Nämndkontor Kultur A.Magnusson. UNG 09 Ekerö kommun

Nämndkontor Kultur A.Magnusson UNG 09 Ekerö kommun 1

Sammanfattning 3 Inledning.4 Genomförande.. 4 Bakgrund 5 Undersökningens resultat.5 Inflytande och delaktighet.5 Känner man till formerna för inflytande och delaktighet?..6 Anser man det vara viktigt att former för inflytande och delaktighet finns?..6 Vill man utöva inflytande?..6 Hur uttrycker unga sina politiska ståndpunkter?.7 Hur intresserad är unga av samhällsfrågor?...7 Får man utöva inflytande?...8 Hur många är medlemmar i en förening?....9 Rasism och främlingsfientlighet? 8 Fritid...8 Vad gör unga på sin fritid?..8 Kan man utöva sina intressen i kommunen?...9 Vilka är de vanligaste mötesplatserna?...9 Vad saknar man? 10 Analys 10 Inflytande och delaktighet 10 Fritid..12 Slutsatser om fortsatt arbete..14 2

Sammanfattning Följande studie är en uppföljning av de ungdomspolitiska målen; Ungdomar har verklig möjlighet till inflytande och delaktighet samt ungdomar har möjlighet till en aktiv fritid som antogs i Ekerö kommun 2005. Som ett led i arbetet med att skapa former för inflytande och delaktighet har kommunen skapat nya former för inflytande och delaktighet för ungdomar, vilka är ekonomiskt stöd till ungas egna initiativ samt Aktivitetsbyrå med en ungdomscoach som stöttar ungdomarna att själva arrangera och genomföra. Dessutom finns former för inflytande i skolorna i form av elevråd. Svaren visar att det är en relativt liten grupp av ungdomarna som känner till vilka möjligheter till delaktighet och inflytande de har i kommunen. En stor majoritet av ungdomarna anser dock att det är viktigt att dessa stödformer finns, även om man själv inte använder dem. Det är ca en femtedel av ungdomarna som själv vill arrangera aktiviteter genom Aktivitetsbyrån. Det är fler i gymnasieåldern är i grundskolan. Många ungdomar vill påverka frågor som är viktiga för ungdomar. Det är däremot en betydligt större grupp som vill påverka, än de som vill träffa politiker för att på den vägen påverka. En svaghet i möjligheten till inflytande är att många unga inte vet hur de ska göra, eller tycker att de har små möjligheter att föra fram sina åsikter till politiker. Det är fler äldre ungdomar som anser att politiker påverkar något i deras vardag, än i den yngre gruppen. Många ungdomar i grundskolan anser att de får vara med och påverka skolfrågor i liten utsträckning. Frågor där viljan att påverka är stor och tillåtelsen är liten är t ex schemaläggning, prov och läxor. Majoriteten av ungdomarna i grundskolan anser inte att elevrådet tar upp frågor som är viktiga för dem. Många ungdomar spenderar den mesta av fritiden genom att umgås med kompisar, antigen på webbforum eller möten. Flickorna träffar kompisarna i högre utsträckning och killarna umgås mer på webbforum. Det är betydligt vanligare att killar spelar dataspel än flickor. En slutsats att dra är alltså att killarna är mer datoraktiva. Det visar sig även genom att fler killar debatterar samhällsfrågor på nätet än flickor som istället manifesterar sina åsikter genom namninsamlingar och att bära pins. De vanligaste mötesplatserna för unga är; 1) hemmen, 2) ute, 3) på träningen, 4) på fritidsgården, vilket innebär att möten mellan unga i huvudsak sker utanför de offentliga mötesplatserna som föreningsliv och fritidsgårdar erbjuder. De flesta ungdomar har möjlighet att i någon mån utöva sina intressen i kommunen, antigen helt eller delvis. Det är fler yngre ungdomar som måste åka utanför kommunen för att delvis kunna utöva sina intressen. Det är vanligare att flickor måste lämna kommunen. Många ungdomar upphör att delta i någon organiserad fritidsverksamhet när de börjar gymnasiet. Det sker en kraftig ökning av killar som spelar i band i 3

gymnasieåldern. Denna ökning finns inte bland tjejerna. Eventuellt kan en förklaring till detta vara att tjejer saknar förebilder i andra tjejer som spelar i band. De vanligaste önskemålen på fritidsaktiviteter är i följande ordning; bad med motion och friskvård, caféer, idrottshallar, allaktivitetshus, dans-, drama- och musikmöjligheter. Det finns inga skillnader mellan könen eller åldersgrupperna. Inledning Hösten 2008 och i början av 2009 genomfördes en webbaserad undersökning för att ta reda på hur ungdomar anser det är att bo i Ekerö kommun. Syftet med undersökningen är att vara en del av uppföljningen av de ungdomspolitiska målen, samt få kunskaper om vilka möjligheter, attityder och intressen som unga i Ekerö kommun har i förhållande till några särskilda områden. Ungdomar inte har rösträtt, men däremot rättigheter att göra sin röst hörd och uttrycka behov och önskemål. Undersökningen syftar även till att samla ungas åsikter. Undersökningen täcker två huvudområden, vilka är; Inflytande och delaktighet och Fritid. Utifrån dessa huvudområden har en rad olika frågor formulerats. Många av frågorna är hämtade från Ungdomsstyrelsens nationella undersökning Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Även specifika frågor som rör enbart Ekerö kommun har tagits med. Genomförande Samtliga ungdomar i åldern 16-20 år, som är folkbokförda i kommunen fick ett brev skickat till sig under hösten 2008, där de ombads gå in på en webbadress och besvara en enkät. Samtliga skolor med skolår 6-9 ombads låta sina elever besvara enkäten på skoltid som en del i sin SO undervisning. Att låta gymnasieeleverna besvara enkäten på skoltid hade varit att föredra, men då kommunens gymnasieelever finns fördelade på 75 gymnasieskolor ansågs det inte möjligt. För att göra enkäten intressant att besvara fanns möjligheten att vinna en mediaspelare. En svaghet i undersökningen är att av den yngre gruppen elever har endast elever som går i skolor i kommunen deltagit. Anledningen till detta upplägg var att tilltron till skolornas möjlighet och vilja till deltagande var högre, än vad som visade sig i praktiken, vilket resulterade i en lägre svarsfrekvens än förväntats. Svarsfrekvens uppgick till totalt 535 personer. Det motsvarar 38 % av gruppen 13-16 åringar och 18 % av gruppen 17-20 åringar. Det största bortfallet finns i den äldre gruppen. Även om svaren från de äldre ungdomarna inte kan generaliseras till att gälla hela den gruppen så visar svaren ändå vad denna specifika grupp svarat. Det innebär att vi har statistik som är mer generaliserbar på den yngre gruppen än den äldre. På en del av frågorna finns möjlighet att göra jämförelser med andra kommuner som genomfört Ungdomsstyrelsens LUPP undersökning (Lokal uppföljning av ungdomspolitik). Dessa frågor är markerade med en stjärna. I jämförelser med övriga kommuner som genomfört LUPP - undersökningen har Ekerö kommuns ungdomar i åldern 17-20 år, i betydligt högre utsträckning svarat att de är 4

intresserade av samhällsfrågor. Det kan indikera att det är kommunens samhällsintresserade 17-20 åringar som valt att besvara enkäten. Dock finns ytterligare två bortfallsfaktorer att ta hänsyn till. De flesta svaren i gruppen 13-16 år kommer från elever i årskurs 8, vilket gör att slutsatserna som dras måste beaktas med hänsyn till det. De flesta av de svarande är elever från Tappströmsskolan. Svaren utgörs till största delen av unga bosatta framförallt i Ekerö tätort och därefter Stenhamra, vilket är naturligt då flest unga är bosatta där. Det påverkar dock resultaten, framförallt svaren om möjlighet att utöva sina intressen i kommunen. Svaren har eventuellt sett annorlunda ut om fler från Adelsö, Munsö och Färingsö svarat. Inför kommande års undersökningar ska andra sätt att få unga svara på enkäten prövas. Ett sätt är att använda ungdomsforum på Internet som arena för undersökning. Bakgrund 2005 antog Kommunfullmäktige i Ekerö kommun de ungdomspolitiska målen. Målen ska vara vägledande i det ungdomspolitiska arbetet i kommunen. Målen är; 1) Unga har verklig möjlighet till inflytande och delaktighet, 2) Ungdomar har rätt att leva i en miljö som främjar hälsan, 3) Ungdomar har insikter om och omfattas av demokratiska värderingar, 4) Ungdomar har möjlighet till en aktiv fritid. För att nå dessa mål har en rad olika verksamheter och aktiviteter inrättats. Undersökningens resultat Inflytande och delaktighet Inflytande och delaktighet brukar framhållas som två av de mest grundläggande förutsättningarna för både demokrati och välmående. Barnkonventionen understryker vikten av barn och ungas möjlighet till inflytande och delaktighet i ett samhälle. Ungdomar under 18 år har inte möjlighet till politiskt deltagande genom sin rösträtt. Däremot har de möjlighet till medborgerligt deltagande genom att vara delaktig i en förening, någon organisation i det civila samhället eller på annat sätt direkt påverka sin vardag och miljö, t ex genom att arrangera aktiviteter för sig själv och andra. Ekerö kommun har konkretiserat ungas möjlighet till inflytande och delaktighet genom olika ekonomiska stödmöjligheter till ungas egna initiativ samt inrättat en Aktivitetsbyrå, med personligt stöd till ungdomar som vill genomföra fritidsaktiviteter och arrangemang. Samtliga grundskolor har även elevråd. Det finns även en ungdomspolitisk arbetsgrupp bestående av politiker från beställarnämnderna med uppgift att vara en kontaktlänk mellan politiker och ungdomar. Föreningsaktivitet har många fördelar både för individen och för samhället i stort. På individnivå brukar det framhållas att föreningsaktivitet ger möjligheter till identitetsskapande, informellt lärande, skapa förståelse för andra och möjligheter till inflytande och delaktighet. 5

Den svenska demokratin har rötter i föreningslivet och föreningslivet utgör fortfarande en bas för demokratins funktion. Föreningslivet utvecklar särskilda förutsättningar för den representativa demokratin genom att vänja och träna väljarna vid att gemensamt värdera, argumentera och fatta beslut. De organiserar också en mångfald av politiska, ekonomiska och sociala intressen. Det finns alltså många viktiga aspekter med ett utbrett föreningsliv i ett samhälle. Så svarade ungdomarna Känner man till formerna för inflytande och delaktighe? Det är en relativt liten grupp ungdomar som känner till kommunens stödformer för ungas inflytande och delaktighet, vilka är Aktivitetsbyrån med ungdoms coachen och ekonomiskt stöd till aktiviteter. Det var dock fler som kände till det ekonomiska stödet (33 %) än ungdomscoachen (18 %). Det är även fler i den yngre ungdomsgruppen som kände till båda formerna av stöd. Nästan samtliga ungdomar (97 %) i den yngre gruppen känner till att skolan har ett elevråd. (Frågan ställdes inte till gymnasieeleverna). Däremot vet inte eller anser inte majoriteten av ungdomarna att elevrådet tar upp frågor som är viktiga för dem (65 %). En stor grupp ungdomar (44 %) känner inte till vilka möjligheter de har att föra fram sina åsikter till politikerna. 38 % anser att de inte har några, eller tycker sig ha små möjligheter. En mindre grupp unga (18 %) anser att de har mycket eller ganska stora möjligheter att för fram sina åsikter till politiker. Det är däremot fler i den yngre gruppen som anser sig ha ganska eller mycket stora möjligheter (22 %) i jämförelse med den äldre (12 %). Anser man det vara viktigt att former för inflytande och delaktighet finns? Även om många inte kände till ungdomscoachen och det ekonomiska stödet för fritidsaktiviteter så anser en stor majoritet (90 %) av ungdomarna att det är viktigt att dessa stödformer finns. Det finns även ett stort stöd bland unga för att unga och politiker och tjänstemän möts. 74 % av alla svarande ansåg det vara mycket eller ganska viktigt att unga och politiker möts. Däremot är det inte lika många som själv kan tänka sig delta på sådana möten. I jämförelse med andra kommuner som deltagit i LUPP- undersökningen anser unga i Ekerö kommun i högre utsträckning att det är viktigt att unga och beslutsfattare möts. Vill man utöva inflytande? Det är fler ungdomar i gymnasieåldern (25 %) som vill utöva inflytande och delaktighet genom att själva arrangera egna aktiviteter än i grundskolan (17 %). 6

De flesta ungdomarna (40 %) vill påverka frågor som är viktiga för ungdomar i kommunen. Övriga 39 % vet inte om de vill, och 20 % vill inte påverka. Det är fler i den äldre gruppen (45 %) som vill påverka ungdomsfrågor än i den yngre (36 %). De som inte vill påverka har angett som skäl att man inte är intresserad (33 %), att man inte har tid (24 %), att man kan för lite om hur man gör för att påverka (19 %) och att man inte tror det spelar någon roll (14%). Det är fler i den äldre gruppen som inte har tid (34 %) i jämförelse med den yngre gruppen (24 %). Det är också fler i den äldre gruppen som svarat att de kan för lite om hur man påverkar (29 %) i jämförelse med den yngre gruppen (19 %). På frågan om man vill träffa politiker och tjänstemän för att diskutera ungdomsfrågor har 28 % svarat ja, 38 % har svarat att man inte vill och övriga 34 % vet inte. Det är ungefär lika stor andel (26 %) unga i den yngre som i den äldre gruppen (29 %) som vill träffa politiker. Ungdomarna hade även möjlighet att lämna sina kontaktuppgifter för att bli kallade till ett eventuellt möte med tjänstemän och politiker. I den äldre gruppen lämnade ca 15 % sina uppgifter och i den yngre gruppen 7 %, vilket motsvarar totalt 55 stycken ungdomar (38 st i den äldre gruppen och 17 st i den yngre). I jämförelse med kommuner som genomfört LUPP så är det i övriga riket ca 32 % av den äldre ungdomsgruppen som vill träffa beslutsfattare och 29 % i den yngre gruppen. Det innebär att det är en något mindre andel Ekeröungdomar som vill träffa politiker och tjänstemän än i övriga riket. Hur uttrycker unga sina politiska ståndpunkter? Det vanligaste sättet för unga att uttrycka eller arbeta för en förändring är att skriva på en namninsamling (52 %). Det näst vanligaste är att bära en pin (20 %) som uttrycker en åsikt och det tredje vanligaste sättet är att debattera och dela information på Internet (15 %). Däremot är det färre ungdomar som tagit kontakt med en politiker (10 %) men 25 % kan tänka sig att göra det. Det är betydligt fler i den äldre gruppen som tagit kontakt och kan tänka sig att göra det. Det finns inga skillnader mellan åldersgrupperna. Däremot så är det fler tjejer som skrivit på namnlistor och burit pins. Killarna är mer aktiva på Internet. Få har varit medlemmar i ett politiskt parti (5 %). Däremot är det fler som kan tänka sig vara det (15 %). Det är betydligt fler i den äldre gruppen (20 %) som kan tänka sig vara medlem i ett politiskt parti i jämförelse med 7 % i den yngre gruppen. Det finns inga könsskillnader. Hur intresserad är unga av samhällsfrågor? Det är totalt ca 55 % av Ekerö kommuns ungdomar som är mycket eller ganska intresserad av samhällsfrågor. I den äldre gruppen är det hela 72 % av de svarande som uppgett att de är mycket eller ganska intresserad av samhällsfrågor. I den yngre gruppen är motsvarande siffra 38 %. 7

I jämförelse med andra kommuner som genomfört LUPP undersökningen så är det en betydligt högre andel ungdomar i Ekerö kommun som är mycket eller ganska intresserad av samhällsfrågor. Får man utöva inflytande? Svaren visar att en stor majoritet av grundskoleleverna anser sig få vara med och bestämma i ganska eller mycket liten omfattning. De områden där skillnaden mellan önskan och tillåtelsen att påverka är störst är proven, schemat och läxorna. Det är skolverksamhet som påverkar ungdomarnas liv utanför skolan. I jämförelse med kommuner som genomfört LUPP undersökningen följer Ekerö kommuns ungdomar samma svarsmönster när det gäller inflytande i skolan. Rasism och främlingsfientlighet 47 % av alla 13-20 åringar som svarat anser sig ha märkt av rasism eller främlingsfientlighet väldigt eller ganska mycket. 52 % anser sig ha märkt rasism eller främlingsfientlighet ganska eller väldigt lite. Ungdomsgruppen är polariserad i frågan. Den polariseringen märks tydligt mellan unga bosatta i Ekerö och Färingsö. Det är dubbelt så många bosatta i Färingsö som anser sig ha märkt rasism och främlingsfientlighet väldigt eller ganska mycket (80%) i jämförelse med Ekerö (39%). Fritid Fritiden har många olika betydelser. Den kan ge människor möjlighet till olika aktiviteter som kan ge värdefulla erfarenheter och upplevelser. Fritidsaktiviteter har också en särskild betydelse för människor eftersom den sker utifrån egna val, till skillnad från arbete och skola. En aktiv fritid kan även ha en funktion som ger positiva effekter på andra områden i livet, som hälsa, integration, delaktighet och jämställdhet. I kommunens ungdomspolitiska mål understryks vikten av fortsatt breddning av möjligheter till fritidsaktiviteter för ungdomar. Vad gör unga på sin fritid? Det vanligaste sättet att spendera sin oorganiserade fritid på är 1) umgås med kompisar (antigen via nätet eller i möten), 2) lyssna på musik, 3) tittar på tv, 4) spela dataspel, 5) läser böcker/tidningar, 6) motionerar (utan klubb). Flickorna träffar kompisarna i betydligt högre utsträckning (87 %) i jämförelse med pojkarna (64 %). Flickorna lyssnar också i högre utsträckning på musik (78 %) i jämförelse med killarna (64 %). Tjejerna läser böcker och tidningar i högre utsträckning (31 %) i jämförelse med killarna (23 %). Det är å andra sidan vanligare att killarna chattar med kompisar (61 %) i jämförelse med tjejerna (46 %). Den största könsskillnaden när det gäller spontana och oorganiserade fritidssysselsättningar är dataspelandet. 69 % av killarna spelar dataspel mot 17 % av tjejerna. Andra könsskillnader som framkommet är bland de som spelar musikinstrument eller sjunger. Det sker en kraftig ökning av killar som själva spelar musik eller sjunger från grundskolan (14 %) till gymnasieåldern (25 %). Denna kraftiga ökning finns inte bland flickorna, 12 % av flickorna i grundskolan spelar musik mot 15 % i gymnasieåldern. 8

Av ungdomarna i åldern 13-16 år har 44 % besökt fritidsgården minst en gång den senaste månaden (frågan ställdes inte till den äldre gruppen). En grupp på 20 % är frekventa gårdsbesökare med 6 besök eller mer under den senaste månaden. Hur många är medlemmar i en förening? 52 % av alla 13-20 åringar som svarat är medlem i någon slags förening, i eller utanför Ekerö kommun. 42 % av alla som svarat är medlemmar i en förening i Ekerö. 16 % är medlem i någon annan förening och övriga 42 % är inte medlem i någon förening alls. Det är fler ungdomar i den yngre gruppen som är föreningsmedlemmar (68 %) än i den äldre gruppen (48 %). Detta gäller även för medlemskap i Ekeröförningar där 46 % av den yngre gruppen är medlem i en sådan förening och 37 % av den äldre gruppen. I en undersökning från SCB 2005, utförd på uppdrag av Stockholm stad framgår att 52 % av eleverna i ålder 13-16 år i Stockholm är föreningsaktiva och 46 % i åldrarna 17-20 år. Kan man utöva sina intressen i kommunen? Man kan säga att ca 70 % av de som svarat har möjlighet att utöva sina intressen i kommunen, helt (36 %) eller delvis (36 %). Det finns däremot påtagliga könsskillnader. 41 % av pojkarna kan helt utöva sina intressen i kommunen i jämförelse med 32 % av flickorna. De intressen som flickor och pojkar uppgett att de måste lämna kommunen för att kunna utöva är framförallt simning. Det finns också påtagliga skillnader mellan åldersgrupperna. Av de äldre ungdomarna har 40 % helt möjlighet att utöva sina intressen i kommunen och 33 % av de yngre. De allra flesta ungdomar som inte kan utöva sina intressen i kommunen skulle göra det om möjlighet fanns. Däremot finns det även en grupp som ändå skulle välja att utöva sitt intresse utanför kommunen om möjlighet fanns. Den gruppen är större bland gymnasieelever. Vilka är de vanligaste mötesplatserna? De vanligaste mötesplatserna är hemma (59 %), ute (53 %), på nätet (52 %) eller på träningen (33 %) och fritidsgården (21 %). Killarna träffar sina vänner hemma (65 %) i högre utsträckning än flickorna (53 %). Killarna har även uppgett att de träffar sina kompisar på träningen (44 %) i högre utsträckning än tjejerna (22 %). Flickorna å andra sidan har uppgett att de träffar sina kompisar på fritidsgården i högre utsträckning (30 %) mot killarna (10%). I jämförelser med andra kommuner som gjort LUPP undersökningen framkommer att mönstret för mötesplatserna ser lika ut i dessa kommuner. 9

Vad saknar man? De vanligaste önskemålen i den yngre gruppen på fritidsaktiviteter är i följande ordning; bad med motion och friskvård (65 %), caféer (47 %), idrottshallar (43 %), Fritidsgårdar och allaktivitetshus (32 %), möjlighet att utöva drama, dans och musik (23 %). Det finns inga skillnader i prioriteringsordningen mellan åldersgrupperna. Analys Inflytande och delaktighet Att många unga inte kände till Aktivitetsbyrån och Ungdomscoachen är inte konstigt med tanke på att verksamheten endast funnits i några månader när undersökningen genomfördes. Men detta visar på vikten av att marknadsföra Aktivitetsbyrån. Betydligt fler kände till de ekonomiska stödformerna till egna initiativ. Det visar att det tar en viss tid för olika verksamheter att bli kända och även utnyttjade. Skolorna i kommunen fungerar som informationsspridare om dessa verksamheter till sina elever. Likaså finns information om verksamheten på fritidsgårdarna. Vikten av ett nära samarbete med skolor, fritidsgårdar och Kulturskolan blir tydlig för att realisera och nå ut till fler ungdomar i inflytande och delaktighetsarbetet. En stor brist i inflytandearbetet som blivit tydlig är att en stor del av grundskolans elever inte anser att elevrådet tar upp frågor som är viktiga för dem, vilket är elevrådens roll. Elevråden är också en träning i demokratiska beslutsformer och en möjlighet för eleverna att organisera sig och utnyttja sina rättigheter men även att bli införstådda i sina skyldigheter. Det är tydligt att det finns en okunskap i hur man får elevråden att fungera som det är tänkt. För att detta ska fungera behöver det klargöras vilka beslut och frågor som kan överlämnas åt eleverna och vilka frågor / beslut eleverna kan vara delaktiga i och vilka frågor och beslut vuxna / skolledning måste ansvara över. Samma princip måste gälla när eller om unga inbjuds att vara delaktig i den kommunala beslutsprocessen. Resultaten visar att elever i åldern 13-16 år anser sig ha små möjligheter att påverka frågor i skolan som är viktiga för dem, som prov, läxor och scheman. Från senaste drogvaneundersökningen 2008 framgår att den psykiska ohälsan har ökat bland flickorna i Ekerö kommuns skolor. Det är väl känt att stress är en faktor som bidrar till psykisk ohälsa. En känd stressreducerande faktor är möjligheten att påverka sin situation. Möjligheten till elevinflytande är lågt i grundskolorna enligt eleverna. Drogvaneundersökningen 2008 visade samma resultat. Det behöver tydliggöras hur ungas inflytande och delaktighet kan kombineras med skolans krav på att uppnå mål samt organisera undervisningen för elever och personal De flesta unga känner inte till vilka möjligheter de har att föra fram sina åsikter till politikerna vilket också visar på en demokratisk svaghet. Det finns även en grupp unga som väljer att inte påverka ungdomsfrågor eftersom de inte vet hur man gör. Detta visar tydligt på vikten av att öka kunskapen inom detta område. Det innebär 10

också att det finns en utvecklingspotential i ungdomsgruppen bland de som vill påverka ungdomsfrågor. Studien visar att ungas samhällsengagemang och intresse för samhällsfrågor ökar i de senare tonåren. I de tidiga tonåren upptar puberteten och kompisrelationer mycket fokus. Detta bör man även ta hänsyn till i utformandet av inflytandeformer (utöver elevråden) för unga genom att lägga mer krut på den äldre gruppen. Det samma kommer till uttryck i viljan att själv arrangera aktiviteter. Där fler gymnasieungdomar vill arrangera själva. De områden som grundskoleelever önskade få inflytande över är de områden där de har minst möjlighet att påverka (läxor, prov och scheman). Intressant är att andelen unga som vill påverka ungdomsfrågor i kommunen är betydligt större än den grupp som vill träffa politiker och tjänstemän för att på det viset påverka. Möjligtvis lockar inte den demokratiska / byråkratiska beslutsformen en stor grupp ungdomar. Tonårsperioden utmärks av ombytlighet, man provar olika roller och vägar, där frågor att engagera sig i varierar. Innan en fråga har hunnit igenom den lokaldemokratiska beslutsprocessen och blivit genomförd i praktiken kan frågan ha förlorat intresse hos de unga som driver den. Det är tydligt att ungdomar behöver andra former än den traditionellt kommunalpolitiska för att vilja / kunna påverka. Däremot finns en grupp unga som vill träffa politiker / tjänstemän för att påverka och resultaten visar även att 20 % av den äldre ungdomsgruppen kan tänka sig vara medlem i ett parti. Detta borde indikera på att det finns ett medlemsunderlag till ungdomsförbund i kommunen eller potential till ett ungdomsråd. Ungas vanligaste sätt att påverka eller arbeta för en förändring är namnlistor, bära pins och debattera på Internet. I stödet som Ungdomscoachen ger ingår även att skapa förståelse bland ungdomarna för hur kommunala beslut fattas och vilka rättigheter och skyldigheter en samhällsmedborgare har. Upplägget är sådant att ungdomarna själva måste ta ansvar för det som ska göras, redovisa ekonomi och hur de har tänkt genomföra allt praktiskt. Aktivitetsbyrån spelar en viktig roll för ungas möjlighet till inflytande inte bara genom att de får möjlighet att genomföra arrangemang och aktiviteter. Aktivitetsbyrån är även en ingång för kommunen till den äldre ungdomsgruppen som tidigare saknats. Verksamheten ger kommunen möjlighet att knyta upp en ungdomsgrupp till sig som även kan utvecklas till att fungera som referensgrupp i olika frågor. En utmaning är att generationsanpassa vägarna till inflytande och delaktighet genom att utnyttja webben och den digitala världen i högre utsträckning än vad som idag görs. Dubbelt så många ungdomar från Färingsö har svarat att de i hög grad har märkt av rasism i jämförelse med Ekerö. Eventuellt förekommer rasistiska uttryck och tendenser i högre utsträckning i Färingsö. Ytterligare en faktor som kan ha påverkat svaren i denna riktning är att det under ett antal år pågått ett arbete mot 11

främlingsfientlighet i Stenhamra, dels i regi av Uppgårdsskolan men även i regi av ungdomsföreningen Ungdomar mot rasism. Detta kan ha ökat medvetenheten och uppmärksamheten kring problemet i Stenharma, vilket inte skett i Ekerö tätort i samma utsträckning. Fritid Den största delen av ungas fritid spenderas tillsammans med kompisar, vilket är naturligt under tonårsperioden. En stor del av tiden spenderas åt att sitta vid datorn, lyssna på musik, titta på tv eller spela dataspel. Det är tydligt att ungdomar är stora mediakonsumenter. Media är en tydlig påverkanskraft för ungdomsgruppen. Som en sådan blir media även en normförmedlare. Ekerö kommun har en hög andel föreningsaktiva ungdomar, vilket är speciellt tydligt i åldersgruppen 13-16 år. I jämförelse med Stockholm så har Ekerö en betydligt högre andel föreningsaktiva ungdomar i denna ålder. En förklaring till detta kan vara den relativt knappa tillgången till nöjen som bio, shopping, museum eller andra mötesplatser som konkurrera med föreningsverksamhet. Den höga andelen föreningsaktiva ungdomar är en viktig skyddsfaktor för utanförskap. Däremot har Ekerö inte högre föreningsaktivitet än Stockholm bland gymnasieeleverna. Det framkommer i undersökningen att många ungdomar upphör med föreningsaktivitet under gymnasietiden, vilket inte skiljer sig ifrån nationella undersökningar gjorda på området. Det finns flera tänkbara förklaringar till detta. En är att skolan kräver mer tid under gymnasietiden, en annan att det är en naturlig period i ungas liv att frigöra sig från invanda mönster och testa nya saker samt att behovet av frihet ökar under tonårsperioden. Ofta saknas det möjligheter att idrotta inom föreningslivet på en lägre nivå i de högre åldrarna vilket kan tilltala de unga som inte vill satsa helhjärtat på sin idrott. Det finns ofta inte heller möjligheter för ungdomar att börja idrotta efter en viss ålder. I Ekerö kommun har föreningarna framförallt svårigheter att expandera sin verksamhet då anläggningar och lokaler saknas. Ytterligare en förklaring är att unga som regel är föreningsaktiva i ca 6 år (U. Blomdahl). Börjar man tidigt så slutar man tidigt. I dag börjar många barn idrotta före 6 års ålder vilket gör att de också slutar runt 12 års ålder. Det talas om att idrotten barnifieras. Resultaten från denna undersökning visar att det är fler flickor som besöker fritidsgården generellt samt fler flickor som utgör de mest frekventa gårdsbesökarna. Detta resultat skiljer sig från annan statistik som finns kring gårdsbesökare i kommunen. Fritidsgårdarnas egen statistik visar att det är övervägande pojkar som generellt sett besöker gården samt utgör den frekventa gruppen gårdsbesökare. Likaså i den senaste drogvaneundersökningen från våren 2008 visade att det är betydligt fler pojkar som är gårdsbesökare. En bortfallsanalys av de svarande visar att det är flest elever från Tappströmskolan som svarat och färre från Träkvista och Ekebyhovskolan. Enligt fritidsgården i Träkvista går deras besökare huvudsakligen i Träkvista och Ekebyhovsskolan. Det innebär att svaren på frågan förmodligen fördelat sig annorlunda och bli mer rättvisande om fler elever från dessa skolor deltagit i undersökningen. Utgångspunkten är att fritidsgårdsbesökarna generellt utgörs av pojkar i högre utsträckning än flickor. 12

Mötesplatser När det gäller mötesplatser så framkommer att den vanligaste platsen att träffa sina vänner är i hemmiljö, (även möten på näten är inkluderade). Därefter är den vanligaste platsen ute. Det innebär att mötena mellan unga, huvudsakligen sker utanför de offentliga mötesplatserna som föreningsliv och fritidsgård erbjuder. Dessa utgör endast en liten del av mötesplatserna för unga. Av de två offentliga mötesplatserna är träningen den vanligaste, vilket förmodligen hänger samman med den höga andelen föreningsaktiva ungdomar. Därefter kommer fritidsgården. Det är samma andel (20 %) som uppgett att de besöker fritidsgården frekvent, som de som uppgett att fritidsgården är deras vanligaste mötesplats (21 %). Antagligen är det den frekventa gårdsbesökaren som angett att gården är den vanligaste mötesplatsen. Dessa resultat stärker uppfattningen att de frekventa gårdsbesökarna ofta inte har andra fritidsaktiviteter som erbjuder möjliga mötesplatser, vilket gör det angeläget att fritidsgården är mötesplatser med bra innehåll. Värt att uppmärksamma är att den näst vanligaste mötesplatsen för unga är ute, vilket troligtvis innebär i och runt centrum, på spontanidrottsplatser, skolgårdar, bensinmackar, badplatser och andra spontana samlingsställen. Samtidigt så är caféer det näst vanligaste som efterfrågas (efter badhus med friskvård). Det borde innebära att det finns ett stort besöksunderlag till ett café / aktivitetshus. Möjlighet till aktiv fritid En relativt stor grupp (70 %) av samtliga svarande har angett att de har möjlighet att utöva sina intressen i kommunen, helt eller delvis. Av dessa är det dock hälften (36 %) som måste lämna kommunen för att utöva något intresse. Det innebär att 36 % av ungdomarna helt tillfredsställs av det fritidsutbud som finns i kommunen. Resultaten visar att det är fler pojkar som helt kan utföra sina intressen i kommunen än flickor, vilket kan tyda på att pojkarna har större möjligheter att utöva sina intressen i kommunen. Svaren måste dock tolkas med försiktighet. Det är uppenbart att flera ungdomar har tolkat och svarat på frågan, inte utifrån hur de uppfattar det faktiska fritidsutbudet i kommunen, utan mer utifrån om det passar eller är möjligt för dem att delta. T ex har flera uppgett att de inte kan rida eller löpträna i kommunen. Eftersom de flesta svaranden bor i tätorterna borde inte avstånd till aktiviteterna utgöra en omöjlighet till att kunna delta. Däremot hade utbudet på fritidsaktiviteter eventuellt skattats lägre om fler från kommunens ytterområden svarat. Ekonomiska begränsningar kan självklart avgöra ifall man kan delta i vissa fritidsaktiviteter eller inte. Syftet med frågan var dock att få en uppfattning om fritidsutbudet i kommunen motsvarar ungas intressen och behov. Resultaten visar även att det är fler i den äldre gruppen som helt kan utöva sina intressen i kommunen än i den yngre. Förklaringen till detta kan vara att de yngre ungdomarna har fler intressen som de utövar och därför behöver åka utanför 13

kommunen för att utöva dem. Inte att utbudet bättre svarar mot den äldre gruppens behov och intressen. En påtaglig ökning finns bland killar som väljer att bilda egna band när de går på gymnasiet. Trots att svarsunderlaget bland gymnasieungdomar är relativt lågt finns det andra saker som kan tala för att det rör sig om en ökande trend. Ungdomsföreningen EFA har sedan ett par år genomfört livebandsspelningar i Träkvista fritidsgård där lokala band kunnat spela. Ungdomsföreningen Repet, driver sedan några år en replokal i Ekebyhovsskolan och Stenhamra fritidsgård. Kulturskolan har startat en verksamhet i Uppgårdsskolan som heter Öppen Scen där lokala band får möjlighet att visa upp sig för publik. Vid dessa tillfällen är det många som vill spela för publik. Sammantaget är det möjligt att dessa verksamheter bidragit till att skapat en bandkultur i kommunen. Däremot finns ingen påtaglig ökning av bandspelande flickor i gymnasiet. Två förklaringar till detta kan vara att de saknar förebilder i andra tjejband samt har ett större avstånd till tekniken som krävs. Slutsatser om fortsatt arbete Detta är den första undersökningen och deluppföljning av de ungdomspolitiska målen. Den visar på att det krävs fler insatser för att utveckla inflytande för unga. Inriktningen på kommunens fortsatta arbete med att öka ungas inflytande och delaktighet samt möjligheten till en aktiv fritid för ungdomar styrs delvis utifrån resultatet från denna undersökning. Andra källor för inriktningen på det fortsatt arbetet är; drogvaneundersökningen 2008, synpunkter och åsikter från andra fritidsaktörer (föreningsliv, kommunala och kommersiella aktörer) som varit i dialog med beställarkontoret, samt planen för ungas fritid och de ungdomspolitiska målen. Inflytande och delaktighet Ett intensifierat arbete för att utveckla former för ungas inflytande behöver göras där politikerna på ett tydligare sätt måste göras delaktiga. Ett sätt är att skapa möten mellan unga och politiker i dialogcaféer eller ungdomsråd. Ytterligare ett sätt är att skapa digitala former för ungas inflytande genom webbaserade forum. Då flera ungdomar inte vet hur man gör för att påverka och utöva inflytande behöver denna kompetens ökas hos unga. Detta kan göras genom workshops och seminarier. Sveriges ungdomsråd kan anlitas för att arbeta med frågan. Aktivitetsbyrån är för närvarande stommen i arbetet med ungas inflytande för ungdomar i åldern 17-20 år. Det är tydligt att många av den äldre gruppen inte kände till verksamheten. Aktivitetsbyrån behöver därför fortsätta att marknadsföras på forum där unga befinner sig och synas där unga är. 14

Inflytande i skolan är en eftersatt fråga i kommunen visar resultaten från undersökningen Ung -09 och Drogvaneundersökningen 2008. Ett konkret arbete med ungas inflytande påbörjas i skolorna under HT -09 genom ett kulturpedagogiskt arbete. En särskild metod för detta är under framarbete. Inflytandefrågan är även en fråga som påverkar elevhälsan och bör vara en del i det pågående PRISMA-arbetet. Fritid Att skapa fler mötesplatser för unga är ett uppdrag kulturkontoret har. Behovet av fysiska lokaler framträder som allt mer angeläget och akut för att kunna fortsätta utveckla verksamheter runt ungas inflytande och delaktighet samt ungas möjlighet till en aktiv fritid. En inriktning på arbetet är därför att driva på utvecklingen av ungdomslokaler. Det är fortsatt viktigt att skapa och intensifiera samverkan mellan alla fritidsaktörer som är aktiva i kommunen. Ett sådant arbete är påbörjat genom Aktivitetsbyråns samverkan med Studiefrämjandet, Studieförbundet vuxenskolan, ungdomsföreningar och andra föreningar. Samverkan mellan de kommunala fritidsaktörerna behöver även utvecklas och förstärkas. Ett sätt att intensifiera det är att konkret planera ett gemensamt projekt. Sommaren 2010 planeras ett Summercamp för kommunens ungdomar som ett samarbete mellan Fritidsgården, Kulturskolan och Aktivitetsbyrån. Flera satsningar har gjorts med att skapa möjligheter för band att dels repa, men även spela live. Det är en tydlig könsfördelning kring bandspelandet. För att även stimulera tjejer att spela i band och skapa förebilder för andra tjejer ska ett arbete runt detta utvecklas. 15