1 Rutiner vid psykiatriska kliniken i Kalmar vid dödsfall * Ring jourhavande läkare, som ska inställa sig inom 30 minuter för att konstatera dödsfallet. Notera klockslaget då patienten avled. * Kontakta anhöriga. - Diskutera med ansvarig läkare om han/hon skall ge besked per telefon eller be polis eller präst åka hem till de närstående och lämna meddelande om dödsfall då de närstående inte är med på sjukhuset. - Be helst närstående komma in till sjukhuset för att få beskedet om vad som hänt på plats. - Frågan om vem som skall lämna underrättelsen och hur detta skall ske måste avgöras i det enskilda fallet med utgångspunkt i att de efterlevande skall visas hänsyn och omtanke. Det behöver inte vara en läkare som lämnar underrättelsen. En annan personal kan många gånger ha en sådan kontakt med någon av den avlidnes närstående att det är att föredra att han eller hon lämnar underrättelsen. Den läkare som fastställt att döden har inträtt ska förvissa sig om att någon lämplig person omedelbart underrättar någon närstående om läkaren inte själv gör det. - Om anhöriga önskar så sök sjukhusprästen via sjukhusets växel. * Läkaren ska bedöma ifall polisen ska underrättas, enligt begravningslagen, se bifogad text ur SOSFS 1996:29 nedan. * Gör i ordning den avlidne, enligt instruktionerna nedan.
2 Innan du går in till den avlidne: * Stämpla personuppgifter på id-band till foten och handen. Blanketter som ska fyllas i: - Bårhusmeddelande, glöm ej uppgift om ev. pacemaker. - Obduktionsremiss - Dödsbevis (utfärdas av jourläkare) Om den avlidne haft en smittfarlig sjukdom märk med BLODSMITTA Ifall den avlidne har smitta ska kroppen läggas i en speciell säck som finns att hämta på infektionskliniken. Kontakta infektionskliniken om frågor kring smitta. Ta med in på vårdrummet: * Tvättfat, tvättlappar, tvål, handdukar, tvättork, kam, tvättsäck, soppåsar och en penna. * 3 st underlakan, filt, ren kudde med örngott, underlägg, blöja, skjorta. * Ev. absorptionsförband, häfta och sax. * För den avlidnes tillhörigheter: Påse för värdesaker och kasse för kläder. Inne hos den avlidne: * Sätt ID-band runt patientens högra handled och högra fotled. Om patienten är dubbelamputerad skall ID-band fästas på båda armarna. Personnummer och namn samt datum och klockslag då patienten dödförklarades skall finnas med på ID-bandet. ID-band skall signeras som vanligt. * Var alltid två då ni tar hand om avlidna patienters värdesaker som pengar, nycklar och liknande. Lägg sakerna i värdesakspåse, skriv lista som de närstående sedan får kvittera. Smycken tas av om det går. Om närstående önskar att smycken följer den döde låt dem vara kvar. Fråga om möjligt närstående som är på sjukhuset och notera alltid i journalen hur man gjort med den dödes smycken. Kläder som tagits av läggs i papperskasse. Skriv namn på kassen, låt kläderna följa med till bårhuset eller be om möjligt de närstående ta med kläderna hem. Då sönderklippta eller smutsade kläder kastas skall detta noteras i journalen. * Låt förband, dränagerör i sår, central venkateter sitta kvar. Ta bort kanyler, venflon och ev. kateter. Lägg ordentligt förband över insticksställen efter t ex. venflon och/eller vaccutainerkanyl. Sårskador skall läggas om noga. * Tvätta den avlidne och förstärk ev. förband.
3 * Slut den avlidnes ögon, eventuellt med hjälp av fuktade tvättorkar. * Sätt in ev. tandprotes, slut munnen, fixera inte med binda. * Kamma håret och sätt på eventuell peruk. * Byt till rena, dubbla underlakan och lägg ett underlägg under kroppen. * Lägg en stor kudde under huvudet. Om hakan tenderar att falla ner lägg en vikt handduk som stöd. Undvik att binda upp hakan med lindor. * Sätt på blöja och vik upp underlägget mellan benen. * Sätt på skjortan bakfram. * Kontrollera att kroppen ligger rak och att ögonen är slutna. Lägg armarna efter sidorna eller upp på bröstet. * Lägg ett vitt lakan över patienten och filt under att lyfta över med. * Gör i ordning på rummet så att de närstående kan få en stunds avsked. Tänd ljus och om möjligt sätt in en blomma eller en vacker grön kvist. * Dödsbevis, bårhusmeddelande och ev. obduktionsremiss ID-märks. Bårhusmeddelande skall fästas i lakanet vid den avlidnes fotända. Läkaren ansvarar för att meddelandet ifylles korrekt. Smittrisk och ev. pacemaker skall noteras. Notera alltid i journalen om närstående meddelats, om polisen kontaktats och om något speciellt tagits omhand t ex kläder, pengar, smycken eller nycklar. * Ring begravningsbyrå för transport till bårhus. Anhöriga bestämmer vilken begravningsbyrå som ska anlitas. Finns inga anhöriga eller om vi ej kan få kontakt med dem så ringer vi vilken begravningsbyrå som helst. De anhöriga är sedan fria att välja att anlita en annan byrå om de så önskar. Författningar som styr: SOSFS 1996:29 (M) Socialstyrelsens Föreskrifter och allmänna råd om vissa åtgärder inom hälso- och sjukvården vid dödsfall; SOSFS 2005:10 (M) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om kriterier för bestämmande av människans död;
4 Om polisanmälan ska göras: Den läkare som vid ett dödsfall har fastställt att döden har inträtt eller som annars skall utfärda dödsbeviset skall göra sådan anmälan till polismyndigheten som avses i 4 kap. 4 BL (1990:1144) enligt följande. 1. När dödsfallet har eller kan ha orsakats av yttre påverkan (skada eller förgiftning) och alltså inte enbart av sjukdom, dvs. av någon annan person, olycksfall eller självmord. 2. När det är svårt att avgöra om dödsfallet har orsakats av yttre påverkan. Detta gäller när någon anträffas död och tidigare sjukdomsbild inte kan förklara dödsfallet, det vill säga. vid helt oväntade dödsfall hos både barn - bl.a. vid plötslig spädbarnsdöd - och vuxna när det finns anledning till tveksamhet om dödsfallet har naturliga orsaker, när en missbrukare anträffas död, vid framskriden förruttnelse. 3. När dödsfallet kan misstänkas ha samband med fel eller försummelse inom hälso- och sjukvården. 4. När den döde inte har kunnat identifieras (se avsnitt 4.2). Läkaren skall alltid beakta samtliga förhållanden vid dödsfallet, det vill säga. vad som framkommer vid undersökningen av den döda kroppen (se avsnitt 8) förhållanden och fynd på platsen, eventuella uppgifter i patientjournalen och från t.ex. anhöriga om tidigare sjukdom eller sjukdomsbild, samt övriga omständigheter vid dödsfallet. En läkare som utför en klinisk obduktion skall också göra anmälan till polismyndigheten enligt ovan. Om en sådan anmälan tidigare har gjorts i anledning av dödsfallet, skall en förnyad anmälan göras endast om det vid obduktionen kommer fram omständigheter som talar för detta och som tidigare inte har varit kända. Obduktionen skall avbrytas i avvaktan på besked från polismyndigheten. När en läkare har anmält ett dödsfall till polismyndigheten, skall läkaren anteckna detta i patientjournalen. Där skall också antecknas när och hur dödsbeviset har lämnats till polismyndigheten samt, om polismyndigheten beslutat att någon rättsmedicinsk undersökning inte skall utföras, när läkaren har underrättats om detta.
5 Polisen skall i ovan nämnda fall kontaktas snarast möjligt. Läkaren bör göra detta personligen, till exempel. per telefon, och då redovisa de omständigheter som kan ha betydelse för polisens bedömning. I dessa fall måste polisen ge sitt samtycke innan närstående släpps in till den döde. Om en läkare är tveksam i frågan om polisanmälan skall göras, bör polisen alltid rådfrågas. När brott eller annan yttre påverkan kan misstänkas, bör man inte onödigtvis röra kläderna eller föremål på platsen vid återupplivningsförsök eller vid en undersökning för att fastställa om dödstecken föreligger. Om kläderna måste tas av eller klippas upp, bör man således undvika att förstöra spår av t.ex. knivhugg. Vidare bör kläder och andra föremål sparas för att kunna lämnas till polisen. Olika åtgärder både på platsen och t.ex. på ett sjukhus bör dokumenteras. I hälso- och sjukvårdslagen, HSL, föreskrivs det att när någon har avlidit, hälso- och sjukvårdens uppgifter skall fullgöras med respekt för den avlidne samt att de efterlevande skall visas hänsyn och omtanke. En liknande bestämmelse finns också i 4 lagen (1994:953) om åligganden för personal inom hälso- och sjukvården (åliggandelagen). Charlotta Brunner Chefsöverläkare