INNEHÅLL... 1 1 INLEDNING... 5

Innehåll INNEHÅLL... 1 1 INLEDNING... 5 2 MARKANVÄNDNING... 7 2.1 SKOG... 8 2.2 ÅKERMARK... 8 2.3 ÖPPEN MARK... 9 2.4 SJÖ OCH VÅTMARK... 9 2.5 SAMLAD BEBYGGELSE OCH STÖRRE VÄGAR... 10 3 PUNKTKÄLLOR... 10 3.1 TVETA ÅTERVINNINGSANLÄGGNING... 11 3.1.1 Vattenvård... 11 3.2 BILLSTATIPPEN... 12 3.2.1 Verksamhet... 12 3.2.2 Vattenvård... 13 3.3 KJULSTA ALLMÄNNINGSLOTT... 13 3.3.1 Vattenvård... 14 3.4 MYRSTUGANS VATTENVERK... 14 3.5 INDUSTRI... 14 3.6 VÄGAR... 14 3.7 JÄRNVÄG... 15 3.8 OMRÅDEN AV MILITÄRT INTRESSE - ALMNÄS... 15 3.9 ENSKILDA AVLOPP... 15 3.10 DJURHÅLLNING... 16 4 DAGVATTEN... 16 4.1 DAGVATTEN FRÅN JÄRNA TÄTORT... 18 4.1.1 Dagvattnets klassificering... 18 4.1.2 Påverkan i Moraån... 18 4.2 VÄGDAGVATTEN... 19 4.2.4 Påverkan på Moraån... 19 5 VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR MYRSTUGANS VATTENVERK... 20 5.1 INRE SKYDDSZON... 20 5.2 YTTRE SKYDDSZON... 21 6 EKOLOGISKT KÄNSLIGA OMRÅDEN... 22 6.1 MORAÅN-PILKROGSVIKEN... 23 6.2 KVARNSJÖN... 23 6.3 YNGERN - ÅSGROPSSJÖARNA... 23 6.4 VATTGRUVSMOSSEN... 24 6.5 STORA ALSJÖN... 24 1

7 BERÄKNINGAR... 24 7.1 MARKANVÄNDNING... 24 7.2 SCABLONBERÄKNING AREALSPECIFIK AVRINNING... 24 7.3 SCHABLONBERÄKNING LÄCKAGE AV NÄRSALTER OCH METALLER... 25 7.4 ACCEPTABEL FOSFORTILLFÖRSEL... 26 7.5 AREALSPECIFIK FÖRLUST OCH AVVIKELSE FRÅN JÄMFÖRVÄRDE... 27 8 FÖRORENINGSTRANSPORT... 27 8.1 TRANSPORT AV NÄRSALTER... 27 8.1.1 Resultat av fältundersökningar... 27 8.1.2 Schablonberäknad närsaltstransport... 29 8.2 TRANSPORT AV METALLER... 30 8.2.1 Schablonberäknad metalltransport... 31 9 SJÖAR... 32 9.1 RIMSJÖN... 33 Problem... 33 Åtgärder... 33 9.2 LÅNGSJÖN... 34 Problem:... 34 Åtgärder:... 34 9.3 FLATEN... 35 9.4 HUNDSJÖN... 35 Problem... 36 Åtgärder... 36 9.5 KATTLAMMEN... 36 Problem... 37 Åtgärder... 37 9.6 BYLAMMEN... 37 Problem... 37 Åtgärder... 37 9.7 VÄLLINGEN... 38 Problem... 39 Åtgärder... 40 9.8 SKIRSJÖN... 40 9.9 KVARNSJÖN... 41 Problem... 41 Åtgärder... 41 9.10 LILLA GYMMELN... 42 9.11 STORA GYMMELN... 42 9.12 STORA ALSJÖN... 42 Problem... 43 Åtgärder... 43 9.13 LILLA ALSJÖN... 43 9.14 OGAN... 44 Problem:... 45 Åtgärder:... 46 9.15 LOGSJÖN... 46 Problem... 46 Åtgärder... 47 10 RECIPIENTEN... 47 11 SLUTSATSER... 47 2

12 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER... 49 13 KÄLLOR... 51 3

1 Inledning Moraåns avrinningsområde är ett mänskligt påverkat men välmående vattensystem med mycket höga naturvärden. I vattensystemet finns flera av människan opåverkade sjöar varav en, Stora Alsjön, är utpekad som Natura 2000-område. Vidare finns i Kvarnsjön den rödlistade och ovanliga fisken Nissöga och i det strömmande vattnet nära Moraåns utlopp leker Havsöring. Förutom ekologiskt skyddsvärda områden finns även ett vattenskyddsområde som omfattar vattensystemets största sjö Vällingen. Vällingens vatten används efter infiltration till grundvattnet som råvatten till Myrstugans vattenverk som distribuerar vatten till Järna, Mölnbo och Hölö tätorter samt det lilla samhället Visbohammar. Påverkan av människan hotar dock vattensystemets fina kvalitet, närsaltshalterna är vid utloppet mycket höga. I rapporten kommer att beskrivas vilka källor som idag påverkar vattensystemet uppdelat på Markanvändning, Punktkällor och Dagvatten. Det kommer även tas upp områden som är extra känsliga eller på annat sätt är skyddsvärda ur en ekologisk synvinkel. Sedan följer ett avsnitt om metoder och beräkningar som utförts för att fastställa olika källors del i den totala närsaltstransporten inom vattensystemet och efter det resultatet av beräkningarna. I rapporten finns även information om de olika sjöarna inom avrinningsområdet samt en kortare beskrivning av recipienten där alla föroreningar så småningom hamnar. Rapporten avslutas sedan med slutsatser och förslag till åtgärder som kan förbättra vattenkvaliteten i ån. 5

2 Markanvändning Bild 1. Markanvändningskarta över Moraåns avrinningsområde. 18% 3% 10% Markanvändning (%) 7% Skog 62% Öppen mark Samlad bebyggelse och större vägar Åker Sjö och våtmark Bild 2. Markanvändning i procent inom avrinningsområdet. Moraåns avrinningsområde ligger i mitten av kommunen och innefattar bland annat Järna tätort och Södertälje kommuns femte största sjö Vällingen. Avrinningsområdet med en yta av 91,8 km 2 är egentligen, enligt SMHIs indelning, ett delavrinningsområde till det större kustområdet mellan Mälaren och Trosaån. Den nederbörd som faller inom delavrinningsområdet kommer förr eller senare att rinna ut i Moraån och vidare till dess utlopp i Järnafjärden (Östersjön). På vägen mot utloppet anrikas föroreningar, 7

som närsalter och metaller, i olika hög grad beroende på vilken typ av markytor vattnet möter på sin väg genom systemet. Som framgår av diagrammet ovan består Moraåns avrinningsområde till största delen av skogsmark. Den jordbruksmark som finns ligger främst i de sydöstra delarna av området, men mindre jordbruk finns runt alla åar. Markanvändningsbilden är inte slumpartad. Jordarna i större delen av området utgörs av näringsfattiga glaciala leror med inslag av berg i dagen och morän, typiskt för det sprickdalslandskap som utgör södertörn. Sydöst om Järna dominerar dock näringsrik postglacial finlera som är utmärk åkermark. Fördelningen av jordbruksmarken och den närsaltsbelastning som följer märks i tydligt i rapporten då Moraån vid lokalen Mora och efter Järna tätort ändra karaktär från måttligt näringsrik till extremt näringsrik. Vidare tillförsel av näringsämnen står förstås Järna tätort och det dagvatten som leds därifrån för. Även om den täta bebyggelsen står för en mycket liten del av avrinningsområdets yta står dagvattnet för en betydande mängd av de föroreningar som släpps ut i Järnafjärden, i alla fall för fosfor, bly och koppar (Södertälje kommun, 2002). Inom avrinningsområdet finns ett område som tidigare använts som militärt övningsområde inklusive skjutbanor. Aktiviteter och den miljöpåverkan de har haft under årens lopp finns inte dokumenterat i lättillgängliga rapporter, men de uppgifter jag hittat inkluderar utbildning av beredskapsmän samt övningar i samarbete med räddningsverket i form av en stor trafikolycka. Militären lämnar under år 2004 området och 2005 ska alla övningsverksamhet samt skjutbanorna vara nedlagda. Södertälje kommun uttrycker i översiktsplanen från år 2004 att området är intressant som en nybyggd stadsdel med ca 2000 bostäder. Detta kommer drastiskt att påverka miljön i avrinningsområdet. 2.1 Skog Skog utgör cirka 63 % av all mark i avrinningsområdet. Därför härstammar mycket av de närsalter som befinner sig i Moraåns vattensystem just från skogen och urlakas naturligt av ständigt pågående markprocesser, inte på grund av mänsklig påverkan. Schablonvärden som finns att hitta i Vattenprogram för Stockholms kommun visar att skogen läcker ca 0,6 milligram kväve och 0,02 milligram fosfor per liter vatten som transporteras vidare i vattensystemet. Den påverkan som människan har i skogsmiljö är skogsbruk och av gröna kartan framgår att flera hyggesområden finns eller har funnits i området, bland annat finns ett områden intill sjöarna Vällingen och Ogan. Vid skogsavverkning släpps närsalter fria i marken och riskerar att urlakas i högre takt än normalt för skog på grund av nedbrytning av trädresterna och genom ökad markerosion. Hyggena är i diagrammet ovan (bild 2) inräknade i den öppna marken. Då kartan är gammal går det inte att avgöra utifrån den vilken påverkan hyggena har på området idag. De schablonberäkningar som presenteras nedan utgår från att skogsbruket idag motsvarar det vid karteringstillfället. 2.2 Åkermark Åkermark utgör omkring 18 % av områdets yta. Som nämnts tidigare är lera den vanligaste jordarten i området och leror är, om de är av glacialt ursprung (det vill säga om de bildades under senaste istiden genom att isen malde ned berggrunden), vanligen ganska näringsfattiga jordar och utgör dålig åkermark som kräver stora tillskott av gödsel. I avrinningsområdets sydöstra del finns dock näringsrika postglaciala leror som avsatts efter isen smält. Dessa leror avsattes i havs/insjömiljö (innan landhöjningen hunnit höja området över Östersjöns yta) 8

och blandades därför upp med näringsämnen i form av organiskt material som under årens lopp hamnat på botten. Postglasiala leror utgör utmärkt åkermark och i översiktsplan 2004 för Södertälje kommun finns området markerat på karta som värdefull mark för odlingslandskapet. Tillgången på åkermark av klass 4 och 5 enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder (de två högsta klasserna) inom området präglar förstås markanvändningen. Större delen av åkermarken inom avrinningsområdet ligger i den sydvästra delen. Övrig åkermark ligger i närheten av någon av sjöarna eller åarna. Jordbruk är förknippat med stort läckage av närsalter, framför allt kväve. Schablonvärden i Vattenprogram för Stockholms kommun visar att läckaget uppskattas till 2,3 milligram kväve och 0,06 milligram fosfor per liter vatten som transporteras vidare i vattensystemet. 2.3 Öppen mark Den marktyp som betecknats som övrig mark består av en mix av områden som: fritidsbebyggelse, övrig tomtmark, golfbanor, hyggen och ängsmark. Den öppna marken är alltså en blandning av naturlig och mänskligt påverkad mark. Att ange ett schablonvärde som ska sammanfatta läckaget från denna typ av mark är nog extra svårt. I skriften vattenprogram för Stockholms kommun anges ett värde som är högre än för skogsmark, men lägre än åkermark vilket känns naturligt. De öppna markerna har troligen någon form av vegetationstäcke året runt vilken leder till mindre erosion än den från åkermark, men markerosionen och näringsläckaget är troligen större än i skogsmark där trädens rötter fungerar som ankare för de översta jordlagren. Vidare tillförs troligen mindre näringsämnen den öppna marken än åkermarken (undantaget skulle kunna vara golfbanorna). Schablonvärdena enligt Stockholms vattenprogram är för kväve och fosfor 1 respektive 0,03 milligram per liter vatten som transporteras vidare i vattensystemet. 2.4 Sjö och våtmark I Moraåns avrinningsområde ingår 15 sjöar varav den i särklass största är Vällingen, därefter kommer Långsjön och Ogan, övriga sjöar är mycket små. Våtmarksytorna inom området är relativt begränsade, men inte försumbara. Sammanlagt utgör sjöarna och våtmarkerna 7 % av områdets totala yta. Sjöar och våtmarker bidrar även de med näringsämnen till vattensystemet på grund av våtdeposition av luftburna föroreningar (det vill säga att luftburna föroreningar regnar ned på sjöns yta). De kan dock även fungera som fällor för näringsämnen genom att binda dem i bottensedimenten och minska näringsläckaget till resten av systemet. Schablonvärden från Vattenprogram för Stockholms kommun visar på ett litet näringsläckage, 0,4 milligram kväve och 0,013 milligram fosfor per liter vatten som rinner vidare ut i vattensystemet. 9

2.5 Samlad bebyggelse och större vägar Endast en mycket liten del (3 %) av avrinningsområdet utgörs av bebyggda (hårdgjorda) ytor. Den samlade bebyggelsen utgörs av bostäder och industrier i Järna tätort samt fritidsområden vid Vällingen, Ogan, Brokvarn och Tveta. Vägarna är E4 i områdets östra del samt väg 57 och väg 509 som sträcker sig genom området. De här områdenas påverkan på vattensystemet kommer att förklaras mer ingående nedan under två rubriker, punktkällor och dagvatten. Schablonvärden för hårdgjorda ytor i Vattenprogram för Stockholms kommun varierar beroende på vad ytorna används till men ligger inom intervallerna 1,7 2,7 milligram för kväve och 0,13 0,35 milligram för fosfor per liter vatten som fortsätter ut i vattensystemet. 3 Punktkällor Bild 3. Punktkällor inom Moraåns avrinningsområde. De punktkällor som tas upp nedan är markområden som skulle kunna släppa ut stora mängder föroreningar vid olyckor eller om kontrollprogram för vattenvård saknades/missköttes. Det är källor till föroreningar som inte härrör från den naturliga erosion som pågår i all mark. Lyckligtvis är olyckor ovanliga, men de har hänt (t.ex. läckte olja ut i Moraån i samband med att en cistern skulle fyllas på Kungsörnens tillagningsfabrik) och kommer troligen hända igen. Det är därför bra att veta var punktkällor finns inom ett avrinningsområde samt att ha en beredskapsplan för hur till exempel oljespill ska tas om hand. Inom Moraåns vattensystem finns flera ekologiskt känsliga områden vars balans inte bör rubbas, till exempel är Moraån nedströms Järna tätort en viktig lokal för havsöringens reproduktion i Stockholms län. För att 10

havsöringen ska trivas krävs vatten med goda syreförhållanden. Olja är en mycket syrekrävande och svårnedbrytbar förorening som utan behandling ligger kvar i mark och bottensediment under lång tid. Spill av olja i samband med en allvarligare olycka i Järna kan alltså få allvarliga konsekvenser för havsöringen. 3.1 Tveta återvinningsanläggning Tveta återvinningsanläggning tar emot avfall som produceras i Södertälje kommun. Verksamheten omfattar mottagning, sortering och återvinning. Det avfall som inte kan återvinnas läggs på deponi. Deponiverksamheten håller dock successivt på att avslutas då källsortering av hushållsavfall infördes år 2001. I översiktsplanen för Södertälje kommun står skrivet att från år 2002 får inte brännbart avfall deponeras och från år 2005 får inte heller organiskt avfall deponeras. Förutom kompost, övrigt hushållsavfall och soporna från återvinningsstationerna runt om i kommunen (returpapper, returkartong, hårdplast, metall, glas, batterier m.m.) tar Tveta emot och mellanlagrar oljor och miljöfarligt avfall innan de skickas vidare för destruktion eller deponi. Inom området finns även en särskild deponi för asbest. Vidare är återvinningscentralen uppsamlingsplats för däck i regionen. 3.1.1 Vattenvård Då nederbörd faller på deponier bildas lakvatten som vid kontakt med avfallet blir mycket förorenat. Detta vatten riskerar att rinna ut ur området genom ytavrinning eller infiltration i marken ner till grundvattnet föras vidare ut till vattensystemet under marken. På Tveta återvinningsanläggning motverkas läckage av förorenat vatten genom att lakvattnet infiltreras genom deponin till grundvattnet som strömmar till en av tre pumpbrunnar. Systemet bygger på att brunnarna pumpar så mycket vatten att grundvattnets naturliga gradient (lutning) ut från området, mot Vällingen, Kvarnsjön och vidare i Moraåns vattensystem, vänds och riktas inåt pumparna. Den omvända gradienten bildar en hydrologisk barriär för läckage av föroreningar via grundvattnet. Vattnet leds från pumpstationerna och samlas upp i en damm innan det pumpas vidare till Himmerfjärdsverket. Även dagvatten som bildas på hårdgjorda ytor inom området överförs till lakvattenanläggningen genom infiltration via deponin. Via en oljeavskiljare leds även vatten från kärl- och fordonstvätt och dagvatten från renhållningsfordonens uppställningsplan till lakvattendammen. 3.1.1.1 Lokalt omhändertagande av lakvattnet Sedan två år tillbaka pågår försök att rena lakvattnet från dammen lokalt vid området med en teknik framtagen i samarbete mellan Telge Återvinning, KTH och Lunds universitet, med stöd av Naturvårdverket. Reningen utförs i flera steg innan det släpps ut i det lokala vattensystemet enligt: 1. Vatten från lakvattendammen leds till en anläggning får metallrening. Kemikalier tillsätts till vattnet så att metallerna ska fällas ut. Slammet som blir kvar i anläggningen pumpas regelbundet bort och läggs på deponi inom återvinningsanläggningen. Vattnet som kommer ut ur det första reningssteget ska innehålla metallhalter som motsvarar låga till måttliga halter för sjöar och vattendrag enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder. 2. Det andra reningssteget består av en komprimerad våtmark. Vattnet filtreras genom en bädd av torv och sand innan det får vila i våtmarksbassängen i fem dagar för att kväve ska avgå till luften. 3. Innan vattnet släpps ut tillvattensystemet ska dock kvävehalten i vattnet sänkas ytterligare. Detta hoppas man uppnå genom att återinfiltrera vattnet till marken genom skogsbevattning. I anslutning till den 11

komprimerade våtmarken ligger ett 10 ha stort skogsplantageområde som i första hand ska bevattnas. I andra hand finns planer på att anlägga energiskog. 4. Efter återinfiltreringen ska vattnet vara rent utan skadliga miljöeffekter. Vattnet leds då till Sörängsdiket som för det vidare till sjön Lanaren (som ligger inom Bränningeåns avrinningsområde). Än så länge har inget vatten letts till Lanaren. Vattnet i som ska användas för bevattning måste klara gränsvärden för en mängd olika ämnen. De provtagningar som hittills utförts har visat att halterna av miljöfarliga ämnen i vattnet minskar i våtmarken. Det sista reningssteget krävs dock för att klara gränsvärdena för kväve. Det första reningssteget har inte fungerat fullt ut på grund av lakvattnets höga kalkhalt. Alternativa metoder för metallrening undersöks. På Telge Återvinnings hemsida står att projektet är redo att testas fullt ut, detta är dock tveksamt. Miljödomstolen ska i år (2005) avgöra om och när det första vattnet ska släppas till Lanaren. 3.1.1.2 Kontrollprogram och vattenprovtagning För att säkerställa att inget förorenat vatten läcker ut till det omgivande vattensystemet och Vällingen sker vattenkemisk provtagning av både yt- och grundvatten på flera platser utanför Tveta återvinningsanläggning. Kontrollprogrammet för vatten som trädde i kraft första gången år 2001 och har reviderats en gång om året sen dess innefattar: Tre provtagningsplatser för ytvatten. En plats uppströms Tveta i Lerhagadiket, en nedströms Tveta i Lerhagadiket och en i Vällingen. De två platserna i Lerhaga diket provtas varje år i april, juni, september och november och platsen i Vällingen provtas en gång om året efter isläggningen. Analyserna på vattenproverna inkluderar ph-, fosfor-, kväve-, klorid- och fler metallhalt. Fem grundvattenrör kring anläggningen provtas i april, juni, september och november. Analyserna är de samma som för ytvattnet med tillägg av portryck samt i ett av rören bakteriehalt vid junimätningen. Även vattnet i de tre pumpbrunnarna undersöks för ungefär samma parametrar som ytvattnet med tillägg för syrekrävande ämnen och oljeindex en gång om året. När projektet med lokal lakvattenrening kommer ingång fullt ut kommer förstås ytterligare kontrollprogram träda i kraft. Detta berör dock Moraåns avrinningsområde mindre än det ovan nämna programmet. 3.2 Billstatippen Tomten för den idag stängda Billstatippen ligger i den allra sydligaste delen av området, precis vid gränsen för avrinningsområdet. Tomtens mark är enligt, översiktsplanen för Södertälje kommun, förorenad av aska från tidigare förbränning av sopor. En miljöteknisk undersökning av marken för att fastställa om föroreningar kan spridas från området med grundvattnet har genomförts i slutet av år 2002 av WSP och rapport inkom till miljökontoret i januari 2003. Idag används är två företag aktiva på tomten AB Hölö skrotaffär och Skrotfrag AB. 3.2.1 Verksamhet I juni 2004 beslutades att Skrotfrag AB har tillstånd att utöva verksamhet på tomten i form av sorterings-, mellanlagrings- och återvinningscentral för bil- och industriskrot och metallavfall från kommunens återvinningsstationer samt förbehandla el-avfall. Den totala mängden skrot för sortering och mellanlagring får enligt beslutet inte överstiga 10 000 ton per år. El-avfallet som ska förbehandlas utgörs av större vitvaror som spis, tvätt- och diskmaskiner. 12

Skrotfrag AB har även till miljökontoret anmält krossning av berg inom fastigheten Billsta 5:5 i Södertälje. Krossningen kommer att ske i två etapper varav den första under våren 2004 och den andra i början av 2005. Sammanlagt kommer ungefär 120 000 ton berg krossas. Bränsle till lastmaskiner förvaras i dubbelmantlad cistern. 3.2.2 Vattenvård Sorteringen på tomten ska ske på asfaltsyta kopplad till oljeavskiljare försedd med larm som varnar vid hög oljenivå. Kemikalier som utnyttjas och farligt avfall som uppkommer i processen ska förvaras invallat eller på tät yta utan golvbrunn. Förbehandlingen kommer enligt verksamhetsplanen ske inomhus i lagerlokal utan golvbrunnar. I lokalen kommer även uttjänta fordon demonteras. De skyddsåtgärder som föreslagits för hantering av skrot, el-avfall, kemikalier och farligt avfall bedöms som tillräckliga för att förhindra spridning av oönskade ämnen till mark och vatten. Vad gäller uppställning av fordon som ej tömts på vätskor har miljökontoret tidigare ställt krav på att ytan ska vara tät och oljebeständig d.v.s. betong eller specialbehandlad asfalt. Då delar av marken inom fastigheten är förorenad av tidigare verksamhet måste viss försiktighet iakttas vid grävning och schaktning inom området för att förhindra att föroreningar sprids. Innan större schaktningsarbeten påbörjas samt innan uppgrävda massor fraktas bort ska miljökontoret kontaktas för diskussion om eventuella skyddsåtgärder. Skrotfrag har även skyldighet att inom 6 månader från verksamhetsstarten lämna in ett förslag till kontroll av verksamhetens miljöpåverkan till miljökontoret. 3.3 Kjulsta allmänningslott Inom ett stort område på flera tomter nära Kjulsta allmänningslott, i anslutning till Turingeåsen, pågår täktverksamhet som grustag, bergkross samt sortering och återvinning av rena massor som byggavfall och asfalt. Två företag är verksamma i området, Skanska AB och Wennerströms i Järna AB, de sistnämna tillverkar grus på uppdrag av Vägverket. Dagens verksamhet gäller främst uttag av naturgrus och kross av detta. Prövning av ytterligare uttag pågår just nu vid länsstyrelsen (för både Wennerströms och Skanska). De nya tillstånden gäller främst bergkross och inte naturgrus då de två företagen anser att tillgången på naturgrus är begränsad och inte täcker efterfrågan fram till 2012 som företagen är kontrakterade. I Wennerströms fall har Södertälje kommun ansett att vidare täktverksamhet kan tillåtas då området redan är kraftigt påverkat av tidigare verksamhet, beslut om täktverksamhet fattas dock av länsstyrelsen. Det nya tillståndet skulle innebära en grusproduktion av 100 000 ton per år och upp till 300 000 ton enstaka år vid behov. Vidare ingår i ansökan att ta emot och sortera/återvinna 10 000 ton rent byggavfall, samt lagring av 20 000 ton krossmassor från anläggningen. All verksamhet planeras ovan grundvattenytan. Skanskas ansökan tar däremot upp brytning av berg under grundvattenytan vilket gör länspumpning nödvändig. Pumpningen skulle kunna komma att påverka markstabiliteten i området kring täkten. Detta leder till större intressekonflikter med omkringliggande markägare. Vidare kommer ett ärr i marken lämnas i form av en djup sjö då pumpningen kommer att upphöra i och med täktens avslutande. Södertälje kommun har ännu inte uttalat sig om ansökan. 13

3.3.1 Vattenvård Miljökonsekvensbeskrivning finns för dagens verksamhet och har inlämnats tillsammans med nyansökan. Kontrollprogram finns upprättat bland annat för att se till att asfalt som innehåller PAH sorteras ut och skickas till godkänd deponi eller destruktionsanläggning. I de nya ansökningarna har även redovisats vilken beredskap företaget vidtar för att förhindra förorening av grundvattnet. Det finns enligt miljökontorets bedömning god beredskap mot spill av bränsle och andra kemikalier. Om det nya tillståndet träder i kraft innebär det även att produktionen flyttar bort från tomtmark som ligger inom det yttre vattenskyddsområdet för Bommersvik i Yngern. 3.4 Myrstugans vattenverk Vattenverkets rening av råvattnet innefattar både naturlig rening (luftning och silning genom sandfilter) och kemikalier (klor och lut). Risken för läckage av kemikalier är liten. Tillbud där förorenat vatten har läckt ut i Kallforsån har däremot förekommit i samband med den naturliga reningen. Föroreningarna i det utläckande vattnet var i sig inte miljöskadliga men de förekom i höga halter och i samband med att det övriga flödet i Kallforsån var litet. Detta ledde till att boende i området rapporterade att åns vatten över en dag blivit grumligt och rostbrunt. Orsaken till läckaget visade sig vara att de dammar som ska samla upp vatten vid backspolning av vattenverkets sandfilter hade svämmat över. Utsläppet polisanmäldes men förundersökningen lades ned. 3.5 Industri I och i närheten av Järna tätort ligger flera industrier. Det största sammanhängande området Industrin ligger mitt i Järna intill Moraån. På området ligger idag en stor tillverkningsfabrik för frukostflingor och en större verkstad för reparationer tillhörande Hölö trafik AB. Då dagvattenbrunnarna i området leder direkt ut i ån är det viktigt att alla miljöfarliga ämnen hanteras på ytor utan brunn. År 2003 inträffade ett tillbud när en oljecistern skulle fyllas på vid Ceralias tillverkningsfabrik och olja läckte ut i ån via en dagvattenbrunn. Fastigheterna Industrin finns även markerade i översiktsplanen för Södertälje kommun som förorenat markområde. Föroreningarna ska ha kommit från en kemi-teknisk fabrik som tidigare varit verksam. Övriga industrier finns längs järnvägen norr om Järna samt i området Brokvan (i Nykvans kommun) längst uppströms i vattensystemet. 3.6 Vägar På två vägar (E4 och väg 57) inom området transporteras farligt gods. Dessa vägar samt väg 509 belastas dagligen av tung trafik. Väg 509 är dessutom i ganska dåligt skick och behöver upprustas för att hålla säker standard. Skulle en olycka ske vid någon av vägarna där olja eller annat farligt gods läcker ut i vattensystemet kan de ekologiska konsekvenserna bli allvarliga, speciellt i de känsliga områdena. Risk för olyckor med tung trafik som skulle påverka råvattentäkten och Myrstugans vattenverk är osannolik då ingen av de större vägarna ligger i närheten. Påverkan på enskilda vattentäkter kan inte uteslutas. 14

3.7 Järnväg Även via Järnvägar transporteras farligt gods. Inom området passerar järnvägen Moraån uppströms det ekologiskt känsliga området Moraåns dalgång (se nedan). Skulle en olycka ske här som resulterar i utsläpp av miljöfarliga ämnen blir de ekologiska konsekvenserna stora. 3.8 Områden av militärt intresse - Almnäs Det militära området, som delas av flera avrinningsområden och kommuner, har tidigare tagit upp stora markområden i avrinningsområdets norra del. Under 2004 och 2005 håller dock försvarsmarken och Svea ingenjörskår (ing. 1) på att lämna områdena. De lokaler som inom området som lämnas lediga på området annonseras för uthyrning hos fortifikationsverkets mäklarföretag Vasallen. Vidare finns planer i översiktsplanerna för Södertälje och Nykvarns kommuner att bygga bostäder i området. I översiktsplanen för Södertälje nämns 2000 nya bostäder. Vilka aktiviteter som tidigare pågått inom området och dess miljöpåverkan finns inte dokumenterat av Södertälje kommun. Av gröna kartan och översiktsplanen för Södertälje kommun framgår att två skjutområden finns inom området. Vid sökning på försvarets, fortifikationsverket och räddningsverkets hemsidor framgår att utbildning skett av beredskapsmän liksom väpnade soldater, större trafikolyckor har simulerats och att området har använts som uppsamlingsstation för förnödenheter som ska skickas till soldater i internationell tjänst (bland annat före detta Jugoslavien och Afghanistan). När militären nu lämnar området är det ett bra läge att utföra miljöundersökningar. Till exempel finns inga vattenkemiska mätvärden i Långsjön sedan 1985 trots att algblomningar förekommer och att sjön ligger närmast uppströms Vällingen som ingår i vattenskyddsområdet till Myrstugans vattenverk. Då skjutområden förekommer bör även metallhalten i Långsjöns vatten undersökas för att säkerställa att förhöjda halter inte förekommer. 3.9 Enskilda avlopp Inom avrinningsområdet finns cirka 300 fastigheter med enskilda avloppslösningar. Många av avloppen är gamla och reningseffekten är dålig. Tre områden bör särskilt nämnas då de enskilda avloppens påverkan på vattenkvaliteten är tydlig. Dessa är fritidshusområdet vid Ogan, fritidshusområdet vid Lerhaga och småföretagar- /bostadsområdet vid Brokvan i Nykvarns kommun. Även vid sjön Vällingen finns ett stort antal fritidshus med enskilda avloppslösningar. De bör dock vara av bättre standard än i övriga områden då de måste uppfylla kraven i bestämmelserna för vattenskyddsområdet till Myrstugans vattenverk. Inom området finns också ett antal C- avloppsanläggningar som används av fler än två hushåll. Dessa finns redovisade på kartan över punktkällorna ovan (Bild 3). Hushåll som inte är kopplade till de kommunala avloppsledningarna utgör en extra källa för närsalter inom ett avrinningsområde. Vid schablonberäkningar av de enskilda avloppens påverkan antas varje permanetbebott hus hysa 2,6 personekvivalenter (PE) och varje PE släpper varje dag ut 2,2 gram fosfor och 12 gram kväve. Fritidshus antas vara bebodda av 2,3 personekvivalenter (PE) och endast släppa ut BDT-vatten, vilket leder till att varje PE släpper varje dag ut 0,88 gram fosfor och 4,2 gram kväve. Vidare antas att fritidshusen utnyttjas två månader om året. Medelvärden för avloppens reningsgrad inom Moraåns avrinningsområde har uppskattats till 40 % för fosfor och 25 % för kväve (Länsstyrelsen i Stockholms Län, 1994). 15

3.10 Djurhållning Gårdar med många djur kan släppa ut stora mängder närsalter till ett vattensystem om inte spillningen förvaras i container eller annan för vatten ogenomtränglig yta. Det finns i länsstyrelsens rapport Bränningeån schablonvärden för hur mycket närsalter som i genomsnitt släpps ut från gårdar som sysslar med djurhållning. Värden som presenteras är 0,12 kg fosfor och 0,75 kg kväve per djurenhet (DE) och år. En DE motsvarar en fullvuxen häst eller ko eller 100 fjäderfän. 4 Dagvatten Idag går mycket av Södertäljes dagvatten orenat ut i kommunens olika åsystem, men arbete pågår för att förbättra dagvattenhanteringen. År 2001 utkom skriften Dagvattenpolicy för Södertälje kommun med riktlinjer för kommande dagvatten arbete. Samtidigt utfördes en inventering av dagvattenhanteringen i Södertälje tätort. I slutet av 2002 var en liknande inventering klar för de övriga tätorterna i Södertälje kommun (Järna, Mölnbo och Hölö). Begreppet dagvatten definieras som ytavrinnande regn-, spol- och smältvatten som på eller via brunnar i hårdgjorda ytor, diken i genomsläpplig mark eller ledningar rinner till någon form av recipient. Recipienterna kan vara yt- respektive grundvattensmagasin eller reningsverk. Dagvattnet för, på sin väg mot recipienten, med sig föroreningar från källor det passerar på sin väg. I jordbruksmarker handlar det ofta om närsalterna kväve och fosfor samt i viss mån pesticider, medan det vid tungt trafikerade vägar handlar om hälsofarliga ämnen som olika typer av PAH (cancerframkallande kolväten), metaller (zink, kadmium, bly m.m.), klorerade organiska produkter och förstås olika typer av oljeföroreningar. I dagvattenpolicyn klassificeras tätorternas dagvatten i en femgradig skala efter förväntat föroreningsinnehåll beroende på markanvändningen. 16

Föroreningsklass Markanvändning Tänkbara föroreningar 1 Låga halter av föroreningar. Park- och andra grönytor inom detaljplanelagt område. Luftföroreningar (våtdeposition av svavel och kväve), bakterier (avfall, fågel- och djurfekalier), gödnings- 2 Låga till måttliga halter av föroreningar. 3 Måttligt höga halter av föroreningar. 4 + 5 Höga halter av föroreningar. Mindre bostadsområden, takytor, promenadytor utan större inslag av föroreningar av trafik. Större bostadsområden och tätorter med vägar kontorsområden och parkeringsplatser som är koncentrerade till en samlad hårdgjord yta. Starkt trafikerade vägar, gator, parkeringsplatser, parkeringshus, vägtunnlar och industriområden. Tabell 1. Beskrivning av dagvattenklasser enligt Dagvattenpolicy för Södertälje kommun (Samhällsbyggnadskontoret, 2001). och bekämpningsmedel. Luftföroreningar (våtdeposition av svavel och kväve), bakterier (avfall, fågel- och djurfekalier, djurhållning), gödnings- och bekämpningsmedel från jordbruk, förzinkade belysningsstolpar mm, ev koppartak, biltvätt på gata. Näringsämnen, suspenderat material, bakterier, biologiskt nedbrytbart material (bensin, disel mm och naturligt organiskt material), organiska kemikalier (kolväten från bränsle, lösningsmedel mm), tungmetaller, halkbeskämpningsmedel. Näringsämnen, suspenderat material, bakterier, biologiskt nedbrytbart material (bensin, disel mm och naturligt organiskt material), organiska kemikalier (kolväten från bränsle, lösningsmedel mm), tungmetaller, halkbeskämpningsmedel. Utifrån klassificeringen sammanställdes råd för dagvattnets hantering: Vatten av de två lägsta klasserna bör i första hand infiltreras (eventuellt perkoleras) ned i marken och där renas naturligt. Utsläpp genom ytavrinning direkt till vattendrag är godtagbart för vatten av klass 1. Från och med klass 3 bör vattnet källsorteras, det vill säga att de smutsigaste fraktionerna ska avskiljas från de renare för att genomgå någon typ av rening innan det släpps vidare i vattensystemet, övrigt vatten bör infiltreras i marken. Dagvatten av klass 4 och 5 från områden som trafikeras med tunga fordon och har högfrekventerade parkeringsplatser ska, som minimikrav på rening, avskiljas från olja. Även bensinstationer ska ha separat oljeavskiljare för dagvatten. Vatten som kommit i kontakt med kemikalier bör inte avledas via dagvattennätet, inte ens om kemikalierna är miljöanpassade. Om förorenat dagvatten av någon anledning måste ledas till dagvattennätet ska kommunens miljökontor konsulteras för att bedöma recipientens känslighet. 17

4.1 Dagvatten från Järna tätort I tätorter som till exempel Järna föregår flera aktiviteter som kan förorena den nederbörd som faller på hårdgjorda ytor och bildar dagvatten. Föroreningar som kan återfinnas i dagvatten från tätorter inkluderar kväve, fosfor, syretärande ämnen, metaller och olja beroende på vilken typ av markyta vattnet kommer i kontakt med. Vid en jämförelse med renat avloppsvatten har dagvatten generellt mycket högre halter suspenderat material och metaller, lite högre halter organiskt material (syretärande), lika hög halt fosfor och lägre halt kväve. 4.1.1 Dagvattnets klassificering Järna tätort har i undersökningen från år 2002 delats in i 5 områden beroende på var dagvattnet släpps ut. Även dessa områden har delats in närmare vid beräkningen av föroreningsinnehållet. Den senare indelningen kan vara intressant vid punktinsatser, men är för ingående att ta upp i flytande text. Dagvattnet som lämnar de fem områdena skulle enligt dagvattenpolicyn för Södertälje kommun tillhöra klasserna 3 och 4, men ännu förekommer ingen rening av vattnet innan det släpps ut i Moraån. Område Dagvattenklass Beskrivning 1 Södra Järna 3 Området utgörs av bostadsområden, servicehus och skola. Dagvattenledningarna är byggda på 70-talet och utsläppet är i Moraån. 2 Västra Järna 4 Området består till största delen av bostadsområden, men även industri och lagerlokaler. Kungsörnen har en stor tillverkningsfabrik och Hölö trafik AB har en större verkstad. I området förekommer även förorenad mark från en tidigare kemiteknisk fabrik. Stora delar av området saknar dagvattenledningar. Utloppet för de ledningar som finns är i Moraån. 3 Norra Järna 3 Området består endast av bostäder. Dagvattenledningarna mynnar i Kallforsån innan den går ihop med Moraån. 4 Pärlängsbandet 3 Området består av bostäder byggda under 90-talet. Dagvattnet leds via en filtreringsdamm till Ogaån. 5 Östra Järna 4 Området består till största delen av bostäder, men längs med järnvägen finns en del industrier. Dagvattenledningar leder till utsläppspunkter i Logsjön och Logsjöbäcken. Tabell 2. Dagvattenklasser inom Järna tätort. Råd för hantering av dagvatten av de olika klasserna finns i punktlista ovan. 4.1.2 Påverkan i Moraån Hur och var dagvattenutsläpp ska få ske kan förstås även bedömas efter den påverkan det har på recipienten. Dagvattnet från Järna tätort rinner ut i Moraån genom: ytavrinning direkt till ån, via biflödena Logsjöbäcken eller genom dagvattenledningsnät som mynnar i ån på flera platser. Undersökningar om hur detta utsläpp påverkar Moraån har gjorts i flera omgångar. Senast sammanställdes en rapport av Samhällsbyggnadskontoret i Södertälje kommun sommaren 2002 som ett led i arbetet med kommunens dagvattenpolicy framtagen året innan. Ur rapporten framkommer att påverkan av mänskliga aktiviteter i Moraån är tydlig vid provtagningar, åtminstone vad gäller fosforhalt. Troligen finns påverkan även från metalläckage, men inga provtagningar i ån fanns vid rapportens skrivande tillgängliga. Den metallpåverkan som ändå anges i rapporten är mycket osäker då den är schablonberäknad utan stöd av reella provtagningar. Beräkningar med hjälp av schablonvärden i samband 18

med markanvändnings-, yt- och avrinningsuppgifter är vanliga när man jobbar med dagvattenpåverkan, men dessa bör alltid kompletteras med mätningar i fält för att ge pålitliga resultat. Resultaten från undersökningen visar att dagvattnet i en provpunkt just nedströms Järna liksom vid utloppet i Järnafjärden står för 12 % av den fosfor och 5 % av det kväve som uppmätts i vattnet. Värt att notera är att det i lilla biflödet Logsjöbäcken står dagvatten för 58 % av den uppmätta fosforn och 43 % av kvävet, bäcken är alltså kraftigt förorenad. För metallerna Bly, Zink, Koppar och Kadmium har mycket grova uppskattningar gjorts vad gäller påverkan, 40-100 %, 10-40 %, 20-60 % respektive 10-40 %, tros dagvattnet står för om de totala metallhalterna håller sig inom tillståndsklass 3 enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Att jämföra med dessa siffror är de schablonvärden som för denna rapport beräknats utifrån halter angivna i Vattenprogram för Stockholms kommun. Enligt dessa står Järna tätort för 14 % av den totala fosforbelastningen och 5 % av kvävebelastningen. 4.2 Vägdagvatten Vägar och de fordon som trafikerar dem ger upphov till stor nedsmutsning av dagvatten, vägdagvatten är alltid av klass 5 enligt Södertälje kommuns dagvattenpolicy. Förutom de gödande, syretärande och försurande (koloxider, svaveloxider och kväveoxider löses i vatten och bildar syror, men sprids egentligen luftburet inte via dagvattnet) ämnen som finns i avgaserna är slitage av däck och vägbanor samt spridning av vägsalt stora föroreningskällor. Vidare föroreningar associerade med vägar och fordon är läckage av olja, frostskyddsmedel, rostskyddsmedel och slitage på bromsarna, dessa källor är dock mindre än ovan nämnda. Mycket av det vägdagvatten som bildas går idag orenat ut till närmsta vattendrag. År 1999 utkom en rapport från vägverket region Stockholm som tar upp rening av vägdagvatten och prioriterade sträckor. Inom Moraåns avrinningsområde föreslås fyra sedimentationsdammar (Södertälje kommun, 2001). 4.2.4 Påverkan på Moraån Schablonhalter beräknade utifrån halter angivna i Vattenprogram för Stockholms kommun visar att den relativa påverkan från de större vägarna i området är relativt liten vad gäller närsalter och metaller. Detta beror på att vägytan endast upptar 0,1 % av områdets totala yta. Halten föroreningar i vattnet är dock hög och kan kanske påverka området nära utloppspunkten negativt. Dessutom finns flera föroreningar vägdagvattnet som inte analyserats som kan ställa till med problem i miljön. Att anlägga sedimentationsdammar längs större vägar skulle vara ett effektivt sätt att stoppa vatten med hög koncentration av föroreningar, även om det finns andra åtgärder som skulle resultera i större rening av just närsalter till den slutliga recipienten. 19

5 Vattenskyddsområde för Myrstugans vattenverk Bild 4. Vattenskyddsområde för Mystugans vattenverk. Myrstugans vattenverk ligger inom Moraåns avrinningsområde och förser Järna, Mölnbo och Hölö tätorter samt det lilla samhället Visbohammar med dricksvatten. Råvatten tas från en grundvattentäkt i anslutning till sjön Vällingen och pumpas vidare till vattenverket där det bereds för att bli dricksvatten av god kvalitet. För att säkerställa god vattenkvalitet vid vattentäkt liksom vattenverk har vattenskyddsområden, med uppgifter om vilka typer av verksamheter som ska undvikas, upprättats år 1978 för de båda områdena. Vattenskyddsområdets utbredning ändrades år 1999 efter flytt av råvattentäkten. Graden av skydd är uppdelad på inre respektive yttre skyddszon. 5.1 Inre skyddszon a) Förbud att i marken, grunden och diken eller annat vattenområde släppa ut avloppsvatten från bebyggelse, industri eller därmed jämförbar anläggning (till exempel ensilageanläggning). Avloppsledningar med tillhörande brunnar skall utföras av täta rör och med täta fogar. b) Förbud att tvätta bilar. c) Upplag av gödsel ska ske på underlag av betong (utan golvbrunn) med höga täta kanter så att bräddning förhindras samt förses med tak. Urin och gödselvatten från upplaget skall uppsamlas i tät brunn. Om brunnen ges tillräcklig volym kan den ersätta taket över gödselstaden. 20

Anläggning för grovfoderensilering skall ha betryggande anordning för uppsamling av pressvatten. d) Förvaring och hantering av andra för vattnet farliga ämnen, så som: * smörj- och transformatoroljor, * tjärprodukter, * fenoler, * träimpregneringsmedel, * organiska lösningsmedel, * konstgödsel, * gifter för bland annat skadedjursbeskämpning och växtutrotning, * dammbindningsmedel samt * industriella råvaror produkter och avfallsämnen får endast ske i en omfattning, som kan anses rimlig för normalt jordbruk och skogsbruk, eller i mängder som godkänts av kommunen. Spridning av ovanstående typ av ämnen får endast ske i den omfattning som krävs för normalt jordbruk, skogsbruk och vägunderhåll. 5.2 Yttre skyddszon a) Förbud att i marken, i diken eller annat vattenområde släppa ut avloppsvatten från bebyggelse, industri eller därmed jämförbar anläggning såvida inte av kommunen godkända skyddsanordningar utförts eller att kommunen bedömt att utsläppet kan tålas. Avloppsledningar med tillhörande brunnar ska utföras av täta rör och med täta fogar. Disk- eller tvättvatten från enstaka hushåll får dock släppas ut om hälsovårdsnämnden medgivit utsläppet. b) Upplag av gödsel ska ske på underlag av betong (utan golvbrunn) med höga täta kanter så att bräddning förhindras samt förses med tak. Urin och gödselvatten från upplaget skall uppsamlas i tät brunn. Om brunnen ges tillräcklig volym kan den ersätta taket över gödselstaden. Anläggning för grovfoderensilering skall ha betryggande anordning för uppsamling av pressvatten. c) Kemisk behandling av sjön, till exempel för främjande av fiske, förhindrande av igenväxning eller för motverkande av försurning, får endast ske efter anmälan till och godkännande av vattentäktens huvudman. 21

6 Ekologiskt känsliga områden Bild 5. Ekologiskt känsliga områden inom Moraåns avrinningsområde. Områden som är särskilt ekologiskt känsliga finns på flera platser i området. De finns namngivna i översiktsplanen: E6 Stora Alsjön (rödlistade växter och svampar), E7 Moraån-Pilkrogsviken (känslig fauna i form av vandringsfiskar), E33 Kvarnsjön (rödlistad fisk, Nissöga), E5 Orrsätra (känslig flora och fauna) och E2 Yngern (känslig fauna, rödlistade växtarter, geomorfologiskt intresse). Att en art är rödlistad innebär att den är missgynnad eller dess existens är hotad. Inom rödlistan finns flera hotklasser med internationella beteckningar (se bild). Om de ekologiskt känsliga områdena står i översiktsplanen för Södertälje kommun framtagen år 2004 att läsa: De från ekologisk synpunkt särskilt känsliga mark- och vattenområdena skall, i överensstämmelse med Bild 6. Hotklasser med internationella hushållningsbestämmelserna i miljöbalken, så långt som möjligt beteckningar. skyddas mot åtgärder som kan skada dessa naturmiljöer. Som exempel kan nämnas uppförande av ny bebyggelse som kan innebära risk för ytterligare närsaltsbelastning på intilliggande sjöar och vattendrag. Andra exempel kan vara anläggningar som innebär ökad båttrafik eller att fler människor besöker områden med störningskänslig och skyddsvärd fauna och/eller flora. 22

Flera av områdena har någon typ av naturskydd förutom att de konstaterats vara ekologiskt känsliga. De kan vara natura 2000-, biotopskyddsområden, riksintressen för naturvård eller naturreservat. Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden inom EU som ska skyddas i enlighet med två EG-direktiv; art- och habitatsdirektivet respektive fågeldirektivet. Syftet med Natura 2000 är att skydda vissa listade arter eller naturmiljöer som man kommit överens om inom EU, tillstånd krävs för att bedriva verksamhet och vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön eller arterna man avser skydda. Vidare betecknas Natura 2000- områdena som riksintresseområden enligt 4 kap i miljöbalken. 6.1 Moraån-Pilkrogsviken Området bedöms vara ekologiskt känsligt då det är den viktig reproduktionslokal i Stockholmsområdet för Havsöring. Ur Länsstyrelsens rapport Moraån (Länsstyrelsen i Stockholms län, 1994) framkommer det att Öringen trivs bäst i vatten med en syrgasmättnad större än 80 % (men att den tillfälligt klarar halter ned till 50 %). Det är alltså viktigt att så lite syretärande ämnen (TOC) som möjligt läcker ut till ån. En recipientundersökning i Södertälje kommun utförd mellan åren 1995 och 1998 (Yoldia Environmelntal Consulting AB, 1999 och 2000) visar att TOC värdena i Moraån nedströms Järna tätort ligger väl högt för att syrgasmättnaden ska nå 80 %. De största problemen med dåliga syreförhållanden i Moraåns sträckning ligger uppströms Järna. Planer finns på att utnämna området som även kallas Moraåns dalgång till naturreservat. 6.2 Kvarnsjön Vid ett provfiske i Kvarnsjön år 2001 i samband med en inventering av flora och fauna till södertörnsekologernas sjödatabas påträffades den rödlistade fiskarten Nissöga. Enligt fiskeriverket är den svenska utbredningen är begränsad till ett fåtal lokaler i anslutning till tätbefolkade områden. Antagligen har arten tidigare haft en större utbredning men missgynnats av mänskliga ingrepp såsom föroreningar och regleringar. Rödlistade arter delas in i olika hotklasser (bild 6) där Nissöga klassificerats till den mildaste, missgynnad. Fisken är upptagen i EG-Rådets habitatsdirektiv. För att skydda arten rekommenderar fiskeriverket skydd mot vattenföroreningar och större förändringar av miljön på lokaler där Nissöga återfunnits. Vidare bör artens nuvarande utbredning kartläggas mer grundligt. I Södertälje kommun vidtogs efter fyndet åtgärden att utpeka Kvarnsjön som ett ekologiskt känsligt område. 6.3 Yngern - Åsgropssjöarna Vällingen avgränsas från sjön Yngern, i det angränsande avrinningsområdet Turingeån, av isälvsavlagringen Turingeåsen. Åsen utgör ett annorlunda inslag i landskapsbilden som till största delen utgörs av lerjordar och berg i dagen. Området har ett stort vetenskapligt värde med många (och ovanliga) geomorfologiska formationer inom en liten area. Som i många åsar finns i kanterna på formationen åsgropar, vid Turingeåsen finns åsgroparna även i åsformationen vilket är ovanligt. Fem av åsgroparna utgör sjöar, Bylammen, Hundsjön, Kattlammen, Haglammen och Yngerns öga, varav de tre förstnämnda ligger inom Moraåns avrinningsområde. De fem sjöarna ligger inom det område i anslutning till Yngern som i Översiktsplanen för Södertälje kommun markerats vara ekologiskt känsligt (E2) samt riksintresse för naturvård (N3). 23

6.4 Vattgruvsmossen Vattgruvsmossen är ett av Södertäljes 17 naturreservat. Området utgörs av en från naturvårdssynpunkt mycket värdefull mosse som i stort sett är hydrologiskt intakt. Omgivningarna kring mossen är natursköna och har stora kulturhistoriska värden. Ändamålet med naturreservatet uppges på Södertälje kommuns hemsida vara att bevara och skydda Vattgruvsmossen med omgivande skogar samt områdets växtliv, djurliv och kulturmiljöer. Vidare skall områdets värde för det rörliga friluftslivet säkras i den mån det inte äventyrar natur- och kulturvärdena. Mossen har dubbla naturskydd i och med att den förutom sitt skydd som naturreservat är utnämnd av EUkommissionen till Natura 2000-område. 6.5 Stora Alsjön Stora Alsjön har bedömts vara ekologiskt känsligt av flera anledningar. Dels har rödlistade svampar och växter vid inventeringar funnits i området (ungefär 20 olika arter med hotklassen missgynnad), dels har sjön av EU-kommissionen utpekats som Natura 2000-område då den är en mineralfattig sjö slättlandskap. Natura 2000- skyddet innebär att tillstånd krävs för att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön respektive de arter man avser att skydda i dessa områden (Översiktsplan för Södertälje kommun, 2004). Tillståndsprövningen görs i första hand av lässtyrelsen. 7 Beräkningar De beräkningar som utförts som ligger till grund för kommande stycke om transport av näringsämnen inkluderar: Beräkning av utbredningen av olika typer av markanvändning inom området, samt för tillrinningsområdena för sjöarna Stora Alsjön, Ogan och Vällingen. Schablonberäkning av den arealspecifika avrinningen från området. Schablonberäkningar för förluster av näringsämnen och metaller från olika typer av markanvändning samt enskilda avlopp. Beräkning av acceptabel fosfortillförsel för sjöarna Stora Alsjön, Ogan och Vällingen. Arealspecifik förlust av kväve och fosfor samt avvikelse från jämförvärde 7.1 Markanvändning Beräkningen av markanvändningen i Moraåns avrinningsområde grundar sig på de digitala terrängkartbladen 10HSO, 10ISV och 9INV. Genom att i MapInfo sammanlänka alla områden med samma typ av markanvändning, inom gränserna för avrinningsområdet, till en yta och ta reda på denna ytas storlek kan jämförelseberäkningar mellan de olika markanvändningsytorna lätt utföras. 7.2 Scablonberäkning arealspecifik avrinning Från uträkningen ovan finns uppgifter om ytan av de olika typerna av markanvändning. I vattenprogrammet för Stockholm finns schablonvärden för avrinning för olika typer av markanvändning beroende hur stor del av ytorna som beräknas vara hårdgjorda. Dessa schablonvärden presenteras för att ge en överblick i tabellen nedan. 24

Markanvändning Avrinning (mm/m 2 år) Skog 240 Öppen mark 240 Låg bebyggelse 290 Hög bebyggelse 310 Åker 240 Industri 410 Sjö 240 Myr 240 Fritidsbebyggelse 290 E4 >20000 ådt 430 Väg <20000 ådt 430 Järnväg 290 Tabell 4. Schabloner för avrinning från olika typer av mark enligt Vattenprogram för Stockholm. För beräkning av den arealspecifika avrinningen beräknades först den totala avrinningen från området per år genom att kombinera schablonvärdena för avrinning med ytan för respektive markanvändning. Avrinningen delades därefter med områdets totala yta samt omvandlades till den enhet som arealspecifik avrinning vanligen presenteras i, l/s km 2. Beräkningarna utfördes i Excel. 7.3 Schablonberäkning läckage av närsalter och metaller De siffror på närsalts- och metalläckage som kommer att presenteras nedan är schablonberäknade. Schablonerna från de olika typerna av markanvändning kommer från Vattenprogram för Stockholms kommun och värdena har presenterats tidigare i texten. Schablonen för enskilda avlopp kommer från länsstyrelsens rapport Moraån. Schablonvärdena presenteras i tabellen nedan för att ge en översikt av de olika värdena. 25