Vad kostar flygstrejken?

Vad kostar flygstrejken? En analys av näringslivseffekter Fredrik Bergström Michael Cronholm Jessica Lindblom En HUI-rapport gjord på uppdrag av Svenskt Näringsliv 1

Förord Med anledning av att förhandlingarna mellan HTF/SCCA och SAS/FlygArbetsgivarna ännu inte har lett till en överenskommelse har HUI fått i uppdrag av Svenskt Näringsliv att belysa näringslivseffekter av den pågående strejken. Vad innebär en flygstrejk på kort sikt för SAS, affärs- och privatresenärer, hur påverkas andra aktörer (t ex taxi, hotell, handel mfl) och hur påverkas näringslivet på lång sikt? Syftet med denna rapport är att söka svar på dessa frågor. För att göra det har vi dels utnyttjat existerande information om flygets roll för näringslivet dels genomfört en enkätundersökning riktad mot passagerare som har påverkats av strejken. Enkätundersökningen har genomförts av Hermelin Research. HUI har tagit fram frågorna. HUI har även intervjuat några aktörer närmare som har berörts av strejken. Författarna till rapporten tackar för all hjälp som olika personer har bistått med. HUI tar inte ställning till orsakerna till konflikten utan har bara analyserat de förväntade effekterna av flygstrejken. Författarna svarar själva för de slutsatser som dras i rapporten. Stockholm 28 maj 2007 Fredrik Bergström, ek. dr., vd HUI Michael Cronholm, analytiker HUI Jessica Lindblom, analytiker HUI 2

Innehållsförteckning Inledning...4 Möjliga effekter av en flygstrejk...5 Hur ser det egentligen ut?...8 Kostnader för SAS Sverige och dess underleverantörer...9 Affärs- och privatresenärer...10 Inhemsk turism...10 Utländsk turism...11 Hur agerar passagerarna? Resultat från en enkätundersökning...13 Avslutande kommentarer...15 3

Inledning I årets avtalsrörelse har förhandlingarna mellan HTF/SCCA och SAS/FlygArbetsgivarna ännu inte lett till en överenskommelse. Med anledning av detta har SAS Sverige sedan fredag 25 maj därför tvingats ställa in trafik med vissa undantag 1. Ett syfte med en strejk är att den skall ge upphov till ekonomiska konsekvenser för en arbetsgivare och så är fallet även med den pågående strejken. Uteblivna flygningar (ungefär 7-20 000 passagerare per dag) innebär uteblivna intäkter för SAS Sverige i storleksordningen 20 miljoner kronor per dag. Då flyget även fyller en viktig funktion för dem som väljer att flyga så får en flygstrejk även effekter för tredje person. Affärsresenärer kan tvingas ställa in/skjuta upp affärsmöten vilket i sin tur kan påverka affärsuppgörelser och privatpersoner får ställa in sin weekendsemester. Detta får i sin tur effekter på andra näringar. Taxi och andra färdmedel tappar passagerare, hotell och restauranger tappar gäster och handeln förlorar den köpkraft som de inresande inte spenderar. Syftet med föreliggande rapport är att något mer i detalj försöka fånga de ekonomiska effekterna på olika aktörer av en flygstrejk. Problematiken är givetvis mycket komplex och att isolera effekterna av en flygstrejk är inte helt enkelt. För att ändå få en uppfattning har vi valt följande frågeställningar: - Hur påverkas SAS Sverige av flygstrejken? - Vad vet vi på ett övergripande plan om flygets roll för näringslivet på kort och lång sikt? - Hur påverkas de passagerare som har haft för avsikt att flyga de senaste dagarna? Rapporten baseras på offentlig statistik, en enkätundersökning riktad till passagerare som har påverkats av flygstrejken samt HUI:s egna bedömningar. Rapporten inleds med ett kapitel om möjliga effekter på kort och lång sikt för olika aktörer. Därefter analyseras vad som egentligen har skett. I rapportens avslutande kapitel kommenteras resultaten. 1 SAS flygningar som inte berörs: All trafik med avgång från Oslo och Köpenhamn (undantaget Köpenhamn- Stockholm och Oslo-Stockholm) Flygningar mellan Stockholm och Köpenhamn med flygnummer som börjar med 400 Flygningar mellan Stockholm och Oslo med flygnummer som börjar med 800 SAS direktflygningar till och från USA och Asien Stockholm - London City Airport Göteborg - Frankfurt (vissa flygningar) Göteborg - Köpenhamn Jönköping- Köpenhamn 4

Möjliga effekter av en flygstrejk Syftet med en strejk är att den skall ge upphov till ekonomiska konsekvenser för arbetsgivarparten. I detta fall SAS/FlygArbetsgivarna. Då flyget också är en verksamhet som påverkar många andra aktörer än de som är direkt inblandade i strejken så finns det även anledning att peka på tredjepersonseffekter. En strejk kan även ge upphov till kortsiktiga effekter och mer bestående effekter på längre sikt. En strejks totala kostnad är också beroende av hur länge den varar. Se tabell 1. Tabell 1. Möjliga effekter av en flygstrejk Direkta effekter SAS Sverige Underleverantörer 3:e person Affärsresenär Privatresenär Andra aktörer Uteblivna biljettintäkter är större än kostnadsminskning av rörliga kostnader, vilket innebär förluster. De rörliga kostnaderna består i hög grad av underleverantörer, vars intäkter därmed också minskar eller försvinner. På lång sikt kan företagets varumärke påverkas negativt, vilket kan försämra konkurrenskraften. LFV tillhandahåller start- och landningsbanor, flygtrafikledning och annan infrastruktur såsom parkering, lokaler för butiker etc. SAS har dessutom underleverantörer för bränsle, catering, städning med mera som förlorar sin intäkt från SAS. Sammantaget alltså lägre intäkter till LFV och övriga underleverantörer i proportion till de färre resenärerna. Merkostnad för ombokning då man tagit valt annat flygbolag eller transport Merkostnader förknippade med försening Missat möte/utebliven affär Merkostnad pga ombokning Försening (t ex missar teaterföreställning) Missad/inställd semester Färre taxiresor t o r flygplatserna. Färre som åker med exempelvis Arlandaexpress och med flygbussarna Färre hotellgäster samt administrativa kostnader förknippat med om- och avbokningar Minskad shopping från såväl privat- som affärsresenärer Färre restaurangbesökare Evenemangsaktörer Personer/organisationer beroende av den som inte kommer drabbas av kostnader (t ex i samband med en föreläsning) SAS Sverige: För SAS består kostnaderna på kort sikt av att man tvingas återbetala de biljetter som inte kan utnyttjas. Då kostnaderna inte är helt rörliga så drabbas bolaget av förluster då även de fasta kostnaderna måste täckas. Hur stora dessa kostnader blir beror på strejkens längd. De långsiktiga effekterna är svårare att överblicka, men en möjlig långsiktig negativ effekt kan vara att företagets varumärke påverkas negativt (t ex kan man lita på SAS? ), vilket kan innebära ett intäktsbortfall på sikt då konkurrenterna kan framstå som ett bättre alternativ. 5

Underleverantörer: En inte oviktig grupp i sammanhanget är de många olika underleverantörer som ser till att flyget fungerar på en flygplats. Start- och landning skall fungera, planen skall ha bränsle, planen skall städas, det skall finnas mat på flygplanen och passagerarna behöver någonstans att parkera. När antalet flyg minskar och antalet passagerare blir färre påverkas dessa aktörer direkt. LFV är en viktig underleverantör som påverkas. LFV tillhandahåller start- och landningsbanor, flygtrafikledning och annan infrastruktur såsom parkering, lokaler för butiker etc. Att SAS ställer in nära 300 flygningar har en högst konkret inverkan på LFVs trafikintäkter. Färre resenärer (ca 45 % färre) innebär dessutom färre kunder i butiker och restauranger och därmed sämre intäkter för operatören och därmed lägre hyra till LFV. SAS har dessutom underleverantörer för bränsle, catering, städning med mera som förlorar sin intäkt från SAS. Affärsresenärer: För affärsresenärer innebär inställda flygningar att man eventuellt skjuter på eller ställer in ett möte. I en del fall behöver detta inte vara förknippat med någon extra kostnad överhuvudtaget. I andra fall kan det handla om mer omfattande kostnader. För de som måste ta sig till ett möte kan det handla om merkostnader både i tid och i pengar. En del har möjlighet att boka om sitt flyg till andra flygbolag eller andra transportslag. I en del fall innebär detta att man tvingas köpa en dyrare biljett (det kan säkert finnas några som kommer över billigare alternativ också). För de som tvingas välja långsammare alternativ än flyget är ombokningen också förknippad med en tidsförlust. Den potentiellt största kostnaden är i de fall då en inställd flygning också innebär en missad affär. Ibland kan ett speciellt möte vara extra viktigt. Ett möjligt fall ges i exemplet i ruta 1. Ruta 1: Missat affärsmöte på branschmässa Bakgrund: Ett företag har för avsikt att besöka en större branschmässa i Tyskland. I den bransch som företaget verkar är mässorna den naturliga mötesplatsen för att upprätthålla och hitta nya affärskontakter. På grund av strejken kommer företaget inte iväg till mässan. Kostnader: För företaget innebär förvisso den uteblivna resan att man inte behöver betala för flygbiljetter, men den stora kostnaden är dels de förberedelser som man har gjort inför mässbesöket och inte minst det faktum att inbokade och möjliga mer spontana affärsmöten inte har blivit av. I ett längre perspektiv kan försämrade kommunikationer påverka benägenheten att lokalisera verksamhet i Stockholm/Sverige som ur ett europeiskt perspektiv ligger i utkanten av den heta marknaden och därför är beroende av kommunikationer som kompenserar det geografiska handikappet. 6

Privatresenärer: Många som använder flyget gör det privat. Man skall besöka släktingar, åka på chartersemester eller ha en trevlig weekend i en storstad. För privatresenären innebär flygstrejken på kort sikt också ombokningskostnader och möjliga förseningar. Kostnaderna för privatresenärer innebär kanske i större utsträckning än för affärsresenärer något som kan vara svårt att mäta i pengar, nämligen uteblivna upplevelser. Effekter på längre sikt är svårare att överblicka. Möjligen kan det handla om att de som inte får möjlighet att åka till en destination inte har samma möjlighet att rekommendera den till andra möjliga besökare, destinationen kan också förknippas med något negativt ( flygstrejken ) vilket skulle kunna bidra till att den uppfattas som något mindre attraktiv. Denna typ av effekter är dock mycket svåra att kvantifiera och bör inte övertolkas så länge en strejk inte drar ut på tiden eller om det ofta blir strejk. Andra aktörer/transporter t o r flygplatsen: Flyget är en del av ett större nätverk av verksamhet som är har en relation till varandra. Sådana delar är taxinäringen och flygbussarna samt Arlanda Express i Stockholm. Minskat antal resande slår direkt mot dessa aktörer. Taxinäringen har andra kundgrupper, men ofta utgör flygplatserna en av de viktigare intäktskällorna för taxi. För flygbussar och för exempelvis Arlanda Express är beroendet betydligt större. Hur stora kostnaderna blir beror på hur länge strejken håller på och i vilken utsträckning de inresande lyckas boka om sina resor till andra flygbolag. Andra aktörer/besöksnäringarna: Besöksnäringar som hotell, restaurang och detaljhandeln är andra exempel på aktörer som berörs av en strejk. De hotell som primärt servar flygplatserna torde vara de som drabbas mest av en strejk. Medan hotell som har ett bredare kundunderlag inte påverkas i samma utsträckning. Detsamma gäller för restauranger och handel. Restauranger och butiker på Arlanda, Landvetter eller Sturup märker med all sannolikhet av det minskande antalet passagerare. Ruta 2: Butiker och restauranger på Arlanda Bakgrund: På Arlanda finns ett 30-tal butiker och ett 30-tal restauranger. Dessa butikers och restaurangers viktigaste kundgrupp är passagerarna. Kostnader: Minskat antal passagerare innebär minskad försäljning för butikerna och restaurangerna. Hur mycket beror på hur länge strejken varar. Andra aktörer/personer som är beroende av att en besökare kommer: En grupp som också påverkar är alla de som påverkas av att någon nyckelperson skall komma. Det kan handla om någon känd musiker, skådespelare e.d. som inte har möjlighet att komma till det evenemang 7

vederbörande är inbokad på. För exempelvis en konsertarrangör kan det innebära att man måste återköpa besökarnas biljetter samtidigt som det inte alltid går att avboka de lokaler eller utrustning som har hyrts. Ett annat exempel framgår av ruta 3. Ruta 3: Inställd föreläsning Bakgrund: En föreläsare som tar 25 tkr per föreläsning är inbjuden till en föreläsning i Karlstad för det lokala näringslivet. Evenemanget är arrangerat av kommunen. 80 besökare är anmälda. Kommunen har hyrt lokal på stan samt annonserat i lokalpressen. Föreläsaren har inte möjlighet att komma. Evenemanget ställs in. Kostnader: Föreläsaren förlorar sitt arvode och erhåller ingen ersättning för förberedelser inför evenemanget. Kommunen har haft kostnader för att hyra lokaler samt att arrangera föreläsningen. Deltagare går miste om en föreläsning. Sammanfattningsvis kan man konstatera att en flygstrejk ger upphov till en hel del ekonomiska effekter. En del är lättare att kvantifiera medan andra är svårare och ibland inte går att sätta ett värde på (vad kostar en utebliven upplevelse för en turist?). I en del fall behöver inte en strejk betyda något överhuvudtaget ( det gör inget att vi skjuter på mötet ) medan det i andra fall kan vara direkt avgörande för ett företags verksamhet (exempelvis missa en viktig mässa). Hur kostsam strejken blir för SAS, dess underleverantörer och för tredje person beror också på hur länge den varar och hur omfattande den är. I nästa kapitel redovisas dels en hel del hård fakta som är relaterat till flyget, dels resultat från en enkätundersökning riktad mot passagerare som direkt har berörts av flygstrejken Hur ser det egentligen ut? I detta avsnitt försöker vi sätta siffror på resonemangen i föregående avsnitt. En flygstrejk av detta slag leder till såväl intäktsbortfall och kostnader för både SAS Sverige, bolagets underleverantörer, övrig besöksnäring samt svenskt näringsliv i form av exempelvis inställda möten. Det inledande avsnittet baseras främst på SAS Sveriges intäktsbortfallsberäkningar. För att se hur besöksnäringen i stort ser ut har bland annat Nutek varit mycket behjälpliga med statistik i avsnittet om affärs- och privatresenärer. I avsnittet därefter redovisas en mindre konsumentundersökning riktad mot resenärer som påverkats av strejken. 8

Kostnader för SAS Sverige och dess underleverantörer 2 SAS Sverige beräknas förlora cirka 20 miljoner i intäkter varje vardag, något lägre under helgdagar. Den långsiktiga kostnaden är dock inte med i dessa siffror. I den reguljära trafiken har det skett en del avbokningar på grund av strejkvarslet vilket gjort att det var något färre bokade än förväntat de dagar SAS Sverige ställt in trafiken. SAS Sverige har 42 flygplan i drift som samtliga står under strejken. Från och med fredagen 25 maj såg avbokningarna samt antalet medelbokningar per veckodag i maj månad ut enligt nedan: Tabell 2. SAS Sveriges kostnader i samband med strejken Antal avbokningar Minskade intäkter per dag Medelbokningar per veckodag i maj Fredag 25/5 20 000 20 MSEK 26 000 Lördag 26/5* 7 000 <20 MSEK 8 000 Söndag 27/5* 13 000 <20 MSEK 17 000 Måndag 28/5 20 000 20 MSEK 25 000 Tisdag 29/5 20 000 20 MSEK 25 000 * På helgen påverkades cirka 5 000 charterresenärer, vilka charteroperatörerna till stora delar hittat andra flyg till. Strejken infaller i maj-juni vilket traditionellt sett är den starkaste perioden på hela året för SAS Sverige då passagerarantalet ligger ungefär 15 procent över årsgenomsnittet. Strejken kommer dessutom i ett läge där både vecka 21 och vecka 22 är utan extra helgdagar i Sverige, vilket gör att andelen affärsresenärer är hög och de förväntade intäkterna högre än motsvarande veckodagar för övriga delar av året. Förutom direkt intäktsbortfall för SAS Sverige påverkas även många andra företag av de inställda flygen. Allt ifrån att Luftfartsverket som inte får betalt för start och landningar som var planerade till flygbränsle, catering och städning av planen. Dessutom påverkas sannolikt också butikerna ute på flygplatserna negativt då det blir färre passagerarströmmar. Samtidigt påverkas också stora delar av den svenska turistnäringen av strejken. 2 Data i detta avsnitt baseras på data levererad av SAS Sverige AB. 9

Affärs- och privatresenärer Inhemsk turism Turistnäringen är onekligen en viktig näring av stor betydelse för Sveriges ekonomi. Mellan åren 1995 och 2005 har turistkonsumtionen i Sverige ökat med 68 procent i löpande priser. År 2005 omsatte turistnäringen i Sverige 191 miljarder kronor, varav svenska fritidsresenärer svarade för 46 procent, svenska affärsresenärer för 21 procent och resenärer från utlandet för 32 procent. Tabell 3 visar hur mycket den genomsnittliga inhemska turisten spenderar per dygn per person. Fritidsresenärer övernattar i större grad hos vänner och släktingar, därav den lägre siffran jämfört med affärsresenären. Tabell 3. Den inhemska affärsturisten respektive fritidsturistens spenderande på destinationen per dygn per person, år 2006. Utlägg per dag Affärsturist Fritidsturist 1920 kr 398 kr Källa: NUTEK Diagram 1 visar fördelningen av den inhemska turistens konsumtion i Sverige år 2005. Störst andel av konsumtionen går till shopping, resebyråtjänster, boende samt transport. 10

Diagram 1. Fördelningen av inhemska turisters konsumtion, år 2005 Turistkronan hos svenska turister 19% 4% 10% 21% 19% 4% 23% Inkvarteringstjänster Utemåltider Persontransporttjänster Resebyråtjänster, researrangörer Kultur/Rekreation Shoppingturism Övriga turismtjänster Källa: NUTEK, SCB Ruta 4: Förlorade intäkter för Taxi Stockholm Flyget är viktigt för andra aktörer än sådana direkt kopplade till flygverksamhet. Taxibolag är ett exempel på en aktör som drabbas hårt av strejken. Körningar till och från flygplatser utgör en stor och viktig del av taxibolagens totala trafik. Taxi Stockholm har normalt 1 500-2 000 körningar per dag till och från Arlanda. Under strejken är denna siffra halverad. Om genomsnittlig intäkt per resa uppgår till 500 kr innebär en dag av strejk förlorade intäkter för Taxi Stockholm på 375 000-500 000 kr. Utländsk turism År 2004 anlände totalt 15 miljoner utländska besökare till Sverige. Dessa besökares konsumtion var 62 miljarder kronor. 6 miljoner av de utländska besökarna till Sverige anlände med flyg. Tabell 4 visar hur mycket den genomsnittliga utländska turisten spenderar per dygn per person år 2003. I dessa utgifter inkluderas endast turistens konsumtion i Sverige. Kostnader som turisten kan ha betalt före avresa såsom boende - och transportkostnader är således inte med här. 11

Tabell 4. Den utländska affärsturisten respektive fritidsturistens spenderande på destinationen per dygn per person, år 2003. Affärsturist ca 1000 kr Fritidsturist 400 kr Källa: NUTEK Diagram 2 visar fördelningen av den utländska turistens konsumtion i Sverige år 2005. Störst andel av konsumtionen går till shopping därefter utemåltider samt transport. Diagram 2. Fördelningen av utländska turisters konsumtion, år 2005 Turistkronan hos utländska turister 6% 0% 25% 16% 39% 8% 6% Inkvarteringstjänster Utemåltider Persontransporttjänster Resebyråtjänster, researrangörer Kultur/Rekreation Shoppingturism Övriga turismtjänster Källa: NUTEK; SCB Avslutningsvis kan vi konstatera att såväl affärs- som privatresenärer är viktiga för många näringar. De personer som inte kan ta sig till sin destination kommer inte heller att spendera några pengar på denna destination. Detta får näringslivseffekter regionalt. I det fall besökaren kommer från Sverige handlar det framförallt om en omfördelning inom landet. I det fall besökaren kommer från utlandet är det en utebliven tjänsteexportintäkt. Att försöka göra en bedömning av hur stor det ekonomiska bortfallet är för näringslivet är inte helt lätt i och med att man i så fall måste ha information om huruvida de som inte flyger har tagit sig till sin destination på annat sätt eller om de helt och hållet har ställt in resan. I nästa avsnitt 12

presenteras några resultat från en enkätundersökning som ger en del indikationer på hur de passagerare som har påverkats av strejken har agerat. Hur agerar passagerarna? Resultat från en enkätundersökning Undersökningsföretaget Hermelin Research har på uppdrag av HUI och hjälp av passagerarinformation från SAS Sverige genomfört en telefonundersökning riktad till personer som skulle ha flugit med SAS Sverige under söndagen 27 och måndagen 28 maj 2007, men var avgång ställdes in till följd av strejken. Undersökningen, som genomfördes under måndagen 28 maj 2007, hade 102 svarande. Observera att de personer som intervjuats också påverkats av inställda flyg och att svaren bör tolkas därefter. Undersökningen ger alltså inte sken av att belysa hela SAS kundstock. De svarande var relativt frekventa SAS-passagerare, sex av tio flög med SAS fler än 20 gånger per år. Sju av tio flög för affärer och således flög tre av tio privat. 3 Tabell 5. Respondenternas flygfrekvens Affärsresenärer Privatresenärer Mindre än 2 gånger per år 0% 21% 2-6 gånger per år 11% 28% 6-20 gånger per år 14% 34% Fler än 20 gånger per år 75% 17% Antal svarande 68% 32% Intressant är också att nästan sex av tio uppgav att respondenterna, förutom sin egen påverkan, dessutom fått en indirekt påverkan av strejken då andra affärskontakter fått flytta på möten på grund av strejken. Fler än sex av tio har löst det inställda flyget genom att boka om sin resa till annat transportsätt samtidigt som nästan var femte faktiskt ställt in sin resa helt. 3 För SAS Sverige i stort är denna andel ungefär 55 procent affärsresenärer och 45 procent privatresenärer. 13

Diagram 3. Så påverkas respondenterna 100% 90% 22% 25% 80% 42% 70% 60% 68% 59% 50% 40% 78% 75% 30% 58% 20% 10% 32% 41% 0% Tvingades skjuta på möte/kom för sent Har tappat arbetstid Ger långsiktiga effekter på affärsverksamheten Har tappat intäkter/möjliga affärer Väljer annat färdmedel eller bolag nästa resa JA NEJ Fler än tre av fyra uppgav att strejken gett dem merkostnader i form av exempelvis ombokningskostnader, för över hälften av de svarande översteg kostnaden 1 500 kronor vilket främst betalades av företaget. Nästan åtta av tio affärsresenärer har tvingats skjuta på mötestiden eller kom för sent till ett planerat möte. Tre av fyra ansåg att de tappat arbetstid på grund av strejken. Nästan var tredje resenär ansåg att den uteblivna resan kan ge långsiktiga effekter för affärsverksamheten och än fler ansåg att man tappat intäkter eller möjliga affärer på grund av det inställda flyget. Nästan sex av tio kommer att välja ett annat färdmedel eller flygbolag när man bokar sin nästa resa 14

Avslutande kommentarer För tillfället råder det en flygstrejk vars påverkan på SAS, dess underleverantörer, passagerare och andra aktörer HUI har fått i uppgift att belysa. Uppdragsgivare är Svenskt Näringsliv. HUI tar inte ställning till konfliktens orsaker utan analyserar enbart vilka effekter en strejk har på näringslivet. Nedan följer några avslutande kommentarer kring rapporten. Ett näringsliv utan persontransporter och utan flyget skulle inte fungera då fysiska möten mellan människor är av central betydelse för ett väl fungerande näringsliv. Transporter är också viktiga i vardagen då vi vill besöka släkt och vänner eller då vi vill vara turister under några dagar i Sverige eller någon annanstans i världen. Mot bakgrund av detta kan man konstatera att en flygstrejk ger upphov till en hel del effekter (vilket också är syftet med en strejk). Dels påverkas SAS och dess underleverantörer, dels resenärerna men också mängder av andra aktörer. Hur omfattande effekterna blir beror på hur omfattande och långvarig strejken blir. Att försöka sätta ett värde på hur stora de totala kostnaderna blir är inte helt enkelt och något som också bör undvikas då det av naturliga skäl måste baseras på en hel del antagande. Vad vi dock kan konstatera är att det inte är några försumbara kostnader det är fråga om. - För SAS och dess underleverantörer handlar det om 15-20 miljoner kronor per dag. Totalt innebär detta att strejken t o m tisdag har kostat SAS Sverige och dess underleverantörer 80-100 miljoner kronor. - För de ungefär 80 000 resenärer som t o m tisdag har avbokat sina resor handlar det om både direkta kostnader för ombokningar och kostnader förknippade med missade möten. Om resultaten från enkätundersökningen speglar SAS kunder i stort så innebär detta att ungefär 35 000 affärsmöten har påverkats och 18 000 affärsresenärer kan ha tappat intäkter eller möjliga affärer på grund av strejken. Om så är fallet är kostnaderna med all sannolikhet mycket stora. - En strejk påverkar även alla de aktörer som på olika sätt servar en flygplats och dess passagerare. Det kanske tydligaste exemplet i rapporten är det faktum att Taxi Stockholm har nästan 50 procent färre förbokade körningar från Arlanda än vad som är normalt 15

Till de mer direkta och kortsiktiga effekterna kan det också finnas anledning att peka på mer långsiktiga effekter. Hur påverkas SAS varumärke? Hur påverkas resten av näringslivet om SAS på lång sikt tappar passagerare? Dessa frågor är än svårare att fånga, men avslutningsvis kan vi konstatera att det är A&O för svenskarna och det svenska näringslivet att det finns ett väl fungerande flyg. 16