Procordia Foods satsning på SärNär Sex nya färsrätter under varumärket Liva Liva är ett nytt varumärke, där goda lösningar för speciella kostbehov samlas. Procordia Food har tagit fram sex färsrätter till skolbarn med någon form av överkänslighet mot gluten, laktos, mjölkprotein, sojaprotein och äggprotein. De nya rätterna är: Pannbiff, Köttbullar, Tex Mex Biff, Hamburgare, Husmanshärpe och Krögarbiff. För mer detaljerad information om Liva, som ingrediensförteckning, näringsvärde, förpackningsstorlek och vikt, besök: www.liva.se. SärNär för särskilda näringsbehov De nya rätterna är märkta med SärNär som står för Särskilda Näringsbehov. SärNär är en kvalitetsstämpel som får användas på produkter som är godkända enligt Livsmedelsverkets regler. För att få skriva att ett livsmedel är SärNär måste man få ett tillstånd från Livsmedelsverket som intygar: - Att hela produktionen är anpassad efter mycket hårda regler - Att personalen är utbildad - Att samtliga ingredienser är helt fria från allergenet i fråga - Att kontroller genomförs regelbundet Ny produktionsanläggning för SärNär Spårämnen av gluten, laktos, mjölkprotein, sojaprotein och äggprotein kan för en födoämnesöverkänslig vara tillräckligt för att få en reaktion. Produktionsanläggningen har ett slutet system för att säkerställa att inga av de aktuella allergenerna ska finnas i maten, detta innebär konkret: Särskild produktionslinje - Produktionslinjen används endast för dessa produkter. Ett slutet system - Hela produktionslinjen allt från kryddrum, råvaruintag, blandning, formning, stekning, infrysning och packning av SärNär-produkterna sker i ett separat system. Även ventilationen omfattas. Utbildning - Den personal som ska arbeta med produkterna har fått särskild utbildning. Det är ett särskilt team som arbetar vid denna linje. Procordia Food kan idag garantera att Livas färsprodukter är garanterat fria från gluten, laktos, mjölkprotein, sojaprotein och äggprotein. Procordia Food har tidigare tillverkat så kallade minusprodukter för allergiska barn, men dessa kunde inte garanteras vara helt fria från spårämnen. De nya rätterna är garanterat fria från de aktuella allergenerna. Hur hantera skolmaten i köket? Procordia Food kan garantera att hanteringen fram till leverans är fri från gluten, laktos, mjölkprotein, sojaprotein och äggprotein. När specialkosten väl är i skolköken måste den hanteras med stor försiktighet för att undvika spårämnen. Detta ställer stora krav på verksamheten. Astma- och Allergiförbundet har, tillsammans med några kommuner, tagit fram ett material Tryggare Måltider, för de som arbetar med barn och specialkost. Materialet innehåller tips för hur hanteringen av specialkost kan kvalitetssäkras med hänsyn till det enskilda kökets förutsättningar. Du kan läsa mer på www.astmaoallergiforbundet.se.
Om födoämnesallergi Nästan vart tredje skolbarn i Sverige har någon form av allergi. Allergi innebär att kroppens immunförsvar inte bara vill skydda sig mot sådant som är farligt för kroppen, utan också mot sådant som inte alls är farligt, t ex vissa födoämnen. När immunförsvaret inte fungerar som det ska, bildas antikroppar mot vissa ämnen och kroppen svarar med en allergisk reaktion som gör att du får en inflammation i t ex luftrören, näsan eller ögonen. I värsta fall kan du få en anafylaktisk chock, som är en livshotande allergisk reaktion. Födoämnesallergi är vanligast hos små barn. Nästan 20 procent av alla barn i 3-årsåldern reagerar mot mat. Men hos de flesta försvinner känsligheten redan i 6-årsåldern, för att i vissa fall komma tillbaka i tonåren, då man ser att födoämnesallergin ökar igen. Bland lite större barn och ungdomar har mellan 5-8 procent någon form av allergi mot mat. Men vissa studier visar att den siffran är ännu högre, uppåt 20 procent. Mörkertalet är stort, vilket beror på ibland ganska diffusa symptom. Det är skillnad på allergi och intolerans Allergi är immunologisk = immunförsvaret snedtänder på ett visst allergen. Du får en allergisk reaktion. Intolerans är icke-immunologisk = kroppen tolererar inte ett visst ämne och du får en icke-allergisk reaktion. Vanliga födoämnesintoleranser och allergier är: Glutenintolerans Den som är glutenintolerant lider av tarmsjukdomen Celiaki. Gluten är egentligen ett protein som finns i vete, korn, råg och havre. Glutenintolerans brukar komma när man slutar amma barnet för att börja med välling. Glutenintolerans är kronisk, vilket betyder att den inte försvinner i vuxen ålder som många andra allergier. Ett barn som inte tål gluten blir ofta gnälligt och kinkigt. Avföringen blir lös och kletig och den naturliga viktökningen uteblir. Gluten kan gömma sig i maten och finns bland annat i bulgur, couscous, mannagryn, vetegroddar och vetemjöl. Laktosintolerans Laktos är ett annat ord för mjölksocker, ämnet som ger mjölken dess söta smak. Mellan 3-5 % av alla svenskar är laktosintoleranta. Laktosintolerans beror på att man saknar ett enzym (laktas) som bryter ner laktos i tunntarmens slemhinna. Laktosen fortsätter istället ut i tjocktarmen där en jäsningsprocess startar. Gasbildning, vattentunn diarré och svåra magsmärtor. Många tål små mängder laktos, medan vissa är mer känsliga och reagerar även på laktosspår i kosten. Laktosintolerans och komjölksallergi är inte samma sak. Laktosintolerans är vanligare hos en del invandrargrupper, där mjölk inte ingår i basfödan.
Allergi mot mjölkprotein Det korrekta ordet för den här allergin är komjölksallergi och den visar sig ofta när ett spädbarn går över från bröstmjölk till komjölk. I de flesta fall går allergin över i 3-årsåldern, men i vissa fall dröjer det längre. Ett barn som är allergiskt mot mjölkprotein kan utveckla allergi mot andra livsmedel som ägg, fisk, skaldjur och jordnötter. Man bör därför undvika att ge dessa livsmedel när barnet är litet. Symptomen är mycket individuella. Eksem, utslag, astma, slöhet, trötthet, magbesvär och kräkningar är de mest vanliga. Även anafylaxi-akut allergisk chock förekommer. Det är viktigt att barnet får i sig kalcium och protein. Mjölken bör därför ersättas med mjölkfria produkter som tillgodoser behovet av kalcium och protein. Komjölk gömmer sig i många livsmedel, allt ifrån ost, mjukost och margarin till ströbröd, glass, keso och skorpsmulor. Allergi mot sojaprotein Sojabönan är en mycket proteinrik baljväxt som används mer och mer, t ex i bröd, korvar och kakor för att tillföra just protein. Soja används också i vegetariska rätter. Livsmedel som är släkt med soja är ärter, bönor, jordnötter, lakritsrot, linser och bockhornsklöver (som ofta ingår i curryblandningar). Allt från nässelutslag, eksem, mag- och tarmbesvär och andningssvårigheter till allergisk chock. Även dödsfall har inträffat på grund av förtäring av födoämnen som innehåller soja- eller jordnötsprotein. Sojaproteinet måste avlägsnas helt från livsmedel. Även spår av soja kan orsaka reaktioner. Om man är extremt känslig mot sojaprotein bör även sojalecitin undvikas. Allergi mot äggprotein Ägg innehåller protein, fett, vitaminer och mineraler. Det är den proteinrika äggvitan som kan orsaka reaktioner. Är du extremt känslig kan det räcka med att du andas in ångorna från ägg när någon lagar pannkakor. Rent näringsmässigt är det inga problem att hitta ersättare till ägg. Men ägg används ofta som bindemedel och konsistensgivare i matlagning och bakning och där är det inte så lätt att hitta ingredienser som gör samma jobb lika bra. Allt från eksem, klåda, diarré och kräkningar till svår andnöd och astma. Läsa innehållsförteckningen noga. Ägg kan finnas i många sammansatta ingredienser som t ex ströbröd. Importerad ost kan innehålla äggproteinet lysozom, som ungefär en tredjedel av alla äggallergiker reagerar på.
Sammanfattning av doktorsavhandling om barn och ungdomar med födoämnesöverkänslighet Birgitta Marklund har skrivit en doktorsavhandling vid Karolinska Institutet, institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle, sektionen Omvårdnad. Avhandlingen benämns: Upplevd allergi och överkänslighet särskilt födoämnesöverkänslighet och dess konsekvenser för barn ungdomar och deras familjer. Studien är gjord på skolbarn och skolungdomar i Tyresö kommun samt deras föräldrar, genom enkäter och kvalitativa intervjuer. Avhandlingen finns att ladda ner på: http://diss.kib.ki.se/2007/978-91-7357-281-1/ Sämre livskvalitet I avhandlingen kan man läsa att födoämnesöverkänslighet är ett hälsoproblem med stark psykosocial påverkan på individen. Det sociala livet påverkas negativt, vilket enligt dem själva utgör problematiken med att vara födoämnesöverkänslig. Sju av åtta födoämnesöverkänsliga uppgav i undersökningen att de hade sämre livskvalitet än normala barn. Hantering av specialkost diskriminerande I Birgitta Marklunds studie framkommer det att skoleleverna kan uppleva hanteringen av specialkosten i skolmatsalen som diskriminerande. Det finns säkerligen flera olika aspekter (praktiska, logistiska, hygien- och allergisäkerhetsaspekter) som måste tas hänsyn till när man organiserar serveringen av specialkost i skolmatsalen. Marklund skriver också i sin avhandling: Frågan är om man tagit hänsyn till att det kan upplevas negativt att behöva utmärka sig inför sina skolkamrater genom att hämta maten från ett annat ställe än de övriga. Känner sig som särskiljda Vid intervjuer med ungdomarna framkom det att de kände sig som särskiljda. De menade att födoämnesöverkänsligheten haft påverkan på deras personligheter och hur de uppfattade sig i relation till andra. De uttryckte att de var ledsna över att behöva avstå från viss mat och vissa sociala aktiviteter på grund av risker för födoämnesreaktioner. Nya situationer och platser skapade otrygghet. Ungdomarna uttryckte att de fann det jobbigt att hela tiden behöva hålla koll. De menade också att de många gånger möttes av okunskap och oförståelse särskilt från vuxna. Både ungdomar och föräldrar beskriver hur okunskap hos och oförståelse från omgivningen försvårar hanterandet av födoämnesöverkänslighet. Marklund skriver att det skulle kunna utgöra ett mindre problem om allmänheten blev mer medveten om allergi och överkänslighet. Kontaktuppgifter: Birgitta Marklund, PhD, mobil: 0733-34 91 41, e-post: birgitta.marklund@hik.se
Barn och ungdomar om hur det är att vara födoämnesöverkänslig i skolan Det har framkommit att barn och ungdomar med födoämnesöverkänslighet upplever servering av skolmat problematisk. Nedan kan man läsa citat från sajten ungdomar.se där ungdomar pratar och diskuterar fritt om hur det är att vara födoämnesöverkänslig. De ställer frågor till varandra och utbyter erfarenheter. Källa: www.ungdomar.se Anonym 1 Egentligen så fungerar det ganska bra för mig, förutom i skolan. Att som 7-åring få potatisbullar istället för pannkakor eller en isglass när alla andra äter bullar och kakor är inte så kul. Anonym 2 I grundskoleåldern var det allra jobbigast, all den där specialmaten. Visst kände man sig lite utanför. Det ställde till det lite socialt när man skulle käka ute med polarna, man känner sig som ett fån på något vänster när dom måste vänta på ens hårda hamburgare som ska tina osv. Anonym 3 Ibland tycker jag att det är pinsamt att t ex vänta på att brödet måste värmas upp i micron för att det är fruset. Att vänta på att få fråga mattanten om att jag ska ha specialkost, så måste andra i kön vänta bakom mig för att jag ska bli klar. Anonym 4 Skolan är helt okej hos mig, och när jag läser här förstår jag att den antagligen är jättebra! Jag får alltid i princip likadana hamburgerbröd, tårta (om man får det), flera olika sorters mjukt och hårt bröd mm. Det har aldrig hänt att dom har glömt på utflykt eller liknande. Men jag tycker att det är jättejobbigt. Men precis som någon sa så vet jag att om vi går och fikar kommer jag inte att kunna välja på så mycket, och jobbigast är det såklart när man umgås med folk som inte vet, nya pojkvänner, sommarjobb m.m.