SVENSKARNAS RESVANOR så reser vi när vi handlar



Relevanta dokument
Svensk Handel. en investering för ditt företag

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö

Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län

Konsekvensanalys. Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)

Befolkning & tillgänglighet

Hammarshus. Konsekvensbedömning Precisering ang. Ikano i Älmhult

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni Göteborg Göteborgs Stad Trafikkontoret

Fråga 1: Övergångsställen

Resvaneundersökning. Kungens kurva 2012

FRAMTIDENS KONSUMENT BILAGA 5. Bilaga 5. Framtidens konsument

Regler servicetrafik/färdtjänst

Pendlarprojektet i Söderköpings kommun

Svensk Handels julrapport 2015

Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?

Matprisundersökning 2004 och 2006 Konsumentverkets matkorg

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

2 SIKA Rapport 1998:3

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Totala koldioxidutsläpp från produktion och transport av buteljerat vatten i Sverige

Varför Hur upprättar man man en en kommunal rese- och mötespolicy?

Resanderäkning Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund

BILSEMESTERRAPPORTEN 2012

Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland

Skolskjuts för elev som valt annan kommunal grundskola än den man är placerad i enligt upptagningsområde dvs. Val av annan skola (bilaga 2)

Utbud. Utbudet av service i Andersberg

FRAMTIDSDEKLARERA! SENAST 31 AUG VILL VI HA DINA TANKAR!

E-handeln 2014 SILENTIUM AB COPYRIGHT

Fördjupad konsekvensutredning-

Goda affärer. Butikslokaler för uthyrning

Kvinna 57 år. Man 49 år. Man 48 år

Kort om resvanor i Luleå kommun

att överlämna yttrande till Näringsdepartementet enligt förvaltningens förslag

Figur 5, på nästa sida, redovisar hur kollektivtrafikresorna fördelar sig på olika typer av ärenden. Arbete/skola utgör den största andelen.

Årsrapport 2014 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik

PRIVATINFÖRSEL OCH SMUGGLING AV ALKOHOL TILL SVERIGE

Resvane- undersökning 2013

LANDSBYGDSPROGRAM FÖR

Handelspolicy för dagligvaruhandeln i Örebro kommun

Föräldrajuryn om Halloween

Handelskonsekvensanalys

Skolskjutsreglemente Flens kommun

Julklappspengarna 2015

NU KÖR VI! TILLSAMMANS.

Bilaga 3 persontrafik

VARUFÖRSÖRJNINGSPLAN 2008

Lättläst sammanfattning Åtgärder mot fusk och fel med assistansersättning

BILAGA 2: Enkät med frekvensfördelning

Handelsutredning Söderköpings kommun Henrik Vestin Rickard Johansson

MM = steg 1 i Fyrstegsprincipen

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Markanvisningar för butikslägen till lågpriskedjan LIDL. Återremiss.

Turistundersökning Marstrand 2009

DETALJHANDELN I ÖREBRO Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015

Tillgänglighet till kommersiell och offentlig service Rapport 2013:04

Svensk Handels. Julrapport

Hur vill framtidens arbetskraft, entreprenörer och besökare resa? EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

Distanshandeln idag En rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel

e-barometern Den svenska detaljhandelns utveckling inom e-handeln Posten i samarbete med Svensk Distanshandel och HUI Research e-barometern Q1 2012

Bruce Springsteen. Undersökning bland besökare på konserten på Friends Arena 11 maj 2013

SAMMANSTÄLLNING AV ENKÄTER, MEDBORGARDIALOGER SAMT ÖVRIGA SYNPUNKTER OCH KOMMENTARER

Jorden runt på 60 minuter frågespel

1 RUM & KÖK 1 RUM & KÖK RÄTTVIS HYRA SÅ BERÄKNAR BOTKYRKABYGGEN DIN LÄGENHETS HYRA

Mobilitetskontoret och Tekniska förvaltningen, Lunds kommun

Byt vanor. och res klimatsmart

Vägverket 1. Hej!

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg

begränsad klimatpåverkan

Trafikutredning till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA. September 2008

Saltsjöbaden centrum

Årsrapport 2011 KOLLEKTIVTRAFIKBAROMETERN. Svensk Kollektivtrafik

Handelsutredning Eriksberg Karlstads kommun. Nordplan AB

Resanderäkning Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson

Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik

Svenska kommuners. koldioxidfotavtryck

Hot eller möjlighet? En analys av. externhandelns effekter. på den etablerade. handeln. Handelns utvecklingsråd (HUR)

Kontrollköp av folköl och tobak

Hur ofta kramas svenskarna på jobbet?

Näringsliv och sysselsättning

Uppföljning Nyanställda 2014

Länsrapport 2014 Stockholms län. Kommunernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581)

Förslag på effektivitetsstödjande åtgärder med fokus på Mobility Management åtgärder

Testresenärer på Öresundståget

Vägledning. - för trafikantombudens information om trafiksäkerhet. NTF Skånes Trafikäldreråd

Hushållsbarometern våren 2007

Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001

SKOLRESANS KOLDIOXIDAVTRYCK

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

Riktlinjer för inackorderingstillägg och elevresor avseende elever i gymnasieskolan. Inackorderingstillägg

MÄKLARHUSET BO-OPINION

Inflyttning till Skåne

Vår butik - Totebo! Viktig service på landsbygden. Hans Källgren. En plats för bygden

Diskussionsunderlag för att starta en butik samt ett konsumentkooperativ inriktat på lokalt producerade dagligvaror

Föräldraenkät gällande verksamheten på fritidsklubben Vängåvan vt-14

Företagens attityd till barnhälsa i sin marknadsföring

Trafikanalys Drömgården

Ann-Charlotte Wiberg (S) Björn Jansson (FP) Louise Holm(M) Cvijeta Stojnic-Karlsson (MP)

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.

ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg

Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel

FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST

Transkript:

SVENSKARNAS RESVANOR så reser vi när vi handlar

Svenskarna konsumerade för knappt 1500 miljarder Hur stor är den svenska konsumtionen? Under 2008 konsumerade svenska hushåll detaljhandelsvaror för närmare 485 miljarder kronor 16% 12% 17% 35% Sällanköpsvaror Dagligvaror Övrigt Boende Transport och fordon En tredjedel av hushållens konsumtion hamnade i detaljhandeln under förra året, vilket motsvarar 52 580 kronor. 17 procent av hushållens konsumtionsutgifter spenderades på mat, medan motsvarande siffra för prylar, så som kläder, skor och möbler, var 16 procent. Hushållens konsumtion Procent Miljarder kronor Sällanköpsvaror 16% 235 Dagligvaror 17% 249 Övrigt 35% 513 Boende 293 Transport och fordon 12% 176 Totalt 10 1467

Detaljhandelns utveckling och spridning Detaljhandeln och dess tillväxt är starkt koncentrerad Detaljhandeln är koncentrerad till stadskärnor och externhandelsområden Detaljhandelns omvandling har bidragit till en avtagande regional specialisering

Konsumentundersökning om svenskarnas resvanor i samband med inköp av Dagligvaror och sällanköpsvaror

Pris, utbud och närhet viktigast när konsumenterna väljer dagligvarubutik Vilka faktorer är mest avgörande för ditt hushålls val av dagligvarubutik? (max 3 alt.) 8 7 69% 62% 6 33% 18% 16% 3% 3% Prisnivå Utbud Närhet Öppettider Parkeringsmöjligheter Personalens bemötande Personalens kunskap Presentation av utbudet

Majoriteten av konsumenterna handlar mycket sällan dagligvaror utanför hemkommunen Hur ofta handlar ditt hushåll dagligvaror i en butik utanför hemkommunen? 5 46% 3 23% 17% 1 1% Mer än fem gånger per vecka 3% 3-5 gånger per vecka 11% 1-2 gånger per vecka 1-2 gånger per månad Mer sällan Aldrig

Majoriteten av konsumenterna handlar också sällanköpsvaror i liten utsträckning utanför hemkommunen Hur ofta handlar ditt hushåll sällanköpsvaror på platser utanför hemkommunen? 5 3 32% 39% 18% 1 1% Mer än 2 gånger per vecka 3% 1-2 gånger per vecka 1-2 gånger per månad Några gånger per halvår Mer sällan 8% Aldrig

Konsumenter i pendlings- och förortskommuner handlar oftast daglig- och sällanköpsvaror utanför hemkommunen Skillnad i kommuntyp när det handlar om de hushåll som oftast handlar dagligvaror och sällanköpsvaror utanför hemkommunen. 9 8 7 6 5 64% 82% 59% 72% 5 41% 33% 47% 34% 3 1 Pendlingskommuner Förortskommuner Glesbygdskommuner Storstäder Större Städer Dagligvaror Sällanköpsvaror

Utbud och priser lockar konsumenterna till köp av sällanköpsvaror i andra kommuner Av vilken anledning handlar ditt hushåll sällanköpsvaror på platser utanför hemkommunen? Roligt att variera sig Kortare restid Arbetar i annan kommun Kunnigare personal Bättre service Bättre parkeringsmöjligheter Tillfälle ges 2% 3% 4% 4% 5% 6% 7% Bättre öppettider 11% Bättre priser 43% Bättre utbud 58% 1 3 5 6 7

Män föredrar externhandel, kvinnor shoppar gärna i stadskärnan Vilken är hushållets viktigaste plats för inköp av sällanköpsvaror? 6 48% 46% 28% 22% 13% 11% 12% Köpcentrum/galleria Stadskärna Externhandelsområde Stadsdelscentrum Kvinna Man

Många gör majoriteten av inköpen i en bostadsnära butik och spenderar störst andel pengar på stormarknaden I vilken typ av dagligvarubutik gör ditt hushåll majoriteten av inköpen respektive spenderar hushållet störst andel av dagligvaruutgifterna? Bostadsnära butik Stor dagligvarubutik Stormarknad Lågprisbutik Mindre servicebutik 5% 1 15% 25% 3 35% Antal besökstillfällen Antal kronor

Vem handlar i vilken typ av butik? Konsumenterna gör majoriteten av inköpen i en bostadsnära butik men spenderar störst andel av matutgifterna på stormarknaden. Konsumenter i glesbygds- och storstadskommuner besöker oftast en bostadsnära butik för att handla mat. Konsumenter i större städer och förortskommuner besöker oftast stormarknaden när det ska handla mat. Konsumenter i glesbygdskommuner spenderar störst andel av dagligvaruutgifterna i en bostadsnära butik, medan konsumenter i pendlingskommuner väljer lågprisbutiker. Konsumenter i åldern 25-44 år, det vill säga barnfamiljer, spenderar störst andel av dagligvaruutgifterna på stormarknaden.

Dagligvaror handlas i samband med annat, när vi köper sällanköpsvaror är det en egen inköpsresa I vilken sammanhang gör ditt hushåll oftast inköp av dagligvaror och sällanköpsvaror? 8 68% 6 43% 41% 11% 17% 22% Det är en speciell inköpsresa Till/från arbete och studier I samband med andra aktiviteter Dagligvaror Sällanköpsvaror

Äldre konsumenter gör i större utsträckning en särskild inköpsresa när de handlar daglig- och sällanköpsvaror Skillnad i ålder när konsumenterna köper daglig- och sällanköpsvaror i samband med en särskild inköpsresa. 8 7 6 59% 63% 74% 7 67% 5 3 1 38% 36% 43% 16-24 25-44 45-64 65+ Dagligvaror Sällanköpsvaror

Majoriteten tar bilen när de handlar daglig- och sällanköpsvaror Vilket transportmedel använder ditt hushåll oftast vid inköp av dagligvaror och sällanköpsvaror? 9 8 7 6 5 3 1 79% 71% 18% 12% 5% 7% 3% 4% Bil Går Cykel Kollektivtrafik Dagligvaror Sällansköpsvaror

En resa på 1-5 kilometer är vanligast vid inköp av dagligvaror Hur långt reser/går ditt hushåll uppskattningsvis varje gång vid inköp av dagligvaror? Om du åker tur och retur, ange den totala sträckan. 5 44% 3 1 22% 16% 11% 8% Under 1 km 1 5 km 5 10 km 10 20 km Över 20 km

En resa på 1-5 mil är vanligast vid inköp av sällanköpsvaror Hur långt reser/går ditt hushåll uppskattningsvis varje gång vid inköp av sällanköpsvaror? Om du åker tur och retur, ange den totala sträckan. 3 32% 22% 14% 17% 1 9% 4% 2% Under 5 km 5 10 km 1 5 mil 5 10 mil 10 25 mil 25 50 mil Mer än 50 mil

Hur reser vi när vi handlar? Mer än 8 av 10 hushåll har tillgång till bil och bilen används i stor utsträckning vid handelsresor. En resa på 1-5 kilometer är vanligast vid inköp av dagligvaror, medan motsvarande sträcka för sällanköpsvaror är 1-5 mil. Utmärkande för inköp av dagligvaror är att andelen konsumenter som går är något större. Utmärkande för inköp av sällanköpsvaror är att andelen konsumenter som åker kollektivt är något större. Det är tydligt att bilen inte är lika viktig i de större städerna samt i förortskommuner. Konsumenter i storstadskommuner går samt åker kollektivtrafik mer frekvent än övriga vid inköp av daglig- och sällanköpsvaror. Yngre väljer att gå och åka kollektivtrafik, medan äldre i större utsträckning tar bilen.

Sämre utbud av sällanköpsvaror i pendlings- och glesbygdskommuner Skillnad i kommuntyp när det handlar om sällanköpsvaruhandelns utbud i hemkommunen. 7 6 5 3 1 62% 1 56% 7% 31% 27% 49% 11% 37% Storstäder Större städer Förortskommuner Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Bra utbud Dåligt utbud

Majoriteten av konsumenterna är beredda att åka för att köpa sällanköpsvaror Vilken betydelse har avståndet för ditt val av handelsplats när du shoppar sällanköpsvaror? 5 3 32% Vid inköp av sällanköpsvaror har avståndet minst betydelse för konsumenter i glesbygdskommuner och störst betydelse för konsumenter i storstadskommuner 18% 1 6% 4% Mycket liten betydelse Liten betydelse Ingen betydelse Stor betydelse Mycket stor betydelse