Kursplaner och betygskriterier för fysik



Relevanta dokument
BETYGSKRITERIER I KEMI, FYSIK OCH BIOLOGI

Mål och betygskriterier i Fysik

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET FYSIK Lpo 94

Ämnesplan i Fysik Treälven

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp

FYSIK. Lokal kursplan för ämnet Fysik. Kungsmarksskolan. Strävansmål år 9. Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven:

Fysik Kunskapens användning

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysikens historia visar hur kunskapens framväxt påverkat och påverkar samhällsutvecklingen.

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Förslag den 25 september Fysik

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

PEDAGOGISK PLANERING för ELEKTRICITET och MAGNETISM

Lokal pedagogisk plan

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

FYSIK. Läroplanens centrala innehåll

rep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet.

absorbera Absorbera betyder ungefär uppta. En svart yta absorberar ljus. Mjuka material absorberar ljud.

Astronomi, kraft och rörelse

OPTIK läran om ljuset

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

Elektricitet och magnetism

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)

5.9 Fysik. Mål för undervisningen

Lokal pedagogisk plan

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

Varför läser vi? LPP Fysik ht notebook. September 17, 2016

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

Sammanfattning av Fysik inför Nationella provet. Elektricitet

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , vårterminen 2012.

Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Koll på NO kapitel 5 Energi, sidan NTA, Kretsar kring el

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

LEGO MINDSTORMS Education EV3 Naturvetenskapligt aktivitetspaket

3: Muntlig redovisning Vid tveksamhet om betygsnivå, kommer du att få ett kompletterande muntligt förhör.

Kretsar kring el årskurs 4-6

Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2013.

Magnetism och EL. Prov v 49

Ljus och strålning. Klass: 9H

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Kommentarer till målen inför fysikprovet. Magnetism & elektricitet

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.

Kurs: Kemi/Fysik 2 Fysikdelen Kurskod LUI103. Examinator: Anna-Carin Larsson Tentamens datum

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009

Elektricitet, magnetism och energi - 9E - vt17, v5-12

Lärarhandledning: Ellära. Författad av Jenny Karlsson

ELEKTRICITET. Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet?

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK

Optik. Läran om ljuset

Vad skall vi gå igenom under denna period?

Kursen är en obligatorisk kurs på grundnivå för en naturvetenskaplig kandidatexamen Fysik.

samt energi. Centralt innehåll Ännu ett examinationstillfälle är laborationen om Excitering där ni också ska skriva en laborationsrapport.

Införa begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

HEMPROV LJUD OCH LJUS

Temats innehåll och lärande

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Förmågor och Kunskapskrav

Instuderingsfrågor Atomfysik

Lokal pedagogisk planering i fysik för årskurs 9

redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig

Naturvetenskapligt aktivitetspaket Koppling till Lgr11

Instuderingsfrågor extra allt

Ett ämnesövergripande arbetsområde som innehåller biologi, fysik och teknik.

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Vågrörelselära och optik

Think, pair, share. Vad tänker du på när du hör ordet elektricitet? Vad vill du veta om elektricitet?

hur man beräknar längdutvidgningen på material hur man beräknar energiåtgången när man värmer, smälter eller förångar olika ämnen

Denna våg är. A. Longitudinell. B. Transversell. C. Något annat

Tätheten mellan molekylerna är störst vid fast form och minst vid gasform.

ELEKTRICITET.

Efter avsnittet ska du:

Religion - Delta i etiska samtal, etik och moral - Vad förkunnade Jesus - Bibelkunskaper om GT - Bibelkunskaper om NT

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Materia Sammanfattning. Materia

GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning

Lokal ämnesplan i NO år /10-07

ELLÄRA OCH MAGNETISM

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

Chalmers Tekniska Högskola Tillämpad Fysik Igor Zoric

Transkript:

Kursplaner och betygskriterier för fysik Kurs Moment År 7 Mekanik 1 Materians uppbyggnad Densitet Kraft Hastighet och Rörelse Tryck Värme Ellära 1 Lagring och överföring av värme. Elektrostatik Spänning och ström Elektriska kopplingar Resistans Att mäta År 8 Ellära 2 Magnetism Elektromagnetism Induktion Akustik Optik Uppkomst Utbredning Reflektion Dämpning Utbredning Reflektion Brytning Optiska instrument År 9 Mekanik 2 Kraft, Rörelse Effekt, Arbete Elektronik Astronomi Atom och Kärnfysik Energi och miljö Historik,Komponenter Historik, Världsbilden Universum Atomer Elementarpartiklar Strålning Omvandlingar Energiprincipen Miljö

Betygssättning Vilket betyg en elev får vid slutet av en termin eller ett läsår avgörs av : = = Resultaten på de prov som eleven haft. Elevens laborativa förmåga ( formulera hypoteser, genomföra försök samt dra korrekta slutsatser ). = Hur eleven arbetar under lektionstid ( självständighet, koncentration, redovisningsförmåga och aktivitet ) = Hur eleven sköter sina läxor ( lämnar in i tid, hur ordentligt läxan är gjord o s v ) = Elevens förmåga till samarbete och kreativitet ( t ex i samband med problemlösning såväl praktiskt som teoretiskt ) Betyget består av följande nivåer : * Godkänd : Eleven har godkänt eller bättre på flertalet kurser. En elev som inte har klarat något enstaka moment kan ändå bli godkänd. * Väl godkänd : Eleven har väl godkänt eller bättre på flertalet kurser. * Mycket väl godkänt : Eleven har klarat av flertalet kurser med mycket väl godkänt resultat.

BETYGSKRITERIER (ÅR 7) Mekanik 1 begreppet grundämne och om materiens uppbyggnad. enkelt beskriva hur en atom är uppbyggd. hur man mäter massa, volym, längd, tid, temperatur, kraft och tryck. kunna rita en given kraft på ett föremål. begreppet tryck och sambandet mellan area och tryck. densitet, samt tillstånden fast, flytande och gas och hur omvandling sker mellan dessa. begreppen tyngdpunkt, stödyta, tröghet, friktion, tyngdkraft. skillnaden på massa och tyngd. vad som menas med vakuum. kommunicerande kärl och hur det nyttjas. skillnaden på likformig och olikformig rörelse. omvandling av m/s till km/h och tvärtom. kunna jämföra olika material med hjälp av mätning av massa och volym samt beräkning av densitet. känna till och tillämpa Archimedes princip. kunna räkna med kraft och tryck. kunna markera ungefärlig tyngdpunkt hos några föremål. kunna utföra svårare rörelseberäkningar.

Värme att värme är ett mått på hur snabbt atomer och molekyler rör sig i ett ämne. värmeutvidgning och kunna ge exempel på hur det kan förekomma och påverka oss i vår vardag. hur värme sprids och med enkla exempel kunna beskriva de tre spridningssätten ledning, strömning och strålning. hur värme kan lagras och isoleras och påvisa vardagliga tillämpningar. hur temperatur mäts och känna till Celsiusskalan och Kelvinskalan. begreppen smältpunkt, fryspunkt och kokpunkt. vattnets egenskaper vid 0 o C, 4 o C och vid 100 o C. några observationer som ligger till grund för väderleksprognoser. kunna räkna med värme. kunna utföra omvandlingar mellan skalorna Celsius, Kelvin och Fahrenheit. förstå meteorologiska fenomen som högtryck, lågtryck, fronter, sjöbris och landbris.

Ellära 1 två sorters laddningar och begreppen attraktion resp repulsion. statisk elektricitet och hur den uppkommer. begreppen ström, spänning, resistans (motstånd) och vilka faktorer som påverkar den, sluten resp öppen krets och kortslutning. begreppen ledare och isolatorer och kunna ge exempel. rita symboler för ledare, lampa, batteri, strömbrytare och resistor. serie- och parallellkoppling och kunna tillämpa dessa på lampor och batterier samt kunna ge exempel på vardagliga tillämpningar. glödlampans konstruktion och funktion och att elströmmen kan ge upphov till ljus, värme och rörelse. elsäkerhet i hemmet. kunna mäta ström, spänning och resistans i enkla kretsar. kunna rita och tolka kopplingsschema. kunna ohms lag och använda den för enkla beräkningar.

Optik BETYGSKRITERIER (ÅR 8) För att nå godkänt (G) ska eleven kunna: Beskriva begreppen ljuskälla, ljusstråle reflektion och absorbtion med hjälp av exempel ur vardagen, Ange ljusets hastighet, Beskriva hur ljuset utbreder sig, Beskriva den plana, konvexa och konkava spegelns egenskaper och tillämpningsområden, Beskriva den konvexa och konkava linsen och hur ljuset bryts i dem, Redogöra, kortfattat, för ögats optiska funktion och hur man korrigerar eventuella synfel, Beskriva begreppet kontinuerligt spektrum och veta varför detta uppstår, Veta vad som menas med brännvidd och brännpunkt, Beskriva kamerans funktion samt vara orienterad om optiska instrument som lupp, mikroskop, kikare och diaprojektor. För att nå högre betyg än godkänt (VG och MVG) ska eleven kunna: Beskriva reflektionslagen, Beskriva begreppet totalreflektion och ge några exempel på tillämpningar, Redogöra för den moderna tekniken och dess betydelse (laser, fiberoptik, etc.).

Ange ljudets hastighet, Akustik För att nå godkänt (G) ska eleven kunna: Beskriva hur ljud uppstår, utbreder sig och dämpas, Beskriva begreppen reflektion, resonans, frekvens, svängningstid, våglängd, tonhöjd, tonstyrka och ljudnivå, Ge exempel på då infraljud och ultra ljud inträffar samt tekniska tillämpningar, Redogöra för skillnaden mellan ton och buller För att nå högre betyg än godkänt (VG och MVG) ska eleven kunna: Utföra beräkningar där begreppen frekvens, utbredningshastighet, våglängd och svängningstid ingår. Kunna beskriva hur en högtalare fungerar.

Ellära 2 För att nå godkänt (G) ska eleven kunna: Beskriva begreppen permanentmagnet och elektromagnet samt veta hur de fungerar, Redogöra för hur magnetpolerna påverkar varandra och beskriva begreppet magnetiskt kraftfält, Beskriva jorden som magnet, Beskriva begreppen induktion, likström och växelström, Ge exempel på tillämpningar av generatorn, elmotorn och transformatorn, Redogöra för vilka faktorer som inverkar på styrkan av en elektromagnet. För att nå högre betyg än godkänt (VG och MVG) ska eleven kunna: Beskriva begreppet induktion, Beskriva hur generatorn, elmotorn och transformatorn fungerar.

BETYGSKRITERIER (ÅR 9) Mekanik 2 att en kraftpil har en angreppspunkt, en storlek och riktning samt kunna rita kraftpilar. mekanikens gyllenen regel samt kunna några tillämpningar. hävstångslagen. hur man gör enklare bräkningar med mekaniskt arbete och effekt. hur man gör enklare beräkningar med elektrisk effekt och energi. förmåga att utföra svårare beräkningar hos mekaniskt arbete, effekt, elektrisk effekt och energi. förmåga att rita kraftparallellogram och kunna bestämma ersättningskraft (resultant). Elektronik elektronikens historia och dess betydelse för samhället transistorn, kondensatorn och dioden För högre betyg (VG och MVG) krävs : hur ovanstående komponenter fungerar och är uppbyggda

10 Enhet 591 Ekholmen Astronomi hur människans världsuppfattning utvecklats genom tiderna. galaxer, stjärnor, planeter, kometer, asteroider, meteorer, meteoriter och kunna sätta dem i ett sammanhang. stjärnors utveckling. universums uppkomst. begreppet ljusår. vårt solsystem. hur jorden, solen och månen rör sig i förhållande till varandra och hur dessa rörelser kopplas till olika tidsbegrepp och fenomen. förstår innebörden av årstider. kan förklara sol- och månförmörkelse. kunskap om uppkomsten av ebb och flod. Ekholmsskolan Ekholmsvägen 48 589 25 Linköping Telefon: 013-20 77 42 (exp) Telefax: 013-20 89 33 Epost: ekholmsskolan@linkoping.se www.edu.linkoping.se/ekholmen

11 Enhet 591 Ekholmen Atom- och kärnfysik begreppen atom, elementarpartiklar, fission, fusion, halveringstid, aktivitet, stråldos. olika slags strålning, både joniserande och ickejoniserande, dess uppkomst, utbredning och genomträngningsförmåga. kol-14 metoden. hur kärnenergin kan utnyttjas. kunskap om hur ljus bildas i atomer. kan beskriva sönderfall och grundämnesomvandlingar med en formel. kunna använda sig av nuklidkartan Energi olika energiformer och energikällor. att energin vid omvandlingar alltid bevaras samt därmed förenade miljö- och säkerhetsproblem. förmåga att diskutera energi- och miljöfrågor, samt att värdera och diskutera sådant som förmedlats via media. Ekholmsskolan Ekholmsvägen 48 589 25 Linköping Telefon: 013-20 77 42 (exp) Telefax: 013-20 89 33 Epost: ekholmsskolan@linkoping.se www.edu.linkoping.se/ekholmen