Vindpark Älgkullen Samrådsunderlag

Vindpark Älgkullen Samrådsunderlag Samråd enligt Miljöbalken September 2014

Medverkande SÖKANDE Stena Renewable AB Box 7123 402 33 Göteborg Besöksadress: Rosenlundsgatan 3 Kontaktpersoner: Pia Hjalmarsson Tel: +46 31-85 53 96 Mobil: +46 704-855 396 E-post: pia.hjalmarsson@stena.com Hanna Rydhed Tel: +46 31-85 53 98 Mobil: +46 704 855 398 E-post: hanna.rydhed@stena.com KONSULT WSP Sverige AB Box 13033 402 51 Göteborg Besök: Ullevigatan 19 Tel: +46 10 722 50 00 Fax: +46 10 722 74 20 Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se Uppdragsledare: Erik Nordström Handläggare: Frida Gyllensten Kartor/GIS: Viktoria Ahl Illustrationer: Johanna Almgren Kartunderlag: Lantmäteriet 2

Innehåll 1. BAKGRUND...4 1.1 VINDKRAFTENS MILJÖNYTTA...5 2. PROJEKTBESKRIVNING...7 2.1 LOKALISERING...7 2.2 VINDPARKENS UTFORMNING OCH DIMENSIONER...7 2.3 VÄGDRAGNING OCH MONTERING... 10 2.4 ANSLUTNING TILL ELNÄTET... 10 3. TILLSTÅNDSPROCESSEN... 11 4. PROJEKTETS FÖRUTSÄTTNINGAR... 12 4.1 PLANFÖRHÅLLANDEN... 12 4.2 RIKSINTRESSEN ENLIGT 4 KAP MB... 12 4.3 NATURMILJÖ... 13 4.4 KULTURMILJÖ... 15 4.5 FRILUFTSLIV OCH REKREATION... 16 4.7 LJUD... 17 4.8 SKUGGA... 19 4.9 HINDERBELYSNING... 20 5. FORTSATT ARBETE... 21 5.1 SAMRÅD... 21 5.2 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING... 21 5.3 TIDPLAN... 22 6 REFERENSER... 23 6.1 TRYCKT MATERIAL... 23 6.1 WEBBPLATSER... 23 3

1. BAKGRUND Stena Renewable AB (Stena) utreder möjligheten att etablera en gruppstation med vindkraftverk vid Älgkullen i Smedjebackens kommun, Dalarnas län, se figur 1 nedan. Det aktuella utredningsområdet sammanfaller i sin helhet med ett av de områden som pekas ut som lämpliga för vindkraft i Smedjebackens kommuns vindbruksplan. Området bedöms kunna rymma ca 15 vindkraftverk med en totalhöjd om ca 200 meter, se vidare avsnitt 2.2 nedan. Föreliggande samrådsunderlag har tagits fram för att på ett tidigt stadium beskriva föreslagen etablering och vilken påverkan den kan få på tilltänkt område. Utredningsområdet är preliminärt markerat på kartorna i samrådsunderlaget. Gränserna för utredningsområdet kan komma att förändras under det fortsatta projekteringsarbetet. Stena samråder inledningsvis med berörda myndigheter och därefter med närboende och andra berörda. Syftet med samrådet är att informera om föreslagen vindpark och inhämta synpunkter inför fortsatt projekteringsarbete. De synpunkter som Stena får in under samrådet är mycket värdefulla för projektet och kommer, tillsammans med annat utredningsmaterial, att ligga till grund för projektets fortsatta utveckling. 4

Figur 1. Utredningsområdet för föreslagen vindpark. 1.1 VINDKRAFTENS MILJÖNYTTA Världen står för närvarande inför mycket stora utmaningar vad gäller förändringen av det globala klimatet. För att bromsa den globala uppvärmningen krävs att samtliga länder tar sitt ansvar och bl.a. minskar utsläppen av växthusgaser. Vinden är en fri, outsinlig och förnybar energikälla. En övergång till energiproduktion från vindkraft istället för fossila bränslen minskar utsläppen av miljöskadliga ämnen, växthusgaser och svaveldioxid som bidrar till en ökad försurning av mark och vatten. 5

Vindkraft utgör ett av de främsta alternativen till en ökad andel förnybar energiproduktion i Sverige och passar väl in i det svenska energisystemet. Ett vindkraftverk är normalt i drift vid vindhastigheter på ca 4-25 m/s. Vid högre vindhastigheter stängs verket automatiskt av p.g.a. stort mekaniskt slitage. Ett modernt landbaserat vindkraftverk producerar el mellan 80-90 procent av årets timmar. Efter ca 8 månader i drift har ett vindkraftverk producerat lika mycket energi som krävs för att tillverka det. Den totala energi som går åt för att bygga ett vindkraftverk motsvarar ca 3 procent av den totala energi som verket producerar under sin livslängd. 1 Dagens vindkraftverk har en livslängd på 20-25 år och kan därefter monteras ned. Marken kan till stora delar återställas och materialet till vindkraftverket återvinns i så stor utsträckning som möjligt. Som tidigare nämnts bidrar vindkraften till minskade utsläpp av miljöskadliga ämnen till vår miljö. I faktarutan nedan jämförs elproduktion från vindkraft med elproduktion från stenkol, och påvisar miljönyttan från ett vindkraftverk som producerar ca 7 GWh el per år, vilket ses som en norm för vindkraftverk med en effekt på ca 3 MW. Vindkraftverk av den storlek som planeras i vindparken bedöms kunna producera 6-8 GWh el per år. Beräkningen i faktarutan ovan är baserad på uppgifter från SOU 1999:75 Vindkraften i ett storregionalt och globalt perspektiv. 1 Vindkraftbranschens webbplats, 2014 6

2. PROJEKTBESKRIVNING 2.1 LOKALISERING Stena har genomfört omfattande inventeringar i hela landet söder om Dalälven med utgångspunkten att hitta större sammanhängande områden med få motstående intressen och där goda vindförhållanden råder. Områdena studeras avseende möjligheten att bygga minst tio verk. För de områden som identifierats som lämpliga områden påbörjas ett vidare utredningsarbete. Älgkullen är ett av de områden som anses vara lämpligt och Stena har således valt att gå vidare med fördjupade utredningar. Utredningsområdet vid Älgkullen är lokaliserat i den sydvästra delen av Smedjebackens kommun sydost om samhället Hällsjön. Utredningsområdet angränsar till Ljusnarsbergs kommun samt Örebro län och är beläget ca 1 km från Ludvika kommun. Området domineras i huvudsak av barrskog med inslag av ett mindre antal sumpmarker. Aktivt skogsbruk bedrivs inom området och det finns sedan tidigare ett relativt välutbyggt skogsvägnät. Närmsta bostadsbebyggelse är belägen i samhället Hällsjön. En redovisning av alternativa lokaliseringsområden samt nollalternativ kommer att göras inom ramen för miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Här kommer även lokaliseringsprocessen att redovisas grundligt, samt motivering till valet av området för föreslagen vindpark. 2.2 VINDPARKENS UTFORMNING OCH DIMENSIONER Att projektera och etablera en vindpark är en lång process och förutsättningarna kommer därför att hinna förändras innan eventuell byggstart. Med hänsyn till den snabba teknikutvecklingen som sker är det i nuläget inte möjligt att fastslå slutgiltigt val av verksmodell. Målsättningen är istället att hålla möjligheten öppen för att välja bästa möjliga teknik vid tidpunkt för byggnation. Verksmodellen har betydelse för hur utformningen av parken kan bli. Hur tätt vindkraftverken i en park kan stå, tekniskt sett, är nämligen beroende av rotorbladens storlek och det vindklimat som råder inom området. Om verken står för tätt uppstår s.k. vakeffekter då verken stjäl vindenergi från varandra, med konsekvensen att energiproduktionen sjunker. För optimalt utnyttjande av vindenergin bör det ungefärliga avståndet mellan vindkraftverken uppgå till ca 4-6 rotordiametrar. Som framgår under avsnitt 1 ovan bedöms det aktuella utredningsområdet rymma ca 15 vindkraftverk med en totalhöjd om ca 200 meter. De föreslagna vindkraftverken kommer att ha en effekt på ca 2-4 MW, en tornhöjd av ca 100-150 meter samt en rotordiameter på ca 100-7

140 meter. I figur 2 nedan förklaras de olika höjdbegreppen med hjälp av en principskiss som redovisar ett vindkraftverks uppbyggnad. Figur 2. Skiss över vindkraftverk. I figur 3 nedan framgår ett förslag på parklayout som visar 15 verk inom utredningsområdet. Verkens placeringar är dock inte fastställda utan kan komma att ändras utifrån de synpunkter som inkommer under samrådet samt efter de fördjupade utredningar och analyser som kommer att ske inom ramen för arbetet med MKB:n. Målet är att hitta en parklayout som nyttjar områdets vindförutsättningar optimalt med hänsyn till både människors hälsa och miljön. 8

Figur 3. Exempel parklayout Vid utformningen av parklayouten kommer hänsyn bl.a. att tas till den högsta tillåtna ljudnivån om 40 db(a) vid närliggande bostadshus, skyddade natur- och kulturmiljöer, övriga identifierade natur- och kulturvärden, strandskydd samt fågel- och fladdermusvärden. Härutöver kan även annan hänsyn behöva tas vid utformningen av parklayouten. Utöver vindkraftverken omfattar vindparken även de kringverksamheter som vindkraftverken kräver; interna elledningsdragningar inom vindparken (s.k. IKN), väganslutning från allmän väg fram till respektive verk, servicebyggnader, montageytor, kopplingsstationer/kopplingskiosker och uppställningsytor. 9

2.3 VÄGDRAGNING OCH MONTERING Inom det aktuella utredningsområdet förekommer sedan tidigare ett relativt välutbyggt skogsvägnät. Befintliga vägdragningar och skogsbilvägar kommer, i den mån det är möjligt, att användas för vindparkens interna vägnät. Beroende på i vilket skick vägarna är kommer de att rätas, breddas och förstärkas. Nybyggnation av väg kommer att krävas. Vägbredden blir ca 5 m, inkl. diken 6-8 m, och utrymmet till kraftigare vegetation 10-15 m, se figur 3 nedan. Förslag på vägdragning kommer att arbetas fram i vidare projektering med hänsyn till de dimensioner som en transport av ett vindkraftverk kräver och till områdets natur- och kulturvärden. Transporter av vindkraftverken till området kommer att genomföras med lastbil och byggmaterialet kommer bl.a. att transporteras med dumper och lastbil. Vindkraftverken reses med hjälp av en lyftkran. Montageplatser kommer att anläggas i anslutning till respektive verk, men kan komma att ha lite olika form och storlek beroende på vilken verksmodell som väljs. Montageplatsen kommer även att nyttjas i samband med underhålls- och reparationsarbeten när vindkraftverken är i drift. Montage av ett vindkraftverk tar ca 2-3 dagar och byggnationstiden för hela vindparken beräknas bli ca 8-12 månader. Figur 3. Principskiss över vägbyggnation 2.4 ANSLUTNING TILL ELNÄTET Elen som vindkraftverken producerar kommer att matas in på det regionala elnätet. Diskussioner om hur anslutningen bäst görs till det regionala elnätet kommer att föras med nätägaren inom området. 10

Inom vindparken kommer ett kabelsystem inkl. optokabel att förläggas mellan vindkraftverken. Kabelsystemet kommer så långt det är möjligt att markförläggs i kanten av transportvägarna, se figur 3 ovan. Kablarnas slutliga lokalisering avgörs utifrån den geotekniska undersökning som genomförs inför byggnation av vindparken. 3. TILLSTÅNDSPROCESSEN I miljöprövningsförordningen (2013:251) förtecknas en vindpark av föreslagen storlek som en miljöfarlig verksamhet vilken kräver tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken (MB). Tillståndsprövande myndighet är miljöprövningsdelegationen i Dalarnas län. Länsstyrelsen i Dalarnas län är remissinstans, samrådspart och även tillsynsmyndighet om föreslagen vindpark erhåller miljötillstånd. Även andra delar av Miljöbalken samt lagar utöver MB kan vara tillämpliga vid tillståndsprövning, t.ex. Kulturminneslagen (1988:950) och Ellagen (1997:857). I figur 4 nedan visas en schematisk bild över tillståndsprocessen. De två utskjutande delarna, Samråd och Möjlighet att lämna synpunkter, spelar en viktig roll i tillståndsprocessen eftersom det vid dessa tillfällen finns möjlighet att formellt framföra åsikter kring den föreslagna vindparken. Stena kommer att sammanställa och redovisa alla yttranden som inkommit under samrådsprocessen i en samrådsredogörelse. Samrådsredogörelsen bifogas tillståndsansökan och utgör en del av länsstyrelsens beslutsunderlag när tillståndet prövas. Figur 4: Tillståndsprocessens steg, mörkgröna fält visar de tillfällen då det finns möjlighet att formellt framföra åsikter kring den föreslagna vindparken. Enligt 6 kap. 4 MB ska samråd ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan bli berörda. Då föreslagen vindpark enligt lagstiftningen anses medföra betydande miljöpåverkan ska Stena även samråda med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. 11

4. PROJEKTETS FÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 PLANFÖRHÅLLANDEN Smedjebackens kommun Som bl.a. framgår av avsnitt 1 ovan sammanfaller utredningsområdet med ett av de områden (Älgkullen) som pekas ut som lämpliga för vindkraft i Smedjebackens kommuns vindbruksplan. Vindbruksplanen antogs av kommunfullmäktige 2012 och utgör ett tillägg till gällande översiktsplan. De utpekade områdena har bl.a. bedömts mot bakgrund av vindförhållandena samt de naturvärden, kulturvärden samt friluftsvärden som föreligger inom områdena. I samband med att vissa områden pekats ut som lämpliga för vindkraft har även rekommendationer givits angående under vilka förutsättningar en etablering bedöms lämplig. För Älgkullen ges rekommendationen att en etablering kan vara lämplig under förutsättning att; Fornminnen och kulturella lämningar inte skadas. Vindkraftverk inte ska placeras inom områdets nyckelbiotoper eller på Stormossen. Ljusnarsbergs kommun Enligt grunddragen för markanvändningen inom Ljusnarsbergs kommun ska det markområde, inom kommunen, som angränsar till det aktuella utredningsområdet användas för friluftsliv. 2 4.2 RIKSINTRESSEN ENLIGT 4 KAP MB Utredningsområdet är i sin helhet beläget inom ett av de rekreationsområden som pekas ut i 4 kap. 2 MB. Inom dessa området ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön, se figur 7 nedan. I enlighet med 4 kap. 1 MB är dessa områden i sin helhet av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i området. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. 2 Översiktsplan Ljusnarsbergs kommun 2002 12

4.3 NATURMILJÖ Som framgår under avsnitt 2.1 ovan domineras utredningsområdet av barrskog med inslag av ett antal sumpmarker. Flera avverkade ytor återfinns inom området och avverkningsanmälningar har gjorts för ytterligare områden, se figur 5 nedan. Utredningsområdet inkluderar en begränsad del av det stora naturreservatet Malingsbo- Kloten som sträcker sig över såväl Smedjebackens, Skinnskattebergs, Fagerstas, Ljusnarsbergs som Lindesbergs kommuner. Syftet med naturreservatet uppges i reservatsbeslutet 3 bl.a. vara att bevara områdets karaktär av barrskogslandskap med inslag av ett stort antal små lövskogsomgärdade odlingsmarker samt att underlätta för allmänheten att vistas i området och uppleva dess naturvärden. Området beskrivs innefatta goda förutsättningar för friluftsliv, främst de former av friluftsliv som kräver stora obebyggda men lättillgängliga skogsområden med sjöar och vattendrag. Enligt gällande reservatsföreskrifter är det bl.a. förbjudet att inom naturreservatet uppföra byggnad för annat ändamål än för jordbrukets och skogsbrukets behov, utföra dikning i torvmark som inte tidigare varit dikad eller att genom dämning, sprängning eller på annat sätt förändra vattendragens topografi eller sjöarnas avrinningsförhållanden. Föreskrifterna innefattar även en skyldighet för markägare eller annan sakägare att göra en anmälan om samråd inför vissa typer av arbetsföretag. Bl.a. krävs anmälan för samråd inför framdragande av ny mark- eller luftledning samt vid byggande av skogsbilväg. Utöver ovan angivna naturreservat innefattar utredningsområdet även ett antal nyckelbiotoper. Nyckelbiotoperna har identifierats i samband med skogsbolagens egna inventeringar och utgörs i huvudsak av barrskogsområden. Inom utredningsområdet förekommer också ett mindre antal områden med sumpskog 4. I närhet av utredningsområdets västra samt södra gräns återfinns ytterligare nyckelbiotoper. Likaså är två områden som inkluderar naturminnesskyddade objekt belägna nordväst om området. I närhet av utredningsområdets östra gräns är också domänreservatet Abbortjärn beläget. I figur 5 nedan redovisas de områden av intresse för naturmiljön som hittills identifierats inom samt i närhet av utredningsområdet. 3 Beslut naturvårdsområdet Malingsbo-Kloten: 1981-11-16 4 www.skogsstyrelsen.se 2014-05-07 13

Vindpark Älgkullen - Smedjebackens kommun Figur 5. Intresseområden naturmiljö 14

4.4 KULTURMILJÖ Ett mindre antal kända kulturlämningar förekommer inom utredningsområdet, se figur 6 nedan. Lämningar utgörs i huvudsak av kvarlevor från gruvverksamhet, lägenhetsbebyggelse samt husgrunder. 5 Ett antal kulturlämningar förekommer även i närhet av utredningsområdet. I figuren nedan redovisas de kända objekt som är av intresse ur kulturmiljösynpunkt. Figur 6. Intresseområden kulturmiljö 5 www.fmis.raa.se 2014-05-07 15

Vindpark Älgkullen - Smedjebackens kommun 4.5 FRILUFTSLIV OCH REKREATION Som framgår under avsnitt 4.2 är utredningsområdet i sin helhet beläget inom ett sådant rekreationsområde som är utpekat i 4 kap. 2 MB och som omfattas av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns inom området. Härutöver inkluderar utredningsområdet delar av naturreservatet Malingsbo-Kloten vars miljöer erbjuder goda förutsättningar för friluftsliv.6 Aktuellt naturreservat sammanfaller också till stor del med ett riksintresseområde för friluftsliv vilket skyddas enligt 3 kap. 6 MB, se figur 7 nedan. Figur 7. Karta över utredningsområde samt riksintresse enligt 4 kap. 2 MB samt friluftsliv enligt 3:6 MB 6 Beslut naturvårdsområdet Malingsbo-Kloten: 1981-11-16 16

4.6 LANDSKAPSBILD Utredningsområdet domineras som tidigare nämnt av barrskog med inslag av sumpmark och ytor med avverkad skog. Bergsformationen Älgkullen är en av de högsta inom kommunens södra skogsområde och uppnår en höjd av ca 385 meter. 7 Kringliggande landskap är även relativt rikt på sjöar. Generellt kan sägas att en påverkan på omgivande landskap och rådande landskapsbild är ofrånkomlig vid en etablering av vindpark. Från vindkraftverkens direkta närhet och upp till ett avstånd på ca fem kilometer kan verken uppfattas som dominanta från de platser i landskapet där de är synliga. Från fem kilometer upp till en mil bedöms vindkraftverken ha en varierad synlighet beroende på omgivande topografi. På ett avstånd över en mil bedöms vindkraftverken ha en låg påverkan på landskapet. 8 Hur förändringarna upplevs är en subjektiv fråga som varierar beroende på bl.a. förväntningarna på landskapet och inställningen till förnybar energiproduktion, men också till hur vindkraftverken är lokaliserade i förhållande till varandra. 9 För att illustrera hur föreslagen vindpark påverkar landskapsbilden kommer en siktanalys att tas fram under fortsatt projekteringsarbete. Ett antal fotomontage kommer att tas fram som ett komplement till siktanalysen, för att åskådliggöra hur föreslagen vindpark skulle kunna upplevas från kringliggande bebyggelse och andra områden där människor rör sig. Syftet är inte att fastställa vindkraftverkens exakta positioner utan snarare ge intryck av hur den visuella påverkan kan te sig. Fotomontagepunkterna väljs utifrån områden där många människor bor eller normalt vistas. Fotomontage kommer att visas inom ramen för den fortsatta samrådsprocessen, då det även finns möjlighet att lämna önskemål om platser varifrån ytterligare fotomontage kan tas fram. 4.7 LJUD Det ljud som alstras från moderna vindkraftverk är i huvudsak ett aerodynamiskt ljud som uppkommer av rotorbladens passage genom luften. Det aerodynamiska ljudet bestäms av bladspetsens hastighet, bladformen och luftens turbulens. Ljudet har stora likheter med naturligt vindbrus från omgivande vegetation vilket ofta leder till maskering av vindkraftljudet vid högre vindhastigheter. 10 Dagens verk är också ljuddämpade och avger inget nämnvärt maskinbuller. 7 Vindbruksplan Smedjebackens kommun, tillägg till översiktsplanen antagen 2012-02-20, s. 19 8 Boverket, 2009a 9 Boverket, 2009b 10 Naturvårdsverket, 2010 17

Vid arbetet med att utforma parklayouten görs kontinuerliga ljudberäkningar, där hänsyn tas till bl.a. verkstyp, varvtal, ljuddata och förekomst av toner. Oavsett hur parklayouten utformas eller vilken typ av verk som används måste 40 db(a) innehållas, både dag- och nattetid vid närliggande bostäder. Ljudberäkningen i figur 8 visar den beräknande ljudutbredningen avseende den exemplifierade parklayouten. Figur 8. Resultat ljudberäkning 18

4.8 SKUGGA Vid soligt och klart väder kan vindkraftverkens rotorblad orsaka svepande skuggor. Skuggorna kan uppfattas på relativt stora avstånd under ett par minuter vid tidpunkter då solen står lågt. Skuggorna kan vara uppfattbara på upp till 1,5 kilometer, men med avståndet tunnas skuggorna ut, skärpan försvinner och skuggorna uppfattas endast som diffusa ljusförändringar. 11 Uppkomsten av skuggeffekter vid intilliggande störningskänslig bebyggelse begränsas även av terrängens utseende och vegetation. För skuggor från vindkraftverk finns inga fastställda riktvärden, men Boverket rekommenderar att man vid bostad inte ska överstiga ett teoretiskt värde om 30 timmar om året. Det teoretiska värdet beräknas utifrån förutsättningarna att solen lyser från soluppgång till solnedgång från en molnfri himmel, då rotorytan står vinkelrätt mot solinstrålningen och då vindkraftverket alltid är i drift. Den faktiska skuggeffekten utgör istället den verkliga skuggtiden och bör enligt Boverkets rekommendation inte överskrida 8 timmar per år eller 30 minuter om dagen vid störningskänslig bebyggelse. Även vad gäller skugga kommer beräkningar kontinuerligt att utföras vid arbetet med att utforma parklayouten. Skuggberäkningarna kommer att genomföras utifrån antagandet att det inte finns några skymmande objekt så som vegetation eller andra objekt mellan vindkraftverket och närliggande bostäder. I figur 9 visas resultatet från utförda skuggberäkningar. 11 Boverket, 2009a 19

Figur 9. Resultat skuggberäkning 4.9 HINDERBELYSNING Vindkraftverk med en totalhöjd som överskrider 150 meter ska utrustas med ett vitt, blinkande, högintensivt ljus. Under dagen ska det högintensiva ljuset ha en styrka på 100 000 candela (cd), i skymning och gryning en styrka på 20 000 cd och i mörker en styrka på 2 000 cd och avge 40-60 blinkningar per minut. Ljusintensiteten får regleras +/- 25 procent. Om samlad bebyggelse finns i närheten ska högintensivt ljus avskärmas så att ljusstrålen inte träffar markytan närmare än fem kilometer från vindkraftverket. 20

I en vindpark krävs endast att de vindkraftverk som utgör parkens yttre gräns förses med högintensivt vitt ljus. Övriga verk förses istället med fast rött lågintensivt ljus, såvida Transportstyrelsen inte beslutar om ytterligare markering. Vindkraftverken kommer att markeras med hinderbelysning utifrån Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2010:155). 5. FORTSATT ARBETE 5.1 SAMRÅD Samråd har genomförts med representanter för berörda kommuner och länsstyrelser. Detta samrådsunderlag har tagits fram inför det fortsatta samrådet med övriga myndigheter, organisationer, närboende och allmänheten. Samråd med övriga myndigheter och organisationer hålls skriftligen. Samråd med närboende och allmänhet sker både skriftligen och via en utställning i form av öppet hus. Information om utställningen kommer att kungöras i lokalpressen och inbjudan med samrådsinformation kommer att skickas ut per post till fastighetsägare och närboende inom 2 km från utredningsområdet. Föreliggande samrådsunderlag finns att tillgå på Stenas hemsida, www.stenarenewable.se, och det material som presenteras på utställningen kommer även att läggas ut på hemsidan efter utställningstillfället. 5.2 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Efter att samrådsprocessen har avslutats kommer en MKB att upprättas. En MKB är ett centralt dokument som utarbetas under tillståndsprocessen och bifogas tillståndsansökan. MKB:n är ett redskap för att, redan under planeringen, lägga en grund för verksamhetens miljöhänsyn samt utgöra en del av länsstyrelsens beslutsunderlag. Enligt Miljöbalken är syftet med en MKB att identifiera och beskriva direkta och indirekta effekter på människors hälsa och miljö, samt möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter. De miljö- och hälsokonsekvenser som utredningsområdet kan komma att utsättas för, vid etablering av en vindpark, beskrivs fördjupat i MKB:n. Beskrivningen görs utifrån ett bedömt influensområde och redovisar förväntade miljökonsekvenser. Med influensområde avses en radie om ca fem kilometer från utredningsområdets gräns. För de fall skyddsåtgärder rekommenderas eller kommer att vidtas för att minimera etableringens påverkan kommer även dessa att redovisas. MKB:n kommer även bl.a. att inkludera en samrådsredogörelse. Information och synpunkter som tillförs projektet under samrådstiden kommer att beaktas och i relevanta delar inarbetas i MKB:n. 21

5.3 TIDPLAN Målet är att Stena ska lämna in en ansökan om miljötillstånd för byggnation av en vindpark inom projektområdet vid årsskiftet 2014/2015. Ansökan ges in till miljöprövningsdelegationen i Dalarnas län. Under 2014 kommer fågel, natur- och kulturutredningar att genomföras inom området för att ytterligare utreda områdets förutsättningar. Eventuell anpassning av det aktuella projektområdet samt utformningen av vindparken kommer bl.a. att göras mot bakgrund av resultatet av aktuella utredningar. Likaså kommer resultatet av aktuella utredningar att utgöra underlag för kommande MKB som utgör en del av ansökningshandlingarna. Byggnationen av aktuell vindpark bedöms kunna påbörjas tidigast år 2016. 22

6 REFERENSER 6.1 TRYCKT MATERIAL Boverket, 2009a: Vindkraft och landskap att analysera förutsättningar och utforma anläggningar Boverket, 2009b: vindkrafthandboken. Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnäravattenområden. Naturvårdsverket, 2010: Ljud från vindkraftverk. Reviderad utgåva av rapport 6251. Koncept 20 april 2010 Naturvårdsverket, 1978, 1983: Naturvårdsverkets allmänna råd 1978:5 rev. 1983, anger riktvärden för externt industribuller Länsstyrelsen Dalarnas län, Beslut naturvårdsområdet Malingsbo-Kloten: 1981-11-16 Smedjebackens kommun, tillägg till översiktsplanen antagen 2012-02-20 Smedjebackens kommun, översiktsplan 2003 Ljusnarsbergs kommun, översiktsplan 2002 6.1 WEBBPLATSER Riksantikvarieämbetets databas FMIS: www.fmis.raa.se maj 2014 Skogsstyrelsens karttjänst skogens pärlor: www.skogsstyrelsen.se maj 2014 Länsstyrelsens gis-tjäns: www.lstgis.se maj 2014 Vindkraftbranschens webbplats, 2014 23