1IK430 Brukarorienterad design

1IK430 Brukarorienterad design Projektarbete i 1IK430 Följande text är en förklaring av projektarbetet som ingår i kursen 1IK430 Brukarorienterad design, 15 högskolepoäng Enligt kursplanen, ska studenten, efter avslutad kurs, kunna utveckla en konkret digital artefakt i det sammanhang där interaktionen sker, samt förklara val av metoder, dess konsekvenser för designbeslut och designprocessen. Grundat i detta ska studentgruppen, som innehåller 4-5 studenter 1, utföra ett projektarbete. I projektet ska ni: 1. Undersöka en (eller flera) brukargruppers behov och önskemål, och 2. utifrån detta designa ett system där Arduino är en central komponent. 3. Du ska kunna förklara, diskutera och argumentera för val av metoder och tekniker, designprocessen och designförslaget Temat för projektet Det övergripande temat för projektet är smarta omgivningar för ökat livskvalitet för brukaren. Arduino (www.arduino.cc/) är en open-source plattform för elektronikprototyping. Med Arduino som ett viktigt element blir det naturligt att fokusera på IT som ett inbyggt element i de fysiska och sociala omgivningarna där vi ingår. Arduino ska ingå i projektet, men projektet kan även inkludera andra typer av teknologi. Arduino kan vara en del av lösningen, som kan kombineras med andra designlösningar, som mockuper. På senare år har man pratat mycket om Internet of things, och många av de saker som vi omger oss med innehåller digitala elektroniska komponenter som kan kommunicera med varandra, och de digitala komponenterna tenderar till att bli mindre och kan integreras i omgivningarna. Vi bär på mobila enheter, som ger möjligheter till personliga lösningar. Eftersom IK430 handlar om brukarorienterad design lägger vi stor vikt på att brukare involveras samt att designlösningen ska leda till en god användarupplevelse. 1 Detta kan komma att ändras, baserad på antalet studenter på kursen 1

Under kursens gång kommer ni att erbjudas handledning (se TimeEdit för dagar och tider). I början kommer handledning främst att vara inriktad mot Arduino, för att efter hand övergå till projektet och dess utveckling. Arbetssätt Studenter arbetar tillsammans i projektgupper. Antalet grupper och antalet studenter i varje grupp kommer att fastställas efter första eller andra kurstillfället. Ämnet för projektet kan väljas utifrån diskussioner med kursledningen, eller grupper kan föreslå en egen projektidé, om någon i gruppen har kontakt med lämpliga brukare eller brukargrupper. Varje grupp kommer att få tillgång till ett Arduino starter kit, som grund till att börja projektet (http://arduino.cc/en/main/arduinostarterkit). Detta starter kit måste lämnas tillbaka vid kursens slut. Vi rekommenderar att varje student skaffar sig ett eget kit för att kunna jobba hands-on med tekniken. Utrustning kan kompletteras med andra komponenter för att kunna förverkliga och utveckla ert projekt. Varje gruppmedlem måste bidra till projektarbetet och alla aktiviteter som hör till det. Projektarbetet Projektarbetet är uppdelat i ett antal delmoment, en presentation av gruppens arbete, och en projektrapport inkludera individuell reflektion. Presentationen och projektrapporten är en del av kursens examination. - Delmoment 1: Seminarium Presentation av projektplan - Delmoment 2: Examination Presentation i form av en utställning (campus) och en video (distans) - Delmoment 3: Examination - Projektrapport (skriftlig) med en en individuell skriftlig reflektion inklusive reflektioner av att samarbeta i grupp som del i hela gruppens rapport Delmoment 2 3 är obligatoriska och ingår som en del av kursens examination. Se kursinstruktion och CoursePress för mera detaljer om betyg och betygssättning. 2 (9)

Delmoment 1: Projektplanen Arbetssätt: Projektgruppen ska utveckla en projektplan som inkluderar följande: 1. Problemområde (Ämne) Beskriv projektet och ämnet som ni väljer att fokusera på. Med andra ord, inkludera en kortfattad beskrivning av ämnet eller problemområdet som ni kommer att utforska 2. Syfte Skriv en kort motivering som förklarar varför ni kommer att utföra projektet, och syftet med designen. 3. Målgrupp Vem är målgruppen för designen? Vem är de framtida brukarna? 4. Metoder och tekniker Beskriv metoder och tekniker metoder för brukarmedverkan andra än traditionella metoder som intervjuer och enkäter som ni kommer att använda för att utföra projektet och uppnå ert syfte. Argumentera för hur de utvalda metoderna och teknikerna kommer att bidra till att engagera brukarna i designprocessen, och för att uppnå en rik förståelse av brukarens kontext. 5. Plan En översiktlig plan som ger information om hur projektet ska organiseras, några milstolpar för projektet, och hur ansvaret för projektets olika delar kommer att delas upp inom gruppen. Denna plan kommer att fungera som en utgångspunkt för projektet, och kommer förmodligen att behöva hållas uppdaterad under projektets gång. Presentation Syftet är att presentera planen för att få kommentarer/hjälp för att kunna fortsätta med projektet. Alla gruppmedlemmar bör vara närvarande, och bör bidra till presentationen. 3 (9)

Presentationen ska ta 12 15 minuter, med 10 minuter för frågor och kommentarer efter presentationen. I presentationen är det viktigt att ni inkluderar - Vilken målgrupp ni har valt - Hur ni planerar engagera brukarna i projektet - Metoder och tekniker som ni planerar avvända - Problem/frågeställningar som ni brottas med och som ni gärna vill ha hjälp med Campusstudenterna ska ge en muntlig presentation, med eller utan stöd av en PowerPoint presentation. Distansstudenter ska spela in en presentation i förväg som de andra studenterna ska ta del av innan presentationen. De andra studenterna förväntas bidra med kommentarer och punkter till diskussion. Förväntningar Ni (presentatörer) förväntas Campusstudenter ska ge en muntlig presentation av projektplanen Distansstudenter ska spela in en presentation av projektplanen och ladda upp presentationen i Coursepress, enligt datum och tid som kommer att meddelas. Ni (diskutanter) förväntas Lyssna på presentationen och bidra med kommentarer och frågor under seminariet. Distansstudenter lyssnar på inspelningen av presentation innan seminariet. Alla ska bidra med kommentarer och frågor. 4 (9)

Delmoment 2: Presentation av projektet Studentgruppen, med 4-5 studenter i varje projektgrupp 2, förväntas ställa ut och presentera projeket. Presentation Campusstudenter ska bidra med en utställning och presentera designprocessen och produkten. Distansstudenter ska presentera sina projekt med hjälp av en video samt genom en muntlig presentation. Bedömning Kursen bedöms med betygen U, 3, 4, eller 5. Bedömning av de studerandes prestationer sker genom 1. en skriftlig rapport från grupparbetet som presenterar process och produkt 2. en individuell skriftlig reflektion inklusive reflektioner av att samarbeta i grupp del i rapport under punkt 1 3. en presentation av gruppens arbete med hjälp av en utställning eller video De olika momenten viktas enligt följande 1) 60 % (gemensamt betyg för gruppdeltagare) 2) 30 % (individuellt betyg) och 3) 10 % (gemensamt betyg). För att erhålla slutbetyg krävs lägst 3 på samtliga moment. Detaljerade betygskriterier kommer att publiceras i CoursePress. 2 Detta kan ändras, beroende på antalet studenter 5 (9)

Delmoment 3: Projektrapport Syfte Huvudsyftet med rapporten är att påvisa att studenterna har utgått ifrån brukarperspektivet, utfört en analys av en användningskontext, tagit med relevanta brukare i designprocessen, och använt sig av metoder och tekniker som har möjliggjort brukardeltagande. Dessutom ska studenterna formulera en analys och beskrivningar av, och argumentera för, de utvalda metoder och tekniker, designprocessen, och designförslaget/prototypen, med hjälp av kurslitteraturen och material från föreläsningarna. Rapporten innehåller också en individuell reflektion inklusive reflektioner av att samarbeta i grupp. Projektrapporten ska innehålla följande: 1. Introduktion Beskriv bakgrunden till problemområdet, för att ge en introduktion till varför ni valde detta problemområde och ämne. Bakgrunden ger en första förklaring till projektets problemområde och syften som ska uppnås. Kurslitteraturen ska användas i samtliga delområdet med referenser enligt Harvard systemet. 2. Fallet och kontext Ni beskriver kontexten där projektet har genomförts för att ge en illustration av området. Kurslitteraturen ska användas i samtliga delområdet med referenser enligt Harvard systemet 3. Designprocessen Processen, metoder, hur projektet har färdiggjorts, vilka brukare som har deltagit. Vilka metoder och tekniker ni har använt er av. Argumentera för varför ni har brukat just dessa metoder och tekniker. Kurslitteraturen ska användas i samtliga delområdet med referenser enligt Harvard systemet. 4. Analys och Diskussion Presentera en analys av designprocessen och resultaten, och diskutera dessa sedan med hjälp av koncept och metodologier som har ingått i kurslitteraturen och föreläsningarna. Kurslitteraturen ska användas i samtliga delområdet med referenser enligt Harvard systemet 5. Etiska aspekter 6 (9)

Diskutera och utvärdera arbetet som ni har utfört baserat på etiska aspekter. 6. Reflektioner Varje gruppmedlem ska skriva minst 1,5 sida med egna reflektioner om projektet, och sina egna erfarenheter inklusive reflektioner av att samarbeta i grupp. Kurslitteraturen ska användas i samtliga delområdet med referenser enligt Harvard systemet Bedömning Se kursinstruktionen och CoursePress för mera information om kriterierna för betygen. Förväntningar Projektgruppen förväntas: Ladda upp projektrapporten till CoursePress, inte senare än 5 november kl 23:59. 7 (9)

Lite inspiration för att komma vidare Först skriver vi lite om forskningsprojektet @ctivelife, där projektet syftar till att engagera seniorer, för att undersöka deras önskemål vad gäller utformning av tjänster som ska underlätta deras vardagsaktiviteter: In today s Sweden, as in many other countries, seniors persons aged 65 years and older represent a growing share of the Swedish population, and many are in good health, are very active, and most live in their own homes. Research has shown that it is controversial when women and men over 67 are involved in design research projects. Although seniors use a range of IT services, researchers conclude that design has an average user or ideal user as the target group rather than seniors. Du kan läsa lite mer om projektet här: http://asmarterplanet.com/studentsfor/blog/2013/05/getting-started-activelife-social-engagement-senior-citizens-social-media.html Många äldre människor har idag tillgång till trygghetslarm. Det finns stora utmaningar när larmen blir digitala. Man skriver om tekniska utmaningar (t.ex. http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article3667321.ece) men det finns många fler utmaningar, när det gäller att utforma larmen för att passa in i brukarnas liv till exempel att skapa trygghetslarm som inte inger en känsla av oönskad övervakning, och som passar in i de oändligt skilda vardagssituationer som ingår i ett aktivt liv. Det finns teknologi som ska hjälpa oss komma ihåg saker, som att ta rätt medicin vid rätt tidpunkt. Men det finns också andra typer av sensorer och larm för olika ting i hemmet belysning, diskmaskin, tvättmaskin, spis etc. Dessa måste också utformas, inte endast utifrån ett tekniskt perspektiv, utan även utifrån hur de passar in i brukarens vardag. Som ni märker, så finns det oändliga möjligheter. Det kan vi se även om vi begränsar oss till en liten del med betydelsefull del av kroppen: på senare tid har det hänt en del vad gäller skor. http://www.dn.se/nyheter/sverige/smarta-skor-hjalp-i-aldreomsorg/ Smarta skor kan bli ett hjälpmedel inom äldreomsorg, där olika typer av sensorer byggs in i skorna för att bland annat kontrollera personers rörlighet. Skorna kan också användas i riskfyllda miljöer (t.ex. för räddningstjänsten) för att följa människornas rörelse i miljön. 8 (9)

http://www.svt.se/nyheter/smarta-skor-ska-visa-vagen I Indien planerar ett IT-företag att sälja smarta skor som hjälper människor hitta rätt, men hjälp av GPS-teknologi, och vibrationer som pekar bäraren rätt. http://www.versatilis.se/artiklar/smarta-skor För motionären finns det också lösningar med sensorer som byggs in i skorna. Träningsredskapen Nike+iPod håller koll på hur långt du har sprungit, och kan ge träningstips samtidigt som du lyssnar på musik. Men när du tänker efter, så inser du nog att det finns det viktiga aspekter när det gäller utformning av alla dessa teknologiska lösningar med ett etiskt perspektiv, utifrån brukarens rätt till självständighet och deltagande, och utifrån brukarens behov av tjänster och teknologi som passar in i ett aktivt liv. Det är alla dessa frågor som ni ska brottas med i era projekt! Lycka till! 9 (9)