Granskning av årsredovisning 2008



Relevanta dokument
Granskning av årsredovisning 2010

Revisionsrapport. Emmaboda kommun. Granskning av årsredovisning Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av bokslut och årsredovisning

Granskning av årsredovisning 2005

Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014.

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

Granskning av årsredovisning 2015

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av delårsrapport

Revisionsrapport Granskning av årsredovisning HÄRJEDALENS KOMMUN

Granskning av delårsrapport

Granskning av årsredovisning 2015

Revisionsrapport Granskning av årsredovisning Krokoms kommun

Granskning av årsredovisning 2015

Granskning av årsredovisning 2013

Revisionsrapport Granskning av årsredovisning Härjedalens kommun

Granskning av Årsredovisning 2011

Revisionsrapport Orust kommun Granskning av årsredovisning 2016

Revisionsrapport Granskning av årsredovisning RAGUNDA KOMMUN

Granskning av årsredovisning 2006

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning Hans Axelsson Anna Teodorsson

Granskning av årsredovisning 2009

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Granskning av årsredovisning 2002 Söderhamns kommun

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2008

Granskning av årsredovisning 2012 Kalix kommun

Västernorrlands läns landsting. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 13

Granskning av. Årsredovisning Samordningsförbundet Östra Södertörn Anna Gröndahl Bert Hedberg. Certifierad kommunal revisor

Granskning av årsredovisning 2008

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning Yvonne Lundin. Mars 2012

",/' Revisionsrapporten "Granskning av Årsredovisning 2010"

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning

Granskning av årsredovisning 2017

REVISIONSRAPPORT. Söderhamns kommun. Granskning av. Årsredovisning April Rolf Hammar Ove Lindholm

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2012

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport 11/2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars Haninge kommun. Granskning av årsredovisning 2011

Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2008 Uppvidinge kommun

Granskning av årsredovisning 2017

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning Arvika kommun

Granskning av årsredovisning 2013

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning per

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av årsredovisning 2007

Revisionsrapport Skurups kommun Building a better working world

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007

Revisionsrapport. Torsås kommun. Granskning av årsredovisning Åsa Bejvall Malin Kronmar

Granskning av årsredovisning 2016

Granskning av årsredovisning 2008

Burlövs kommun. il/ ERNST & YOUNG. Granskning av årsbokslut och årsredovisning Qua/ity In Everything We Do

Revisionsrapport Lysekils kommun Granskning av årsredovisning 2015

Revisionsrapport Lysekils kommun Granskning av årsredovisning 2014

Revisionsrapport. Revision Samordningsförbundet Consensus. Per Ståhlberg Cert. kommunal revisor. Robert Bergman Revisionskonsult

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2017

Granskning av årsredovisning 2016

Granskning av delårsrapport januari augusti 2006

Revisionsrapport Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn

Granskning av årsredovisning 2016

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av delårsrapport

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Sundbybergs stad. Granskning av delårsbokslutet 2015

Granskning av årsredovisning 2008 Ljusdals kommun

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av delårsrapport

REVISIONSRAPPORT. Granskning av årsredovisning Bollnäs kommun. Hans Stark

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2015

Granskning av årsredovisning 2010

Kommunfullmäktige. Ärende 23

Granskning av årsredovisning 2013

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport Samordningsförbundet Activus Piteå

Granskning av årsredovisning 2015

Granskning av delårsrapport

Granskning av årsredovisning 2016

Granskning av årsredovisning 2014

hl dgki Roger Lundberg Ordförande Arvidsjaurs kommun Revisorerna Utlåtande avseende årsredovisning 2012

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av årsredovisning 2017

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsbokslut och årsredovisning Jönköpings kommun R EVISIONSRAPPORT Genomförd på uppdrag av revisorerna 9 april 2008

Kommunala delårsrapporter

Granskning av årsredovisning 2016

Om granskningen... Granskning av årsredovisning 2013 PwC

Granskning av årsredovisning 2013

Revisionsrapport 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Jönköping kommun. Granskning av årsredovisning 2008

Transkript:

Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2008 Kalmar kommun Maj 2008 Elisabeth Rye Andersson Caroline Liljebjörn

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Revisionsfråga och metod...3 3 Granskningsresultat...4 3.1 Förvaltningsberättelse...4 3.1.1 Översikt över utvecklingen av verksamheten...5 3.1.2 Investeringsredovisning...6 3.1.3 Driftredovisning...7 3.1.4 Balanskrav...7 3.1.5 God ekonomisk hushållning...8 3.2 Resultaträkning...9 3.3 Balansräkning...10 3.4 Finansieringsanalys...12 3.5 Sammanställd redovisning...12 3.6 Tilläggsupplysningar och redovisningsprinciper...13 3.7 Nämndernas redovisning av sitt uppdrag...14

1 Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen i all väsentlighet redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. I samband med budget för år 2008 och ekonomisk planering för åren 2009-2010 har kommunfullmäktige antagit mål för verksamheten med utgångspunkt för en vision som brutits ned i övergripande mål. De övergripande målen är indelade i följande tre områden: Utvidgning av arbetsmarknadsregionen Besöks- och handelsstaden Den hållbara kommunen Kalmar (som omfattar social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet) Utifrån dessa tre områden har det tagits fram mätbara mål. För 37 av de mätbara målen redovisas utfall och insatser i årsredovisningen. Flertalet av målen, 24 stycken, ska inte mätas förrän åren 2010 eller 2014. I så fall visas hur långt man har kommit hittills. Vi bedömer att årsredovisningens resultat inte är för enligt med de finansiella mål om god ekonomisk hushållning som kommunfulläktige beslutat om (KL 9:9a). I förvaltningsberättelsen i årsredovisningen analyseras målen och vi instämmer i kommunens analys. Årets nettokostnadsnivå är 98,8 % av skatteintäkter och statsbidrag. Kommunens mål 98 % uppnås inte. Självfinansieringsgraden av investeringarna är 45,6%. Kommunens mål 100 % uppnås inte. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och kommunal utjämning för år 2008 är 98,8 %. I årets resultat, 34,8 mnkr, ingår jämförelsestörande poster med 10,8 mnkr. De avser en realisationsvinst vid försäljningen av Tullhuset. En nettokostnadsandel på 98 % motsvarar en resultatnivå på ca 53,0 mnkr. Kommunen avviker från god redovisningssed avseende tilläggsinformation enligt följande: 1

KRLs kap 2 7 avseende systemdokumentation och behandlingshistorik. Avvikelsen redovisas öppet i årsredovisningen. Bristen har påtalats i flera år och bör åtgärdas. 2

2 Inledning 2.1 Bakgrund Den kommunala redovisningslagen (KRL) gäller från och med år 1998 och reglerar externredovisningen. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av andra normgivares rekommendationer. Kommunstyrelsen ansvarar enligt kommunallagen för årsredovisningen. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 2.2 Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl a till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift är syftet med granskningen av årsredovisningen att bedöma om den är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning och i enlighet med normgivning, främst från Rådet för kommunal redovisning. Granskningen som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv. Granskningen skall besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall 1, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande. Med rättvisande räkenskaper avses fullständighet, riktighet, existens, tillhörighet, periodisering, värdering, äganderätt och förpliktelser samt innehåll och presentation. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning) resultaträkning finansieringsanalys balansräkning sammanställd redovisning 1 Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar 3

Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Vi har inte inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige, eftersom fullmäktige inte angivit anvisningar för återrapportering av nämndernas uppdrag. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. I granskningsurvalet har använts en materialitetsanalys. Avstämning avseende sakinnehåll har gjorts med kommunens ekonomichef och redovisningschef. 3 Granskningsresultat 3.1 Förvaltningsberättelse I KRL kap 4 framgår det att kommunen skall upprätta en förvaltningsberättelse. Förvaltningsberättelsen skall innehålla: - en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet (KRL 4:1) - särskilda upplysningar om de anställdas sjukfrånvaro (KRL 4:1 a) - samlad redovisning av kommunens investeringsverksamhet (KRL 4:2) - en redovisning av hur utfallet förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten (KRL 4:3) - en redovisning av hur det negativa resultatet skall regleras (KRL 4:4) - en utvärdering av mål för god ekonomisk hushållning (KRL 4:5) - sådana upplysningar som avses i KLR 4:1 skall också omfatta sådan kommunal verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer (KRL 8:1). 4

3.1.1 Översikt över utvecklingen av verksamheten Vi har granskat att förvaltningsberättelsen lämnar tillräckliga uppgifter om: obligatorisk information i enlighet med KRL:s och RKR:s rekommendationer sådana förhållanden, som inte skall redovisas i balansräkning eller resultaträkning, men som är viktiga för bedömning av ekonomin händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut förväntad utveckling väsentliga personalförhållanden, bl a den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaron annat av betydelse för styrning och uppföljning. Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i allt väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Omvärldsanalysen inkluderar bland annat samhällsekonomins och kommunsektorns förväntade utveckling under de närmaste åren. Beskrivningar ges över hur denna utveckling kommer att påverka kommunen. Analysen har kompletterats med en beskrivning av strukturen på arbetsmarknaden i kommunen. I förvaltningsberättelsen ingår även en framtidsbedömning av kommunen och de kommunala företagen. I Budget 2008 och ekonomisk planering 2009-2010 antogs mål utifrån en vision om en hållbar och växande kommun. Visionen har definierats i övergripande mål som vidare har brutits ned i mätbara mål vilka redovisas i förvaltningsberättelsen. Under avsnittet årets viktigaste händelser redovisas händelser av väsentlig betydelse som inträffat under år 2008, men också under inledningen av år 2009. Beskrivningen omfattar både kommunen och de kommunägda företagen Den finansiella analysen görs utifrån den så kallade RK-modellen. Årets resultat för kommunen 34,8 mnkr avviker från den av kommunfullmäktige reviderade budgeten med -4,6 mnkr exkl. jämförelsestörande poster. Kommunen har som finansiellt mål att nettokostnadsandelen inte ska överstiga 98 %. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag för år 2008 är 98,8 %. I årets resul- 5

tat, 34,8 mnkr, ingår jämförelsestörande poster med 10,8 mnkr. De avser en realisationsvinst vid försäljningen av Tullhuset. En nettokostnadsandel på 98 % motsvarar ett resultat på ca 53,0 mnkr för 2008. Nettoinvesteringarna i kommunen uppgår till 275,2 mnkr under 2008, varav 45,6 % har självfinansierats. Det andra finansiella målet om 100 % självfinansiering är därmed inte uppfyllt. Soliditeten exklusive pensionsskulden förbättras med 2,6 % jämfört med föregående år till 57,7 % för 2008. Bidragande orsaker till ökningen är årets positiva resultat och en minskning av den långfristiga låneskulden. Om pensionsskulden inkluderas är soliditeten 1,2 %. Kommunens pensionsförpliktelser uppgår till 1 371,8 mnkr. Redovisningen av Pensionsmedel och pensionsmedelsförvaltning följer RKR:s rekommendation 7.1. I redovisningen framgår att kommunens återlånar 1 415,1 mnkr (1 339,1 mnkr). Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas i enlighet med KRL 4:1 a, dvs. frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen ett flertal uppgifter om personalen i form av diagram och verbal information. Kommunens totala sjukfrånvaro är 6,6 % av ordinarie arbetstid vilket är 0,6 procentenheter lägre jämfört med föregående år. Sjukfrånvaron har, tvärtemot den allmänna trenden, ökat under året på gatu- och parkförvaltningen och socialförvaltningen. Totalt för kommunen är kvinnor sjukskrivna 7,3 % (8,1 %) av arbetstiden medan män är sjukskrivna 4,1 % (4,8 %). 3.1.2 Investeringsredovisning Vi har granskat att: investeringsredovisningen visar kommunens totala investeringsverksamhet investeringsredovisningen är uppställd enligt god redovisningssed beloppen i investeringsredovisningen överensstämmer med årets bokföring posterna i investeringsredovisningen är överförda till balansräkningen och finansieringsanalysen jämförelse med tidigare år görs avvikelser i förhållande till budget och investeringskalkyler har analyserats och kommenterats. 6

Vi bedömer att investeringsredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av årets investeringar. Årets nettoinvesteringar uppgår till 275,2 mnkr jämfört med budgeterat belopp som är 570,8 mnkr. I utfallet ingår exploateringsverksamheten med 63,1 mnkr som budgeterats till 80,6 mnkr. 3.1.3 Driftredovisning Vi har granskat att: budgeterade och redovisade kostnader och intäkter redovisas i sammanfattning redovisade intäkter och kostnader överförts riktigt från den systematiska bokföringen samma periodiseringsprinciper gäller för både budget och redovisning jämförelse med tidigare år görs driftredovisningen är analyserad i förhållande till ekonomi och fastställda mål. Vi bedömer att driftredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Kommunstyrelsens exploateringsverksamhet visar underskott med 72,7 mnkr, socialnämnden med 9,9 mnkr och barn- och ungdomsnämnden med 1,0 mnkr. Detta vägs upp av positiva avvikelser för främst kommunstyrelsen övriga verksamhet med 32,1 mnkr och omsorgsnämnden med 23,1 mnkr. Budgetföljsamheten bör uppmärksammas. 3.1.4 Balanskrav Vi har granskat: kommunens bedömning av om balanskravet har uppfyllts om det i förvaltningsberättelsen anges när och på vilket sätt man avser att göra den i kommunallagen (KL 8:5) föreskrivna reglering i de fall ett negativt resultat uppvisas 7

om det i förvaltningsberättelsen lämnas upplysning om hur tidigare års negativa resultat har reglerats om det i förvaltningsberättelsen framgår skälen till att inte reglera ett negativt resultat, i de fall fullmäktige har beslutat att en sådan reglering inte skall ske. Vi instämmer i kommunens bedömning av om balanskravet har uppfyllts. Efter justering för samtliga realisationsvinster/förluster är årets positiva resultat 22,2 mnkr. Det innebär att 2007 års negativa resultat på 17,8 mnkr är återställt. 3.1.5 God ekonomisk hushållning Vi har granskat: Måluppfyllelsen för fullmäktiges verksamhetsmål som är av betydelse god ekonomisk hushållning Måluppfyllelsen för fullmäktiges finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning I samband med budget 2008 och ekonomisk planering 2009-2010 har kommunfullmäktige antagit mål för verksamheten med utgångspunkt för en vision som brutits ned i övergripande mål. De övergripande målen är indelade i följande tre områden: Utvidgning av arbetsmarknadsregionen Besöks- och handelsstaden Den hållbara kommunen Kalmar (som omfattar social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet) Utifrån dessa tre områden har det tagits fram mätbara mål. För 37 av de mätbara målen redovisas utfall och insatser i årsredovisningen. Flertalet av målen, 24 stycken, ska inte mätas förrän 2010 eller 2014. I så fall visas hur långt man har kommit hittills. Av resterande mål kan 5 anses uppnådda medan 7 inte är det. För ett mål har mätningarna ändrats och målet ska skrivas om. Målen för ekonomisk hållbarhet omfattar två finansiella mål: Nettokostnaderna ska vara högst 98 % av skatteintäkter och kommunal utjämning. 8

Investeringarna ska självfinansieras till 100 %. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag för år 2008 är 98,8 %. Därmed är målet inte uppnått. En nettokostnadsandel på 98 % motsvarar ett resultat på ca 53,0 mnkr. Självfinansieringsgraden av investeringarna är 45,6 %, vilket innebär att inte heller det andra målet kan anses vara uppnått. 3.2 Resultaträkning Resultaträkningen skall redovisa samtliga intäkter och kostnader och hur det egna kapitalet har förändrats under året (KRL 5:1). Vi har granskat att: resultaträkningen är uppställd enligt KRL resultaträkningen i allt väsentligt redovisar årets samtliga externa intäkter och kostnader noter finns i tillräcklig omfattning och utgör specifikationer av resultaträkningens poster samt möjliggör avstämning mot balanskravet resultaträkningens innehåll är rätt periodiserat. Vi bedömer att resultaträkningen, trots nedanstående fel, ger en i allt väsentligt rättvisande bild över årets resultat, 34,8 mnkr. Fel i redovisningen som inte rättats i årsredovisningen kkr Ljungbyskolan, inventarier avskrivning 20% -158 Avslutad stiftelse 460 Ej redovisade avtal för avtalspensioner och individuella avtal -4 000 Summa resultatpåverkan -3 698 Resultaträkningen är uppställd i enlighet med KRL och noter finns i tillräcklig omfattning. Interna poster har justerats korrekt. Jämförelsestörande poster har påverkat årets resultat och avser realisationsvinst vid försäljning av fastigheten Tullhuset med 10,8 mnkr. 9

3.3 Balansräkning Balansräkningen skall i sammandrag redovisa kommunens samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på dagen för räkenskapsårets utgång (balansdagen). Ställda panter och ansvarsförbindelser skall tas upp inom linjen. (KRL 5:2) Vi har granskat att: balansräkningen är uppställd enligt KRL noter finns i tillräcklig omfattning upptagna tillgångar, avsättningar och skulder existerar, tillhör kommunen och är fullständigt redovisade och rätt periodiserade tillgångar, avsättningar och skulder har värderats enligt principerna i KRL föregående års utgående balanser har överförts rätt som årets ingående balanser specifikationer till utgående balanser finns i tillräcklig omfattning årets resultat överensstämmer med resultaträkningen. Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Granskningsnoteringar: Mark, byggnader, tekniska anläggningar redovisas på ett rättvisande sätt. Posterna har i granskningen stämts av mot anläggningsregistrets uppgifter. Under klassificeringen finansiella anläggningstillgångar saknas engagemangsbesked från Kommuninvest för år 2008. För placeringarna i KLP är det bokförda värdet insatsen 50 mnkr och redovisas som en blandfond, vilket beskrivs under redovisningsprinciper i årsredovisningen. Kommunens redovisning avviker från övriga andelsägares som redovisar årlig reavinst/förlust. Posten har värderats korrekt enligt LVP. Marknadsvärdet är 52,4 mnkr. Varulager och exploateringsmark redovisas på ett rättvisande sätt. Posten exploateringar har ökat från 16,3 mnkr år 2007 till 27,4 mnkr. Större tillkommande objekt är Norra Kvarnholmen 1,1 mnkr, Varvsholmen 2,6 mnkr, Östra Vimpeltorpet 1,4 mnkr m.fl. 10

En del förvaltningar redovisar kundfordringar som är äldre än ett år. Vi rekommenderar att en värdering görs. I posten kortfristiga fordringar finns fakturor motsvarande 789 kkr. avseende möbler till Ljungbyholmsskolan upptagna som en förutbetald kostnad. Eftersom möblerna har fakturerats och levererats under år 2008, skulle posten ha varit bokförd under år 2008. Skattekontot är inkluderat i posten kassa och bank, men borde flyttas till kortfristiga fordringar. Under övriga avsättningar redovisas en avsättning för deponi på 34,8 mnkr. Noten uppfyller inte kravet enligt god redovisningssed utan borde ha varit specificerad: Avsättning deponi Mnkr Ingående balans 35,6 Uttag -2,3 Värdesäkring 1,4 UB 34,7 Sluttäckning år 2024. Täckkostnad i 2004-års penningnivå är 72,2 mnkr som nuvärdesberäknats i årsredovisningen. Kalkylränta 4 %. Inflationsuppräkning har inte gjorts och enligt uppgift kommer en ny beräkning att göras år 2010. Räkningar som belastar avsättningen från KSRR bör följas upp mot den täckningsplan som är specificerad i etapper. Hanteringen av avsättningen bör följas löpande. Under avsättning för omställningskostnader 20 mnkr finns individuella avtal som motsvarar 24 mnkr netto vid utgången av år 2008. Nya avtal som tecknats under år 2008 saknas i redovisningen och noten uppfyller inte kraven på uppställning enligt god redovisningssed (se deponi). Stickprov har gjorts på 40 avtal som granskats utan anmärkning. Vi rekommenderar en ändring till delårsrapporten. Under kortfristiga skulder finns en stiftelse som avslutats under 2006 på 460 kkr. Kommunstyrelsen har under året beslutat att använda medlen till årliga hyresbidrag till Djurhemmet i Skälby som drivs av Djurskyddet Kalmar. Första utbetalningen görs när Djurhemmet kan verifiera hyreskostnaden för 2008. Behållningen borde ha redovisats som intäkt och bidrag kostnadsförts efterhand som de uppstår. Under förutbetalda kostnader/upplupna intäkter redovisas inkomstförskott för flyktingmottagningen med totalt 10,7 mnkr. Beloppet har ökat med 1,5 mnkr under året. Vi bedömer att en utredning behövs för att verifiera utgående balans mot beräknade kostnader. 11

En del underlag för periodisering av förutbetalda intäkter avseende fleråriga projekt och pågående åtgärder är bristfälliga och bör förbättras till kommande år. Underlag från redovisningen som verifierar grunden till periodiseringen saknas i en del fall. 3.4 Finansieringsanalys I finansieringsanalysen skall kommunens finansiering och investeringar under räkenskapsåret redovisas (KRL 7:1). Vi har granskat att: finansieringsanalysen uppfyller kraven enligt KRL noter finns i tillräcklig omfattning finansieringsanalysens innehåll överensstämmer med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. Vi bedömer att finansieringsanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar. Vi bedömer att noter finns i tillräcklig omfattning. Vi bedömer att överensstämmelse finns med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. 3.5 Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningens syfte är att ge en helhetsbild av kommunens ekonomiska åtaganden oberoende av i vilken juridisk form verksamheten bedrivs.(rådets rekommendation) Den sammanställda redovisningen skall innehålla en resultaträkning och en balansräkning som utgör en sammanställning av kommunens och de juridiska personernas resultat- och balansräkning. (KRL 8:2) Det är god redovisningssed att inkludera en finansieringsanalys. (Rådets rekommendation) Vi har granskat att: den sammanställda redovisningen är uppställd enligt KRL och även innehåller en finansieringsanalys 12

noter finns i tillräcklig omfattning och utgör specifikationer till resultat- och balansräkningsposter. Det innebär delposterna i noterna ska vara rensade från intern poster (upplysning om interna poster ska därför inte anges). den sammanställda redovisningen omfattar samtliga kommunens företag konsolideringen omfattar de företag i vilka kommunen har ett betydande inflytande proportionell konsolideringsmetod och förvärvsmetod tillämpas vid konsolideringen beloppen överensstämmer mellan den sammanställda redovisningen och de ingående företagens redovisningar interna poster har eliminerats i allt väsentligt även i noter. Vår bedömning är att resultat och ställning är rättvisande. Årets resultat är 43,6 mnkr och balansomslutningen 6 472 mnkr. Finansieringsanalys redovisas utan anmärkning. Likvida medel vid årets slut var 124,8 mnkr. 3.6 Tilläggsupplysningar och redovisningsprinciper Om avvikelser görs från vad som följer av allmänna råd eller rekommendationer från normgivande organ på det kommunala området, skall upplysning om detta och om skälen för avvikelsen lämnas i en not. (KRL 1:3) Resultaträkningen, balansräkningen och finansieringsanalysen får kompletteras med upplysningar i noter. I så fall skall hänvisning göras vid de poster i resultaträkningen, balansräkningen till vilka upplysningarna hänför sig. (KRL 3:2) Extraordinära intäkter och kostnader skall specificeras till storlek och art i en not. (KRL 5:5) Om principerna för värdering, klassificering eller indelningen i poster eller delposter ändrats, skall posterna för det närmast föregående räkenskapsåret räknas om Om det finns särskilda skäl och är förenligt med god redovisningssed, behöver omräkning eller ändring inte göras. Skälen för detta ska anges i not. (KRL 5:6) 13

I samband med uppskrivningen av finansiella anläggningstillgångar skall det i en not lämnas upplysning om storleken på det uppskrivna beloppet. (KRL 6:6) Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder skall anges. För posterna i årsredovisningen som avser tillgångar, avsättningar och skulder i utländsk valuta skall det anges enligt vilka principer beloppen har räknats om till svenska kronor. Uppgifterna enligt första och andra styckena får lämnas i not. (KRL 6:12) Utöver KRL:s krav ställer RKR:s rekommendationer krav på tilläggsupplysningar. Flera rekommendationer hänvisar till Redovisningsrådet för publika företags rekommendationer, vilka oftast har omfattande krav på tilläggsupplysningar. Vi bedömer att årsredovisningen lämnar information om tillämpade redovisningsprinciper och lämnar tilläggsupplysningar i tillräcklig omfattning, dvs om följande anges på ett strukturerat sätt: Tillämpade redovisningsprinciper. Varje särskild redovisningsprincip som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll. Tilläggsinformation som krävs i KRL respektive RKRs rekommendationer. Kommunen avviker från god redovisningssed vad avser tilläggsinformation enligt följande: KRL kap 2 7 avseende systemdokumentation och behandlingshistorik. Avvikelsen redovisas öppet i årsredovisningen. Bristen redovisas öppet och bör åtgärdas. Noter till avsättningar bör specificeras enligt anvisning. 3.7 Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag, samt att fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. Nämndernas redovisning ingår inte i årsredovisningsgranskningen. 14