Fysikens historia visar hur kunskapens framväxt påverkat och påverkar samhällsutvecklingen.

Transkript

1 1 (8) FYSIK Ämnets syfte Fysikämnet syftar till att beskriva och förklara naturen ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen befästa upptäckandets fascination och glädje och människans förundran och nyfikenhet såväl inför vardagslivets fenomen som inför mikro- och makrokosmos. Fysikämnet syftar vidare till förståelse av människans relation till naturen, särskilt sådant som handlar om energiförsörjning och strålning. ( Fysikämnet syftar till att beskriva och förklara omvärlden, naturfenomen såväl som tekniska anordningar ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Genom kunskaper i fysik ska eleven få förståelse för; - Vardagslivets fenomen, konsekvenser av vårt sätt att leva. - Mikro- och makrokosmos, en resa i tid och rum från atom till universum. - Fysikens roll i samhällsutvecklingen Fysikens historia visar hur kunskapens framväxt påverkat och påverkar samhällsutvecklingen. Ämnets delmoment och mål Moment Omfattning Materia (år7) - de tre vanligaste 3 faserna och dess egenskaper (övergångar) - massa, volym, densitet och dess enheter - atomen och molekylen - ytspänning Kraft, tid och rörelse (år7) - tyngdkraften och tyngdaccelerationen - fritt fall med och utan luftmotstånd - tröghet - acceleration och retardation Basal Ellära (år7) - elektronen och den elektriska strömmen - motstånd, lampor och batterier - övningar med lödkolven - kortslutning och jordade anslutningar - serie- och parallellkoppling i enkla aspekter Tryck (år7) - tryck i fasta ämnen, vätskor och gaser - lufttryck

2 2 (8) - kommunicerande kärl - Arkimedes princip - Flygplansvingens lyftförmåga Solsystemet (år7) - solen i centrum (med historik) - planeterna kring solen - avstånd i rymden Arbete och Energi (år8) - omvandling mellan olika energiformer - omvandlingar vid vardaglig användning av energi - verkningsgrad, resurs och miljöaspekter - läges-, rörelse- och elasticitetsenergi Värmelära (år8) - energiprincipen - värmeenergi, partikelmodellen, temperatur - transport av värmeenergi, fasövergångar - vattnets stora betydelse Ljud (år8) - uppkomst, egenskaper, registrering - instrument, ljudmiljö - kommunikation och information Ljus (år8) - ljuset som vågrörelse, strålning - reflexion, brytning, belysning, ljusmiljö - ögat/synen - kommunikation och information Elektricitet (år8) - elektrisk laddning, ström, spänning, resistans - enkla kretsar, mätinstrument Magnetism (år8) - permanent magnetism, induktion, elektromagnetism - elmotor, generator, växelström - elektrisk energi, effekt Mekanik - tyng, kraft, motkraft, friktion - olika former av rörelse - arbete, mekanikens gyllene regel, effekt - fritt fall och kaströrelse Elektronik - egenskaper och användning av halvledare, diod, transistor - enkla elektronikkretsar - kommunikation och information - något om datorer Atom och kärnfysik - atomens byggnad, elementarpartiklar - radioaktivitet, fission, fusion kos- Astronomi, mologi - dag och natt, årstider - solsystemet, stjärnornas liv, teknisk apparatur - Vintergatan och vissa fenomen som är synliga med avancerade instrument - Världsbilder, Big-Bang universums utveckling

3 3 (8) Energikällor - alternativa källor för samhällets energibehov - överföring av elektrisk energi - el i hemmet - miljö och säkerhetsaspekter Hur vi gör på Strandängskolan för att nå ämnets mål Undervisning Undervisning sker genom teorigenomgångar i varierande längd, där eleverna hela tiden har möjlighet att ställa frågor, i rimlig omfattning, inom ramen för ämnet. Teorigenomgångarna varvas med laborationer, projektarbeten och exkursioner i den omfattning som momentet erbjuder. Vid varje moments slut genomförs kunskapskontroller av varierande stil beroende på årskurs och typ av moment (se nedan). Laborationer I ökande grad genom årskurserna införs gruppvisa laborationer i ämnet fysik. Laborationerna skall ge en praktisk insikt om fysikaliska fenomen som redan avhandlats i tidigare teorigenomgång. Laborationerna skall vara stimulerande och lekfulla till sin karaktär och möjliggöra spekulation, analys och slutledning från elevens sida. Kunskapskontroller I år 7 genomförs kunskapskontroll genom inlämning av sammanfattningar där eleverna gemensamt, med visst stöd lärarens, väljer ur kursmaterialet vilka begrepp, samband, fenomen eller annat som utgör central kunskap vid varje avslutat moment. I viss omfattning genomförs även prov. I år 8 genomförs kunskapskontroll genom prov där frågorna valts ut ur ett på förhand utdelat material över instuderingsfrågor som läraren sammansatt på egen hand. Provens olika frågor samt därmed instuderingsfrågorna, har indikation om betygsinriktning G eller VG. För frågor på områden i nivå MVG måste eleven själv sålla relevant information ur kursmaterialet. I år 9 genomförs kunskapskontroll genom prov. Provens olika frågor har indikation om betygsinriktning G, VG och MVG. Eleven har nu lärt sig själv att sålla ur kursmaterialet och avgöra vad som är relevant information i varje moment. I framför allt åren 8 och 9 kan eleverna enskilt eller i grupp genomföra undersökande projektarbeten, där redovisning kan ske skriftligt och/eller muntligt inför klassen, eller möjligen i annan form lämplig för specifik elev, grupp eller baserat på momentet i sig. Förtydligande av betygskriterier Moment Uppnåendemål Strävansmål Materia (år7) - känna till begreppen atom, molekyl och grundämne - veta att ämnen kan uppträda i tre faser - känna till att ämnen kan uppträda i flera faser - grundämne; veta vad som skiljer

4 4 (8) Kraft, tid och rörelse (år7) - kunna bestämma volymen av ett oregelbundet föremål - kunna rita upp en atom och ange partiklarnas namn, laddning massa. - veta vad som menas med begreppet tryck, densitet, friktion, tröghet, acceleration, kraft, tyngdpunkt - kunna skillnaden mellan tyngd och massa grundämnen åt. - känna till storleken av antalet naturligt förekommande grundämnen. - kunna lägga upp egna experiment. - kunna räkna med hjälp av rörelselagarna - följa resonemang om läges- och rörelseenergi - kunna lägga upp egna experiment och undersöka fenomen i naturen Tryck (år7) - kunna sambandet mellan luftens tryck och väderleken - förstå uppkomsten lufttryck och trycket i vattnets djup - förstå friktionen uppkomst - förstå lufttrycket uppkomst - förstå uppkomsten av tryck i vätskor - förstå Arkimedes princip - förstå Flygplansvingens lyftförmåga Basal Ellära (år7) Solsystemet (år7) Arbete och Energi (år8) Värmelära (år8) - glödlampan - kunna förklara varför den lyser - veta vad som menas med spänning. - veta vad som menas med strömstyrka. - känna till ledare, batteriet, strömbrytare och andra enkla komponenter - förklara orsaken till dag och nät - förklara orsaken till månader i tideräkningen, - förklara hur ny-, halv- och fullmåne uppkommer. - förklara orsaken till år och årstider på jorden - veta vad som menas med energi, arbete och effekt. - känna till de vanligaste energiformerna - beskriva några energiomvandlingar - veta vilka ämnen som är bra resp. dåliga värmeledare - veta på vilka sätt värme kan spridas. - känna till innebörden av "energiprincipen" - veta hur temperaturen påverkar material - veta hur en termometer är konstruerad - veta vilka ämnen som är bra resp. dåliga värmeledare. - kunna redogöra för miljöproblem vid energiomvandlingar. - känna till skillnaden mellan serie och parallellkoppling och veta dess exempel på användningar - kunna koppla ihop enkla slutna kretsar i labutrustning - förstå samband mellan ström, spänning och olika resistiva belastningar i en sluten krets - kunna redogöra för tidmätningssystemet och dess relationer från år till sekund - tidmätning; kunna konstruera en enkel klocka - kunna räkna på och redovisa beräkningar av olika mekaniska arbeten - med begreppen atom, molekyl och grundämne kunna förklara innebörden av begreppen massa, densitet, längdutvidgning och värme - kunna redogöra för energiflödena på jorden och dess betydelse för livet på jorden. - kunna lägga upp egna experiment för att undersöka fenomen i naturen och med utgångspunkt i från experimenten ge förklaringar till det som sker eller formulera slutsatser.

5 5 (8) Ljud (år8) - förstå hur ljud skapas - förstå hur ljud utbreder sig i olika material - förstå vart ljudet tar vägen - veta att ljudets hastighet är olika i olika material Optik (år8) - veta hur en ljusstråle utbreder sig - veta hur en ljusstråle reflekteras i en plan spegel - veta hur ett parallellt strålknippe reflekteras i en konvex respektive konkav spegel - veta hur en ljusstråle bryts när den går mellan exempelvis luft och vatten - veta hur ett parallellt strålknippe bryts i konvex respektive konkav lins - veta vad vitt ljus består av - fördjupar sina kunskaper om akustiska fenomen. - känna till lite om ljusets natur. - känna till några tekniska sammanhang där man använder ljus - veta hur regnbågen uppkommer Elektricitet och Magnetism (år8) Mekanik Elektronik Atom och kärnfysik - kunna redogöra för sambandet mellan elektricitet och magnetism. ha insikt i och kunna redogöra för den praktiska användningen. exempelvis elmotor, generator och transformator. - förstå friktionen uppkomst - förstå fallande kroppar rörelse - förstå samband mellan arbete och energi - förstå mekanikens gyllene regel - förstå läges- och rörelseenergi - förstå lufttrycket uppkomst - förstå tryck i fasta ämnen, vätskor och gaser - kunna grundläggande begrepp inom elläran, såsom elektrisk krets, spänningskälla, laddningar, resistor(motstånd), ohms lag, serie- och parallellkoppling - känna till de vanligaste elektronikkomponenterna och deras funktion och symbol i ett kopplingsschema. - kunna bygga ihop enkla tillämpningar med hjälp av kopplingsschema. - ljus; veta hur ljus uppstår i en atom. - veta hur olika färger uppstår. - veta vad ett spektrum är. - känna till något om magneters egenskaper, jordmagnetism (missvisning), elektromagneter. - kunna beräkna lufttryck ur i luftpelare och i motsvarande vattenpelare - olika former av rörelse - kunna beskriva begrepp som tröghet, gravitation, fritt fall och kaströrelse - kunna räkna på arbete, effekt - beskriva enkla maskiner - kunna beskriva övergångar mellan läges- och rörelseenergi - via given formel kunna beräkna hastighet (eller motsvarande) i mekaniska sammanhang - kunna bygga ihop enkla tillämpningar med hjälp av en komponentlista - kunna beskriva någon tillämpning förstärkning med transistor - själv kunna konstruera en enkel tilllämpning med kännedom om komponenter, ohms lag m.m. - atomen; kunna förklara dess olika egenskaper och händelser i densamma med hjälp av begrepp som kärna,

6 6 (8) Astronomi, kosmologi - radioaktiv strålning; känna till de tre huvudtyperna av radioaktiv strålning och ge exempel på radioaktiva källor. risker och skadeverkningar samt praktisk nytta. - halveringstid; veta vad halveringstid innebär - kol-14; veta vad metoden används till - fusion/fission; veta vad det betyder. användningsområden och risker. - halveringstid -begreppet aktivitet (bequerel) - månader - förklara varför vi ser endast en sida av månen - år och årstider; kunna förklara varför vi ibland har skottår, förklara vad sommarsolstånd, vintersolstånd, vårdagjämning höstdagjämning är, förklara vad som menas med en tidszon. - tidmätning; kunna ge fler exempel på några sätt att mäta tid - jorden; veta hur en meter har fått sin längd - astronomiska måttenheter; veta vad är ett ljusår är, veta hur lång tid det tar för solljuset att komma till jorden - astronomiska fenomen; förklara hur en mån- resp. solförmörkelse uppstår - kunna identifiera några stjärnbilder - veta skillnaden mellan stjärna och planet - veta hur stjärnor beskrivs - kunna något om avstånd i rymden kärnkrafter, skalstruktur, energinivåer m.m. - grundämnen; kunna innebörd av atomnummer, masstal, nukleonantal och kunna "härleda" dessa ur varandra. känna till något om periodiska systemets uppbyggnad - ljus; -känna till olika typer av elektromagnetisk strålning, olika typer av spektra och deras uppkomst - radioaktiv strålning beskriva de tre olika typerna av strålning (natur, uppkomst mm.) - förstå en enkel sönderfallskedja - läsa ett enkelt sönderfallsdiagram - c-14 metoden -räkna på ett fall - fusion - fission - Einsteins formel - enkel beskrivning av processerna - jorden; veta jordbanans radie och fenomenet paralaxmätning - astronomiska fenomen; kunna förklara varför "månen lyser" - kunna redogöra för delarna i vårt solsystem - redogöra basalt för en stjärnas födelse, liv och död - beskriva olika typer av stjärnor. - teorier för universums uppkomst enligt Big-Bang-teorin - observationsmetoder förr och nu - astronomins historia världsbilden - människan i rymden - föreställningarna om liv i universum och ufon - historia; ta reda på något om de stora vetenskapsmännen i astronomins historia - känna till betydelsen av begreppen galaxer, nebulosor, stjärnhopar, asteroider, kometer och meteorer

7 7 (8) Kriterier för betygssättning Kriterier för betyget Godkänt För betyget Godkänt skall uppnåendemålen nås. Detta bedöms under det vanliga lektionsarbetet och vid muntliga och skriftliga prov. Kriterier för betyget Väl Godkänt För betyget Väl Godkänt, VG, krävs att eleven - behärskar strävansmålen inom respektive moment väl. Detta bedöms under det vanliga lektionsarbetet och vid muntliga och skriftliga prov och eventuellt andra redovisningsformer. - använder begrepp, modeller och teorier från fysik i situationer som är nya för henne eller honom för att beskriva och förklara förlopp och företeelser i omvärlden. - bidrar vid bearbetning av vardagliga problem till frågeställningar som går att vetenskapligt undersöka. - deltar vid planering av en undersökning samt bidrar till dess utvärdering. - bidrar vid diskussioner i frågor om hur kunskapen om naturen har utvecklats och hur den formats av och format människors världsbilder. - skiljer på naturvetenskapliga och andra sätt att skildra verkligheten, till exempel i den information som media tillhandahåller. - använder sina naturvetenskapliga kunskaper för att granska och värdera ställningstaganden i frågor som rör miljö, resurshushållning, hälsa och teknik i vardagslivet. - ger historiska exempel på hur ett vetenskapligt arbetssätt har hjälpt till att lösa vardagliga och samhälleliga problem. Kriterier för betyget Mycket Väl Godkänt För betyget Mycket Väl Godkänt, MVG, krävs att eleven - behärskar ingående moment mycket väl. Detta bedöms under det vanliga lektionsarbetet och vid muntliga och skriftliga prov och eventuellt andra redovisningsformer. - använder begrepp, modeller och teorier från fysik för att skapa nya frågeställningar och hypoteser om företeelser i omvärlden. - redovisar med exempel kunskaper om hur vardagliga problem bearbetas till frågeställningar som kan undersökas vetenskapligt samt utvärderar slutsatser av en undersökning i relation till hypotesen och undersökningens uppläggning.

8 8 (8) - planerar, genomför, utvärderar och dokumenterar en undersökning. - beskriver med exempel hur kunskapen om naturen utvecklats och hur den både formats av och format människors världsbilder. - identifierar skillnader mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra verkligheten till exempel i den information som media tillhandahåller. - använder sin naturvetenskapliga kunskap för att granska en argumentation rörande frågor om miljö, resurshushållning, hälsa och teknik samt de intressen och värderingar som ligger bakom olika ställningstaganden. - illustrerar med exempel vetenskapliga undersökningars fördelar och begränsningar när det gäller att lösa vardagliga och samhälleliga problem. För betygskriterier i ämnet som helhet hänvisas till Skolverket, kursplaner och betygskriterier på deras hemsida (