Utvärdering Fontänhuset Sammanfattning Fontänhuset i Nyköping får sedan flera år bidrag från Landstinget Sörmland. Sedan 2008 har bidraget varit på 600 000 kronor per år. I 78 2011-12-29 beslutade Hälso- och sjukvårdsnämnden att en utvärdering av verksamheten skulle göras under 2012. Länssjukvårdsnämnden föreslog vid samma tillfälle landstingsstyrelsen att fatta beslut om att ett eventuellt framtida verksamhetsbidrag ska hanteras via landstinget Sörmlands ordinarie bidragshantering och inte finansieras via hälso- och sjukvården. I föreliggande rapport har verksamhetens nytta utvärderats genom intervjuer med företrädare för brukare och verksamhet. Samtliga intervjuade anser att Fontänhuset bidrar med ett stöd som är avgörande ur ett hälsofrämjande och rehabiliterande perspektiv till personer med psykiskt funktionshinder. Intervjupersonerna anser att det föreligger en stor risk för att landstinget förlorar en viktig länk till samhället ut från slutenvården om landstinget drar in sitt bidrag. Nyköpings kommun ger bidrag till Fontänhuset med stöd av avtal. I avtalen beskrivs vilka förväntningar som bidragsgivaren har på verksamheten. Liknande förfaringssätt används av andra landsting avseende Fontänhus i deras respektive län. Socialstyrelsen har påtalat vikten av att skapa utrymme för långsiktig finansiering och för att skapa utrymme för alternativa verksamheter. Ett avtal mellan Fontänhuset och landstinget Sörmland skulle bidra till verksamhetens långsiktighet och skulle också skapa möjlighet till att tydligare beskriva de förväntningar som landstinget har på verksamheten. Utvärderingen föreslår att landstinget fortsatt ger bidrag till Fontänhusets verksamhet och att detta görs utifrån ett flerårigt avtal. Avtalet bör utformas i samråd med hälso- och sjukvården. Inledning Att främja bättre psykisk hälsa och motverka den ökande psykiska ohälsan är utifrån ett folkhälsoperspektiv är en av välfärdens största utmaningar. Förutom ett stort mänskligt lidande för den som drabbas av psykisk ohälsa och sjukdom, och deras närstående, får det också långsiktigt negativa effekter på hela vårt välfärdssamhälle. I överenskommelse mellan staten och SKL om stöd till insatser inom området psykisk ohälsa 2012-2014 är målet att åstadkomma en förbättrad och tillgänglig vård och omsorg men också att personer med psykisk ohälsa ska ha möjlighet att delta i samhällets gemenskap genom meningsfull sysselsättning och arbete. Aktuell forskning visar att samhällsbaserade integrerade insatser som har möjligheter att möta personens hela behov är de mest effektiva insatserna för personer med omfattande psykiatrisk problematik. De integrerade verksamheterna behöver utvecklas som en förutsättning för att uppnå en mer jämlik hä lsa och mer jämlika livsförhållanden för personer med omfattande eller komplicerad problematik. I nationella psykiatrisamordnarens rapport Ambition och ansvar lyfts frivilligorganisationerna fram som en viktig aktör för invånarnas psykiska hälsa. Landstingets uppdrag består utöver vård och behandling också att erbjuda rehabilitering och hälsofrämjande insatser för den grupp av invånare som drabbats av psykisk ohälsa. I enlighet med landstingets egen vision ska dessa insatser anpassas till individens förutsättningar.
Fontänhusrörelsen erbjuder stöd till personer med olika former av psykisk funktionsnedsättning. Verksamheten har en hälsofrämjande och rehabiliterande inriktning och är demokratiskt styrd genom att medlemmarna är direkt medverkande i hur verksamheten utformas. Medlemskap är frivilligt och är öppet för alla med en psykiatrisk sjukdomshistoria. Fontänhuset i Nyköping drivs som en stiftelse och får sedan många år bidrag från Landstinget Sörmland för sin verksamhet. Sedan 2008 har bidraget varit på 600 000 kronor per år. Hälsooch sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 att en utvärdering av verksamheten skulle göras under 2012. Utvärderingen ska ge stöd för Landstinget Sörmlands beslut om fortsatt bidrag till den verksamhet som bedrivs av Fontänhuset i Nyköping. Föreliggande rapport redovisar resultatet av denna utvärdering. Bakgrund Personer med psykisk ohälsa har ökad risk för fysisk sjukdom som t ex metabolt syndrom vilket i sin tur ökar risken för isolering och ger sämre förutsättningar för arbete och deltagande i samhällslivet. Människor med schizofreni har 10 till 20 år kortare liv än befolkningen i övrigt. Hälso- och sjukvården är skyldig enligt 2 c Hälso- och sjukvårdslagen att arbeta för att förebygga ohälsa. Den som vänder sig till hälso- och sjukvården ska när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för att förebygga sjukdom eller skada. Landstinget Sörmland har som vision att verka för varje persons rätt till god hälsa och att alla ska bemötas utifrån sina förutsättningar. Den som har det största behovet ska ges företräde. Jämlik hälsa (utdrag ur landstingets vision Det öppna landstinget ) Alla ges förutsättningar att uppnå bästa möjliga hälsa. Varje person har rätt att leva ett självständigt liv, vara delaktig i samhället och själv bestämma hur vardagen ska formas. Var och en har frihet att välja var och hur vården ges utifrån det utbud som erbjuds. Fontänhus är en religiöst och partipolitiskt obunden organisation med flera hundra klubbhus över hela världen. Fontänhusen certifieras enligt internationella riktlinjer. Verksamheten bygger på frivillighet, delaktighet och social gemenskap. Medlemmar och handledare ansvarar gemensamt för allt från städning, matlagning och renovering till budget och representation. Alla beslut ska vara demokratiskt fattade och verksamheten bygger på att självförtroende skapas av vänskap, arbete och självstyre. En betydelsefull del av verksamheten är att hjälpa och få hjälp till studier, praktikplatser och avlönat arbete. Klubbhusen strävar efter att skapa en miljö där integration av personer som är socialt isolerade på grund av sin sjukdom, sker i en förstående omgivning vilken skapar förutsättningar för att delta i samhällslivet. Klubbhusen erbjuder en naturlig miljö som ger struktur på vardagen, stärkt självförtroende och förbättrad social förmåga. Det finns elva klubbhus i Sverige. I Sörmland finns ett klubbhus i Nyköping sedan 1991. Fontänhuset i Nyköping har idag omkring 180 medlemmar. Omkring 80 medlemmar är aktiva besökare varje månad.
Metod Litteraturgenomgång Intervjuer (juni 2012) av företrädare för psykiatriska kliniken, Nyköpings lasarett företrädare för Nyköpings kommun God man för en medlem i Fontänhuset i Nyköping Handledare och medlemmar vid Fontänhuset i Nyköping Intervjuerna har genomförts enskilt eller i fokusgrupp. Frågorna som har ställts har varit öppna och avsett att ge svar på: Vilken nytta har individ respektive verksamhet av Fontänhuset i Nyköping? Vilken risk/förlust för individ respektive verksamhet föreligger om landstingsbidraget skulle upphöra eller minska väsentligt? Resultat Ekonomi Nyköpings kommun och landstinget Sörmland är de två största bidragsgivaren till Fontänhuset. Därutöver finansieras verksamheten av bidrag från Oxelösunds kommun, donationer, medlemsavgifter och genom lönebidragsanställningar och rehabiliteringsbidrag från arbetsförmedlingen och det privata rehabiliteringsföretaget Iris Hadar. Fontänhuset har också under några år haft projektmedel från socialstyrelsen för att utveckla verksamheten ur ett hälsofrämjande perspektiv. Resultatet för 2010 slutade med ett mindre underskott medan verksamheten fick ett litet överskott 2011 beroende på att man erhållit tillfälliga medel från socialstyrelsen. Landstingets bidrag på 600 000 kronor per år motsvarar ca 7500 per aktiv medlem på Fontänhuset. Det har inte gått att göra några hälsoekonomiska beräkningar men det får anses vara högst sannolikt att Fontänhusets verksamhet minskar behovet av slutenvård med minst motsvarande summa. Därutöver tillhandahåller Fontänhuset följande insatser som kan anses ligga inom landstingets ansvarsområde: aktivering på Fontänhuset under slutenvårdsvistelse stöd vid utslussning från slutenvården rehabilitering hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser utveckling av brukarinflytande kamratstödsverksamhet till unga vuxna Avtal Nyköpings kommun bidrar med drygt 2,5 Mkr utifrån ett avtal mellan kommunen och Fontänhuset. I avtalet regleras redovisning till nämnden, verksamhetens innehåll och utformning samt tillgänglighet bl a genom miniminivå för öppethållande. Fontänhuset anses uppfylla en del av kommunens del i rehabiliteringskedjan för personer med psykiska funktionshinder samtidigt som verksamheten kan utformas demokratiskt av dem som verksamheten riktar sig till. Även Oxelösunds kommun har haft som målsättning att upprätta avtal med Fontänhuset men efter att ledande tjänstemän och politiker i olika omgångar slutat har något avtal ännu inte kommit till stånd.
Det finns, utöver det i Nyköping, 10 Fontänhus i Sverige och med några undantag erhåller klubbhusen bidrag från sina respektive landsting (sammanställning i bil 1). I flera fall ges bidragen genom avtal som i viss utsträckning ställer krav på motprestation i form av redovisning, öppethållande och innehåll på liknande sätt som det avtal som upprättats mellan kommunen och Fontänhuset i Nyköping. Socialstyrelsen har utvärderat statsbidraget under 2009-2011 för att främja återgång till arbete för personer med psykiska funktionshinder genom ett utökat utbud, ökad valfrihet och individuell anpassning av sysselsättning och rehabilitering. Mottagare av bidragen var ideella organisationer som t ex Fontänhus i Nyköping. Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att det i verksamheterna finns unika erfarenheter och kunskaper om att skapa självrespekt, hantera administrativa hinder och uppbyggande av lokala nätverk. Utvärderingen pekar också på vikten av ett långsiktigt arbete med deltagarna, något som visat sig svårt då verksamheterna oftast får bidrag av olika storlek år från år och från olika anslagsgivare. Då utredningen visar att insatserna har positiv betydelse för deltagarna vore det bra att kunna hitta en mer långsiktig (finansiell) lösning, säger Birgitta Greitz, ansvarig utredare på Socialstyrelsen. En annan aspekt som beskrivs i socialstyrelsens rapport är vikten av mångfald och variation, snarare än sökandet efter en lösning för alla. Fontänhuset bidrar till att erbjuda ett alternativ till landstingets insatser inom den ordinarie verksamheten och är en viktig väg ut till samhället från den slutna vården. Fontänhuset i Nyköping är ett exempel på en verksamhet som utgör en alternativ psykiatrisk rehabilitering där medlemmarna själva deltar i att utforma individuella lösningar. För att kunna arbeta långsiktigt krävs en långsiktig och förutsägbar finansiering. Landstingets bidrag utgör en avsevärd del av Fontänhusets finansiering och bör därmed vara långsiktigt förutsägbar för att ge verksamheten de bästa förutsättningarna för sitt arbete Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Patienter med psykiskt funktionsnedsättning har större risk än befolkningen i övrigt att drabbas av metabolt syndrom. Dels på grund av dåliga kostvanor och brist på motion men också som en biverkning av moderna antipsykotiska läkemedel. Detta innebär att målgruppen skulle ha stort behov av sjukdomsförebyggande insatser. Psykiatrin bedriver målgruppsinriktad hälsofrämjande verksamhet avseende matvanor, rökning och motion. Patienterna behöver dock ett långvarigt stöd och möjlighet till stöd vid en långsam utslussning till öppen verksamhet. Patienterna finns ofta inte inom primärvården och även om så var fallet förutsätter vårdcentralernas insatser att patienten träffar rådgivningspersonal för ett fåtal motiverande samtal för att därefter själv ta ansvar för livsstilsförändringar. För en person med psykisk funktionsnedsättning kan detta vara både svårtillgängligt utifrån dagsformen och utan relevans i en hårt pressad livssituation. Råd och stöd ska, för att vara effektivt, anpassas efter individens förutsättningar och livssituation. Individen behöver också ges möjlighet att lyckas genom att ta små steg i en tillitskapande miljö. Genom att stödja Fontänhuset får landstinget en plattform för att kunna
erbjuda personer med psykisk funktionsnedsättning råd och stöd i att förebygga sjukdom och skada utifrån målgruppens förutsättningar. Rehabilitering Närmare 50 av de 80 aktiva medlemmarna på Fontänhuset i Nyköping har arbete, praktik eller studerar. De flesta ingår också på något sätt i de olika arbetsenheter som driver klubbhuset. En grupp medlemmar arbetar aktivt för att hitta arbete och praktikplatser genom kontakter med olika företag. Handledarna på Fontänhuset ger stöd till de medlemmar som är på praktik eller introduktion på en ny arbetsplats. Mellan 2005 och 2011 har omkring 30 personer kommit ut till ett arbete. Fontänhuset samarbetar med Arbetsförmedlingen och Iris Hadar och tar emot personer med psykisk ohälsa som behöver social och/eller arbetsinriktad rehabilitering. Centrum för hälso- och sjukvårdsutveckling, Landstinget i Stockholms län, gör följande reflektion med anledning av ansökan om landstingsbidrag från Fontänhusen: Gränsdragning mellan kommunernas och landstingets ansvarsområden innebär att kommunerna främst tillhandahåller boendestöd, sysselsättning, social träning samt kultur och fritidsservice. Psykiatrin tillhandahåller diagnostik, behandling och psykiatrisk rehabilitering. Enligt denna uppdelning sorterar Fontänhusens verksamhet huvudsakligen in under kommunalt ansvar. Undantaget utgörs av begreppet rehabilitering som också sorterar in under landstingets ansvarsområde. Genom det ekonomiska stödet till Fontänhuset kan landstinget delvis anses tillhandahålla rehabilitering till målgruppen. Brukarinflytande För att en individ ska kunna återhämta sig från sjukdom är egenmakt och bemötande från omgivningen av stor betydelse. Brukarperspektivet behöver stärkas för att vård, rehabilitering och det hälsofrämjande arbetet inom landstinget ska bli effektivt. Individen måste själv tillåtas bli aktiv och jämlik part i planering och utformning av de insatser som krävs för återhämtning. I en professionellt och byråkratiskt styrd verksamhet kan det finnas inbyggda hinder för att detta ska bli verklighet. Landstinget kan genom sin medverkan se Fontänhuset som en viktig arena för erfarenhetsutbyte, lärande och utveckling av verktyg för brukarinflytande inom landstingets egen verksamhet. Intervjuer Intervjuer genomfördes i samtalsform under juni 2012. Psykiatrin företräddes av tre verksamhetsnära personer vilka utsetts av verksamhetschefen och dessa intervjuades gemensamt vid ett tillfälle. En god man intervjuades per telefon Mikael Malm, ordförande i styrelsen för Fontänhuset i Nyköping intervjuades per telefon. Mikael Malm är också handläggare i psykiatrifrågor på SKL. Tre medlemmar och tre handledare samt klubbhuschefen för Fontänhuset i Nyköping intervjuades vid ett tillfälle i ett gemensamt samtal. Intervjuerna genomfördes utifrån två huvudfrågor:
Vilken nytta har individ respektive verksamhet av Fontänhuset i Nyköping? Vilken risk/förlust för individ respektive verksamhet föreligger om landstingsbidraget skulle upphöra eller minska väsentligt? En sammanställning av synpunkter som framkommit återfinns nedan. Fontänhusets medlemmar och handledare Arbetsgemenskapen på Fontänhuset stödjer en långsiktig rehabilitering genom att man får en meningsfull vardag med struktur och innehåll. Fontänhuset blir en del av att komma tillbaka till ett vanligt liv genom att det först är en del av utslussningen från sjukhuset och senare genom att deltagande i verksamheten skapar rutiner för vardagslivet. Som medlem kommer man in i ett sammanhang och får kontakter med andra, självförtroendet stärks genom att man klarar mer och mer. Vistelse på Fontänhuset kan vara en del av vård- och rehabiliteringsplanen. Genom att Fontänhuset ingår i nätverket NSPH kommer man som medlem i kontakt med föreningslivet. Genom kontakter med arbetsförmedlingen och Iris Hadar byggs kunskap om arbetslivet in i verksamheten. Det är många som är ensamma och det blir lätt att man slarvar med maten. Fontänhuset stödjer ett mer hälsosamt liv genom att man äter ett näringsriktigt mål mat om dagen i gemenskap med andra. Det bjuds på frukt och salladsbord vilket bidrar till att det inte bara blir fika. Fontänhuset har ett tillåtande klimat där kamratstödet minskar behov av vård och behandling. Det finns risk för mindre öppethållande om landstinget minskar anslaget och därmed kan det bli färre medlemmar och fler som behöver mer insatser från psykiatrin. Med mindre pengar tvingas man fokusera mer på den sociala delen och minska på det meningsskapande och rehabiliterande innehållet. Brev från medlem Utöver intervjuerna inkom ett personligt brev från en av Fontänhusets medlemmar. Hon skriver att hon efter en lång introduktion och med stort stöd från handledare och de andra medlemmarna nu känner sig trygg på Fontänhuset. Hon tycker att hon har vuxit, vågar ta för sig mer och känner att hon får och kan vara sig själv. Brevet avslutas: Alla som kommer till Fontänhuset och har varit här länge säger att dom trivs och inte vill vara utan Fontänhuset. Psykiatriska kliniken, Nyköpings lasarett Den intervjuade personalen har erfarenhet av samarbete med Fontänhuset och anser att verksamheten utgör ett värdefullt verktyg bla för utslussning från slutenvården genom att erbjuda en accepterande miljö mitt i samhället och stå för det friska i livet. Fontänhuset minskar behovet av att uppsöka akuten då man genom sitt fritidsprogram håller öppet en kväll per vecka och även på helger erbjuder ett alternativ för medlemmar som känner sig ensamma eller oroliga. Det finns risk för såväl ökat antal akutenbesök som slutenvård om Fontänhuset får minskade anslag. Om minskade ekonomiska resurser får som följd att öppettider och utbud av aktiviteter försämras ökar risken för att patienterna isolerar sig. I ensamheten kan negativa tankar förstärkas och det finns ingen som larmar i tid om en individ isolerar sig eller mår dåligt. Det antal individer som återgår till någon form av arbete kommer minska och det fysiska tillståndet för patienter inom psykiatrin påverkas genom att tillgången till anpassade hälsofrämjande aktiviteter saknas.
Fontänhusets centrala placering underlättar för medlemmarna och skapar förutsättningar för ett trygghetsskapande samarbete mellan psykiatrin och verksamheten på Fontänhuset. Psykiatrins personal kan följa med till Fontänhuset vid inskolning och man kan också snabbt vara på plats ex vis om en hotfull situation riskerar att uppstå. Handledare från Fontänhuset kan lätt ta sig till psykiatriska kliniken för att presentera verksamheten för nya medlemmar, besöka medlemmar som är inlagda och stödja vid utslussning efter en slutenvårdsvistelse. Fontänhuset utgör en viktig del i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Psykiatrin jobbar med hälsofrämjande aktiviteter men kan inte slussa ut då patienterna oftast inte kan delta i vårdcentralernas aktiviteter eller i generella aktiviteter ute i samhället. Det är lätt att maten enbart består av pizza och hamburgare och att rökning ersätter motionen. På Fontänhuset finns alternativ och stöd för att förändra både mat- och motionsvanor genom gemensamma måltider som planeras och lagas av medlemmarna, anpassade gemensamma, fysiska aktiviteter samt uthålligt stöd och motivation. Fontänhuset har låg tröskel och underlättar för psykiatrins patienter att komma vidare och är därmed en viktig del i den psykiatriska rehabiliteringen. Psykiatrins patienter har lätt för att isolera sig vilket leder till utanförskap och risk för ökad sjuklighet och dödlighet. Fontänhuset bygger en brygga mellan specialistpsykiatrin och arbete genom att ex vis erbjuda verkliga arbetsuppgifter i driften av huset, hämta patienter på slutenvården för dagpermission, ringa hem till medlemmar som inte dyker upp, söka upp lämpliga arbeten och ge långvarigt stöd till återgång till arbete. God man (för flera av medlemmarna på Fontänhuset) Fontänhusets verksamhet medverkar på ett tydligt sätt till att behovet av slutenvård minskar. Daglig vistelse på Fontänhuset ingår i vårdplanen för en person som vårdas enligt tvångslagstiftning i öppen vård. Under 2011 hade personen 250 vårddagar i slutenvård och under 2012 har det inte varit aktuellt med någon slutenvård alls. God man anser att dagarna på Fontänhuset är en avgörande faktor för att slutenvårdsepisoder har kunnat undvikas. Fontänhusets inriktning på långvarigt och uthålligt stöd som börjar redan under slutenvårdsvistelsen och i förlängningen syftar till att komma ut i arbete är ett bättre alternativ än kommunens sysselsättning för dessa personer. Mikael Malm, ordförande i styrelsen för Fontänhuset i Nyköping Verksamheten är hälsofrämjande och minskar behovet av specialistvård avseende såväl psykiatri som somatik. Även om Fontänhusets inte ger behandling bidrar aktiviteter och möten med andra människor i en tillåtande miljö till att i viss utsträckning kompensera för minskad tillgång till terapi inom specialistpsykiatrin. Genom att medlemmarna kommer till klubbhuset även under inläggning bidrar man också till en trygg utslussning från slutenvården. Verksamheten står för delar av den psykiatriska rehabiliteringen som ingår i landstings ansvar genom att erbjuda meningsfull sysselsättning med stöd till återgång i arbete och/eller studier. De hälsofrämjande insatser som erbjuds inom landstinget är sällan anpassade till denna målgrupp. Därmed får man anse att landstinget genom att stödja Fontänhuset bidrar till att målgruppen får tillgång till hälsofrämjande insatser utifrån sina förutsättningar.
Slutsatser Fontänhusets verksamhet är inte enbart ett ansvar för kommunerna utan ger även ett värdefullt bidrag inom landstingets ansvarsområde avseende rehabilitering och hälsofrämjande insatser. Även om Fontänhusets verksamhet inte ger vård och behandling kan kamratstöd och tillgång till meningsfull vardag antas ha terapeutisk betydelse för medlemmarna. Därutöver kan det hållas för sannolikt att verksamheten i sin nuvarande omfattning utgör en icke försumbar avlastning för psykiatrins akutverksamhet och slutenvård. Utifrån utvärderingen föreslås nämnden besluta att: Fortsatt landstingsbidrag utgår till Fontänhuset i Nyköping Bidraget utgår från Psykiatriska kliniken på Nyköpings lasarett då Fontänhuset bistår landstinget i ansvaret för rehabilitering samt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för personer med psykisk funktionsnedsättning. Bidraget utformas som ett 5 årigt avtal med årlig avrapportering och fortlöpande dialog med psykiatrin Underlag 1. Sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning - Utvärdering av statsbidrag under åren 2009 2011. Socialstyrelsen 2. PRIO psykisk ohälsa plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012-2016. Regeringskansliet 3. Analys av rehabiliterande komponenter i verksamhet som bedrivs i klubbhus, sociala kooperativ, ideella organisationer och i kommuner. Jan Ekholm och Alf Bergroth 2006 4. Fountain House Stockholm, Beskrivning och utvärdering av verksamheten från 1995 (Glandal J, Holm H, 1995) 5. Rehabiliterings- och självhjälpsinsatser för och av personer med psykisk sjukdom - en kvalitativ studie av Fountain House i Stockholm. Magnus Karlsson, Socialmedicinsk tidskrift 4/2004. 6. Samsjuklighet. Riskfaktorer för metabolt syndrom vid psykisk sjukdom. Karolina Liljeholm, Alma Shafiee. Rapport FoU i Sörmland 2011:1 7. Ekeby ett steg på vägen. Kari Jess. Rapport FoU i Sörmland 2012:1
Utvärdering Fontänhuset 2012 Bil 1 Finansiering Sveriges Fontänhus Nyköping 2011 Driftbidrag, Nyköpings kommun 2 517 666 Driftbidrag, Oxelösunds kommun 45 000 Lönebidrag 430 000 Medl.avgifter stödmedlemmar 30 000 Fondmedel 10 000 Donationer o Sponsring 10 000 Drifibidrag Landstinget 600 000 Projektbidrag 700 000 Avtaisbidrag Iris Hadar 200 000 Ovr intäkter 2000 TOTALT 4 544 666 Båstad 2011 Båstads kommun 1 296 000 Region Skåne 500 000 Statsbidrag 500 000 Lahoims kommun 400 000 Stödmedlemmar 27 800 Fonder/ donationer 33 562 TOTALT 2 757 362 Falkenberg 2011 Falkenbergs kommun 1 050 000 ESF 600000 Arvsfonden 660 000 (projektet slutar mars 2012) Sysselsättning LOV 100 000 Region Halland 300 000 Statliga 500 000 TOTALT 3 210 000 Malmö 2011 Malmö Kommun 6 735 000 Region Skåne (landstinget) 600 000 Socialstyrelsen 300 000 Pålssons fond (öronmärkta till kopiator) 30 000 TOTALT 7 665 000 Helsingborg 2011 Helsingborgs kommun 3 600 000 Region Skåne 500 000 Socialstyrelsen 500 000 Arbetsförmedlingen (i form av lönebidrag) 120 000 Privata bidragsgivare 30 000 TOTALT 4 750 000 Göteborg 2011 Social resursnämnd (kommun) 4 950 000 Bergendahlastiftelsen 100 000 Socialstyrelsen 500 000
Martin och wilhelminas fond 35 000 Lions Stenungsund 5 000 Lions Gatenhielm 2 000 Lions Göteborgsklubbarna 15 000 AFiG ca 50 000-120 000 Besab 2 000 NPS 10000 Stödftrening + sponsorer 25 000 Studiebesök 20 000 TOTALT 5 739 000 Örebro 2011 Örebro kommun 3 876 536 Landsting 675 000 Socialstyrelsen 500 000 TOTALT 4 377 211 Älmhult 2011 Älmhults kommun 1 300 000 Ovriga 200000 TOTALT 1 500 000 Sköndal 2012 Stockholms stad 850 000 Kranskommuner 1 070 000 Landstinget 250 000 Fonder 200 000 Socialstyrelsen 250 000 AF 240 000 TOTALT 2 860 000 Stockho1m 2011 Stockholms stad 3 595 000 Övriga kommuner (biståndsbedömda medlemmar till en kostnad på 4950 kr/månad och medlem) 900 000 Allmänna arvsfonden (projekt med utgång/201 1) 850 000 Landstinget 400 000 Fonder 250 000 Socialstyrelsen 500 000 Köksintäkter 300 000 TOTALT 6 795 000 Eksjö 2011 Eksjö kommun 720 000 Stadsbidrag via Eksjö kommun 1 040 000 Socialstyrelsen 500 000 AF fas 3 50 000 Stödmedlemmar, sponsorer, studiebesök 20 000 TOTALT 2 330 000