerna De fettlösliga är vitamin A, D, E och K.

Transkript:

Senast uppdaterad 2012-12-09 75 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Hälsa och livsstil C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem 4. Energi 5. Celler och bioteknik 6. Sexualitet och relationer 7. Hälsa och livsstil

76 Hälsa och livsstil Avsnittet behandlar följande delar av det centrala innehållet: Samband mellan individens hälsa, dagliga vanor och livsstilar i samhället, till exempel i fråga om träning, kost, droger, konsumtion och påverkan på miljön. Hur naturvetenskap kan användas som utgångspunkt vid kritisk granskning av budskap och normer i medierna. Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet. De delar av det centrala innehållet som handlar om naturvetenskapliga arbetsmetoder och förhållningssätt tas inte upp i något speciellt avsnitt i kapitlet Energi. De naturvetenskapliga resonemangen återfinns i de beskrivningar av olika modeller och experiment som finns i läromedlet. De laborativa momenten är också viktiga för att ge elever praktisk erfarenhet av experimentellt arbete. Förslag på laborationer och fördjupningsuppgifter (se bilaga) Diskussionsuppgifterna 2 och 3 kan utföras som en övningsuppgift med hjälp av datorer Använd www.gapminder.org för att analysera samband mellan hälsa och olika faktorer som rökning, inkomst och utbildningsnivå

Senast uppdaterad 2012-12-09 Hälsa i ett globalt perspektiv: sid 223-225 Att inse att vi själva kan påverka vår hälsa genom de val vi gör när det gäller livsstil Att förstå att hälsan i hög grad påverkas av levnadsstandard och andra förhållanden som råder på olika platser Att kunna diskutera hur det svenska biståndet används för att bidra till en hållbar utveckling i andra länder Hälsa, KOL, infarkt, stroke De vanligaste dödsorsakerna Tillgång till vatten Instuderingsfrågor: 1 1, 8 77

78 Riskfaktorer och hälsa för barn och ungdomar: sid 226-229 Att känna till de vanligaste riskfaktorerna för dålig hälsa och för tidig död och att veta vilka sjukdomar riskfaktorerna kan leda till på sikt Att känna till vad som är vanliga orsaker till dålig hälsa hos barn och ungdomar Att kunna diskutera olika sätt att förebygga dålig hälsa Skyddsfaktor, sjuka hus, passiv rökning Riskfaktorer och allvarliga sjukdomar (punktlista) Blodtrycksmätning Ungdomar och alkohol Varning för rökning Ohälsosamt livsmedel Övervikt och passivitet WHO:s lista för förebyggande av dålig hälsa Instuderingsfrågor: 2, 3 2, 5

Senast uppdaterad 2012-12-09 Människokroppen, homeostas, matvanor: sid 230-233 Att förstå principerna för hur kroppens celler utbyter ämnen med omgivningen Att känna till vad som menas med homeostas och kunna ge exempel på hur den upprätthålls Att känna till de viktigaste sambanden mellan kost och hälsa 79 Homeostas, slemhinna, insulin, glukagon, glykering, antioxidanter, fria radikaler En klump av celler För mycket salt För lite värme Dåliga matvanor (punktlista) Skorpioner som mellanmål Intelligent av fisk? Instuderingsfrågor: 4 3, 6

80 Näringsbehov och bristsjukdomar: sid 234-237 Att känna till de viktigaste grupperna av näringsämnen Att förstå skillnaden mellan mat med hög respektive låg energitäthet Att förstå de bakomliggande skälen till att bristsjukdomar uppstår och kunna ge exempel Essentiell, energitäthet, vitaminer, mineralämnen, skörbjugg Kostens viktigaste näringsämnen (punktlista) Energitäthet och näringshalt D-vitamin bildas i huden Instuderingsfrågor:

Senast uppdaterad 2012-12-09 Vegetarisk kost, energibehov och kosttillskott: sid 238-239 Att känna till något om skillnaderna i näringsinnehåll mellan olika typer av vegetarisk kost Att känna till vad som påverkar vårt behov av energi Att förstå skillnaderna mellan läkemedel, naturläkemedel och kosttillskott Att ha en kritisk inställning till reklambudskap som används vid försäljning av kosttillskott 81 Laktovegetarisk, vegan, basal metabolism, BMI, naturläkemedel, kosttillskott, hälsopåstående Relativ energiåtgång Kosttillskott Instuderingsfrågor: 4

82 Omsättning av energi: sid 240-241 Att ha kunskaper om de olika energikällorna i kosten Att förstå varför kroppen har lättare att ta hand om ett överskott av fett i kosten jämfört med de andra energikällorna Att känna till glykogenets funktion som energiförråd Glykogen Energikällor Instuderingsfrågor: 6 10 36 g smör - 29 g fett 117 g sprit (40%) - 37 g alkohol 242 g räkor (24% protein) - 58 g protein 65 g socker - 65 g kolhydrater Energikällor Födan innehåller flera ämnen som kan förbrännas och ge energi. na visar uppvägda mängder av olika livsmedel som ger energimängden 1 100 kj, cirka 1/10 av dagsbehovet för en tonåring. Fett ger mer än dubbelt så mycket energi per gram som kolhydrater. 29 gram fett motsvaras av 37 gram alkohol, 58 gram protein eller 65 gram socker. Om man ska få i sig samma mängd energi från tomater måste man äta mer än 1 kg. Av selleristjälkar behövs 2 kg. 1170 g tomater

Senast uppdaterad 2012-12-09 Svält, hunger och mättnad: sid 242-243 Att känna till hur kroppens homeostas fungerar då kosten inte innehåller tillräckligt med energi Att förstå det samspel mellan aptitsignaler och mättnadssignaler som styr hur mycket vi äter 83 Ödem, ketonkroppar, kwashiorkor, aptitsignal, mättnadssignal, leptin, ghrelin Vad händer vid svält? (punktlista) Aptitsignaler (punktlista) Instuderingsfrågor:

84 Effekter av fysisk aktivitet: sid 244-245 Att förstå hur viktigt det är för hälsan att man är fysiskt aktiv Att kunna redogöra för några viktiga effekter som träningen har på kroppen Bentäthet, urkalkning, muskelförtvining Fysisk aktivitet Motion för hjärnan Instuderingsfrågor:

Senast uppdaterad 2012-12-09 Kondition, problem vid träning, viktminskning: sid 246-247 Att känna till hur man tränar på ett bra sätt så att konditionen förbättras och skador undviks Att kunna diskutera vad som är bra vanor för att uppnå och behålla en normal vikt 85 Kondition, kapillärer Pulsmätning under en dag Instuderingsfrågor: 5 pulsslag/minut 180 160 140 Bära tunga matkassar Rask promenad i brant backe Promenad på plan mark Pulsmätning under en dag 120 Diska för hand Laga mat Diska för hand 100 80 60 40 Sitta och läsa Jobba vid datorn Titta på TV Sova 20 08:40 12:00 17:00 22:00

86 Psykisk ohälsa: sid 248-249 Att känna till hur kroppen och hälsan påverkas av långvarig stress Att förstå vikten av att sova tillräckligt länge och med god kvalitet Stress, stresshormoner, arbetsminne, utmattningssyndrom, REM-sömn Stress i en farlig situation Stress kan bli långvarig Sömnen är viktig för arbetsförmågan Instuderingsfrågor: 7

Giftiga ämnen, miljögifter: sid 250-252 Att känna till bakgrunden till att många giftiga ämnen sprids Att känna till vilka egenskaper som utmärker miljögifter Senast uppdaterad 2012-12-09 87 Kemikalier, flamskyddsmedel, aflatoxin, bioackumulering, biologisk halveringstid, biomagnifikation Varningssymboler för farliga ämnen Nedbrytning av metanol Letal dos är ett mått på akut giftighet Besprutning Instuderingsfrågor: 8

88 Organiska miljögifter: sid 253-255 Att kunna ge exempel på organiska miljögifter Att känna till vilka gifteffekter de organiska gifterna ofta har Dioxiner, hormonstörande, häckning Dioxiner Gift i en näringspyramid Nonylfenol liknar östrogen Sälarna drabbades av gifter Lägre gifthalter ger fler ungar Instuderingsfrågor: 7

Droger, hjärnans belöningssystem: sid 256-257 Att känna till hur nervimpulser överförs i synapser Att förstå hur hjärnans belöningssystem påverkas av droger Att känna till de steg som leder till beroende Belöningssystem, synaps, signalsubstans, receptor, tolerans, dopamin, abstinens Synaps överför nervimpulser Stegen mot beroende (punktlista) Instuderingsfrågor: 9 Senast uppdaterad 2012-12-09 89

90 Alkohol: sid 258-259 Att känna till de vanligaste hälsoeffekterna av alkohol Att känna till hur de akuta effekterna av alkohol yttrar sig under berusningen Att veta var gränsen går för vad som är riskabelt drickande Standardglas, impulskontroll, alkoholdemens Farligt mycket etanol Alkoholvanor Akuta effekter av alkohol (punktlista) Instuderingsfrågor:

Rökning och nikotin: sid 260-261 Att känna till hur kroppen påverkas av nikotin Att känna till långsiktiga skador som uppstår till följd av rökning Nikotin, acetylkolin, kolmonoxid, hemoglobin, alveoler, emfysem Ungdomars tobaksvanor Alveoler förstörs Instuderingsfrågor: 10 Senast uppdaterad 2012-12-09 91

92 Narkotika, anabola steroider och spelberoende: sid 262-263 Att känna till hur narkotiska medel påverkar kroppen Att förstå varför olika droger ger olika starkt beroende Att känna till riskerna med anabola steroider Att inse att spelberoende är en ett missbruk som på många sätt liknar drogmissbruk Eufori, narkotika, serotonin, anabol, steroid, androgen Signalsubstanser som påverkas av droger (punktlista) Instuderingsfrågor:

Strålning: sid 264-267 Att känna till riskerna med intensiv solstrålning Att förstå betydelsen av ozonskiktet och känna till orsakerna till uttunningen Att känna till de olika typer av joniserande strålning som finns Att känna till hur kroppen kan skadas av joniserande strålning Att kunna diskutera de risker som kan vara förknippade med mobiltelefoner Senast uppdaterad 2012-12-09 93 Laser, snöblindhet, freoner, joniserande strålning, radioaktiva ämnen, leukemi, radon Ljus UV-strålning på ljus hud Bildning och nedbrytning av ozon Ozonmätningar över Antarktis Joniserande strålning (punktlista) Sönderfall av radon Radiovågor från mobil Instuderingsfrågor: 11, 12

94 Konsumtion och miljö: sid 268-269 Att kunna diskutera olika åtgärder för att minska miljöpåverkan i samband med konsumtion Att inse att det finns många saker som påverkar vilken miljöpåverkan en viss produkt har Att kunna ge exempel på sådant som bidrar till en stor miljöpåverkan Närproducerat, svinn Stor eller liten förpackning Miljömärkning Instuderingsfrågor: 13 9