Vi har inom ramen för de västsvenska SOM-undersökningarna undersökt

Tro, religion och kyrkobesök i Göteborg Tro, religion och kyrkobesök i Göteborg Jan Strid Vi har inom ramen för de västsvenska SOM-undersökningarna undersökt göteborgarnas inställning till kyrka och tro sedan 1990-talet. Kyrkan och religionen har blivit en allt viktigare fråga att belysa inom opinionsforskningen. I våra undersökningar har emellertid de flesta faktorer som relaterar till kyrka och religion minskat i betydelse över tid. Men till en del beror minskningen på hur man definierar begrepp som religion och tro. En fråga som nyligen debatterats är huruvida religiositeten ökar eller minskar i befolkningen. Traditionella samfund tappar terräng men nya samfund etableras (Hagevi 2002). Runt om i världen har religionen kommit att spela en allt större roll, inte bara islam i Mellanöstern och Asien utan också i Latinamerika. Katolska kyrkan har där vuxit i flera länder, kanske relaterat till en ny påve från Argentina med påvenamnet Franciskus, vilken åtminstone har talat om förnyelse inom katolska kyrkan. Detta har inneburit att mediediskussionen rörande religion har ökat. Om det sedan påverkar religiositeten blir en senare fråga. I Sverige förefaller det däremot som om religionen spelar mindre och mindre roll i samhället. Kristdemokraternas låga väljarsiffror, att de politiska partiernas tvekar att ha egna nomineringsgrupper till kyrkovalen och att missnöjet med politiska partier i kyrkomötet har blivit större stödjer detta. Därtill har de flesta beteenden gentemot kyrkan som vi hittills har mätt exempelvis gudstjänstbesök och bön pekat på ett minskat intresse. Om det är ett minskat intresse för kyrkan eller religionen är svårare att säga. I det nyss avslutade kyrkovalet i september 2013 steg visserligen valdeltagandet med en procentenhet men orsaken torde ha varit att Sverigedemokraterna satsade i valrörelsen och särskilt att Socialdemokraterna satsade för att förhindra att Sverigedemokraterna skulle få inflytande över kyrkan. Men att partier satsar på ett kyrkoval tyder också på att kyrkan inte spelat ut sin roll som opinionsbildare och det kan därför vara av intresse att följa svenska folkets attityder till, och beteende gentemot Svenska kyrkan. Det här kapitlet analyserar hur invånarna i Göteborgs kommun förhåller sig i dessa frågor. Medlemmar i olika kyrkor i Göteborg Medlemsantalet i Svenska kyrkan har minskat över tid, särskilt sedan kyrkan fick ändrad relation till staten år 2000. I föreliggande undersökning anger 54 procent att de tillhör Svenska kyrkan och 8 procent att de tillhör annan kristen kyrka eller samfund, medan runt fem procent anger att de är medlemmar i något icke-kristet samfund (se tabell 1). Siffrorna är emellertid mycket osäkra, dels på grund av Strid, Jan (2013) Tro, religion och kyrkobesök i Göteborg i Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red) En region för alla? Medborgare, människor och medier i Västsverige. Göteborgs universitet: SOM-institutet. 217

Jan Strid karaktären på undersökningens bortfall (se metodkapitlet i denna bok), dels på grund av att det rör sig om små svarsgrupper för andra samfund än Svenska kyrkan. Medlemsminskningen i Svenska kyrkan märks av att senast det var kyrkoval, 2009, var motsvarande siffra för medlemskap 59 procent. Tabell 1 Andel som tillhör någon kyrka, religiöst samfund eller religion, Göteborg, 2012 (procent) Ja, men har Ja, och jag har inte varit på varit på gudstjänst/möte gudstjänst/möte under de senaste under de senaste Ej Antal Nej 12 månaderna 12 månaderna svar svar Svenska kyrkan 40 38 16 6 924 Annan kristen kyrka/samfund 81 2 6 11 924 Jag är muslim 84 2 2 12 924 Tillhör kyrka som varken är kristen eller muslimsk 84 1 1 14 924 I tabell 1 har vi också lagt in om man varit på gudstjänst eller möte under de senaste 12 månaderna och ser då att runt en fjärdedel av medlemmarna i Svenska kyrkan eller 16 procent av de svarande har varit det. Hela 38 procent av göteborgarna är medlemmar i Svenska kyrkan men har inte varit på gudstjänst eller möte de senaste tolv månaderna. När det gäller övriga samfund eller religioner är andelen medlemmar som gått i gudstjänst eller möte respektive som inte gått ungefär lika stora. Frågan visar tydligt den svaga aktiviteten mot Svenska kyrkan. Aktiviteten har också sjunkit något jämfört med 2009, då 20 procent hade gått i gudstjänst eller möte. Vi har också försökt mäta hur aktiva göteborgarna är när det gäller att besöka kyrkan och för att studera eventuella förändringar har vi jämfört med 2009 och 2011 (se tabell 2). Till skillnad från medlemskap i Svenska kyrkan förefaller inte göteborgarnas kyrkobesök att minska. De 31 procenten som 2012 gått på gudstjänst eller möte någon gång kan jämföras med de 28 procent som gick 2009. Det förefaller vidare som om det är de mera regelbundna besöken som ökar även om förändringen är förhållandevis liten. Gudstjänstbesök är vanligare i vissa grupper än i andra, och kön, ålder och utbildning bidrar till att förklara vissa skillnader (tabell 3). Kvinnor går oftare än män på gudstjänst eller möte, äldre något oftare än yngre medan högutbildade och 218

Tro, religion och kyrkobesök i Göteborg lågutbildade går i ungefär samma utsträckning. Mönstret är detsamma som tidigare år även om de yngsta har minskat sina besök något från 2011. Tabell 2 Andel som besökt gudstjänst eller religiöst möte med olika regelbundenhet, 2012 jämfört med 2009 och 2011, Göteborg (procent) Besökt gudstjänst 2009 2011 2012 Flera gånger i veckan 1 1 2 i veckan 3 2 4 i månaden 3 4 3 i kvartalet 3 5 4 i halvåret 5 5 5 Mer sällan 13 13 13 Ingen gång 68 66 65 Ej svar 4 4 4 Totalt 100 100 100 Antal svar 994 882 924 Källa: De västsvenska SOM-undersökningarna 2009, 2011 och 2012. Tabell 3 Andel av olika grupper som besökt gudstjänst eller religiöst möte med olika regelbundenhet, Göteborg, 2012 (procent) Kön Ålder Utbildningsnivå Låg Medellåg Medelhög Hög Kvinna Man 16-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år utb utb utb utb Flera gånger i veckan 2 1 1 2 2 1 1 3 2 1 i veckan 4 4 3 4 4 6 5 3 4 5 i månaden 3 2 2 2 3 3 1 4 2 3 i kvartalet 4 3 3 4 3 4 2 3 6 4 i halvåret 6 3 6 4 4 5 4 6 5 4 Mer sällan 13 12 14 15 10 11 9 12 14 14 Ingen gång 62 69 65 65 68 64 67 66 65 66 Ej svar 6 5 5 5 7 5 10 3 3 3 Totalt 100 99 99 100 101 99 99 100 101 100 Antal svar 500 424 182 315 209 218 131 212 202 335 219

Jan Strid Gudstro och bön Vid sidan av medlemskap i kyrkor och samfund samt religiösa aktiviteter i form av gudstjänst och möten har vi också ställt frågor om gudstro och bön i de västsvenska SOM-undersökningarna. Frågan om hur ofta man bett till Gud har ställts i flera tidigare undersökningar, medan den raka frågan om man tror på Gud eller inte ställdes för första gången i 2012 års undersökning. Mönstren i olika befolkningsgrupper när det gäller bön är de förväntade: kvinnor ber oftare än män, äldre oftare än yngre och lågutbildade oftare än högutbildade (tabell 4). Man bör dock observera att utbildning och ålder samvarierar på så sätt att äldre har lägre utbildning. Men även kontrollerat för ålder kvarstår sambandet. Tabell 4 Andel som bett till Gud med olika frekvens, Göteborg, 2012 (procent) Kön Ålder Utbildningsnivå Låg Medellåg Medelhög Hög Kvinna Man 16-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år utb utb utb utb Flera gånger i veckan 13 11 10 10 14 15 17 13 10 11 i veckan 6 5 4 5 7 6 1 4 8 5 per månad 5 3 3 6 1 5 1 5 5 4 per kvartal 3 3 4 4 0 3 1 2 6 2 per halvår 3 2 2 4 2 2 2 4 2 3 Mer sällan 8 5 10 5 7 8 11 9 9 4 Ingen gång 57 65 62 62 62 56 57 60 57 67 Ej svar 6 5 5 5 6 6 9 3 4 3 Totalt 101 99 100 101 99 101 99 100 101 99 Antal svar 500 424 182 315 209 218 131 212 202 335 Andelen som ber till Gud flera gånger per vecka i Göteborg var 1995 16 procent. Siffran var 14 procent 2001 och 14 procent 2009 medan den 2012 är 12 procent. Göteborg ligger här endast någon enstaka procentenhet lägre än riket som helhet (Bromander 2013). Ser vi endast till de personer som är medlemmar i Svenska kyrkan så ber 11 procent till Gud flera gånger per vecka vilket är ungefär detsamma som göteborgaren i gemen. Om man däremot är medlem i någon annan kristen kyrka eller samfund ber hela 44 procent till Gud flera gånger i veckan. Ännu högre siffra 220

Tro, religion och kyrkobesök i Göteborg får vi bland muslimer (50 procent) medan vanan att be till Gud varje vecka bland personer från religioner som inte är kristna eller muslimska ligger på 26 procent. Om vi endast ser till de som ber mest regelbundet, flera gånger per vecka, så rör det sig framför allt om kvinnor, äldre och lågutbildade. Skillnaderna beroende på kön, ålder och utbildning är dock förhållandevis små. Samma mönster som för bön återfinns också när man jämför olika befolkningsgruppers gudstro. Kvinnor, äldre och lågutbildade utmärker sig även här genom att i större utsträckning uttrycka att de tror på Gud (tabell 5). Tabell 5 Andel som tror på Gud fördelat på kön, ålder och utbildning, Göteborg, 2012 (procent) Kön Ålder Utbildningsnivå Låg Medellåg Medelhög Hög Kvinna Man 16-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år utb utb utb utb Ja 42 37 31 36 41 50 50 41 41 35 Nej 50 56 63 57 50 40 43 51 51 61 Ej svar 9 7 6 6 9 10 7 7 8 4 Totalt 101 100 100 99 100 100 100 99 100 100 Antal svar 500 424 182 315 209 218 131 212 202 335 Att besöka gudstjänster i Svenska kyrkan och att be till Gud har vi försökt att tolka som olika sätt att se på, och utöva religion. Båda vanorna samvarierar med såväl kön som ålder och utbildning, men sambanden är inte på något sätt absoluta. Skillnader i gudstro och gudstjänstbesök kan också skönjas då man analyserar stadens olika områden med avseende på sociala och ekonomiska resurser (tabell 6). Nedanstående tabell visar hur komplicerat det är att fånga begrepp som tro och religiositet. I resursstarka områden är man i högre grad medlemmar i Svenska kyrkan och man besöker gudstjänster i ungefär samma utsträckning som i områden med begränsade socioekonomiska resurser. Men man tror på Gud och ber till Gud i lägre grad än de som bor i resurssvaga områden. I resurssvaga områden tror man således i högre grad på Gud och man ber också mer till Gud, samtidigt som man i lägre grad är medlemmar i Svenska kyrkan. Gudstjänstbesök sker i samma omfattning oavsett vilken typ av område man bor i. Troligen har faktorer som traditioner och vanor en betydelse här. I högresursområden har man ofta bott längre vilket ökar sannolikheten att gå i kyrkan. Man har också med större sannolikhet tidigare släktingar på kyrkogårdarna vilket torde öka den mentala närheten till kyrkan. Flera av lågresursområdena är relativt nya stadsdelar med många nyinflyttade. 221

Jan Strid Tabell 6 Andelar som besökt gudstjänst minst någon gång per månad respektive bett till Gud minst någon gång per månad fördelar på områden med olika resursstyrka, Göteborg, 2012 (procent) Resursstarka Medelresursstarka Medelresurssvaga Resurssvaga områden områden områden områden Besökt Gudstjänst/-möte minst någon gång per månad 7 9 8 9 Bett till Gud minst någon gång per månad 16 20 22 30 Tror på Gud 40 35 37 49 Medlem i Svenska kyrkan 59 59 52 44 Kommentar: Resursområdena klassificeras genom en sammanvägning av genomsnittlig hushållsinkomst, andel socialhjälpstagare och andel utländska medborgare i Göteborgs olika områden. Se vidare Josefine Bovés kapitel i den här volymen. Religiös bakgrund I 2012 års västsvenska SOM-undersökning ställdes för första gången frågan om huruvida man ville beskriva det hem där man växte upp som ett religiöst hem och i så fall i vilken utsträckning. Resultaten redovisas i tabell 7. Tabell 7 Bedömning av religiositeten i uppväxthemmet, Göteborg, 2012 (procent) Kön Ålder Utbildningsnivå Låg Medellåg Medelhög Hög Kvinna Man 16-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år utb utb utb utb I hög grad 8 9 6 10 7 9 9 6 7 10 I viss grad 28 27 21 19 33 40 31 30 29 23 Nej, knappast 32 32 28 33 36 31 36 32 32 33 Nej, inte alls 30 29 42 36 21 18 22 30 31 33 Ej svar 2 3 3 3 3 2 1 2 1 1 Totalt 100 100 100 101 100 100 99 100 100 100 Antal svar 500 424 182 315 209 218 131 212 202 335 222

Tro, religion och kyrkobesök i Göteborg Män och kvinnor har i ungefär samma utsträckning vuxit upp i ett hem som de beskriver som religiöst, vilket skulle kunna innebära att kvinnor i högre grad präglas av sina barndomshem med tanke på deras större benägenhet att besöka gudstjänst och att be till Gud. Äldre har i högre grad vuxit upp i religiösa hem. Detsamma gäller de med lägre utbildning. Uppväxten i ett religiöst hem samvarierar starkt med att själv be till Gud, gå i gudstjänst och att tro på Gud. I tabell 8 återfinns dessa aktiviteter bland personer som beskrivit sitt uppväxthem som i hög grad religiöst. Tabell 8 Andelen som beskriver sitt uppväxthem som ett religiöst hem och som idag anger att de tror på Gud, ber till Gud respektive besöker gudstjänst regelbundet, Göteborg, 2012 (procent) Tror på Gud (ja) 83 Ber till Gud (minst en gång i veckan) 67 Besökt gudstjänst (minst en gång i veckan) 38 Förtroende för prästen Det föreligger också ett samband mellan hur ofta man går i kyrkan och vilket förtroende man har för prästerskapet (tabell 9). Däremot är det svårare att fastställa vad som kommer först, kyrkobesöket eller förtroendet för prästen, även om sannolikheten talar för att besöket kommer först. Tabell 9 Förtroendet för präster i Svenska kyrkan bland icke-medlemmar och medlemmar i olika kyrkor och samfund med olika grad av aktivitet, Göteborg, 2012 (procent) Medlem men har inte Medlem och har varit varit på gudstjänst/möte på gudstjänst/möte under de senaste under de senaste Förtroende för präster Ej medlem 12 månaderna 12 månaderna Mycket stort 5 8 14 Ganska stort 16 23 43 Varken eller 20 25 22 Ganska litet 8 5 1 Mycket litet 15 5 3 Ingen uppfattning/ej svar 37 34 16 Totalt 101 100 99 Antal svar 367 352 152 223

Jan Strid En fördjupad analys visar att högst förtroende för präster i Svenska kyrkan har man om man är medlem i samma kyrka och har varit på gudstjänst under de senaste tolv månaderna. Lägst förtroende för präster återfinns bland dem som inte är medlemmar i Svenska kyrkan. Skillnaden går framför allt mellan de som gått i gudstjänst och övriga, medan skillnaden i förtroendet för präster mellan medlemmar som inte varit på gudstjänst och icke-medlemmar inte är särskilt stor. Det är svårt att säga om siffrorna innebär ett stort eller litet förtroende då det ju beror på vad man jämför med. Om vi jämför med förtroendet för pastorer i frikyrkan så ligger deras siffror på fyra procent mycket stort förtroende och åtta procent ganska stort förtroende i befolkningen i genomsnitt, vilket alltså är betydligt lägre än för präster i Svenska kyrkan. Om vi jämför förtroendet för präster över tid så kan vi konstatera att det i 1995 års mätning låg på 10 procent mycket stort förtroende bland göteborgarna, vilket sedan har sjunkit något till 8 procent 2012. Förtroendet för präster har alltså sammantaget varit relativt stabilt. Läsning av församlingsblad När det gäller intresset för den egna församlingen har vi försökt att mäta detta genom läsningen av församlingsblad som delas ut till de boende. I stort sett samtliga församlingar i Göteborg har ett församlingsblad där man beskriver olika aktiviteter och nyheter i församlingen. Intresset för den egna församlingen, sett i ljuset av läsningen av detta blad, ligger också högre än de flesta andra faktorer som ingår i undersökningen (jfr. Strid 1998). Andelen som läser varje nummer och som läser eller tittar ibland är 39 procent, en siffra som vida överstiger gudstjänstbesök och ligger på samma nivå som att tro på Gud och att be till Gud. Även här är det kvinnor som läser i högre grad, liksom äldre (tabell 10). Tabell 10 Andel som anger att de läser eller tittar i församlingsbladet, Göteborg, 2012 (procent) Kön Ålder Utbildningsnivå Låg Medellåg Medelhög Hög Kvinna Man 16-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år utb utb utb utb Känner ej till 16 22 34 16 16 12 24 20 19 13 Läser varje nr 16 8 2 9 13 25 16 10 11 13 Läser ibland 29 26 12 28 32 35 24 26 29 29 Läser inte 35 40 47 44 32 24 27 40 37 41 Ej svar 5 5 6 4 8 4 9 3 4 3 Totalt 101 101 101 101 101 100 100 99 100 99 Antal svar 500 424 182 315 209 218 131 212 202 335 224

Tro, religion och kyrkobesök i Göteborg När vi ser till relationen mellan medlemskap i Svenska kyrkan och läsning av församlingsblad är det medlemmar som varit i gudstjänst som läser i högre grad än övriga men även icke-medlemmar läser varje eller åtminstone något nummer i viss utsträckning. Läsningen av församlingsbladen är betydligt högre i resursstarka områden jämfört med lågresursområden vilket också tyder på en starkare relation till kyrkan som då också skulle ha mera att göra med tradition och vanor än med religion och tro. Slutsatser Sedan denna undersökning genomfördes har vi haft val till Svenska kyrkans olika organ. Med tanke på att samtliga mätindikatorer i denna undersökning gått ner över tid med undantag för kyrkobesök (som inte tycks ha något starkt samband med andra religiösa aktiviteter) så borde valdeltagandet gått ner. Men valdeltagandet i riket ökade med en procentenhet jämför med förra valet. Inställningen till Svenska kyrkan påverkas också av en politisk dimension vilken kan förklara nämnda uppgång. Sverigedemokraterna satsade mycket på kyrkovalet genom konkreta frågor och utskick vilket gjorde att de fördubblade sitt röstetal. Socialdemokraterna satsade också bland annat på att försöka hindra att Sverigedemokraterna fick inflytande i kyrkan. Även POSK (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) gick framåt, bland annat på frågan om de politiska partiernas ställning i kyrkan. De slutsatser man kan dra av vår undersökning är att religion och tro är så mångfacetterade att de är svåra att sammanfatta i de attityder och beteende som undersökningen omfattar. VI är tvungna att behandla varje faktor för sig och sedan välja de faktorer som har störst samband med det problem som vi vill belysa, vilket inte minst illustreras av utfallet i kyrkovalet 2013. Referenser Bromander, Jonas (2013) Religiositet i Sverige. I Weibull, Lennart, Oscarsson, Henrik och Bergström, Annika (red) Vägskäl. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Hagevi, Magnus (2002) Religion över tid och rum. I Nilsson, Lennart (red) Flernivådemokrati i förändring. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Strid, Jan (1998). Kyrkovalet i Göteborg. I Nilsson, Lennart (red) Mångfald bilder av en storstadsregion. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet. 225