Landsbygdsutveckling Skogsbruk på flera ben

LokalEko 2 2012 Strömsund, Åre, Krokoms och Östersunds kommuner Bergs, Härjedalens, Bräcke och Ragundas kommuner Norra och Södra Jämtlands distrikt Landsbygdsutveckling Skogsbruk på flera ben Foto: Zorbcenter Döviken Från lärare och grönsaksodlare till aktivitetsarrangör. En skogsbrukare som satt Döviken på kartan. Ett bra exempel på landsbygdsutveckling. Drivkraften är att hitta lösningar, givetvis för den egna försörjningen men också med en förhoppning om att bidra till utvecklingen av bygden. Att vara med och bryta den nedåtgående trendkurvan. Gott samarbete med grannar och föreningar är viktigt och att kunna se och ta vara på de resurser vi faktiskt har i östra Jämtland. Carl-Göran Söder köpte fastigheten av sina föräldrar i början av 1980-talet. Den produktiva arealen är drygt 130 hektar, så skogen i sig räcker inte för att leva på. Vintrarna har ägnats åt skogsarbete, men behovet fanns redan från början att komplettera med annat. Det har varit lite olika saker under åren, till exempel odling av biodynamiska grönsaker och hö. Han har också arbetat som lärare och handlat med bär. En framgångsfaktor är att hitta speciella aktiviteter, att vara lite unik och gärna först. Zorben en gigantisk boll som man klättrar in i och som sen rullar iväg, var Carl-Göran först i Sverige med. Sommaraktiviteterna gräsklippar- och traktorrace var inte heller vanliga när han började. Därutöver diverse företagsaktiviteter som nu utgör den största delen av företagandet. Förutom han själv så har han också en person anställd i företaget idag. Text: Åsa Roos Information från Skogsstyrelsen

Personal & adresser Strömsund Åre Krokom Östersund Om distriktet Norra delen av Jämtland omfattande de fyra kommunerna Åre, Krokom, Strömsund och Östersund är Norra Jämtlands distrikt. Distriktet är ett av 6 inom region Mitt. Skogsmark (ha): 1 272 000 ha Privata: 647 000 ha Övriga: 625 000 ha Krokom Forsbergs väg 2 Box 9 835 21 Krokom Tfn 0640-175 40 Fax 0640-627 08 Strömsund Storgatan 14 835 35 Strömsund Tfn 0670-64 84 50 Fax 0670-61 42 23 Järpen Strandvägen 1 830 05 Järpen Tfn 0647-66 55 70 Fax 0647-61 15 08 Östersund Infanterigatan 18 831 32 Östersund Tfn 063-19 45 70 Fax 063-51 22 38 Vi som jobbar på Norra Jämtlands distrikt Krokom Alf Pedersen Distriktschef 0640-175 44 Barbro Eriksson 0640-175 47 Agneta Jacobsson Administratör, Sjukskriven t.o.m. 15 maj 0640-175 49 Hans Karlsson 0640-175 42 Inger Sandström 0640-175 52 Anna Stefansson 0640-175 48 Jörgen Sundin 0640-175 45 Gunnar Tengström 0640-175 46 Strömsund Anders Griph 0670-64 84 55 Maja Ramström Projektledare LBP 090-15 83 37 Frederik Rosendahl 0670-64 84 52 Susanne Wiik 0670-64 84 58 Järpen Peter Newman 0647-66 55 72 Uno Nilsson 0647-66 55 73 Östersund Anna-Karin Mähler Distriktschef 063-19 45 80 Anna Möller Stf distriktschef 063-19 45 85 Per-Olov Ringnér 063-19 45 84 Henrik Wikström 063-19 45 86 Terese Olofsson 063-19 45 82 Svenstavik Om distriktet Södra Jämtlands distrikt kommunerna Ragunda, Bräcke, Berg och Härjedalen. Ungefär 52 % av skogsmarken ägs av privata skogsägare. I området finns flera sågverk och träindustrier som omsätter den fina råvaran från våra skogar. Skogsmark 1 355 000 ha Privata 712 000 ha Övriga 643 000 ha Hammarstrand Skalgränd 2A 840 70 Hammarstrand Tfn 0696-171 90 Fax 0696-557 03 Bräcke Hantverksgatan 18 840 60 Bräcke Tfn 0693-66 12 40 Fax 0693-66 18 27 Stenstavik Stationsvägen 7 Box 8 840 40 Stenstavik Tfn 0687-58 13 50 Fax 0687-514 32 Sveg Herrögatan 2 843 32 Sveg Tfn 0680-554 40 Fax 0680-107 35 Hammarstrand Sveg Bräcke Vi som jobbar på Södra Jämtlands distrikt Hammarstrand Anette Arvidsson Projektledare LBP 0696-171 95 Gullik Nilsson 0696-171 92 Åsa Roos Administratör 0696-171 93 Joakim Thor 0696-171 96 Bräcke Peter Lundgren 0693-66 12 45 Bo Magnusson 0693-66 12 44 Barbro Norberg 0693-66 12 42 Maria Strand 0693-66 12 43 Svenstavik Johan Agestam Distriktschef 0687-58 13 55 Lars Andersson 0687-58 13 54 Lars-Eric Ericsson 0687-58 13 58 Magnus Frimodig 0687-58 13 56 Lars Hammarfalk 0687-58 13 53 Rolf Ivarsson 072-230 74 40 Jessica Jonasson 0687-58 13 52 Sveg Lisa Classon 0680-554 45 Inger Hallgren 0680-554 46 Mats Fredriksson 0680-554 48 Anders Ryberg 0680-554 43 www.skogsstyrelsen.se Redaktör: Barbro Eriksson, Åsa Roos och Inger Hallgren Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand

Nya medarbetare Presentation av nya medarbetare på Norra Jämtland Anna-Karin Mähler Jag är född och uppvuxen på ett litet jordbruk utanför Sollefteå i Ångermanland. Har varit bosatt i Jämtland sedan år 2000. Nu bor jag sedan ett antal år i Rossbol en by ett par mil söder om Östersund. Har under årens lopp jobbat med en rad olika arbetsuppgifter på Skogsstyrelsen, nu senast har jag samordnat arbetet med våra nationella Landsbygdsprogramsprojekt. Min fritid tillbringar jag med min sambo och våra två barn. Det blir många utflykter ut i skog och mark, självklart står då korvgrillning på schemat. Blir det en stund över så sitter jag gärna ner med en god bok i knät. Nu ser jag fram emot att börja mitt nya jobb som distriktschef på Norra jämtlands distrikt. Susanne Wiik Jag heter Susanne Wiik och är sedan mars tillsvidareanställd hos Skogsstyrelsen, distrikt Norra Jämtland med placering i Strömsund. Här kommer jag att jobba som koordinator för LBP-programmet Skogens mångfald i region Mitt och Nord och resten av tiden med inventeringar på distriktet. Arbetsuppgifter som jag ser fram emot att få fördjupa mig i. Är uppväxt i Strömsund och flyttade 2005 till Umeå för studier på jägmästarprogrammet. Våren 2010 läste jag sista terminen och sedan dess har jag arbetat med naturvärdesinventeringar åt både Skogsstyrelsen och SCA. På min lediga tid tar jag gärna en springtur med min hund och nu längtar jag till sommarens fjällturer och fiske! Terese Olofsson Jag heter Terese Olofsson, är uppvuxen i Söderköping i Östergötland och har bott i Jämtland i drygt 10 år. Sedan 16 april är jag tillbaka på Skogsstyrelsen, distrikt Norra Jämtland som arkeolog. Jag är placerad i Östersund och kommer främst att arbeta med kvalitetssäkring av Skog och historia, men även med rådgivning och utbildning inom kulturmiljövårdsområdet. Kommer närmast från Jamtli, där jag jobbade som projektledare för ett Interregprojekt och har tidigare jobbat med Skog och Historia. På fritiden umgås jag med min man och mina döttrar, 2 och 5 år gamla. Mycket tid går nu åt till husrenovering, men när jag får tid åker jag gärna skidor, skridskor eller vandrar till fjälls.

Landsbygdsprogrammet Lycktorpet Lyckad temadag med variation Intresserade skogsägare och skogstjänstemän tittar på åtgärder gjorda för att lyfta kultur- och naturvärden. Tisdagen den 27 mars samlades intresserade från skogsbranschen, länsstyrelsen och privata markägare för en temadag inom Landsbygdsprojektet Skogens mångfald. Syftet med dagen var att tillsammans diskutera planering och genomförande av skötsel i bestånd som är målklassade som NS, alltså naturvård med skötsel. Temadagen genomfördes på Sveaskogs marker utanför Ede i Hammerdal, närmare bestämt på Lycktorpet. Dagen inleddes med information om historiken och människorna som tidigare bott på torpet och fortsatte med en gemensam diskussion av nuläget i olika bestånd. Med hjälp av historiken formulerades en målbild för bestånden samt vilka olika skötselmetoder som borde användas för att nå önskvärt resultat. Allt för att försöka återskapa den öppna miljö som tidigare har dominerat vid torpet fram till dess att det övergavs. Övningar genomfördes där det markerades vilka träd invid gamla husgrunder och naturvärdesträd som borde sparas för att gynna och bevara kultur- och naturvärden samt vilka som borde tas bort. Under lunchen genomfördes utglesningar i bestånd samt frihuggningar av naturvärdesträd och vid kulturmiljöer. Resultatet av skötselåtgärderna synades, diskuterades och ledordet för dagen blev variation. En variation bör eftersträvas vad gäller ålder, täthet, död ved och trädslagsblandning för att gynna den biologiska mångfalden så mycket som möjligt. Fokus just vid Lycktorpet låg på att gynna löv och frihugga naturvärdesträd, såsom grova och gamla tallar, björkar och sälgar från konkurrerande underväxt. Men kanske viktigast av allt vid Lycktorpet var att avverka och rensa upp vid gamla husgrunder så att de synliggörs och så att de inte förstörs om träd som har vuxit upp intill husgrunderna blåser omkull. Åtgärderna vid Lycktorpet genomfördes med hjälp av stödet Bevara och utveckla skogens mångfald, ett stöd markägare kan söka för att få ersättning vid bevarande och utveckling av olika värden för att gynna skogens mångfald. Text & foto: Susanne Wiik

Granbarkborren Utökat bekämpningsområde för granbarkborre Under några år har angrepp av 8-tandade granbarkborren varit ett problem i delar av länet. Under förra året inrättades därför ett bekämpningsområde mot granbarkborre i några kommuner. I och med stormen Dagmar har det beslutats om en utökning av bekämpningsområdet. De delar av länet som nu ingår i bekämpningsområde mot granbarkborre är Bräcke, Ragunda och Östersunds kommuner, del av Bergs och Härjedalens kommuner som ligger öster om väg E45 samt Ströms, Alanäs, Gåxsjö, Hammerdals, Fjällsjö, Bodums och Tåsjö församlingar i Strömsunds kommun. Inom ett hektar får högst 3 m 3 sk skadade granar med stamdiameter över 10 cm finnas kvar i skogen efter den 15 juli om skadan alternativt avverkningen skett före den 15 juni. För granar som skadas under perioden 15 juni till 15 september ska uttransporten ske inom 5 veckor från skadetidpunkten. Granar, oavsett diameter, som skadats eller avverkats före den 15 juni ska senast den 15 juli vara forslat till skogsindustri alternativt gjorts otjänligt som yngelmaterial. För granar som avverkats under juni månad gäller senast 1 augusti och för avverkning som sker under juli månad gäller 1 september. Bestämmelserna gäller för all mark, även den som inte är skogsmark, dock inte i skadad skog på skogliga impediment. För tall gäller samma regler som utanför bekämpningsområdet. Gällande regler utanför bekämpningsområdet Skyddsåtgärder regleras i 29 Skogsvårdslagen. Där regleras vid vilken tidpunkt träd som skadats eller avverkats måste vara ute ur skogen. Barrvirke som skadats av stormen, alternativt avverkats före den 15 juni, måste vara ute ur skogen senast den 15:e juli, eller ha gjorts otjänligt som yngelmaterial för insekter. Detsamma gäller lagring i välta vid bilväg. För gran som avverkas under tiden 15 juni till 15 juli måste uttransport ske senast den 15:e augusti. Detta gäller utanför bekämpningsområdet och för den volym rått barrvirke som överstiger 5 m 3 sk/ha. Bestämmelserna gäller endast gran med stamdiameter över 10 Några viktiga kom-ihåg cm samt svensk tall med skorpbark. Observera att bestämmelserna gäller för all mark, även den som inte är skogsmark, dock inte i fjällnära skog samt i skadad skog på skogliga impediment. Text: Maria Strand Om du inte redan har gjort en bedömning av skadeläget på din fastighet gör det snarast. All avverkning över 0,5 ha ska anmälas till Skogsstyrelsen minst sex veckor innan avverkningen kan påbörjas. De vanliga reglerna om miljöhänsyn gäller. Åtgärd i nyckelbiotop ska anmälas för samråd enligt miljöbalken 12:6 till Skogsstyrelsen. Gäller även vid tillvaratagande av vindfällen. Stormskadade träd ska vara bortforslade före 15 juli. Praktiskt arbete med vindfälld skog är mycket farligt och kräver speciellt kunnande. Besök gärna din fastighet längre fram i sommar för att hålla koll på eventuella granbarkborreskador.

Återväxt Lennart sprider riskerna inför klimatförändringar För många är den här tiden före midsommar en tid att planera för kommande återväxt. I klimatförändringens spår kommer funderingar över att sprida risker genom att plantera mer än ett trädslag. Låt er här inspireras av Lennart Larsson som Lokaleko besökt i Hallen. Lennart läste en artikel i Land om masurbjörk på tidigt 80-tal och blev imponerad av dess ekonomiska utfall. Det dröjde dock till år 2006 innan han gjorde slag i saken. När grannen avverkade passade Lennart också på att avverka två områden. Då dök frågan upp, vad ska jag plantera istället? Eftersom områdena var före detta åkermark och låg inne i byn kändes inte en tät granskog rätt. Lennart tog kontakt med JILU som kom ut och tittade på områdena och hjälpte till vid valet av trädslag. Valet föll på hybridasp och masurbjörk. Av JILU fick Lennart även bidrag till stängsel, vilket är en förutsättning för att undvika betesskador. På frågan varför han valde andra trädslag än de traditionella (gran och tall) kommer svaret snabbt. Det är spännande att se andra trädslag utvecklas! På det hela taget upplevde han inga problem med valet av andra trädslag. JILU var behjälpliga med att räkna ut hur många plantor som behövdes och de hjälpte även till att ordna plantor. De problem han stött på är kraftig grästillväxt vilket hotat kväva de små masurträdsplantorna samt skador orsakade av sork. Gräset trampar jag ner med stövlarna varje år, det tar en liten stund att gå runt de 4 000 masurbjörksplantorna! Redan andra året efter planteringen hade sorkarna kalas och endast 1 000 plantor överlevde. Det var lite trist att behöva plantera om. 2011 kom nästa sorkinvasion men den här gången klarade sig plantorna bättre. Lennarts tips till andra intresserade är utan tvekan hybridasp. Stolt skogsägare med masurbjörk och hybridasp. Den har en kolossal växtkraft, den är tålig och plantbortfallet är minimalt. Det går att få fyra skördar av hybridaspen jämfört med granen! Dessutom skjuter den rotskott, så det blir ingen föryngringskostnad. Våga testa nåt nytt! Om du har mindre områden nära byn så finns det spännande alternativ till gran och tall. Foto: Lars Andersson Att Lennart är en engagerad skogsägare går inte att ta miste på, han har även ett bestånd med contortatall som han är mycket nöjd med. Lennart berättar att han har ett nyupptaget hygge som han ska plantera själv. Där blir det nog en blandning av lärk och gran, funderar Lennart. Text: Inger hallgren Vad säger lagen om anläggning av ny skog? Ny skog ska anläggas senast under tredje året efter avverkningsåret. Nedlagd jordbruksmark ska beskogas senast tredje året efter nedläggningsåret. Detta gäller dock inte områden med höga natur- eller kulturmiljövärden. Beprövade metoder och för marken lämpliga trädslag ska användas i föryngringsarbetet. Naturlig föryngring kan vara en bra metod om växtplatsen är lämplig för detta. I annat fall måste sådd eller plantering ske. Markberedning är ofta en förutsättning för ett bra återväxtresultat.

Röjningsbestånd Ny metod hittar röjningsbestånd Foto: Michael Ekstrand/Skogsstyrelsen Tekniken utvecklas och från och med 2012 använder Skogsstyrelsen en ny metod för att lokalisera röjningsbestånd. Till skillnad från tidigare kommer även barrbestånd med. Metoden bygger på att man pekar ut ett antal objekt (homogena bestånd) i satellitbilden som har de egenskaper man vill leta efter i hela bilden. Dessa objekt kallas referensobjekt och används sedan för att klassificera hela bilden. Resultatet blir en ny bild med ett värde i varje pixel. Den nya bilden förses med en färgskala som gör det enklare att se vilka pixlar som liknar referensobjekten och vilka som skiljer sig från dem. Färgskalan kan användas för att tolka resultatet. Tidigare endast lövröjning Skogsstyrelsen har sedan 1999 använt en metod för att genom analys av satellitdata identifiera ungskogar med röjningsbehov. Metoden, som internt gått under namnet Röjningsenforma, baserades på det faktum att vegetationen har olika reflektion av närinfrarött ljus beroende på klorofyllhalt. Man skapade utifrån detta en parameter vegetationsindex. Lövrika ungskogar har särskilt högt vegetationsindex, och därför kunde man använda parametern för att identifiera bestånd med förmodat lövröjningsbehov. Ett återkommande problem med den så kallade enformametoden var att träffarna haft en dragning mot eftersatta bestånd med allt för hög medelhöjd, varpå rådgivningen ofta kommit i ett mycket sent skede. Utifrån detta ser det därför extra lovande ut att den nya metoden tycks vara bättre på att hitta bestånden i ett tidigare skede innan de hunnit bli för höga och eftersatta. Positiv rådgivningsform Informationsbrev med kartor kommer att skickas ut till markägarna med röjningsbehov inom det område som analyserats. Utvärderingar har visat att merparten av de skogsägare som har fått information om vilka områden på deras mark som bedöms ha stort röjningsbehov, har uppfattat det som en positiv form av rådgivning. De flesta har också instämt i att bedömningen är rimlig och att området faktiskt behöver röjas. Text: Åsa Roos

Väx med skogen STÖD TILL FÖRETAGARE Är du företagare? Ser du nya möjligheter och vill växa? Då kan detta stöd, som ingår i regeringens satsning Skogsriket, vara en möjlighet för dig. Sammanlagt 40 miljoner kronor finns att söka, fördelat på 10 miljoner kronor/år under fyra år. Syfte Syftet med stödet är att skapa förutsättningar för nya jobb med anknytning till skog. Vad kan jag få stöd till? Du kan få stöd för åtgärder som skapar förutsättningar för ekonomisk tillväxt inom förädling och innovation samt för upplevelser och rekreation med anknytning till skog. Hur söker jag? Du söker stödet på en särskild blankett. Den finns på Skogsstyrelsens hemsida, www.skogsstyrelsen.se/bidrag. Där kan du också läsa om stödet. Vill du veta mera eller fråga? Välkommen att kontakta Sofia Blomquist, Skogsstyrelsen, tel 090-158316 eller sofia.blomquist@skogsstyrelsen.se Vem kan söka stödet? Mikroföretag, små eller mellanstora företag kan söka stödet Väx med skogen. Bidragets storlek Det minsta du kan söka i bidrag är 30 000 kr. Villkor för stödet Du kan få stöd för upp till 100 % av de kostnader som krävs för den åtgärd du planerar. Pengarna betalas ut när stödet beviljas. Observera att åtgärderna inte får påbörjas innan din ansökan om stöd bevil jats. MER INFORMATION FINNS PÅ WWW.SKOGSSTYRELSEN.SE