Verksamhetsberättelse och årsredovisning 2013 Brandskyddsföreningen Halland
Brandskyddsföreningen Sverige Brandskyddsföreningen är en ideburen och ideell medlemsorganisation som arbetar för ett brandsäkrare Sverige. Genom information, utbildning och rådgivning hjälper vi människor, företag och organisationer att ta eget ansvar för sitt brandskydd. Utöver att förmedla brandsäker kunskap skapar vi mötesplatser för människor som är intresserade av detta område. Allt ekonomiskt överskott går oavkortat till vår ideella verksamhet, till exempel informationsaktiviteter om brandskydd för barn och äldre. Vår vision Ett brandsäkrare Sverige. Vår verksamhetsidé Vi ska sträva mot ett brandsäkrare Sverige genom att vara en kompetent specialistorganisation som effektivt kan förändra attityder och sprida kunskap om brandsäkerhet. Vi ska göra detta genom att kontinuerligt identifiera och analysera omgivningens förutsättningar och behov av brandsäkerhet. Vi ska utifrån dessa förutsättningar utveckla och tillhandahålla de produkter och tjänster som påverkar brandsäkerheten i Sverige så effektivt som möjligt. Vårt kärnvärde Brandsäker kunskap. Vår värdegrund Vår framgång bygger på att vi vid varje informations- och kunskapsdialog uppträder ödmjukt, övertygande och förtroendeingivande. Vår medarbetaridé Våra medarbetare kombinerar hög yrkeskompetens med lyhördhet och respekt. Styrdokument Under 2013 togs det från centralt håll fram en Styrelsepolicy och en Styrelsehandbok. Den senare ska ses som ett komplement till den första och de båda ska fungera som ett stöd för styrelsearbetet som bedrivs runt om i landet. Styrelsepolicyn tar bland annat upp styrelsens uppgifter, ekonomiska riktlinjer och sekretess. Styrelsehandboken innefattar attestrutiner, motionsberedning, kallelse och agenda för att nämna några kapitel. Brandskyddsföreningen Halland har sedan sina lokala stadgar som reglerar Arbetsutskottets och Styrelsens arbete. Överenskommelse Brandskyddsföreningen Sverige 2013 var året då det togs fram en överenskommelse om att etablera och driva en regional brandskyddsförening. Överenskommelsen kommer att gälla från och med 1 januari 2014. Dokumentet innehåller grundläggande information om Brandskyddsföreningen Sverige (SBF) och länsbrandskyddsföreningarna (LBF), vad det innebär att driva en förening och på vilka grunder den ska bedrivas. Här finns även information om vision, värdegrund och sekretess. 1
Riksgemensam verksamhetsplan 2013 Följande områden ska under verksamhetsåret 2013 bearbetas av varje regional brandskyddsförening: Glömd spis som brandrisk Kunskap att elda rätt Bra brandskydd i bostad. Regionala brandskyddsföreningar I Sverige finns 22 regionala brandskyddsföreningar. De är fristående och har en egen styrelse och ordförande. Tillsammans med Brandskyddsföreningen Sverige bildar alla regionala föreningar Brandskyddsföreningen. Varje regional brandskyddsförening har en verksamhetsledare som har till uppgift att hjälpa företag, organisationer och allmänheten när det gäller utbildning och information inom området brandskydd. Tillsammans utbildar Brandskyddsföreningen över 150 000 personer i brandskydd varje år. En av dessa regionala brandskyddsföreningar är Brandskyddsföreningen Halland. Brandskyddsföreningen Halland Brandskyddsföreningen Halland är en medlemsförening som ska verka för att förebygga och begränsa skador på människor, egendom och miljön som orsakas främst av brand. Föreningen samarbetar med de lokala räddningstjänsterna i länet, samt med intressenter för såväl näringsliv som för offentlig verksamhet. Föreningen ska bedriva rådgivning, information och andra aktiviteter som främjar våra mål, det vill säga att: Påverka människor till ett brandsäkert beteende både i privat- och arbetslivet. Påverka företag, organisationer med flera att organisera verksamheten till ett aktivt säkerhetsarbete. Upp i rök, en kampanj som riktar sig till skolungdomar med syfte att förebygga anlagda bränder, julkampanj och reklamfilm för brandskydd på tv är olika exempel på aktiviteter som föreningen bedriver. Organisation Nedan presenteras organisationen och dess ledamöter. Ledamöter Gunnar Jämbring ordförande 2014 Hans Ekberg ledamot 2014 Jan Sjöstedt ledamot 2014 Carsten Norrgren ledamot 2014 Peter Sirevåg ledamot 2014 Mari-Louise Wernersson ledamot 2016 Ulf Argentzell ledamot 2016 Dick Hålldén ledamot 2016 Jörgen Peters ledamot 2016 Suppleanter Tommy Magnusson suppleant 2014 Klaus Heinsvig suppleant 2014 Göran Aidemark suppleant 2015 Revisorer Lars-Erik Karlsson revisor 2014 Carl-Gustav Pettersson revisor 2014 Roland Larsson revisorsuppleant 2014 Mandatperioden är högst tre år för ledamot och ett år för ordförande. 2
Mötesdagar 2013 Styrelsen för Brandskyddsföreningen Halland har under året haft fyra sammanträden, två på våren och två på hösten. Verksamhetsledar- och ordförandemöte I april genomfördes ett så kallat VLO-möte i Uppsala. Då träffades samtliga verksamhetsledare (VL) och ord-förande (O) från alla brandskyddsföreningar i Sverige. Med på plats var också representanter från Brandskyddsföreningen Sverige. Årets möte ägnades åt att diskutera ett nytt mer långsiktigt upplägg för verksamhetsplanering så att vi under flera år tillsammans verkar mot samma mål i hela landet. De tre långsiktiga målen som alla brandskyddsföreningarna ska arbete med fram till och med 2020 är: Färre bostadsbränder Färre anlagda bränder Bättre brandskydd hos företag och organisationer. Man diskuterade även vilka aktiviteter som ska genomföras samt vilka skyldigheter som ska uppfyllas för att en brandskyddsförening ska få kalla sig brandskyddsförening. Det diskuterades också vilka aktiviteter och vilket stöd som Brandskyddsföreningen Sverige är skyldig att ge till de lokala föreningarna. Dessa diskussioner har sedan mynnat ut i den gemensamma överenskommelsen (nämndes på sidan 2). Brandskyddsföreningen Sverige berättade om sitt arbete med att på ett tydligare sätt separera sin kommersiella verksamhet från den ideella verksamheten. Detta är något som länsbrandskyddsföreningarna också bör arbeta med framöver. Verksamhetsledarmöte På hösten varje år träffas landets alla verksamhetsledare tillsammans med representanter från Brandskyddsföreningen Sverige på det som kallas VL-mötet. Årets VL-möte hölls i Visby på Gotland. Mötet var uppdelat i en ideell del och en kommersiell del. De två första dagarna ägnades åt den ideella verksamheten. Under dessa dagar diskuterade man kommande verksamhetsplanering. Goda exempel på aktiviteter och kampanjer från olika delar av landet delgavs. De kommersiella dagarna ägnades åt att diskutera vilka olika behov föreningarna har för att gemensamt kunna utveckla de kommersiella delarna. Medlemmar Brandskyddsföreningen Halland Föreningen har aktiva och passiva medlemmar. Föreingens aktiva medlemmar utgörs oftast av försäkringsbolag, organisationer, institutioner, myndigheter, verk, företag, landsting, kommuner och samfälligheter som är aktiva verksamma inom föreningens geografiska område. Brandskyddsföreningen Hallands medlemsantal under 2013 är 73 stycken. 3
Kampanjer Nedan presenteras de olika kampanjerna som uppmärksammas på ett eller annat sätt i länet. Brandskyddsveckan Vecka 37 varje år är det Brandskyddsveckan. Denna vecka uppmärksammas av respektive räddningstjänst i varierande grad och omfattning. I Halland var det Öppet hus hos räddningstjänsterna och allmänheten fick en chans att se närmre på deras verksamhet. Under veckan lanserades kampanjen Elda rätt och den interaktiva utbildningen om ett brandsäkert hem. Brandvarnardagen I samband med Brandvarnardagen och julmarknader runt om i länet var räddningstjänsterna ute på gator och torg och träffade allmänheten. Ett budskap som framfördes var att testa brandvarnaren och så klart att släcka ljusen! Under julmarknaderna delades julkalendrar ut till barnen. Julkampanj Kampanjbidraget gick 2013 till julkalendrar och en reklamfilm som visades på TV 4. Aktiv mot brand Vi är registrerade som samarbetspartners i Aktiv mot brand. En kampanj som ska bidra till att öka människors kunskaper och motivera dem att ta ett aktivt, personligt ansvar för det egna brandskyddet. Aktiv mot brand är en långsiktig satsning med aktiviteter ett par gånger per år. Ovan är kampanjmaterial till Aktiv mot brand och julskyltning i Halmstad och Falkenberg då julkalendrar delades ut. 4
Stimulanspengar Brandskyddsföreningen Halland delar varje år ut en summa pengar till räddningstjänsterna som kallas stimulanspengar. Syftet med pengarna är att uppmuntra eleverna i årskurs 5 att arbeta med brandskydd. Hur detta genomförs är olika i respektive kommun, det kan vara en teckningstävling eller berättelsetävling. Räddningstjänsten i Hylte delar ut stimulanspengar till en klass i Kinnared. Hallandsposten uppmärksammade när räddningstjänsten i Halmstad delade ut stimulanspengarna som pris i berättelsetävlingen. Riktlinje för Rådigt ingripande Styrelsen för Brandskyddsföreningen Halland har arbetat fram en riktlinje för utdelning av utmärkelsen Rådigt ingripande. Riktlinjen innehåller grundläggande information såsom på vilka grunder utmärkelsen ska delas ut, till vem, hur och så vidare. Att hallandföreningen tog fram denna har sedan spridit sig och riktlinjen har antagits av andra länsföreningar runt om i landet. Under 2013 var det ett rådigt ingripande som man beslutade att uppmärksamma. Det var vid en lägenhetsbrand som en granne gjorde en mycket lyckad insats och ett rådigt ingripande. Personen kommer att erhålla utmärkelsen vid årsmötet och Brandskyddsdagen den 9 april 2014. 5
Årsmöte 2013 2013 års årsmöte hölls på Stadsbiblioteket i Halmstad. Jan-Erik Bertilsson avtackades och Tina Harrysson presenterades som ny verksamhetsledare för Brandskyddsföreningen Halland. När årsmötet var klart startade Brandskyddsdagen. Brandskyddsdagen Temat för årets Brandskyddsdag var Hur arbetar vi med risker nationellt, regionalt och kommunalt? Punkterna på programmet var: Nationell riskbedömning Regional risk- och sårbarhetsbedömning Riskanalys av farligt gods i Hallands län Hänsynstagande p.g.a. översvämningsrisk vid översiktsplan för Trönninge i Varbergs kommun Kristianstad en översvämningsskyddad stad Förtätning av bostadsbebyggelse i Halmstad Medborgare och myndigheter samspelta i risk och kris? Erfarenheter av storbranden i Halmstads hamn 6
På följande sidor följer en kort sammanställning av respektive programpunkt från Brandskyddsdagen. Nationell riskbedömning Björn Nevhage från FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, och MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap inledde med att presentera hur man arbetar på nationell nivå med att analysera risker. Modellen omfattar sex steg: 1. Vad ska skyddas? 2. Riskidentifiering 3. Urval av risker för analys 4. Scenarioutveckling 5. Analys 6. Syntes och riskvärdering Under året ska modellen utvärderas för se vad som kan förbättras och uppdateras. I årets nationella riskbedömning analyseras följande scenarier; Pandemi orsakat av influensavirus A/H5NI (fågelinfluensavirus) Terrorattentat i Stockholm- bomber på Sergels torg och T-centralen Spridning av våldsamma upplopp i svenska städer Kärnkraftshaveri i Sverige med radiologiskt utsläpp (SAMÖ-KKÖ) Långvarig värmebölja (fördjupning) Svaveldimma (scenariorubrik kommer) Översvämning (skyfall) Regional risk och sårbarhetsanalys och Riskanalys av farligt gods i Hallands län Jörgen Peters, beredskapsdirektör på Länsstyrelsen Halland, inledde sin presentation med att prata om den regionala risk- och sårbarhetsanalysen. Länsstyrelserna har precis som kommunerna ett geografiskt områdesansvar och bygger sin analys till viss del på kommunernas analyser. Halland är ett, till ytan, litet län men här finns många faktorer som påverkar riskbilden, däribland E6:an, järnvägen, kusten med tät fartygstrafik, gasledning, stor turism och kärnkraftverket Ringhals. Jörgen Peters anser att Ringhals har bidragit till att länet ligger långt fram med sin planering. Länsstyrelsen har sedan 1981 varit tvungna att ha en förstärkt beredskap just på grund av Ringhals som sedan har kunnat varit draghjälp även för planering inför andra allvarliga händelser. Med grund i den regionala risk- och sårbarhetsanalysen har ett projekt för ökad förståelse och förmåga att hantera händelser med farliga ämnen i Halland dragits igång. Det första delprojektet Analys av farligt gods i Hallands län är klart och har resulterat i en hallandsspecifik kartläggning över farligt gods och dess risker samt gemensamma riktlinjer för en robust samhällsplanering avseende farligt gods. Målet med de gemensamma riktlinjerna är att få en likartad bedömning i länet, att det vidtas åtgärder för att minska risken och att konsekvenserna för de mest troliga scenarierna begränsas. Hänsynstagande p.g.a. översvämningsrisk vid översiktsplan för Trönninge i Varbergs kommun Sten Hedelin planarkitekt i Varbergs kommun beskrev hur man arbetat med att översiktsplanera området Trönninge som ligger i ett delta till Himleån och därför är översvämningsdrabbat. Mycket fokus i planeringen ligger på att kunna hantera stora mängder dagvatten men även bärigheten är ett område som måste beaktas. Arbetet har resulterat i en zon för magasinering av dagvatten som kan användas för rekreation, park eller fritidsaktivering och på så sätt påverkas inte några samhällsviktiga funktioner eller byggnader av en översvämning. 7
Kristianstad en översvämningsskyddad stad Anders Pålsson från räddningstjänsten i Kristianstad beskrev stadens arbete för att skydda den mot framtida översvämningar. I kommunen har man beslutat sig för att målet ska vara att klara en 10 000-årshändelse, det vill säga en händelse som inträffar en gång på 10 000 år. Skulle en sådan översvämning inträffa utan att kommunen vidtagit några skyddsåtgärder skulle det resultera i att avloppsreningen slås ut, Centralsjukhuset översvämmas, förskolor, skolor, omsorgsboenden, brandstationen med larmcentralen och flera privata företag skulle översvämmas. Viktiga kommunikationsvägar skulle översvämmas och slås ut. Bedömningen är att staden skulle få överges och återställningstiden skulle uppgå till minst ett år. Fyra möjliga åtgärdsförslag presenterades för politikerna: 1. Flytta staden 2. Leda åvattnet snabbare förbi staden och ut i Östersjön 3. Invalla staden 4. Förstärka dagvattenpumpningen. Alternativ ett och två är för dyra men alternativ tre och fyra har eller håller på att genomföras. Förtätning av bostadsbebyggelse i Halmstad Mattias Bjellvi från Samhällsbyggnadskontoret i Halmstads kommun pratade om förtätning av bostadsbebyggelsen i Halmstad och belyste olika aspekter att ta hänsyn till i detta arbete. Målet är att förtäta kring kollektivtrafikstråk för att minska behovet av transporter, utnyttja befintliga strukturer bättre och värna om natur- och kulturmiljöer. Man har en strategi för stadens utveckling som omfattar: Binda ihop befintliga kollektivtrafikstråk Förtätning kring knutpunkter Binda samman gröna stråk och rekreationsområden Knyta ihop miljonprogramsområden i öster med havet Strategiskt tänk kring etablering av farligt godsverksamheter för att minska transporterna med farligt gods genom staden. Medborgare och myndigheter - samspelta i risk och kris? Ann Enander från Försvarshögskolan pratade om samspelet mellan medborgare och myndigheter. Detta uppfattas många gånger som ett svårt område av beslutsfattare. Ett ökat fokus på den enskildes ansvar samtidigt som det finns ökade förväntningar på samhällets förmåga leder till ett ökat gap däremellan. Ann presenterade ett antal händelser där samspelet mellan medborgarna och myndigheterna inte har fungerat och som i sin tur lett till misstro och myter som försvårar krishanteringen. Ann lyfte fram fem steg mot ett starkare samspel mellan medborgare och myndigheter i risk och kris: Utveckla verktyg för myndigheters sociala situationsanalys Tillämpa kunskap i realistisk planering Säkerställ medborgarperspektiv i planering och övning Tydliggöra samhällets ansvar individens ansvar Lyfta frågor om värden och prioriteringar. Erfarenheter av storbranden i Halmstad hamn Mattias Sjöström från Räddningstjänsten i Halmstad presenterade erfarenheter från insatsen i samband med branden på Hanson & Möhring i Halmstad hamn. Insatsen pågick mellan den 21 och 24 september och omfattade informationsarbete, bevakning, rekognosering, VMA (även med siren), omfall, mätning, analysarbete och slutligen en stor släckinsats. Mattias presenterade den troliga brandorsaken och hur de, tillsammans med polisens brandorsaksutredare, kommit fram till det. Ett flertal erfarenheter har dragits av händelsen både problem och svårigheter men också framgångsfaktorer såsom beslutet att anta en defensiv inriktning, analysera och kraftsamla innan man slutligen släckte branden. 8
Utbildning AB Till föreningen finns ett aktiebolag vars uppgift är att sälja brandskyddsutbildningar av olika slag. Aktiebolagets avkastning går tillbaka in i föreningen som är den ideella delen. Bolaget har ett arbetsutskott kuntet till sig. Arbetsutskottet kan liknas vid en styrelse för den kommersiella delen av Brandskyddsföreningen Halland Utbildning AB. Under det gångna året har utskottet sammanträtt vid fyra tillfällen, två under våren och två under hösten. Utbildningsstödet Utbildningsstödet är webbaserat och fungerar just som ett utbildningsstöd. Här görs all administration gällande utbildningar såsom kallelse, fakturering med mera. Utbildningar Brandskyddsföreningen erbjuder utbildningar av olika slag med syfte att nå ett brandsäkrare Sverige. Utbildningarna genomförs i samverkan med länets räddningstjänster. Nedan presenteras Brandskyddsföreningen Hallands utbildningsutbud. Upp i rök Utbildningen Upp i rök riktar sig till ungdomar i högstadiet och behandlar konsekvenser av skolbränder samt ungdomarnas eget beteende och handlande. Brandfarlig vara, mindre omfattning och föreståndare Enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor 9 (SFS 2010:1011) ska det finnas en eller flera föreståndare för den aktuella verksamheten där brandfarlig vara hanteras. Den som är föreståndare ska ha kunskap om hantering och förvaring av de brandfarliga varor som finns på arbetsplatsen. Systematiskt brandskyddsarbete SBA Ansvaret för brandskyddet ligger på den högsta ledningen för företag, kommuner, landsting och organisationer. För att kunna leva upp till lagens intentioner ska man arbeta systematiskt med sitt brandskydd vilket innebär att man ska ha ett fungerande systematiskt brandskyddsarbete. En del i det systematiska brandskyddsarbetet är att ha en känd brandskyddspolicy och att ansvaret för brandskyddet utreds och tydliggörs genom att brandskyddsansvariga utses. Den som är utsedd att vara brandskyddsansvarig ska ha god kännedom om lagstiftningen samt kunna förstå hur man bygger upp en organisation så att man kan bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete. Att personalen kan hantera släckutrustning är en viktig del i brandskyddsarbetet för ett företag. Precis som att nödutgångar finns tillgängliga och inte är blockerade. 9
Brandskyddskontrollant Företag, kommuner, landsting och organisationer har själva ansvaret för brandskyddet och att interna brandskyddskontroller genomförs regelbundet. För att detta ska fungera gäller det att ha ett bra underlag. Den eller de som sedan utses att vara brandskyddskontrollant ska via detta underlag kunna utföra interna brandskyddskontroller. Då brandskyddet och säkerheten måste fungera under en byggnads hela livslängd, krävs det omfattande kontroller och underhåll. Heta arbeten Vid arbeten med svetsning, skärning, lödning, takläggning eller bearbetning med snabbgående verktyg finns alltid risk för att arbetet kan orsaka en brand. Sådana arbeten kallas Heta Arbeten. Heta Arbeten har orsakat många bränder, men som en följd av att försäkringsbolagen skärpt sina villkor, har antalet bränder minskat kraftigt. Ett av villkoren är att de som hanterar tillfälliga brandfarliga Heta Arbeten måste ha utbildning på området och följa de säkerhetsregler och rutiner som har tagits fram. Patrik Josefsson, Räddningstjänsten Väst, håller i en Heta arbeten utbildning i Falkenberg. 10
Gruppen avser moderbolaget Brandskyddsföreningen Halland konsoliderat med BSF Utb AB. Avser ej vara en fullständig koncernredovisning. Resultaträkning (belopp i tkr) Moderföretaget 2013 Gruppen 2013 Moderföretaget 2012 Gruppen 2012 Rörelseintäkter Nettoomsättning 200 797 229 1 025 Summa rörelseintäkter 200 797 229 1 025 Rörelsekostnader Övriga externa kostnader -198-826 -211-949 Summa rörelsekostnader -198-826 -211-949 Rörelseresultat 2-29 18 76 Finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter Utdelning och värdeförändring fonder 12 13 9 12 25 25 33 33 Summa finansiella poster 37 38 42 45 Resultat efter finansiella poster 39 9 60 121 Bokslutsdispositioner Förändring av periodiseringsfond Avs särskilda kampanjbidrag till räddningstjänsten 15-15 -2-2 -14-14 Summa bokslutsdispositioner -2 13-14 -29 Resultat före skatt 37 22 46 92 Skatt på årets resultat 0-12 Årets resultat 37 22 46 80 11
Balansräkning (belopp i tkr) Moderföretaget 2013-12-31 Gruppen 2013-12-31 Moderföretaget 2012-12-31 Gruppen 2012-12-31 Tillgångar Finansiella anläggningstillgångar Noterade fonder * 795 795 765 765 Aktier i dotterbolag 100 100 Summa finansiella anläggningstillgångar 895 795 865 765 Summa anläggningstillgångar 895 795 865 765 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar och lager Kundfordringar 63 103 223 Övriga fordringar 55 29 Lager 23 Summa kortfristiga fordringar 0 118 103 275 Kassa och bank Kassa och bank 558 721 451 570 Summa kassa och bank 558 721 451 570 Summa omsättningstillgångar 558 839 554 845 Summa tillgångar 1 453 1 634 1 419 1 610 * Noterade fonder är värderade till verkligt värde 2013-12-31 2012-12-31 Lannebo Mixfond Antal andelar 13 031 13 031 Anskaffningsvärde 187 000 187 000 Marknadsvärde 210 066 188 172 Aktie-Ansvar Graal Total Antal andelar 1 839 1 839 Anskaffningsvärde 187 000 187 000 Marknadsvärde 181 612 175 654 LF Kort Räntefond Antal andelar 1 887 1 887 Anskaffningsvärde 193 241 193 241 Marknadsvärde 196 458 194 281 LF Lång Räntefond Antal andelar 1 408 1 408 Anskaffningsvärde 201 071 201 071 Marknadsvärde 207 093 207 119 12
Balansräkning (belopp i tkr) Moderföretaget 2013-12-31 Gruppen 2013-12-31 Moderföretaget 2012-12-31 Gruppen 2012-12-31 Eget kapital och skulder Eget kapital Reservfond 4 4 Balanserat resultat 1 247 1 384 1 201 1 304 Årets resultat 37 22 46 80 Summa eget kapital 1 284 1 410 1 247 1 388 Obeskattade reserver Periodiseringsfonder 0 0 0 15 Summa obeskattade reserver 0 0 0 15 Avsättningar Särskilda kampanjbidrag till räddningstjänsten 56 56 44 44 Summa avsättningar 56 56 44 44 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 23 63 3 31 Övriga skulder 74 50 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 90 105 51 82 Summa kortfristiga skulder 113 168 128 163 Summa eget kapital och skulder 1 453 1 634 1 419 1 610 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Ställda säkerheter Inga Inga Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Inga Inga 13
14