Nr 6 2012. En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms

Nr 6 2012 En tidning från landets skogsägarföreningar Pris 55 kronor inkl moms

1470E IT4 John Deeres effektivaste slutavverkare någonsin! JohnDeere.se

441 428 ingår som en medlemsförmån i landets fyra skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening: Södra Skogsägarna Norra Skogsägarna www.sodra.se www.norra.se 0470-890 00 090-15 67 00 INNEHÅLL Nummer 6 2012 Nästa nummer utkommer 8 februari 2013 TEMA: Föryngring Omslagsfoto: Pär Fornling KINA stärker banden med den svenska skogsägarrörelsen. Lu Liming, Sven-Erik Hammar och Nils-Erik Ghode kollar in bambuskörden, som säljs per kilo. Sidan 26 Skogsägarna Norrskog Mellanskog www. norrskog.se www.mellanskog.se 0612-71 87 00 010-482 80 00 REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö Telefon: 040-92 25 55 Fax: 040-601 64 49 E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se Redigeringsansvarig: Anne-Charlotte Morgan Telefon: 040-601 64 89 E-post: anne-charlotte.morgan@lrfmedia.lrf.se ANNONS Claes Kullman, 040-601 63 03 claes.kullman@lrfmedia.lrf.se Marianne Månsson, 040-601 64 31 marianne.mansson@lrfmedia.lrf.se Roger Mattsson, 08-588 368 25 roger.mattsson@lrfmedia.lrf.se Eftertext/skogsmarknaden: Ronny Gustavsson, 08-588 367 97 Mårten Bäck, 08-588 367 38 marten.back@lrfmedia.lrf.se Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se Box 6044, 200 11 Malmö PRENUMERATION Telefon: 040-601 64 93 Fax: 040-601 63 55 E-post: pren@lrfmedia.lrf.se Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Christina Fenyö, Erik Jonsson, Marianne Eriksson, Gunilla Kjellsson, Karin Vestlund-Ekerby, Mia Boman och Jenny Spets Woyarskij. Hemsida: www.atl.nu/skog i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. TS-upplaga 2008: 96 700 Tryck: Forssa Print, Finland Repro: LRF Media AB, Malmö TRYCKSAK 5 LEDARE: Ingen vanlig lågkonjunktur. 6 PROFILEN: Miljömålsberedningen kan bli en het fråga i skogspolitiken. Vi pejlar läget med Rolf Annerberg. 12 SKOGSSKÖTSEL: Kunskapen och inspirationen spirar när skogsägare utbyter erfarenheter. 14 EKONOMI: Tips inför årsskiftet. 16 SKOGSGÅRDEN: Berith Wikström valde att bli skogsägare på heltid, med Stockholm som bas. 19 SKOGSSKÖTSEL: Praktiska tips om hänsyn till vatten. 20 MARKNAD: BERITH WIKSTRÖM har många tips för skogsägare som sköter skogen på distans. Sidan 16 Bioenergin bromsar in. Hopp om byggandet i USA. 24 VÄGAR: Aska blir perfekta vägar och ett avfallsproblem försvinner. 26 INTERNATIONELLT: Kina ger internationell draghjälp åt familjeskogsbruket. 30 SKOGSSKÖTSEL: Få skogar lämpliga för kontinuitetsskog. 33 NYA PRODUKTER: Ny proffssåg. 36 SKOGSGÅRDEN: Ny generation håller liv i bygden. 38 NAMN & NYTT: Hon kan skogens urljud. 45 KORSORD: Julkryss med fi na priser. 46 KRÖNIKA: Glöm inte historien. OXEN MINILUNNARE Gallring, vindfällen Tandem-OXEN Myreback MASKIN

PATU - 30 år i Svenska skogsbrukets tjänst! Griplastarvagnar 1,8 m 2 till 3,5 m 2 lastyta. Driven med mekanisk eller hydraulisk drift eller utan egen drift. Kranar med räckvidder upp till 8,5m, radiostyrd vinsch. Byggd med högsta kvalitet och funktion med över 30 års erfarenhet. Vagn 3214 MDV med midjestyrning och 500T kran, så nära en skogsmaskin du kan komma med traktor. Bioenergiplåtar, praktiska vid körning av ris, grot mm. Kesla flishuggar för traktor eller lastbilsmontering. Med eller utan fliscontainer. Modell 645 med 60 x 45 cm och modell 1060 med 100 x 60 cm inmatningsöppning. För effektiv flishuggning, välj Kesla flishugg. Patu stegmatare, en enkel men effektiv processor till din traktor. Kan monteras direkt på 3-punktslyften eller skogsvagnen. Separat hydraulenhet finns. Ryhovsgatan 2 553 03 Jönköping rosenqvistmaskin.se 036-32 73 00

a, frågan är i vad mån man vågar hoppas på ett gott nytt år. När vi gick in i 2012 var det mesta sig likt. Konjunkturen var hyfsad. Det närings politiska arbetet var som en promenad på röda mattan, glatt påhejad av Eskil Erlandssons Skogsrike. Framgången för bioenergi kunde tas för given. Och allt avspeglades i evigt skenande priser på skogsmark. Vad var det egentligen som hände detta märkliga år. Hur kan plötsligt så många pilar peka åt fel håll? ATT NEDÅTGÅENDE PILAR i konjunkturen punkterar ett däck på färden är vi vana vid. En vanlig punktering är inte så farligt, även om hastigheten måste anpassas och det tar lite tid att reparera. När två eller flera däck punkteras samtidigt är det annorlunda. Optimisterna i trävarubranschen anar en ljusning i slutet av nästa år och pekar på att byggandet i USA börjat ta fart. Trämarknaden har gått ner förr. Det olyckliga är att luften nu också pyser ur valutadäcket. Mycket av virket betalas i euro. När de växlas in mot en stark krona blir det inte mycket över. Massa- och pappersindustrin är vana vid både valutaproblem och häftiga konjunktursvängningar, men de har drabbats av att också ett tredje däck fått punktering. Man måste hitta nya produkter. TYDLIGAST VISAR DET sig genom att marknaden för tidningspapper i USA har mer än halverats jämfört med toppen för några år sedan. Bioenergins lågt hängande frukter är redan plockade. När oljan en gång har bytts ut mot flis kan inte samma olja bytas en gång till. Då krävs något nytt för att expandera marknaden. När England och andra länder ska uppnå klimatmålet är export av bioenergi en möjlighet, men det har visat sig häpnadsväckande billigt att skeppa pellets från Kanada och USA. Men andra ord handlar det om flera saker som olyckligtvis sammanfaller: lågkonjunktur, eurokris och strukturella utmaningar. Vi som var med på 1970-talet minns hur väldiga traverskranar fälldes framför tv-kamerorna och hela varvsnäringen suddades ut. Men det här är, tack och lov, något helt annat. Runt hörnet finns nya möjligheter. Kanske har vi alla som redan är frälsta tagit lite för mycket för givet, uppfyllda av argumenten om förnyelsebara material, kolsänkor, nettoexportör och det gröna guldet. Tonläget från skogsnäringen har knappast varit ödmjukt, vilket vare sig underlättat den politiska debatten eller framtidssatsningarna. För det kommer inte av sig själv. Bioenergin behöver i dubbel mening bli mer raffinerad, träbyggandet behöver ta kliv framåt mot kompletta byggsystem och det behövs fler nya produkter än viskosmassa. Det behövs forskning, utveckling och draghjälp från staten i allt från stimulans av bostadsbyggande till investeringsstöd till banbrytande tekniska lösningar, däribland ett riktigt bioraffinaderi. LIKVÄL KAN DET svänga snabbt. Marknaden är omöjlig att förutsäga och vi har en tendens att bita oss kvar i dagsläget. I ljusa tider tror vi det blir fortsatt bra och motsatt när pessimismen fått fotfäste. Jämförelsen med varven, eller andra näringar, haltar också på en annan avgörande punkt. Fundamentet är helt annorlunda. Visserligen kan marknaden backa, men likväl har vi hela tiden en stabil tillväxt i skogen som säkert kommer att behövas. För övrigt finns det många andra värden att glädjas åt. I den senaste skogsbarometern, som refereras på marknadssidan, bekräftas återigen att den positiva känslan av att äga skog, friluftsliv, jakt och rekreation väger nästan lika tungt som de ekonomiska frågorna. Därför finns det all anledning att tillönska både en God jul och ett Gott nytt år! Pär Fornling, Chefredaktör LEDAREN

PROFILEN Han fördelar hundratals miljoner till skogsforskning och leder gruppen som formar skogspolitiken. Rolf Annerberg är i händelsernas centrum. Text & foto: Pär Fornling ör egen del säger han sig trivas bäst med att tänka, utreda och lägga förslag. Inte synas så mycket utåt. Rolf Annerberg har hela yrkeskarriären funnits i den politiska maktens närhet, men oftast ett halv steg in i kulisserna. Den mest offentliga rollen var som generaldirektör för Naturvårdsverket. Men i juni nästa år får han nog finna sig i rampljuset. Då presenterar miljömålsberedningen sitt förslag om skogen. Vi träffar honom på Formas där han är generaldirektör. Vägen mot miljömålet börjar klarna. Vart har jag kommit? Formas är en statlig myndighet som stöttar forskningen inom bland annat jordoch skogsbruket. Hur mycket pengar delar ni ut? Ungefär 900 miljoner kronor om året, varav en mindre del går till skogen. Men nu är betydligt mer på gång. På vilket sätt ökar skogens andel? Vi har beslutat att satsa 30 miljoner kronor per år på skogen under fem år. Dessutom aviserades mycket mer pengar i forskningspropositionen. Hur mycket? Anslagsnivån föreslås öka i flera steg upp till 100 miljoner kronor år 2016. Därefter är detta en permanent höjning av anslaget. Det är alltså en kraftig höjning av ambitionsnivån. Dessutom får vi se i vad mån näringen bidrar med resurser. 6

Rolf Annerberg Innan Rolf Annerberg, 64 år, blev generaldirektör på Naturvårdsverket 1991, hade han arbetat på flera departement (finans-, näring-, miljö- och energidepartementet). Sommaren 1999 ringde Anna Lindh under en segeltur och undrade om han ville flytta till Bryssel och arbeta som stabschef åt Margot Wallström. Efter sju år i EU-korridorerna började Rolf Annerberg på Formas. Vår förhoppning är att det ska bli enklare för dem som sysslar med skogsbruk, säger Rolf Annerberg. Vad ska pengarna användas till? I vårt nya forskningsprogram har vi bjudit in skogsnäringen att tala om deras behov. I forskningspropositionen talas om skogsråvaror och biomassa för en biobaserad samhällsekonomi. Varför har du halkat in på skogspolitiken? Egentligen får jag skylla mig själv. I en utredning till dåvarande miljöministern föreslog jag att miljömålssystemet skulle utredas av en politisk sammansatt grupp. Andreas Carlgren tyckte det var ett bra förslag och jag fick en förfrågan om att leda arbetet. Hur mycket mark ska skyddas? Det ska vi ge svar på i utredningen. Det är också rimligt att vi talar om hur marken ska skyddas. Det finns ju många olika former, allt från nationalparker till det som skogsägarna själva sätter av. Hur mycket får det kosta? Jag har svårt att tänka mig att man vill skjuta till så väldigt mycket mer statliga pengar. Vi ska göra en ekonomisk bedömning av förslagen och i den mån det kostar mer än i dag ska vi tala om hur det ska fi nansieras. Reservat kostar också i form av uteblivna inkomster från att bruka skogen. Det är riktigt. Vi ska väga samman alla värden i en samhällsekonomisk analys. Då måste man också prissätta sånt som inte är lätt att värdera, exempelvis när en familj plockar kantareller en höstdag. Även om de inte betalar är det ändå värt något. Hur stor ska landets totala produktionen vara? Det kan jag inte säga i dag. Gafflar ni ett sånt mål? Vi får se. Varför har vi miljömål? Då jag satt på Naturvårdsverket jobbade vi med 15 övergripande miljöhot. Det lät så negativt att man vände dem till miljömål, vilket egentligen är samma sak. Det är ett sätt att rapportera vad som händer i miljön, men det är ingen perfekt målstruktur. För att styra utvecklingen behöver man ner på en mer konkret nivå. En del miljömål är omöjliga att nå. Det gäller exempelvis målet om en giftfri miljö. Jag tycker mål ska vara ambitiösa men inte omöjliga. Har vi tydliga mål att styra mot när ni är klara? Förhoppningsvis. Vad säger ni om skogsbruksmetoderna? Vi ska svara på frågan om kontinuitetsskogsbruk försvåras med dagens skogspolitik. Det tror jag säkert vi klarar med hjälp av experterna. Till att börja med gäller det att reda ut vad kontinuitetsskog egentligen är för något. Fortsättning sid 8 7

PROFILEN Fortsättning: Han leder vägen mot miljömålet Ni tittar också på paragraf 30 och kraven på naturhänsyn vid avverkningar. Frågan är jättesvår. Här finns ett problem med den luddiga lagstiftningen. Det är inte lätt att vara skogsägare och följa paragrafer eftersom det inte exakt sägs vad man ska göra som skogsägare. Vi tittar på hur lagen och framför allt föreskrifterna kan preciseras. Genom att det blir tydligare blir det enklare att vara skogsägare. Enligt FN-uppgörelsen i Nagoya ska vi skydda 17 procent av arealen, klarar vi det? Man kan räkna på många olika sätt. Vi ska svara på frågan och hittar förhoppningsvis enighet om hur den skyddade marken ska definieras. Ska impedimenten räknas? Det är en klassisk fråga. Har du en åsikt? Inte ännu. Jag var i Finland nyligen, där ser man inga problem med Nagoya. De säger sig redan ha nått målet med råge. Det är intressant. Man räknar och ser på de här sakerna olika mellan länderna. Vi har bett professor Sten Nilsson göra en jämförelse mellan Finland, Tyskland och Kanada för att se vilka slutsatser vi kan dra av det. Du var med och formade dagens skogspolitik, är det annorlunda nu? Politiken har knappt ändrats under de 20 åren, vilket är fascinerande. Man kan också konstatera att vi fått oändligt mycket mer skyddad mark under de här åren. Och det är roligt att se hur de areella näringarna fått ett lyft under senare år. Är du själv skogsägare? Nej, men jag jagar och vistas mycket i skogen. Hur kommer det sig att ett stadsbarn började jaga? Som liten vistades jag mycket hos mina släktingar som var bönder i Östergötland. Jag var med på jakterna som var ett fullständigt naturligt inslag i vardagen. För 25 år sedan var jag ordförande i en lokal sparbank och i den kretsen bildade vi ett jaktlag med mark i Västmanland, på gränsen mot Dalarna. Vilken är den finaste stunden i skogen? Absolut finast är precis innan det blir mörkt, fåglarna slutar sjunga och det plötsligt blir alldeles tyst. Jag brukar uppleva det när jag sitter och passar på vildsvin. Man kan undra varför det plötsligt har blivit en så livlig debatt om skogsbruket. Text & foto: Pär Fornling elvis kan man nog se det som förfäktningar inför miljömålsberedningens förslag. Adrenalinet rinner till hos både miljöorganisationer och skogsnäringen. Luften vibrerar av spänning, som inför ett stort slag. DET LITE MÄRKLIGA är att frågan liksom smugit sig fram och växt organiskt i betydelse. Det ena hakar i det andra och till slut kan stora delar av skogspolitiken involveras. Grunden är att Sverige har 16 miljömål. Ungefär hälften berör direkt eller indirekt skogsbruk. Hittills har debatten om miljömålet mest handlat om hur mycket mark som ska skyddas i reservat. Det är fortfarande en glödhet fråga, men (som framgår av intervjun med Rolf Annerberg) handlar det nu också om att väga målen mot varandra. Exempelvis ska värdet av mångfalden vägas mot produktionsvärdet och skogens positiva inverkan för klimateffekten. ARBETET BÖRJADE I juli 2010 och ska hålla på i tio år. Under tiden lassar regeringen på beredningen nya uppgifter, senast kom vattenfrågorna. Men just nu är det hållbar markanvändning för skogen som står i centrum. Därefter följer markanvändning och jordbruk. En skogsfråga som kommit till under resans gång är hyggesfritt skogsbruk (kontinuitetsskog). Dessutom kommer förslag om miljöhänsyn i skogsbruket. I expertgrupperna ingår Jonas Eriksson, Norra Skogsägarna, och Gunnar Lindén, LRF Skogsägarna. När de olika målen vägs mot varandra (se intervjun) formas kanske också ett produktionsmål. Därmed kan mycket av skogspolitiken involveras. I vad mån det leder till en förändrad politik är en senare fråga. DET AVGÖR RIKSDAGEN, men redan när förslaget presenteras om ett halvår är det politiskt förankrat. Kärnan i den parlamentariska utredningen (beredningen) är en grupp politiker som bestämmer och röstar om besluten. Det är Roger Tifensee (C), Anita Brodén (FP), Irene Oskarsson (KD), Lars Hjälmered (M), Helena Leander (MP) Matilda Ernkrans ( S) och Emma Wallrup (V). Dessutom har beredningen experter och sakkunniga utan rösträtt. I beredningens förtrupper finns två expertgrupper. Den ena arbetar med hur miljöhänsynen ska utformas och den andra med skydd och skötsel. En kärnfråga är om det är bättre att lägga pengarna på bra skötsel i stället för större avsättningar. I grupperna ingår Gunnar Lindén, LRF Skogsägarna, respektive Jonas Eriksson, Norra Skogsägarna. Expertgrupperna ska vara klara innan årsskiftet. 8

DEN GRÖNA MOTORN BÄTTRE VÄXTKRAFT BÅDE I SKOGEN OCH I PLÅNBOKEN Väljer du en ny Komatsu skogsmaskin får du inte bara en motorlösning som klarar alla utsläppskrav med råge. Du får också en bränsleekonomi helt i en klass för sig. Förklaringen är att vårt utvecklingsarbete tar hänsyn till alla viktiga faktorer i skogsmaskinsägarens vardag inte minst lönsamheten. Kan vi göra miljöförbättringar som också syns i din plånbok så gör vi det. Nu har vi alltså gjort det med vår unika E3 Power-teknik. Läs mer hur det fungerar på www.komatsuforest.se www.komatsuforest.se

NÄRINGSPOLITIK et har skrivits och pratats mycket under hösten om klimatförändringarna vi står inför och delvis redan kommit in i. Världsbanken kom nyligen med en rapport där man varnar för att den globala medeltemperaturen kan komma att höjas fyra grader om inget radikalt görs snart. Det är två grader över det mål vi kom överens om på global nivå vid klimatmötet i Köpenhamn för tre år sedan. Om utvecklingen fortsätter får vi i Sverige räkna med kortare snöperioder, mindre tjäle, mer och häftigare regn men även ökad risk för torka i södra Sverige. Kanske ökar också risken för stormar och vem vill vara med om en ny Gudrun... Det känns bra att kunna säga att skogen faktiskt kan göra skillnad i denna fråga. Växande skog tar upp koldioxid och bidrar på så sätt till att minska koncentrationen av växthusgaser i atmosfären. Om vi sedan också använder skogen som råvara för att ersätta fossila bränslen och energiintensiva material som betong, stål och plast kan vi göra en verklig insats för att mildra klimatförändringarna. Vad kan vi inom familjeskogsbruket göra för att ytterligare bidra till minskade utsläpp av koldioxid? Det handlar mycket om att fortsätta på den redan inslagna vägen. Mellan 1920 och 2010 lyckades vi i Sverige öka det stående virkesförrådet från 1,5 till 3,0 miljarder kubikmeter. Under samma tid avverkades 5 miljarder kubikmeter virke i form av klimatneutral råvara eller biobränsle. Detta är något att vara stolt över men frågan är om det går att göra något mer? Svaret på den frågan är ja! Skogforsk har i en undersökning visat att det utan att åsidosätta miljömålen går att öka tillväxten med minst 20 procent med befintliga skötselmetoder inom familjeskogsbruket. Den beräknade produktionsökningen uppnås i första hand genom bättre skogsföryngringar (ökad andel markberedning och plantering samt ökad användning av förädlade plantor), ökad skogsgödsling, dikesrensning och förebyggande åtgärder mot skadegörare som rotticka, snytbagge och barkborrar bidrar också till ökad produktion, liksom att på lång sikt uppnå balanserade viltstammar. Allt detta är sådant som lyftes fram i vår stora utbildningssatsning Kraftsamling Skog 2007 2010 och som vi nu arbetar vidare med i Krafthandling Skog. Utgångspunkten för vårt resonemang om ökad produktion är förstås ett uthålligt skogsbruk inom ramen för den skogspolitik vi har i dag. Ett aktivt brukande av skogsgården kommer skogsägaren till del i form av ökad ekonomisk avkastning men innebär också ett väsentligt bidrag till ett bättre klimat. Har vi och världen råd att avstå från detta? Sten Frohm Chef LRF Skogsägarna Det avgörs i skogen STOLT SPONSOR AV SVENSKA SKIDSKYTTELANDSLAGET Du ser dina insatser växa i takt med skogen själv. För precis som i skidskytte, gäller det att planera. Så att du när du kommer fram till målet, kan få in fullträffen. För skogen är din spelplan. Det är där det avgörs. På ett Skogslikvidkonto i Handelsbanken, kan dina pengar växa sig ännu större. Vi ger dig en riktigt bra ränta, det finns ingen beloppsgräns vid insättning och du kan använda kontot som en tillgång vid beräkning av ditt räntefördelningsunderlag. Vill du veta mer, gå in på: www.handelsbanken.se/skogochlantbruk eller kontakta ditt närmaste kontor. 10

VI BEHÖVER DITT VIRKE HÅLL VÅR INDUSTRI IGÅNG Södras industrier går för fullt, både massatillverkningen och sågverken. För att de ska kunna fortsätta med det behöver vi snarast en stor mängd råvara - ditt virke! Vänta inte med att avverka. Vi behöver både barr- och lövvirke. Ta kontakt med din inspektor för att diskutera förutsättningarna i din skog. Industrin är verktyget för ett bra värde på din skog på både kort och lång sikt. Ring din lokala inspektor för mer information, eller ring 0470-890 00 så hjälper vi dig till rätt person. Med Södra gör du alltid en god affär Besök vårt Skogsägarnät skog.sodra.com

SKOGSSKÖTSEL Ola Svanberg, ansvarig för Krafthandling skog inom Södra och Per-Erik Svenson, Bertilshult, som leder Erfagruppen. De bägge faller varandra i talet: Det här är ett av många sätt att lära sig mer om skogen. Med ökad kunskap blir arbetet roligare och du blir en aktivare skogsägare. Dels kommer det hela tiden nya saker, dels kan man alltid göra lite olika, vilket vi lär oss genom att diskutera och utbyta erfarenheter. Lars Bertilsson, Ljung och Kjell Svensson, Falkagården, Hajom. Lars berättar om att han har ett drygt 100-årigt bestånd douglas hemma på gården, som han gärna visar för kollegorna. Kjell Svensson, som arbetar med rådgivning kring säkerhet, delger gruppen flera praktiska tips. Jord- och skogsbruket är en olycksdrabbad bransch. Det gäller att arbeta systematiskt, inte låta sig stressas och tänka efter före. Jonas Pettersson, skördarförare, Kvarnholmen, och Ralph Stålberg, skotarförare, Kinna. De bägge har utfört gallringen gruppen besöker. Jonas berättar att han avverkar 500 600 stammar om dagen. Det är alltid bra att träffa skogsägare och vi vill gärna ha mer kontakt med de markägare vi arbetar för. Önskemålen är lite olika och det är bra att prata igenom arbetet i förväg, konstaterar Ralph. Bernt Olsson, Börshult, tillsammans med Torbjörn Rydfalk och hans syster Eva-Karin Månsson som brukar fastigheten tillsammans. Trion har stannat upp framför ett bronsåldersröse för att diskutera hänsyn till kulturmiljöer. Visst kräver det både extra jobb och eftertanke, men samtidigt är det roligt att ha de historiska lämningarna. Den här är en historisk miljö. Gården har ägarlängder sedan 1400-talet och källarvalven under huset är från samma tid, berättar Eva-Karin. Under hösten har skogsägare över hela landet träffats på ett nytt sätt för att lära mer och utbyta erfarenheter. n vacker lördagsförmiddag går vi runt i skogarna utanför Borås tillsammans med en grupp skogsägare. Värden för dagen, Torbjörn Rydfalk, visar vägen förbi ett bronsåldersröse i en höstgul ekskog och vidare in i ett bestånd nygallrad granskog. 12 Text & foto: Pär Fornling Diskussionen blir allt livligare och frågor varvas med egna erfarenheter av gallring, som är temat för dagen. DET ÄR EN ganska typisk träff i Erfagrupperna som på försök startat i landets fyra skogsägarföreningar. Jag tror mycket på det här. Grupperna är ytterligare ett sätt att sprida kunskap och öka engagemanget för skogen. Om försöket slår väl ut fortsätter vi i full skala med grupper för alla som är intresserade. Vi funderar också på att utveckla konceptet för att få med fler unga skogsägare och kanske ha grupper för endast kvinnliga skogsägare, berättar Ola Svanberg. Han organiserar de två grupperna inom Södra. Dessutom finns det grupper inom Norra Skogsägarna, Mellanskog och Norrskog. I PRINCIP ÄR det en fortsättning på projektet Kraftsamling skog som nu övergått i Krafthandling skog. Erfa är en förkortning av erfarenhet. Det är en form av studiecirkel i samarbete mellan Vuxenskolan och föreningarna. Under organiserade former träffas skogsägare och utbyter erfarenheter. Föredömet kommer från jordbruket där grupperna funnits några år. En grupp består som regel av tio deltagare och en ordförande, som organiserar

Anders Persson, skogsägare i Molla och inspektor på Södra, Kinna virkesområde. Det regnar en hel del här på västkusten och marken är vattenrik. Därför krävs extra omsorg för att undvika körskador. Det är en av de saker vi diskuterar under dagen och vi har fått se bra exempel på hur arbetet kan utföras. Göran Nilsson, Bertilshult, Sandared. Hemma på min gård ska vi titta närmre på röjning. Jag ska också berätta en del om gårdens historia där jag är den nionde generationen. Ruben Enochsson, Västergården, Vänga. Det här är jätteintressant och jag kan använda mig av kunskapen i min skog. träffarna. Tanken är att träffas tio gånger och avhandla olika ämnen. I BORÅS DENNA lördag har man alltså kommit till gallringen. Tidigare har gruppen besökt en plantskola, fått en genomgång av skogsbruksplaner och besökt en av deltagarnas gårdar för att utbyta erfarenheter av tallskog. Nästa gång är temat avverkning. Då ska vi få lära oss mer om skördarmätning, berättar gruppens ordförande Per-Erik Svensson. DELTAGARNA HAR OCKSÅ funderat på nya affärsmöjligheter och kommer att arbeta med en affärsplan för den egna gården. Perspektiven har vidgats under kursens gång. Det går lätt lite slentrian i skogsbruket. Man planterar, röjer och gallrar enligt ett väl beprövat mönster, säger Ola Svanberg. Men ibland kommer det nya röjningsstrategier och och ny teknik, som skördarmatning. Då är det bra att uppdatera sig. Jag hoppas det här kan hjälpa till att se fastigheten med lite nya ögon. Ola Svanberg påpekar att det inte bara handlar om produktion, utan också miljö, sociala värden och helt nya affärsmöjligheter. Ytterst är målet att se nya och många möjligheter i sin skog. Lars-Anders Karlsson, Källäng, Hedared. Hela min yrkeskarriär har varit i skogen, och jag är numera dessutom egen skogsägare. Likväl finns det hela tiden nya saker att lära sig. 13

EKONOMI Inför ett nytt år finns flera saker att tänka på. Dessutom väcker oron på marknaden frågetecken inför framtiden. onjunkturläget är besvärligt och har satt djupa avtryck i form av lägre virkespriser och sjunkande avverkningsvolymer. En avgörande faktor för alla företagare att ta hänsyn till, framför allt i besvärliga tider, är likviditeten. För många skogsägare ansträngs likviditeten dessutom genom nya regler för mervärdesskatten. För dem som redovisar momsen årsvis (de allra flesta skogsägare) så ska momsen för verksamhetsåret 2013 redovisas och betalas senast den 26 februari 2014. Det är en tidigareläggning med över ett år jämfört med det hittillsvarande regelverket. Vad kan man göra för att klara likviditeten? Se över kostnadssidan. Vad finns det att spara in på och vad kan man skjuta på framtiden? Skogskontouttag. Finns det sparade medel kan det nu vara en lämplig tidpunkt att avveckla dessa. Avverka. Outnyttjat bottenlåneutrymme. Skogsägare har ofta goda möjligheter att få kredit hos banken till låga räntor. Andra inkomstkällor. För att klara likviditeten är det viktigt att ha framförhållning och planera på några års sikt. I ett kortare perspektiv är här ett antal tips att tänka på inför årsskiftet: PROVBOKSLUT Upprätta ett provbokslut eller en provdeklaration för att uppskatta hur årets utfall blir. Glöm inte att beräkna lagerförändringar och avskrivningar. Utnyttja skogsavdrag om du har möjlighet till det. Beräknar du att det blir underskott kanske du kan göra uttag från skogskonto innan årsskiftet? Så länge pengarna räcker är underskott i näringsverksamheten dock inget att oroas över, eftersom underskott ackumuleras och hela tiden rullas med till året efter. Vinst. Om du gör stor vinst kan det vara klokt att tidigarelägga investeringar och inköp som du vet med dig att du ändå ska göra. Maskinköp. Står du inför att göra en investering som ett maskininköp så kan det vara bra att göra det nu. Se bara till att Maskinen är levererad och fakturerad innan årsskiftet. På så vis får du tillbaka momsen relativt snart och kan göra avskrivning för ett helt år i kommande deklaration. Inventarier med inköpspris på under ett halvt prisbasbelopp (22 000 kronor för verksamhetsår 2012), får skrivas av direkt. JULBORD Ett annat sätt att uppnå avdragseffekt är att bjuda sina anställda på julbord. 90 kronor exklusive moms per person är avdragsgillt. Kringarrangemang, som entréavgift, möjliggör ytterligare 180 kronor. Avdrag medges även för kostnader för pensionerade anställda och anställdas familjemedlemmar som är med på festen. Arbetsgivaren får avdrag för kostnad för högst två personalfester per år. JULKLAPPAR Julklappar till dina anställda är ett annat bra sätt att göra sig populär. Beloppsgränsen är 450 kronor inklusive moms. Blir det dyrare än så måste överskjutande del tas upp som löneförmån av den anställde och arbetsgivaren betala sociala avgifter. VÅRDA DITT KAPITALUNDER- LAG FÖR RÄNTEFÖRDELNING När du upprättar provbokslutet ser du också hur stort ditt räntefördelningsutrymme är. Det är verksamhetens ställning vid beskattningsårets ingång som är avgörande för kapitalunderlaget. Då ska du maximera tillgångarna och minimera skulderna i näringsverksamheten. Låt exempelvis pengarna från avverkning stå inne på ett skogslikvidkonto hos banken eller virkeskonto hos skogsägarföreningen. DRÖJ MED SKOGSKONTOT Sätt inte in pengarna på skogskonto förrän i samband med deklarationen till våren. En kylslagen virkesmarknad gör det extra viktigt att planera ekonomin. Medel på skogskonto får bara tas upp till 50 procent av dess värde i kapitalunderlaget, medan bankmedel i näringsverksamheten tas upp till sitt fulla värde. UTNYTTJA MÖJLIGHETEN TILL RÄNTEFÖRDELNING Kanske är det dags att skatta fram pengar ur verksamheten? Exempelvis genom att ta ut från skogskonto. Eller kan det finnas anledning att teckna kontrakt om avverkning och få pengar utbetalt innan årsskiftet? Du kan fördela avverkningslikviden genom en betalningsplan. Kom bara ihåg att utbetalningarna måste göras över flera år för att inte virkeslikviden ska betraktas som en fordran som omedelbart tas upp till beskattning. Betalningsplanen ska vara skriftligt upprättad. KAPITALVINSTER Sälj förlustaktier. Har du gjort kapitalvinster på exempelvis aktieförsäljningar under året är det lämpligt att sälja förlusttyngda aktier eller andra tillgångar som ger förlust för att kvitta bort vinsterna. Anledningen är att förluster inte ger lika mycket skattereduktion som vinster utlöser skatt. Därför ska man försöka matcha dessa mot varandra under samma år. Om du fortfarande tror på aktien kan du köpa tillbaka den senare. KAPITALFÖRLUSTER Kapitalförluster är inte möjliga att ackumulera och ta med sig till senare år utan ger alltså en skattereduktion för det aktuella beskattningsåret. Extra viktigt är att undvika underskott i inkomstslaget kapital, överstigande 100 000 kronor. På belopp högre än så blir reduktionen mindre. Har du överskott i näringsverksamheten som du kan skatta fram via räntefördelning, vilket hamnar i inkomstslaget kapital, är det ett enkelt och effektivt sätt att hantera situationen. 14