www.svensktnaringsliv.se Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Oktober 2013 Nima Sanandaji Visstidsanställningarnas betydelse för etablering på arbetsmarknaden Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande
Förord På senare år har fler röster höjts mot förekomsten av visstidsanställningar på svensk arbetsmarknad. Ofta framställs det som att visstidsanställningarna ökar på bekostnad av tillsvidareanställningar och visstidsanställningar beskrivs ofta som något negativt. Detta trots att den mest tillförlitliga statistiken på området, SCB:s Arbetskraftsundersökning visar att andelen visstidsanställda varit relativt oförändrad under de senaste 15 åren. SCB:s undersökningar visar också att flödet från arbetslöshet till en tillsvidareanställning i hög utsträckning går via en visstidsanställning. Mot den bakgrunden har vi bett Nima Sanandaji, tekn dr, att belysa visstidsanställningarnas betydelse för individers etablering på arbetsmarknaden. Detta främst genom att granska forskningen på området och analysera dess slutsatser och resultat. Patrik Karlsson, arbetsmarknadsexpert 1
Sammanfattning Tillsvidareanställningar och visstidsanställningar fyller båda en viktig roll på den svenska arbetsmarknaden. Av de 100 000 personer som varje kvartal övergår från arbetslöshet till sysselsättning får en majoritet på 80 000 en visstidsanställning. Nästan lika många övergår varje kvartal från en visstidsanställning till en tillsvidareanställning. Trots att insteget på arbetsmarknaden sker via visstidsanställningar utgör dessa kontrakt bara 16 procent av alla anställningar, medan majoriteten på 84 procent utgörs av tillsvidareanställningar. Under senare tid har det blivit vanligt att kritik riktas mot visstidsanställningar. Kritikerna menar att dessa anställningsformer medför svagare förankring på arbetsmarknaden och högre risk för ohälsa. Det finns goda skäl att nyansera perspektivet samt skilja på orsak och verkan. Utmaningen ligger i att underlätta övergången till tillsvidareanställning, inte i möjligheten att få visstidsanställning. Alternativet till visstidsanställningar kan nämligen ofta vara arbetslöshet. I forskningslitteraturen framgår tydligt att visstidsanställningar kan främja inträdet till arbetslivet och därmed agera som en språngbräda in på arbetsmarknaden. Denna anställningsform erbjuder framför allt många ungdomar, personer med utländskt ursprung, långtidsarbetslösa samt personer med begränsad utbildningsbakgrund möjligheten att komma i arbete och därmed bygga upp värdefulla erfarenheter. Den som har en tidsbegränsad anställning får i regel bättre möjligheter att senare övergå till tillsvidareanställning jämfört med den som står utanför arbetsmarknaden. En studie från IFAU drar slutsatsen att tidsbegränsade anställningar ökar arbetstagarens framtida status på arbetsmarknaden. Vägen till en tillsvidareanställning går ibland via olika visstidsanställningar varvade med perioder av arbetslöshet. Det är perioderna av arbetslöshet som försvårar etableringen på arbetsmarknaden, medan perioderna av visstidsanställningar förstärker den. Det bör också noteras att de tillsvidareanställningar och de visstids anställningar som erhålls av tidigare arbetslösa skiljer sig relativt lite i termer av den säkerhet som de erbjuder. Arbetslivserfarenhet och färdigheter tycks påverka säkerheten mer än själva anställningsformen. Studier visar att de anställdas välbefinnande kan stärkas genom att de får starkare fäste på arbetsmarknaden samt större möjligheter att välja arbetsplats och anställningsform. För att främja både sysselsättning och välmående är det viktigt med reformer som underlättar övergången till såväl visstidsanställningar som tillsvidareanställningar. Som OECD nyligen föreslagit finns skäl att reformera anställningslagarna så att skillnaderna mellan visstidsanställningar och tillsvidareanställningar minskar. Däremot vore det både socialt och ekonomiskt oansvarigt att försvåra visstidsanställningar. Att begränsa denna viktiga språngbräda in till arbetsmarknaden skulle stjälpa snarare än hjälpa personer med svag förankring på arbetsmarknaden. Det måste bli lättare, inte svårare, att övergå från utanförskap till innanförskap. 2
Innehåll Förord... 1 Sammanfattning... 2 Inledning... 4 Det kritiska perspektivet.... 5 Väg in på arbetsmarknaden eller återvändsgränd?... 7 Hälsomässiga effekter.... 9 Övergång mellan tidsbegränsade anställningar och tillsvidareanställningar... 11 Barriären till tillsvidareanställningar... 14 Diskussion... 16 Referenser... 18 3
Inledning En majoritet på 84 procent av de personer som är anställda på den svenska arbetsmarknaden har en tillsvidareanställning medan resterande 16 procent har en tidsbegränsad visstidsanställning. 1 Som diskuteras i denna rapport finns fördelar med båda dessa kontraktsformer. Visstidsanställningar fungerar huvudsakligen som en väg in på arbetsmarknaden för personer som annars riskerar att stå utan jobb. Därför utgör de ett viktigt komplement till tillsvidareanställning, som på grund av sin långsiktighet är den dominerande anställningsformen för personer som etablerat ett starkare fäste på arbetsmarknaden. Under senare år har det dock blivit vanligt i samhällsdebatten att kritik riktas mot visstidsanställningar. LO har exempelvis förklarat att man vill slåss för att begränsa de tidsbegränsade anställningarna. 2 TCO driver en liknande linje, och menar att tidsbegränsade anställningar för många blir en permanent situation med stor otrygghet och stress som följd. 3 Det finns goda skäl att nyansera perspektivet. Inte minst är det viktigt att lyfta fram den samhällsekonomiska vinst som uppstår när personer tack vare visstidsanställningar kan övergå från utanförskap till självförsörjning. I vissa situationer kan det finnas behov hos både arbetstagare och arbetsgivare att använda tidsbegränsade anställningskontrakt också över längre perioder. Vanligtvis tjänar dock båda parter långsiktigt på tillsvidareanställningar. I de allra flesta fall går arbetstagare som är anställda via visstidskontrakt mycket riktigt till att senare få tillsvidarekontrakt. Den stora samhällsutmaningen idag är att vissa individer som har ett svagt fäste på arbetsmarknaden inte lyckas finna tillsvidareanställning. Istället pendlar de mellan arbetslöshet och visstidsanställningar. För att lösa denna utmaning är det viktigt att genomföra reformer som ökar efterfrågan på arbetskraft och möjliggör enklare inträde till tillsvidareanställningar. Att istället försvåra för visstidsanställningar, som ofta fungerar som porten in på arbetsmarknaden, skulle stjälpa snarare än hjälpa socioekonomiskt svaga grupper. Det är viktigt att skapa balans mellan tidsbegränsade och tillsvidare anställningar. Samtidigt bör vi undvika att via försämrade förutsättningar för den förra kontraktsformen slå undan benen för många. Givet den viktiga roll som visstidsanställningar fyller på arbetsmarknaden vore en sådan politik vare sig ekonomiskt eller socialt ansvarsfullt. 1 Det finns olika former av tidsbegränsade anställningsformer, som vikariat, allmän visstidsanställning, säsongsanställning och provanställning. Källa: SCB (2013). 2 Svenska Dagbladet (2011). 3 Aftonbladet (2010). 4
Det kritiska perspektivet I mitten av 2007 fattade riksdagen beslut om att förbättra möjligheterna att anställa personal via tidsbegränsade anställningar. Kravet på att arbetsgivaren måste redovisa skäl för att anställa på visstid avskaffades nämligen då en allmän visstidsanställning, som får vara i max två år, infördes. LO kritiserade förslaget och argumenterade bland annat för att det skulle påverka tillväxten negativt samt inte resultera i fler jobb. 4 Några månader senare presenterade Håkan Juholt, socialdemokratisk riksdagsledamot som under en kort period senare skulle tjäna som partiledare, en motion som framförde ett liknande budskap. 5 Sedan dess har den kritiska linjen fortsatt att drivas. I en motion skrev nyligen de socialdemokratiska riksdagsledamöterna Caroline Helmersson Olsson och Christina Zedell att visstidsanställning inte är en önskad anställningsform på svensk arbetsmarknad. Bland annat argumenterade författarna för att visstidsanställning inte är en snabb genväg till ett fast jobb samt att de visstidsanställda i Kommunal har lägre lön än de som är tillsvidareanställda. 6 Socialdemokraterna förespråkar dock inte att visstidsanställningar avskaffas, utan istället att de regleras hårdare. Även Miljöpartiet driver linjen att man vill stävja missbruk av visstidsanställningar. 7 Vänsterpartiet har en särskilt negativ inställning i frågan. I en motion skriver centrala företrädare för partiet att tidsbegränsade anställningar ska bara få användas när det finns objektiva skäl för detta till exempel när det vid en anställds frånvaro finns behov av en vikarie, vid en tillfällig arbetsanhopning eller för ett visst arbete som den fast anställda personalen inte kan utföra. 8 Åsikten att visstidsanställningar bör begränsas till att enbart kunna gälla vid undantag är dock ovanlig. Sannolikt beror det på att även skarpa kritiker ofta är medvetna om att anställningsformen fyller en viktig roll på arbetsmarknaden. I en kritisk artikel beskrev exempelvis nyligen företrädare för fackförbunden Fastighets, Elektrikerna, Målarna, Byggnads och SEKO visstidsanställningar som kortsiktiga och otrygga. Författarna var dock noga med att påpeka: Vi är inte mot visstidsanställningar. Vi är emot missbruket av visstidsanställningar. 9 Den kritik som under senare tid riktats i Sverige mot visstidsanställningar har framför allt handlat om hur exakt kontraktsformen används. Kritikerna argumenterar för att arbetsgivare ibland staplar tidsbegränsade anställningar på varandra utan att dessa övergår till tillsvidareanställningar. 10 Som diskuteras senare i denna rapport är frågan komplex, eftersom det redan idag finns lagstiftning som begränsar hur länge visstidsanställningar får användas. 4 LO (2007). 5 I själva verket sammanföll flera delar av Juholts motion ordagrant med LO:s tidigare nämnda text. Källa: Sveriges Riksdag (2007). 6 Sveriges Riksdag (2012a). 7 Miljöpartiet (2013). 8 Sveriges Riksdag (2012b). 9 SVT Debatt (2013). 10 Se exempelvis Dagens Nyheter (2013). 5
Till en början kan det vara intressant att notera att samhällsdiskussionen i Sverige sällan utgår från ett positivt perspektiv på tidsbegränsade anställningar. Detta trots att erfarenheten visar att dessa anställningar främjar möjligheten till självförsörjning för personer som annars riskerar att stå utanför arbetsmarknaden. 6
Väg in på arbetsmarknaden eller återvändsgränd? Under senare tid har en rad vetenskapliga publikationer belyst den roll som tidsbegränsade anställningar spelar på arbetsmarknader runt om i världen. Tre italienska forskare ställer exempelvis i en studie frågan om dessa anställningar bör ses som en väg in på arbetsmarknaden eller en återvändsgränd. Frågan är enligt författarna befogad eftersom tidsbegränsade kontrakt kan betraktas från två olika perspektiv. 11 Å ena sidan kan de ses som vägen in på arbetsmarknaden. Å andra sidan tenderar de individer som har svårt att gå vidare från visstidsanställningar till tillsvidareanställningar uppleva de största riskerna för framtida arbetslöshet. Baserat på en djupgående granskning av italiensk arbetsmarknadsstatistik visar författarna att de tidsbegränsade kontrakten i synnerhet är viktiga för de grupper som på grund av individuella särdrag annars skulle ha upplevt störst risk för arbetslöshet. Dessa individuella särdrag kan i sig förklara varför de personer som förlitar sig mest på tidsbegränsade anställningar har en svagare ställning på arbetsmarknaden. 12 Forskarna når slutsatsen att möjligheten att komma in i visstidsanställningar mycket riktigt är en väg in på arbetsmarknaden snarare än en återvändsgränd. Denna anställningsform erbjuder nämligen framför allt många ungdomar möjligheten att komma i arbete och bygga upp erfarenheter. Den som har en tidsbegränsad anställning får dessutom bättre möjligheter att senare övergå till en tillsvidareanställning jämfört med den som står utanför arbetsmarknaden. 13 Studien är inte ensam i sitt slag. Ett flertal internationella forskningsartiklar har visat att tidsbegränsade anställningar kan främja inträdet till arbetslivet och därmed agera som en språngbräda in på arbetsmarknaden. Framför allt marginaliserade grupper som unga, långtidsarbetslösa, personer med utländsk ursprung och de som hoppat av grundskolan kan via dessa anställningar få möjligheten komma i arbete. Vanligtvis sker övergång från dessa kontrakt till tillsvidareanställning snarare än till arbetslöshet. 14 Resultaten har en tydlig bäring på situationen i Sverige. Den kritiska linje som förs här fokuserar nämligen på att den grupp som har svårast för att gå från visstidsanställningar till tillsvidareanställningar klarar sig dåligt på arbetsmarknaden. Baserat på denna observation drar kritiker ofta slutsatsen att visstidsanställningar närmast är av ondo. Ett alternativt sätt att se på saken är att den aktuella gruppen utgörs av personer som löper stor risk för arbetslöshet. De tidsbegränsade anställningarna kan för svaga grupper på arbetsmarknaden medföra ett ekonomiskt och socialt lyft från utanförskap till egenförsörjning. Detta perspektiv har bland annat lyfts fram av Konjunkturinstitutet, som i en rapport har noterat: 11 Berton, Devicienti och Pacelli (2007). 12 Ibid. 13 Ibid. 14 Se exempelvis Booth, Francesconi och Frank (2002); Zijl, van den Berg och Heyma (2004); Gash (2006); Göbel och Verhofstadt (2008); Fernández och Ortega (2008); Cockx och Picchio (2012). 7
För arbetsgivaren kan tidsbegränsade anställningar vara ett effektivt sätt att anpassa arbetskraften efter varierande behov. Vid ett minskat behov av arbetskraft blir uppsägningskostnaden låg för tidsbegränsade anställningar jämfört med tillsvidareanställningar (fast anställda) på grund av olika regler om varsel, uppsägning och turordning. Det kan innebära att ett företag inrättar en tidsbegränsad anställning istället för att avstå helt från att anställa. 15 Forskning på svensk arbetsmarknad stärker bilden av att tidsbegränsade anställningar fungerar som en språngbräda. En studie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) drar exempelvis slutsatsen att tidsbegränsade anställningar ökar arbetstagarens framtida status på arbetsmarknaden. Möjligheterna att i framtiden vara i arbete stärks nämligen för de individer som kommit in på arbetsmarknaden via dessa kontrakt. 16 Resultaten ligger i linje med en studie från Konjunkturinstitutet. Där noteras att tidsbegränsade anställningar, trots att de utgör en relativt liten del av de samlade jobben, står för en mycket stor del av det totala flödet av kontrakt på arbetsmarknaden. Författarna drar slutsatsen att de tidsbegränsade anställningarna fungerar som en buffert på arbetsmarknaden. 17 En rapport av Svenskt Näringsliv visar att varje kvartal går i genomsnitt 100 000 personer från arbetslöshet till sysselsättning i Sverige. En majoritet på cirka 80 000 får en visstidsanställning medan resterande 20 000 får en tillsvidareanställning. Dessutom går varje kvartal 70 000 personer från en visstidsanställning till en tillsvidareanställning. 18 Statistiken illustrerar tydligt hur tidsbegränsade anställningar fungerar som porten in till arbetsmarknaden. Den kritik som riktas mot tidsbegränsade anställningar berör inte bara möjligheterna på arbetsmarknaden. Kritiken handlar också om att tidsbegränsade anställningar skulle medföra sämre fysisk och psykisk hälsa. Som diskuteras i nästa avsnitt kan de anställdas välbefinnande höjas genom att de får starkare fäste på arbetsmarknaden och större möjligheter att kunna välja arbetsplats och anställningsform. Att begränsa möjligheten till visstidsanställningar är däremot inte vägen till bättre hälsa. 15 Konjunkturinstitutet (2005). 16 Larsson, Lindqvist och Nordström Skans (2005). 17 Arai och Heyman (2000). 18 Svenskt Näringsliv (2012). 8
Hälsomässiga effekter En vanlig aspekt av den kritik som i Sverige förs fram mot visstidsanställningar är att de personer som har svårt att övergå från visstidsanställningar till tillsvidareanställningar uppvisar sämre hälsa och socioekonomisk situation än andra sysselsatta. 19 En nyhetsartikel i Svenska Dagbladet har rentav framfört att [d]en otrygghet som det kan innebära att vara tillfälligt anställd kan leda till att folk dör i förtid. 20 Den förenklade analys som ligger bakom påståendet behöver dock nyanseras. Till och att börja med är inte sambandet det att personer med tidsbegränsade anställningar genomgående har sämre hälsa. Vissa studier har funnit att anställda med tidsbegränsade kontrakt rentav rapporterar bättre hälsa än dem som har tillsvidareanställningar. 21 Detta är heller inget att förvånas över. Många olika grupper, med skilda socioekonomiska och hälsomässiga situationer, anställs via både tidsbegränsade anställningar och tillsvidareanställningar. Välbefinnandet påverkas framför allt inte av anställningsformen i sig, utan av gruppernas särdrag, de individuella preferenser kring anställningsform som finns bland dem samt utformningen av deras arbetsplatser. 22 Vid jämförelser av olika grupper på arbetsmarknaden är det helt avgörande att skilja på orsak och verkan. Individer som har annorlunda utbildningsbakgrund, födelseland, inkomst och ställning på arbetsmarknaden tenderar också att skilja sig i termer av hälsomässigt och socialt välmående. Tumregeln är att de grupper som är ekonomiskt mest framgångsrika också har bättre hälsa och bättre sociala utfall. Inte alla, men vissa grupper av visstidsanställda framför allt den grupp som pendlar mellan visstidsanställningar och arbetslöshet har ett svagt fäste på arbetsmarknaden och relativt låga inkomster. Personer vars arbetskraft är minst efterfrågad har i regel individuella särdrag som är associerade med sämre hälsa och socioekonomiska utfall. Om en undersökning helt enkelt tittar på hur hälsan skiljer sig åt mellan dem som har lättast respektive svårast att gå från en visstidsanställning till en tillsvidareanställning så måste resultaten tolkas korrekt. Anledningen är att jämförelsen i stor utsträckning kommer att fånga effekten av att grupperna från början har annorlunda förutsättningar. Först när individuella karaktärsdrag inkluderats i analysen noga blir det möjligt att isolera den faktiska effekten av kontraktsform. Eftersom många studier inte på rätt sätt kontrollerar för individuella särdrag så är kopplingen mellan hälsomässiga och sociala utfall och anställningsformer svår att undersöka. En forskningsgenomgång kring relationen mellan tidsbegränsade anställningar och psykiskt välmående menar att den nödvändiga isoleringen av effekten av 19 Se till exempel Scherer (2009); Handels (2012). 20 Svenska Dagbladet (2012). 21 En forskningsbok med titeln Employment Contracts, Psychological Contracts, and Employee Well-Being An International Study studerar exempelvis relationen mellan välmående och anställningsform på arbetsmarknaden i sju utvecklade ekonomier, inklusive Sverige. Även efter att ha kontrollerat olika förklarande variabler återstår sambandet att de personer som arbetar inom tidsbegränsade kontrakt upplever sig ha bättre hälsa. Källa: David, Isaksson och de Witte (2010). 22 Denna fråga diskuteras mer ingående i exempelvis Guest (2004). 9
anställningsform inte alltid sker i studier, eftersom den är komplicerad att genomföra. Detta kan förklara varför forskningslitteraturen är inkonsekvent och pekar åt olika håll. 23 Individer kan må bättre just eftersom de får den anställningsform som de föredrar. En person som vill ha en tillsvidareanställning men inte får det kan av just detta skäl uppleva sämre välbefinnande än en person som vill och lyckas få en tillsvidareanställning. Samtidigt kan alternativet till tidsbegränsade anställningar i många fall vara arbetslöshet. Med tanke på hur negativt arbetslöshet kan prägla både fysisk och psykologisk hälsa kan möjligheten att komma i arbete via visstidsanställningar vara hälsofrämjande, också när individen som annars riskerade arbetslöshet helst skulle vilja ha en tillsvidareanställning. Inte bara de empiriska studierna, utan också teoribildningen, pekar åt olika håll. Enligt arbetsmarknadsteorin kan välmående främjas av tillsvidareanställning (exempelvis via högre arbetstrygghet) likväl som av tidsbegränsade anställningar (exempelvis via högre flexibilitet). Eftersom arbetstagare kan värdera för- och nackdelarna med olika anställningskontrakt på olika sätt kan de ha olika preferenser för vilken anställningsform som passar dem bäst. 24 En forskningsartikel som omfattar nära tusen hälsoarbetare i Sverige noterar att tidigare studier har funnit att alternativa anställningsformer är associerade med både försämrat och förbättrat välmående. Analysen landar i slutsatsen att upplevelsen av jobbet, men inte formen av anställningskontrakt, är kopplad till hälsomässiga utfall. 25 En annan forskningsartikel som baseras på data från svensk arbetsmarknad når slutsatsen att stress och mindre välmående kan resultera av att inte ha ett starkt fäste på arbetsmarknaden samt av att inte arbeta med den kontraktsform som man helst vill jobba inom. 26 Sammanfattningsvis finns starkt stöd för att en svag ställning på arbetsmarknaden, liksom en oförmåga att övergå till den anställningsform som individen själv föredrar, kan medföra sämre psykisk och medicinsk hälsa. I många fall finns också ett egenvärde i tillsvidareanställningar eftersom dessa anställningar stimulerar till hälsofrämjande satsningar på arbetsplatser. Tidsbegränsade anställningar fyller samtidigt en viktig roll utifrån individuellt välbefinnande. En anledning är att vissa med denna kontraktsform har ovanligt bra välbefinnande. En annan anledning är att tidsbegränsade anställningar kan utgöra alternativet till arbetslöshet, som i sin tur kan innebära sämre psykiskt välmående. Till sist kan den flexibilitet som tidsbegränsade anställningar skapar öka möjligheten för individer att undvika inlåsning i arbeten som de inte trivs i, vilket ökar välbefinnandet. 23 De Cuyper m.fl. (2008). 24 Ibid. 25 Bernhard-Oettel, Sverke och De Witte (2005). 26 Bernhard-Oettel, Cuyper, Berntson och Isaksson (2008). 10
Övergång mellan tidsbegränsade anställningar och tillsvidareanställningar Det är ingen slump att tillsvidareanställningar är normen på arbetsmarknaden. Inte heller är det bara arbetstagarna som efterfrågar denna anställningsform. Även om arbetsgivare ofta är kritiska till att reglerna kring anställningar är för rigida i Sverige så finns en tydlig vilja till att erbjuda tillsvidareanställningar. I en alltmer humankapitalbaserad ekonomi vilar nämligen företagens verksamheter i stor utsträckning på de anställdas kompetenser. 27 Tillsvidareanställningar ger arbetsgivare tryggheten att deras anställda sannolikt kommer stanna hos dem länge. Därmed underlättas långsiktiga satsningar på att vidareutveckla verksamheter baserat på medarbetarnas specialistkompetenser. Arbetsgivarnas incitament ökar för att investera i kompetenshöjande satsningar. 28 Detta kan stimulera produktivitetsutveckling i samhällsekonomin. Därför är det avgörande att tillsvidareanställningar upplevs som attraktiva av både arbetstagare och arbetsgivare. Som tidigare noterats så visar en analys att cirka 80 procent av nyanställningarna sker via visstidsanställningar. 29 I en sådan situation skulle man kunna tänka sig att tidsbegränsade anställningar snabbt skulle tränga undan tillsvidareanställningar. Så är inte fallet. Eftersom visstidsanställningar övergår till tillsvidareanställningar så har andelen visstidskontrakt bland samtliga kontrakt varit relativt konstant sedan mitten av 1990-talet, något som också LO slagit fast. 30 Enligt den senaste statistiken har 84 procent av alla anställda en tillsvidareanställning medan 16 procent har en visstidsanställning. 31 Samtidigt är det viktigt att hålla i minnet att arbetsmarknaden är komplex, och präglas av skiftande behov och färdigheter bland både arbetstagare och arbetsgivare. Visstidsanställningar utgör därmed inte bara en viktig språngbräda till den reglerade svenska arbetsmarknaden, där riskerna att erbjuda tillsvidareanställningar till nyanställda ofta upplevs som för höga. I vissa fall är visstidsanställningar också den föredragna anställningsformen för arbetstagare. 32 Internationella studier visar att en bred grupp av de anställda som har tidsbegränsade kontrakt ser åtminstone en del fördelar med anställningsformen, som flexibilitet och möjligheten att arbeta med varierande arbetsuppgifter. Merparten värderar samtidigt fördelarna med en tillsvidareanställning, som mer trygghet, högre och vill därför med tiden övergå till dessa kontrakt. En grupp värderar dock fördelarna med tidsbegränsade anställningsformer högre också på längre sikt. 33 27 Se till exempel Crook m.fl. (2011). 28 Fouarge, de Grip, Smits och de Vries (2012). 29 Svenskt Näringsliv (2012). 30 Larsson (2011). 31 SCB (2013). 32 SCB (2011). 33 Se sammanfattning i De Cuyper, Isaksson och De Witte (red.) (2005). 11
Motivationen till att föredra tidsbegränsade anställningar kan vara olika. Vissa individer har exempelvis särskild preferens för att testa på olika arbetsuppgifter. Dessutom kan flexibiliteten att kunna röra sig mellan olika anställningar vara en karriär fördel för vissa arbetstagare. 34 En litteraturstudie som sammanfattar kunskapen om tidsbegränsade anställningsformer belyser att de som anställts via dessa kontrakt i vissa fall har bättre arbetsvillkor och möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden än de som har tillsvidareanställningar. Vid sidan av kontraktsformen spelar nämligen andra faktorer, som arbetsgivarens och arbetstagarens åtaganden, stor roll för arbetsupplevelsen och etableringen på arbetsmarknaden. 35 I sammanhanget kan det också vara intressant att citera en studie som bygger på att följa enskilda individers väg i arbetslivet. Två forskare har undersökt relationen mellan anställningsform för tidigare arbetslösa på den svenska arbetsmarknaden under ett år samt ställningen på arbetsmarknaden under det efterföljande året. Utifrån analysen drar forskarna slutsatsen att de permanenta och tidsbegränsade jobben som erhölls av arbetslösa skiljer sig relativt lite i term av den säkerhet som de erbjuder. 36 Resultaten förvånar i grunden inte. Å ena sidan är nämligen anställningsskyddets uppgift bland annat att skydda från godtyckliga uppsägningar, och i Sverige ges det extra starkt skydd åt den personal som arbetat länge på en viss arbetsplats. Å andra sidan bygger mycket av anställningstryggheten på att personer genom långvarig anställning bildar kompetenser som ökar efterfrågan på deras arbetskraft. Arbetslösa som går till arbete, även via tillsvidareanställningar, får av båda skälen svagare ställning än etablerade personer på arbetsmarknaden som har samma anställningskontrakt. 37 Det är inte enbart anställningsformen, utan andra faktorer som berör ställningen på arbetsmarknaden, som avgör individens ställning och trygghet. I sammanhanget är det värt att påpeka att också visstidsanställningar erbjuder omfattande arbetstrygghet under den period som anställningarna fortlöper. Arbetstagare som har expertkunskaper och andra högt eftertraktade attribut upplever i regel liten risk för att stå utan arbete. Därför kan deras preferenser luta mer åt flexibilitet än säkerhet. Samma kan gälla för individer som inte vill binda sig till en särskild arbetsplats eller ens en särskild ort. Bland samtliga visstidsanställda vill strax under sju av tio hellre ha en tillsvidareanställning. 38 De svårigheter som upplevs av personer som vill, men inte kan, få tillsvidareanställningar måste tas på stort allvar. Bristerna på den svenska arbetsmarknaden handlar inte bara om att många står utan jobb. Dessutom finns stora grupper som inte befinner sig i det arbete eller den anställningsform som de skulle föredra. 39 IFAU noterar att grupper som exempelvis lågutbildade eller säsongsanställda kan hamna i en situation där tidsbegränsade anställningar varvas med andra tidsbegränsade anställningar och arbetslöshet. 40 34 Europeiska Kommissionen (2003). 35 Författarna noterar också att den tillgängliga kunskapen ger starkt stöd för perspektivet att tidsbegränsade anställningar fungerar som en språngbräda i karriären. Källa: Martínez, De Cuyper och De Witte (2010). 36 Korpi och Levin (2001). 37 Ibid. 38 Åldersskillnaderna i preferens är samtidigt tydliga. Den grupp där det är vanligast att vara anställd via en visstidsanställning är personer i åldrarna 16 24 år, där drygt hälften av de anställda är visstidsanställda. Redan i nästa åldersgrupp, personer mellan 25 34 år, sjunker andelen till enbart ca en femtedel av de anställda. Bland personer i åldrarna 16 24 år som är anställda via visstidskontrakt så anger drygt hälften att de hellre skulle vilja ha en tillsvidareanställning, jämfört med runt tre fjärdedelar av de visstidsanställda i åldrarna 25 34 år. Källa: SCB (2011). 39 Aronsson, Dallner och Gustafsson (2000). 40 Håkansson (2001). 12
En vanlig kritik är, som noterats tidigare, att arbetsgivare staplar tidsbegränsade anställningar på varandra utan att dessa övergår till tillsvidareanställningar. Redan idag finns dock lagstiftning för att motverka att visstidsanställningar utnyttjas på fel sätt. Framför allt är det också i detta sammanhang viktigt att rikta fokus mot vad som är det verkliga problemet, nämligen svårigheten att övergå till den anställningsform som arbetstagarna föredrar. En studie belyser det faktum att vägen till tillsvidareanställningar ofta går via en sekvens av tidsbegränsade anställningar. Till skillnad mot flertal andra forskningsartiklar inkluderar författaren också i analysen hur dessa anställningar ibland varvas med perioder av arbetslöshet. Studien når slutsatsen att sannolikheten att övergå från en tidsbegränsad anställning till tillsvidareanställning ökar ju längre det tidsbegränsade kontraktet pågått. Däremot minskar sannolikheten att komma i arbete för den som upplever perioder av arbetslöshet. Författaren noterar att det inte är tidsbegränsade anställningar i sig utan perioderna av arbetslöshet som försvårar etablering på arbetsmarknaden. 41 För att hjälpa de grupper som inte lyckas övergå till tillsvidareanställningar gäller det sammanfattningsvis att förbättra möjligheterna att få dessa anställningar, samt motverka arbetslöshet. I sammanhanget är det viktigt att sätta fokus på hindren mot vägen till tillsvidareanställningar. 41 Gagliarducci (2005). 13
Barriären till tillsvidareanställningar Som diskuterats i denna rapport finns omfattande stöd i forskningen för att tidsbegränsade anställningar kan fungera som en språngbräda in på arbetsmarknaden. En bok som sammanfattar kunskapsläget noterar till exempel: Sammanfattningsvis tycks visstidsanställningar öka individers möjlighet till att hitta jobb. 42 Samtidigt har det framförts kritik mot att bättre förutsättningar för att använda tidsbegränsade anställningar inte lyfter den samlade sysselsättningen på det sätt som man kanske kan förvänta sig. 43 Det finns begränsad kunskap om hur exakt sysselsättningen påverkas av möjligheten att använda tidsbegränsade kontrakt. Däremot är det tydligt att den barriär som finns mellan tidsbegränsade anställningar och tillsvidareanställningar kan utgöra ett problem för arbetsmarknadens funktionssätt. I en underlagsrapport för regeringen har den svenska arbetsmarknadsforskaren Per Skedinger belyst frågan om effekter av visstidsanställningar. Författaren noterar att visstidsanställningar kan spela en viktig roll för inträdet på arbetsmarknaden. Dessutom kan den ökade flexibilitet som det medför leda till ökad produktivitet. Samtidigt kan gapet till anställningsskydd mellan tillsvidareanställningar och visstidsanställningar leda till snedvridningar. Anledningen är att förhållandena mellan arbetsgivare och arbetstagare regleras betydligt mer strikt i tillsvidareanställningar än i visstidsanställningar. Exempelvis kan produktiva anställningar avbrytas i förtid eftersom arbetsgivare vill undvika att visstidsanställningar övergår till betydligt mer reglerade tillsvidareanställningar. 44 En studie som publicerats av OECD framför ett liknande perspektiv. Författarna skriver att tidsbegränsade anställningar är den vanligaste anställningsformen för ungdomar i många EU länder, inklusive Sverige. Det faktum att tillsvidaresanställningar regleras betydligt hårdare än tidsbegränsade anställningar kan samtidigt försvåra övergång från den senare till den förra formen av kontrakt. Även om tidsbegränsade anställningar fungerar som språngbräda till arbetsmarknaden skapas således snedvridningar vid övergången till tillsvidareanställningar. 45 Detta är också den slutsats som Skedinger landar i: Om gapet i anställningsskydd mellan de två anställningsformerna ska minskas bör det dock inte ske genom att försvåra möjligheterna till tidsbegränsade anställningar. En möjlighet vore enligt författaren att endast undanta nyanställda ungdomar eller andra marginalgrupper från delar av regelverket för fasta anställningar under en kortare period, säg två år. I det senare fallet skulle till exempel kravet på uppsägning utan saklig grund kunna avskaffas eller mildras, men regelverket i övrigt, rörande uppsägningstider med mera, 42 Författarna drar också slutsatsen att möjligheterna skiljer sig åt beroende på vilken typ av visstidsanställda som studeras. Exempelvis tycks visstidsanställda som bara arbetar en del av året inte öka sina förutsättningar på arbetsmarknaden lika mycket som andra grupper. Förutsättningarna ökar mest för personer som arbetar i företag där tydliga möjligheter existerar till att senare övergå till tillsvidareanställningar. Källa: De Cuyper, Isaksson och De Witte (red.) (2005). 43 Kahn (2010). 44 Skedinger (2008). 45 Scarpetta, Sonnet och Manfredi (2010). 14
kvarstå som förut. En sådan policy skulle minska segmenteringen på arbetsmarknaden mellan fast respektive tidsbegränsat anställda. 46 Oavsett hur förändringar genomförs, så finns således goda skäl att underlätta övergången till tillsvidareanställningar. Till skillnad mot lagförändringar som skulle försvåra användandet av tidsbegränsade anställningar så skulle enklare inträde till tillsvidareanställningar öka möjligheterna för personer med svag förankring på arbetsmarknaden. Reformer riktade mot enklare inträde till tillsvidareanställningar vore därför både ekonomiskt och socialt mer ansvarsfulla än reformer som försvårar användandet av visstidsanställningar. 46 Skedinger (2008). 15
Diskussion Internationella och svenska studier visar tydligt att tidsbegränsade anställningar spelar en central jobb på arbetsmarknaden. Genom att möjliggöra för personer som annars riskerar arbetslöshet att komma in på arbetsmarknaden fungerar de som en språngbräda till framtida anställningsmöjligheter. I vissa fall kan både arbetsgivare och arbetstagare tjäna på att också mera långsiktigt utgå från olika tidsbegränsade anställningar. Vanligtvis ligger det dock i bådas intresse att anställningsformen övergår till tillsvidareanställning med tiden, även om arbetsgivare förvisso upplever att regelverken som styr tillsvidareanställningar är för hårda. Mycket riktigt övergår också visstidsanställningar i regel till tillsvidareanställningar. Detta påvisas av att inträdet på den svenska arbetsmarknaden till mycket stor del sker via visstidsanställningar, samtidigt som tillsvidareanställningar fortsätter att vara den absolut mest dominerande formen av anställning. Kritiken mot förekomsten av tidsbegränsade anställningar vilar huvudsakligen på att en grupp har svårt att övergå från dessa till tillsvidareanställningar. Detta utgör en tydlig samhällsutmaning. Samtidigt är det avgörande att komma ihåg att denna grupp utgörs av personer som på grund av olika karaktärsdrag har en svag förankring på arbetsmarknaden. Möjligheten att komma in i arbete via tidsbegränsade anställningar kan för många i gruppen vara alternativet till arbetslöshet. Att arbeta snarare än att vara arbetslös är i regel bättre både utifrån individers framtida möjligheter till arbete som deras välbefinnande. Som diskuterats i denna rapport är problemet inte visstidsanställningar i sig, utan perioder av arbetslöshet mellan dem som personer med svag förankring på arbetsmarknaden kan uppleva samt svårigheten för samma grupp att träda in till tillsvidareanställningar. En viktig del av lösningen bör vara att sänka trösklarna för övergången till tillsvidareanställningar. Reformarbetet bör vara fokuserat på att via stärkt utbildning samt bättre möjligheter till tidig uppbyggnad av arbetslivserfarenhet möjliggöra för individer att bli mera attraktiva på arbetsmarknaden. Vid sidan av detta finns goda skäl för reformer som stimulerar till fler och växande företag, vilket ökar efterfrågan på arbetskraft. Erfarenheten visar nämligen att individuellt välbefinnande främjas av att vara eftertraktad på en diversifierad arbetsmarknad, där individer ges möjligheten att matcha sina personliga preferenser med olika arbeten och olika kontraktsformer som erbjuds. På en arbetsmarknad där den största utmaningen handlar om att skapa förutsättningar att gå från utanförskap till arbete finns mycket goda skäl att förenkla inträdet för dem som annars riskerar utanförskap. Möjligheten att använda tidsbegränsade anställningar bör därför kompletteras med mindre rigida regler för tillsvidareanställningar. Detta ligger i linje med de rekommendationer som OECD nyligen framförde kring hur tillväxtförmågan i Sverige kan stärkas. 47 47 OECD (2013). 16
En sådan politik skulle medföra fördelar för individers chans att påverka den egna tillvaron, genom att möjliggöra för fler att övergå från utanförskap till egenförsörjning. Av samma skäl skulle den också främja samhällsekonomins funktionssätt. Det vore både socialt och ekonomiskt ansvarslöst att istället minska valmöjligheterna och stänga ute många genom att försvåra för de visstidsanställningar som idag fungerar som den huvudsakliga porten in till arbetsmarknaden. 17
Referenser Aftonbladet (2010). Längre provanställningar skapar inte fler jobb, 2010-08-18. Arai, M och F Heyman (2000). Permanent and temporary labour: job and worker flews in Sweden, 1989 1998, Konjunkturinstitutet, Working paper No. 71. Aronsson, G, M Dallner och K Gustafsson (2000). Yrkes- och Arbetsplatsinlåsning En empirisk studie av omfattning och hälsokonsekvenser, Arbete och Hälsa, Arbetslivsinstitutet, 2000:5. Bernhard-Oettel, C, M Sverke och H De Witte (2005). Comparing three alternative types of employment with permanent full-time work: How do employment contract and perceived job conditions relate to health complaints?, Work & Stress, 19;4:301-318. Bernhard-Oettel, C, ND Cuyper, E Berntson och K Isaksson (2008). Well-being and organizational attitudes in alternative employment: The role of contract and job preferences, International Journal of Stress Management, 15;4:345-363. Berton, F, F Devicienti och L Pacelli (2007). Temporary jobs: Port of entry, trap, or just unobserved heterogeneity?. LABORatorio Revelli Working Papers. Booth, A L, M Francesconi och J Frank (2002). Temporary jobs: Stepping stones or dead ends?, Economic Journal 112;480:F189 F213. Cockx, B och M Picchio (2012). Are Short-lived Jobs Stepping Stones to Long-Lasting Jobs?, Oxford Bulletin of Economics and Statistics, 74;5:646-675. Crook TR, SY Todd, JG Combs, DJ Woehr och DJ Ketchen (2011). Does human capital matter? A meta-analysis of the relationship between human capital and firm performance, J. Appl. Psychol, 96;3:443-456. Dagens Nyheter (2013). TCO har statistiska bevis för brott mot EU-rätten, 2013-07-16. David, G, K Isaksson och H de Witte (2010). Employment contracts, psychological contracts, and employee well-being: an international study, Oxford University Press. De Cuyper, N, K Isaksson och H De Witte (red.) (2005). Employment Contracts and Well-Being among European Workers, Ashgate Publishing. De Cuyper, N, J de Jong, H De Witte, K Isaksson, T Rigotti och R Schalk (2008). Literature review of theory and research on the psychological impact of temporary employment: Towards a conceptual model, International Journal of Management Reviews, 10;1:25-51. Europeiska Kommissionen (2003). EU Research on Social Sciences and Humanities Psychological contracting accross employment situations: PSYCONES. 18
Fernández, C och C Ortega (2008). Labor market assimilation of immigrants in Spain: employment at the expense of bad job-matches?, Spanish Economic Review, 10;2:83-107. Fouarge, D, A de Grip, W Smits och R de Vries (2012). Flexible Contracts and Human Capital Investments, De Economist, 160;2:177-195. Gagliarducci, S (2005). The dynamics of repeated temporary jobs, Labour Economics, 12;4:429-448. Gash, V (2006). Bridge or Trap? Temporary Workers Transitions to Unemployment and to the Standard Employment Contract, Eur Sociol Rev, 24;5:651-668. Guest, D (2004). Flexible employment contracts, the psychological contract and employee outcomes: an analysis and review of the evidence, International Journal of Management Reviews, 5;1:1-19. Göbel, C och E Verhofstadt (2008). The role of temporary employment for the integration of schoolleavers into permanent employment., presenterad vid XXII Annual Conference of the European Society for Population Economics, 19 21 juni, University College London. Handels (2012). Utarbetad eller utbytbar? Håkansson, K (2001). Språngbräda eller segmentering? En longitudinell studie av tidsbegränsat anställda, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). Kahn, L M (2010). Employment protection reforms, employment and the incidence of temporary jobs in Europe: 1996 2001 Labour Economics, 17:1-15. Konjunkturinstitutet (2005). Lönebildningsrapport. Korpi, T och H Levin (2001). Precarious Footing: Temporary Employment as a Stepping Stone out of Unemployment in Sweden, Work Employment & Society, 15;1:127-148. Larsson, L, L Lindqvist och O Nordström Skans (2005). Stepping-stones or dead-ends? an analysis of swedish replacement contracts, IFAU working paper No. 2005:18. Larsson, M (2011). Anställningsformer år 2011 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 1990 2011, LO. LO (2007). Riksdagen beslutar om att öka möjligheterna till tidsbegränsade anställningar: Ett hårt slag mot jämställdheten, pressmeddelande 2007-05-31. Martínez, G, N De Cuyper och H De Witte (2010). Review of Temporary Employment Literature: Perspectives for Research and Development in Latin America, Psykhe 19;1: 61 73. Miljöpartiet (2013). Miljöpartiet är berett agera för att stävja missbruk av visstidsanställningar, pressmeddelande 2013-07-16. 19
OECD (2013). Sweden i Economic Policy Reforms 2013: Going for Growth. Scarpetta, S, A Sonnet och T Manfredi (2010). Rising Youth Unemployment During The Crisis: How to Prevent Negative Long-term Consequences on a Generation?, OECD Social, Employment and Migration Working Papers, No. 106, OECD Publishing. SCB (2011). Arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen 15 74 år, AKU 3:e kvartalet 2010, Statistiskt meddelande AM 11 SM 1005. SCB (2013). Kortperiodisk sysselsättningsstatistik 1:a kvartalet 2013. Scherer, S (2009). The Social Consequences of Insecure Jobs, Social Indicator Research, 93;3:527-547. Skedinger, P (2008). En exkluderande arbetsmarknadsmodell? Den svenska arbetsmarknadens trösklar i ett globalt perspektiv, Underlagsrapport nr 24 till Globaliseringsrådet, Regeringen. Svenska Dagbladet (2011). Nu tar LO strid mot visstidsanställningar, 2011-11-10. Svenska Dagbladet (2012). Otrygga anställningar kan förkorta livet, 2012-01-31. Svenskt Näringsliv (2012). Ett steg in anställningsformer och flöden på arbetsmarknaden, 2012-10-22. Sveriges Riksdag (2007). Motion 2007/08:A298 Fler fasta anställningar, Håkan Juholt, 2007-09-18. Sveriges Riksdag (2012a). Motion 2012/13:A284 Stärkande av rätten till fasta jobb, Caroline Helmersson Olsson och Christina Zedell. Sveriges Riksdag (2012b). Motion 2012/13:A201 Trygghet i anställningen, Josefin Brink, Ulla Andersson, Christina Höj Larsen, Jacob Johnson, Rossana Dinamarca och Wiwi-Anne Johansson. SVT Debatt (2013). Vi är inte emot visstidsanställningar vi är emot missbruket av dem, 2013-05-07. Zijl, M, G J van den Berg och A Heyma (2004). Stepping stones for the unemployed: the effect of temporary jobs on the duration until regular work, IZA discussion paper No. 1241. 20
www.svensktnaringsliv.se Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Oktober 2013 Nima Sanandaji Visstidsanställningarnas betydelse för etablering på arbetsmarknaden Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande