Användning av PCR i växtodlingen. Anders Jonsson, SLU/ JTI, Skara



Relevanta dokument
Nya sätt att upptäcka skadegörare

Biologisk markkartering

Disposition. snabb bedömning med ny metod. Jordbundna sjukdomar Detektionsteknik Markartor Jordanalyser Ärtrotröta

Metodutveckling för detektion av jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärt och oljeväxter

Enskilt största orsaken till skördeförluster höstraps i Skåne 2017.

Biologisk markkartering av patogener

Bakgrund. Bomullsmögel- ny metod ger ökad precision och förbättrad riskbedömning. Bomullsmögel är en sjukdom som vissa år

Biologiska markkartering av jordburna patogener möjligheter idag och imorgon

Biologisk markkartering av patogener

Biologisk markkartering av patogener

Rotpatogener i åkerböna och ärt

Biologisk markkartering

Gradering av patogenangrepp i vete med kvantitativ PCR-metodik

Slutrapport, SLF H , Phytophthora-angrepp i ärt - en ny allvarlig rotsjukdom i Sverige

Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige.

Polymerase Chain Reaction

Författare Wallenhammar A.C., Almquist C., Redner A., Sjöberg A. Utgivningsår 2008

Bibliografiska uppgifter för Bestämning av förekomst av patogena svampar i vete med PCRteknik

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Strategier mot skadegörare i ärter

Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster?

Klumprotsjuka - ett dolt hot

Klumprotsjuka- ett permanent hot i svensk oljeväxtodling

DNA-analyser: Introduktion till DNA-analys med PCR och gelelektrofores. Niklas Dahrén

Hushållningssällskapet Skaraborg. Jämförelse mellan okulär gradering och PCR-teknik för att bestämma angrepp av växtpatogener i höstvete.

Mikrobiologins tekniksprång Dr. Erik Nygren SP Food and Bioscience

SAFEPEA Säker ärtodling - en nyckelfaktor i ekologiskt jordbruk

Droplet Digital PCR Ny metod för identifiering och kvantifiering av HTLV

SAFEPEAS Säker ärtodling - en nyckelfaktor i ekologiskt jordbruk

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Vad är Klinisk forskning

Framtida tekniker MLPA (Multiplex Ligation Probe Amplification) med tillämpning inom Talassemi. Dick Nelson Klinisk kemi, Labmedicin Skåne

Hur behåller vi klövern frisk i vallen? Ann-Charlotte Wallenhammar

Forskning och Utveckling på Hushållningssällskapet. Eva Stoltz Sveakonferensen 13 jan 2016

DNA-ordlista. Amplifiera: Att kopiera och på så sätt mångfaldiga en DNA-sekvens med hjälp av PCR.

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?

Kring blomning var väderleken relativt torr och försöket bevattnades därför vid tre tillfällen med 20 mm vid varje tillfälle.

edna paradigmskifte för inventering av biologisk mångfald Micaela Hellström Johan Näslund Johan Spens

Patogena svampar (och närbesläktade)

Vitsenap -användes som fånggröda vid tidigt vallbrott av gröngödslingsvall. Vitsenap. Viktiga sjukdomar som kan uppförökas. av gröngödslingsvall

KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att


Generell detektion av patogen med metagenomik

Metodutveckling för detektion av svårbekämpade jordbundna sjukdomar för optimering av platsspecifik produktion av vete, ärter och oljeväxter

Detaljerade jordartskartor med fjärranalys (från flyg- och satellit)

Biologisk markkartering

Foton; Creative Commons, Jacob Berggren, Naturforskarna. edna paradigmskifte för inventering av akvatisk biologisk mångfald

Realtids-PCR. icycler BioRad, mikrotiterplattor. LightCycler Roche, kapillärer. ABI Prism 7000 Applied Biosystem mikrotiterplattor

Erik Eriksson VMD Enheten för Bakteriologi

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion

Tentamen i Systemteknik/Processreglering

Typning av Legionella på Folkhälsomyndigheten

Kopiera DNA med hjälp av PCR-metoden. Niklas Dahrén

SLULRAPPORT AVSEENDE PROJEKTET:

Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv

Slutrapport angående projektet Järn, en stödfaktor för effektivare bekämpning med Binab i slutna odlingssystem med (projektnr 586/11/FoG

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling

Provsvar: Analys av DNA från mikroorganismer i rumsdamm

HUGO-projektet. Kartläggningen av det mänskliga genomet

Kontrollhandbok Provtagning. Del 4 Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov

Växtfysiologi VT 2013

DuPont. Talius lansering Talius. Fungicid. Unless indicated, trademarks with, or are trademarks of DuPont or affiliates DuPont.

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Effekten av raps och mellangrödor i sockerbetväxtföljden - försöksplatserna Ädelholm 2 och Skegrie 1 Inledning och bakgrund

Virus i förändrat klimat risker och motåtgärder. Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi

GULROST I VETE. Oscar Díaz och Jan Ö. Jönsson Svalöf Weibull AB, Stråsädesavdelning, Svalöv E-post: oscar.diaz@swseed.se

Analys av råvatten och dricksvatten vid oväntad mikrobiologisk förorening

Möjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket

Rhizoctonia solani i. grönsakskulturer. Rapport från projektet Integrerat växtskydd i grönsaker på friland. Agrios, G

PROVSVAR: ANALYS AV DNA FRÅN MIKROORGANISMER I RUMSDAMM

MYKOBAKTERIER INFORMATION

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.

MYKOBAKTERIER INDIKATION

CMV/EBV Molekylär diagnostik. Annika Allard Klinisk Mikrobiologi/Virologi Norrlands Universitetssjukhus

Laboration v.40 Detektion av Legionella pneumophilia med nestad PCR

1. Berätta om de växtsjukdomar som angriper morötter under lagringen. Hur kan man påverka morötternas lagerhållbarhet?

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar

Aktuella försöksresultat, betning mot utsädesburna svampsjukdomar

Baljväxters sjukdomar - betrakta alla baljväxter som en och samma gröda vid planering av en växtföljd

Precisionsodling Sverige

Pythium kan angripa de flesta ogräs och kulturväxter (Middleton, 1943).

Resultat. Ekvivalentnivå. dba Innenivå efter korrektion för fasadisolering (-29,0 dba): 29 Utenivå med korrektion för fasadreflexer (0,0 dba) 58

Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p.

Inger Åhman Inst. för växtförädling BLADLUS/RÖDSOTVIRUS- RESISTENS I HÖSTVETE BLADFLÄCKSJUKE- RESISTENS I KORN

Datorer och matematik hjälper oss att motverka sjukdomar

Effekt av senap och oljerättika som mellangrödor för sanering av rotröta i ärter, spenat och sockerbetor samt betcystnematoden

Hur undviker vi problem med skadegörare i åkerböna?

Mikrobiologisk kunskap

DNA-LCT C>T, Taqman alleldiskriminering, Malmö

Expertgruppen för medicinsk mikrobiologi EQUALIS-representanter Eva Burman, Karin Dahlin-Robertsson och Keng-Ling Wallin.

Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?

Kliniskt forskningscentrum. Laborativ verksamhet

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Genkloning och PCR av tetracyklinresistensgen. från pacyc184 till puc19

Flera kvantifierare Bevis Direkt bevis Motsägelse bevis Kontrapositivt bevis Fall bevis Induktionsprincipen. x y (x > 0) (y > 0) xy > 0 Domän D = R

MJÖLLÖSS ( VITA FLYGARE ) I VÄXTHUS

En bioinformatisk genjakt

Baljväxtrika växtföljder i ekologisk odling konsekvenser för framtida ärt- och bönodlingar.

RESULTATREDOVISNING AV MIKROBIOLOGISKA ANALYSER

Transkript:

Användning av PCR i växtodlingen Anders Jonsson, SLU/ JTI, Skara

Innehåll Introduktion qpcr och andra DNA-metoder Biologisk markkartering av jordburna patogener DNA-baserade diagnos av bladfläckar på vete qpcr-metoder för studier av rotdjup DNA-baserad detektion av åkersniglar?

Detektion och identifiering av mikroorganismer i växt och jord Klassisk identifiering Utseende hos koloni, färg, lukt, N och C- källor.. Klassisk mikrobiologi DNA-baserad identifiering Renodling Extraktion av DNA Sekvensering av DNA identifiering av art-specifika DNA-sekvenser Detektion och identifiering direkt ur växt och jord *Extraktion av DNA ur jord Alt 1. PCR-metodik med artspecifika DNA-sekvenser sk. primers och probe. Alt 2. Sekvensering av all DNA efter uppförökning med PCR-teknik av DNA specifikt för olika organismer grupper (bakterier, svamp m. m)

Polymerase Chain Reaction (PCR) PCR-enzym (värmestabilt) Thermocycler

DNA-sekvensering för mikroflora studier Identifiera specifika DNA-sekvenser - primers ( grupp/ familj/ art specifik sekvens) Sekvensering (454 mfl) Bestämning av större eller mindre delar av hela genomets DNA-sekvens Exempel: Diversity of Wheat Phyllosphere Fungi in Different Agricultural Production Systems Ida Karlsson, VPE, SLU

Kostnad för sekvensering av hela det humana genomet Människan ca 20.000 gener 3,2 miljarder baspar 0,8 gigabyte

PCR (Polymerase Chain Reaction) PCR polymerase chain reaction Kopiera specifika DNAsekvenser Cykler med tre temperatursteg Taq polymeras enzymet som gör jobbet Uddevalla konferensen 2008

Kvantitativ-PCR (qpcr) Kopieringen kan följas i realtid vid varje cykel Fluorescerande färg Fluorescerande prob Gör det möjligt att kvantifiera Mindre arbetskrävande, snabbare och känsligare Uddevalla konferensen 2008

Biologisk markkartering av patogener - ett TEMA-program vid NJ-fakulteten SLU 2009-2015 Anders Jonsson mfl Avdelningen för precisionsodling och pedometri Institutionen för mark och miljö, SLU, Skara

Utvecklingen av PCR-metod för DNA från Aphanomyces euteiches

Kopior av A. euteiches DNA g -1 jord Number of detected A. euteiches target copies g -1 soil Sjukdomsindex Samband mellan antal sporer sjukdomsindex och DNA kopior 10000000 100 1000000 80 100000 10000 60 1000 40 100 10 20 1 1,1 12 132 1455 Number of A. euteiches oospores g -1 soil Antal sporer av A. euteiches g -1 jord 0 OBS! - tillsatta sporer - 10 sporer approx 1500 DNA kopior Heyman et al.

DSI (Disease Severity Index) DNA från A. euteiches och sjukdomsindex från 15 olika svenska gårdar 100 80 60 40 20 0 Target copies g -1 soil 0 500 1000 1500 DNA

Sammanfattning Det finns specifik DNA-metod för att kvantifiera organismen som orsakar ärtrotröta I biotester med tillsatta sporer detekteras ca 10 sporer vid lågt index (20-30) Problem med sk falska negativa prov. Dvs ingen detektion av DNA från A.e i jord med höga biotestvärden (DSI > 50-60) Inga falska positiva! Dvs analysen kan användas för att testa fält och avråda vid förekomst!! Fortsatt metodutveckling för att förbättra extraktionen av DNA från jord nödvändig för att helt kunna frikalla fält

Utveckling av verktyg för fältanpassad riskbedömning för infektion av bomullsmögel i vårraps Ann-Charlotte Wallenhammar och Charlotta Almquist l

Askosporer sprids under optimala ljus och fuktförhållanden från apotecier som gror från sklerotier i jorden.

Allmänna uppfattningen är att infektionen i plantan sker när askospor infekterade kronblad fastnar på bladen (Jamaux et al, 1995).

Utveckling av verktyg för att bestämma växt- och luftburen smitta med qpcr Kronblad 2006-2011 Blad 2008-2012 Luftprover 2009-2012

Förekomst av Sclerotinia sclerotiorum DNA på kronblad och blad i fältförsök i Örebro län 2010 A. Hidingsta Datum Bladnivå Försöksplats Kronblad 1 3 5 7 21 juni 35a 42ax 1 42ax 71xa 67ax 28 juni 3b 33 ay 50ay 83axy 92ax 2 juli 8b 25ay 75ay 100ax 100ax 6 juli 0b 17ay 50ay 89ax e.a. B. Åkerby 30 juni 0a 17ax 25ax 67ax 100ax 5 juli 0a 17ax 8ax 17abx e.a. 9 juli 0a 0ax 0ax 8bx 22ax 12 juli 0a 0ax 8ax 22abx e.a. 14 juli 0a 0ax 16ax 0 bx e.a. Olika bokstäver indikerar statistiskt signifikanta skillnader mellan provtagningsdatum inom varje fältförsök (ab) och mellan bladnivåer inom varje fältförsök (xy). E.a. indikerar ej analyserade prover. Almquist och Wallenhammar, Plant Pathology, 2014

Förändring i mängd luftburen S. sclerotiorum DNA 2010 First sampling of petals (early flowering)

Detektion av bladpatogener i vete med qpcr Anders Jonsson, Charlotta Almquist och Cecilia Lerenius

???

Problem vid gradering. Största variationen vid låga angrepp låg repeterbarhet Överskattar låga angrepp (<10% av bladytan) Signifikanta skillnader i avläsning hos olika observatörer - dvs vi skattar svampangreppen olika Exempel på stor variation vid praktisk avläsning och och det dras helt felaktiga slutsatser - Mkt svårt att skatta angrepp av mjöldagg och brunrost

Vilken patogen är det? Hur stora angrepp? Uddevalla konferensen 2008

Vilka patogener! Hur stora är angreppen? Septoria nodorum Septoria tritici Dreschlera tritici-repentis Hur många procents bladyta är angripen? Bildanalys!! Uddevalla konferensen 2008

Kvantifiering med PCR Två sätt att bestämma kvantiteten Relativ kvantifiering mängden av målgenen normaliseras till en annan gen och uttrycks relativt ett kontrollprov Absolut kvantifiering mängden av målgenen bestäms med hjälp av en standard

Log(okulär gradering i %) Resultat - Vete Samband okulär gradering och PCR S. tritici Veteprover uttagna 2006 och 2007 2,50 2,00 1,50 y = 0,2678Ln(x) - 0,641 R 2 = 0,6936 1,00 0,50 0,00 0,01 0,10 1,00 10,00 100,00 1000,00 10000,00 100000,00-0,50-1,00-1,50-2,00-2,50 PCR-analys Uddevalla konferensen 2008

Tidig upptäckt av patogen

Sortförsök

Dags att lanseras i fält? Kostnad jämfört med traditionell teknik? PCR-analysen kräver kvalificerat lab, Vem gör jobbet? Utveckla presentationen av resultat? IPM kräver utveckling av bekämpningströsklar Men det dröjer..nog.2008..

Bestämning av rotdjup med qpcr Anders Jonsson & Ulf Axelsson Foto: Väderstad

Kornrötter qpcr och tvätt

Rot-DNA från på olika djup bestämt med qpcr Jonsson & Axelsson

Kan åkersnigel räknas med qpcr? På G: SLF-ansökan för utveckling av automatisk räkning Foto: Ulf Axelson HS Skaraborg

Åkersniglar i Östergötland augusti 2014 40 35 30 25 20 15 10 Flistad Rökinge Älmtomta Åsmestad Vinnerstad Åkerby Klostergården Hackstad Boberg 5 0 Data: Ulf Axelson

Detektion av åkersnigel med qpcr? Tillgång till specifika DNA-sekvenser? Genebank. Sekvensera och söka efter artegna DNA-sekvenser Design av art-specifika DNA sekvenser som primers och probe Designprogram Extraktion av DNA ur sniglar. Problem med DNA- utbytet. Upprening och förluster PCR-körning- Utformning av temperaturcykler. Jordprovtagning!! Hur många stick? Vuxna och ägg? Malning? Med mer..

Användning av qpcr Praktiskt idag! förekomst av DNA från klumprotsjuka Praktiskt i morgon? : Ärtrotröta, Verticillium, Klöver rötor Bomullsmögel, Phyth. pisi - Bestämning av bladfläcksvampar! -Rotdjup och rotmassa av grödor -Bestämning av snigelförekomst i fält??

Sponsorer: SLF, SLU (NJ-fakulteten), Lantmännensforskningsstiftelse, AgroVäst, Jordbruksverket m fl Medarbetare: Tack! Ann-Charlotte Wallenhammar, Ulf Axelson, Charlota Almquist, Cecilia Lerenius mfl