Åtgärdsförslag för Vätterns avrinningsområde

Åtgärdsförslag för Vätterns avrinningsområde Sammanfattning Delområde Vättern utgörs totalt av 208 vattenförekomster varav 52 är sjöar (25%), 78 vat-tendrag (37,5%) samt 78 grundvatten (37,5%). I huvudavrinningsområdet dominerar Vättern som egen sjö/vattenförekomst p g a sin storlek, Sjöytan (ca 1900 km 2 ) utgör ca en tredjedel av hela delområdet (ca 6300 km 2 ). För sjöar och vattendrag har en klassning av ekologisk och kemisk status gjorts medan grund-vattnet (70) klassas med avseende på kemisk och en kvantitativ status. Den ekologiska statusen bedöms vara lägre än god i totalt 65 (50%) ytvattenförekomster och 53 (40%) uppnår ej god kemisk status. Den kemiska och/eller kvantitativa statusen bedöms vara lägre än god i 1 st (1,3%) i grundvatten. För vattenförekomster som ej uppnår god status och/eller som bedöms vara i riskzonen att ej nå god status 2015 ska det upprättas åtgärdsprogram. Ansvar för åtgärder för att minska miljöproblemen riktar sig till andra myndigheter och ej till enskilda verksamhetsutövare, För varje vattenförekomst i avrinningsområdet har ett förslag på miljökvalitetsnorm tagits fram (Tabell 2). Allmänt gäller att alla vattenförekomster ska nå god status 2015, samt att ingen försämring får ske. Undantag i form av tidsfrist och sänkt kvalitetskrav har i vissa fall föreslagits. Inom delområdet finns flera vattenförekomster som berörs av olika skyddsformer som ska beaktas inom vattenförvaltningen. Inom delområde Vättern identifieras följande miljöproblem och åtgärdsbehov: Försurning: Är ej aktuellt för sjön Vättern men delar av tillrinningsområdet utgörs av områden med svag motståndskraft mot försurning (Hökensås, Tiveden samt i söder) där kalkning sker i totalt 12 st vattenförekomster. Genom pågående kalkningsprogram bedöms miljöproblemet vara åtgärdat i dessa vattenförekomster. Åtgärder bör fortsät-ta i nuvarande omfattning och behov av ytterligare åtgärder finns i en (1) vattenföre-komst. Grundvatten berörs ej av miljöproblemet. Övergödning: Är ej aktuellt för sjön Vättern men utgör huvudsakligt miljöproblem i vissa delar. Totalt utgör övergödning problem i 40 vattenförekomster. Orsaken till övergödningen varierar, det kan dels röra sig om pågående utsläpp från avloppsre-ningsverk, industri, jordbruksmark men även tidigare utsläpp har medfört näringsrika sediment som under syrefattiga förhållanden släpper fosfor. Åtgärder inriktas mot ökad uppehållstid i tillrinningsområdet (anläggning av våtmarker, meandring), minskade utsläpp från industri och avloppsreningsverk samt minskad frisläppning av näringsämnen i sediment. Behov av ytterligare åtgärder bedöms föreligga. I grundvatten kan höga nitrathalter förekomma. Miljögifter: Miljögifter är ett problemområde där kunskapsbehovet är stort. Förhöjda bakgrundshalter av kvicksilver medför att miljökvalitetsnormen (MKN) överträds ge-nerellt i Sverige.

o Prioriterade ämnen: MKN för kvicksilver i biota överträds i 43 ytvattenförekomster och en risk för överträdelse finns i resterande 88. I en vattenförekomst är uppmätta halten kadmium tillräckligt hög för att föranleda ytterligare utredning. o Särskilt förorenande ämnen: MKN för zink i vatten överträds i 9 vattenföre-komster. Dessutom överskrids MKN för PFOS och dioxiner i biota i en vat-tenförekomst (Vättern). o Övrigt: Inom avrinningsområdet finns 662 riskklassade förorenade områden varav 23% i klass 1 och 2. Fet fisk i Vättern är belagd med s k kostrekom-mendation p g a dioxiner. Grundvatten omfattas också av miljöproblemet men underlag saknas generellt. Åtgärdsprogrammet inriktas mot ökad övervakning av samtliga berörda ämnen och fortsatt arbete med att minska tillförsel. Främmande arter: I sjön Vättern har totalt 15 arter introducerats (eller på annat sätt nått sjön) under 1900-talet. Av dessa bedöms två (lax och signalkräfta) möjligen kunna ha möjlighet att påverka statusen i sjön Vättern. Något underlag för belägga miljöproblemet finns dock ej. I tillrinningsområdet pågår utplantering av framförallt fisk. Utplantering är tillståndsreglerat. Risken för oavsiktlig introduktion (t ex via ballast-vatten) bedöms som låg. Miljöproblemet är ej aktuellt för grundvatten. Åtgärdsprogrammet inriktas mot att öka kunskapsunderlaget om utpekade främmande arters påverkan på naturligheten i Vättern. I övriga vattenförekomster är fortsatt tillsyn/tillståndreglering en åtgärd. Vattenuttag: Miljöproblemet är ej aktuellt för sjön Vättern. I tillrinningsområdet förekommer dock uttag av ytvatten för bevattning av växtlighet. Problem har identifierats i 5 ytvattenförekomster. Kvantitativ status i grundvatten bedöms ej utgöra något problem i någon vattenförekomst. Åtgärdsprogrammet bör inriktas mot att uttag av vatten i utpekade tillflöden vid lågvattenföring undviks Dricksvatten som saknar erforderligt skydd: Uttag av dricksvatten sker från totalt 15 vattenförekomster. Enskilt störst är vattentäkten Vättern med 12 uttag och som försör-jer ca 250 000 människor. Inom delområdet finns ytterligare 1 ytvattentäkt samt 13 grundvattentäkter. Totalt saknar 7 vattentäkter formellt dricksvattenskydd och ytterli-gare 8 är i behov av översyn vilket gör att 100% av dricksvattentäkterna behöver för-nyat dricksvattenskydd. Åtgärdsprogrammet inriktas mot att säkerställa dricksvattenskyddet genom att utarbeta aktuella föreskrifter. Fysiska förändringar: I delområdet Vättern bedöms totalt 75 st vattenförekomster (36%) vara påverkade av fysiska förändringar vara 16 sjöar och 59 vattendrag. Den dominerande formen av fysisk påverkan är morfologiska förändringar (50 vatten-förekomster) och kontinuitetsförändringar (61 vattenförekomster). När det gäller flö-desförändringar råder dock en stor brist på data varför denna påverkansform troligtvis underskattats (11 vattenförekomster). Åtgärdsprogrammet inriktas på pågående åtgärder inom ramen för biologisk återställ-ning, miljömålsarbetet och fiskevårdsmedel. Utöver detta krävs ytterligare analys för att utreda åtgärdsbehovet. Beskrivning av åtgärdsområdet Delområdet Vättern tillhör Motala ströms huvudavrinningsområde. Vättern är Sveriges till ytan näst största sjö. Sjön är unik genom sitt ekosystem både i nationellt och internationellt perspektiv. Sjöns stora yta (ca 1900 km2) och djup (128 m) i förhållande till dess relativt lilla

tillrinningsområde (4400 km2), ger sjön dess långa omloppstid (ca 60 år). Detta medför att Vätterns vatten är klart och näringsfattigt. Sjöns tillrinningsområde utgörs av skogsrika områ-den vid Hökensås och Tiveden i väster respektive norr, småländska höglandet i söder och slät-terna vid Vadstena i öster. Tillrinningsområdet domineras av bland- och barrskog (50 %) följt av åkermark och öppen mark (30 %). Våtmarker utgör 5 % av tillrinningsområdet. Vätterns tillflöden är relativt små men med hög lutning vilket resulterar i hög andel strömmande vatten. Största tillflödena till sjön är Forsviksån i nordväst och Huskvarnaån i söder. De största sjöar-na i tillrinningsområdet är Unden, Viken och Tåkern. Området avvattnas via Motala Ström i Motala vidare till Östersjön. De största tätorterna är Jönköping, Huskvarna och Motala. Vätterns näringsfattiga karaktär gör den känslig för utsläpp av näringsämnen, metaller och miljögifter. Sjöns långa omsättningstid gör att effekterna av utsläpp kan bli långvariga. Under 1950-talet blev Vättern till följd av ökade utsläpp synligt övergödd vilket visade sig i form av grumligare vatten, algpåväxt och siktdjupet halverades. Ett intensivt arbete har sedan dess pågått med att minska tillförsel av näring till sjön från avloppsreningsverk, industrier och fritidsbebyggelse. Idag är Vättern åter en klarvattensjö och har befriats från sina övergöd-ningsproblem. Tillförseln av kväve har dock inte minskat och halterna i sjön är fortfarande hög. I tillrinningsområdet förekommer områden med lokala övergödningsproblem, exempelvis i Ryssbysjön och Landsjön. Halterna av dioxin (exkl plana PCB) i fet fisk från Vättern överskrider gränsvärdet för saluföring i EU. Halterna av miljögifterna PCB och DDT är för-höjda men uppvisar en minskande trend. Tillförseln är idag troligen diffus då punktutsläppen från bl a pappersbruken i Vätterns tillrinningsområde minskat. På grund av föroreningsinne-hållet är röding, öring och lax belagda med sk kostrekommendationer utfärdade av Livsmedelsverket. I tillrinningsområdet förekommer sjöar med höga halter av metaller och miljögifter. Detta beror främst på äldre verksamheter, ex Munksjön i söder som har ett stort restaure-ringsbehov av bottnar. Högt upp i tillrinningsområdet förekommer enstaka sjöar med höga kvicksilverhalter i fisk medan halterna i Vättern är lägre. Vättern omges av hårt trafikerade vägar, bl a E4 med ca 30 000 fordon/dygn. Totalt finns 662 identifierade förorenade områden inom avrinningsområdet. Vättern och dess tillflöden har en måttlig fysisk påverkan. Utbyggnaden av Motala ström 1929 gjorde att den unika nedströmslekande och storvuxna öringstammen i Vättern slogs ut. Idag sätts lax ut i Vättern som kompensation. Många av tillflödena var tidigt utbyggda för industriändamål och vattenkraft. Nästan hälften av vattendragslängden i delområdet har fysis-ka ingrepp. Skulle vattendrag som är potentiella reproduktionsområden för vätteröring åter-ställas upp till första naturliga vandringshinder beräknas antalet öringsmolt som når Vättern mer än fördubblas. Vättern är en sjö med naturligt god buffertförmåga. Mindre områden i avrinningsområdets övre delar är dock försurningskänsliga och kalkas. Främst förekommer dessa kring Tiveden, Hökensås samt i söder

Karta 1. Åtgärdsområdets omfattning. Skyddade områden Natura 2000 (Art- och habitatdirektivet samt Fågeldirektivet) Huvudsyftet med Art- och habitatdirektivet är att uppnå en hållbar utveckling genom att främ-ja den biologiska mångfalden samtidigt som man tar hänsyn till ekonomiska, sociala, kulturella och regionala behov. Bevarandeområdena ingår i ett sammanhängande europeiskt nät med beteckningen Natura 2000. Dessa områden omfattar någon av de hotade livsmiljöer eller nå-got av de habitat för i direktivet utpekade hotade arter. Fågeldirektivet behandlar bevarande av alla fågelarter som förekommer naturligt inom eu-medlemsstaterna. Det omfattar skydd, skötsel, förvaltning och kontroll av fåglarna och regle-rar hur de utnyttjas. Vattenområden som skyddas enligt fågeldirektivet ska ingå i vattendirek-tivets register över skyddade områden. Inom delområde Vättern finns ett flertal olika objekt som är Natura 2000, flera av dem beläg-na på land i form av skogar, ängsmarker, mossar etc. Till ytan är Vättern det största enskilda objektet med sina 1 898 km 2 varav 1 837 km 2 (97 % av Vätterns yta) anges såsom

Natura 2000. Av ytan som är Natura 2000 upptas 1 694 km2 (92%) av allmänt vatten och resterande 143 km2 (8%) av enskilt vatten. Totalt finns det ca 130 st Natura 2000-objekt inom avrin-ningsområdet omfattande ca 180 km 2. Totala ytan av samtliga objekt inklusive Vättern är så-ledes 2 017 km 2 inom hela Vätterns avrinningsområde (=32%). För fastställda områden för natura 2000 ska det finnas bevarandeplaner som tillgodoser att gynnsam bevarandestatus före-ligger. Avloppsvattenkänsliga områden Sverige har pekat ut kusten från norska gränsen till och med Norrtälje kommun, utom Himmerfjärden, som avloppsvattenkänsligt med avseende på kväve. Hela landet anses som fosforkänsligt och är att betrakta som utpekat som avloppsvattenkänsligt med avseende på fosfor. Bakgrunden är att det finns ett behov av att rena avloppsvatten från fosfor (från verk >10 000 pe). I delområdet Vättern bedöms 2 st reningsverk inte uppfylla kraven för kvävering. Jönköping (Simsholmens reningsverk ) och Huskvarna reningsverk har särskild teknik för kväverening men uppfyller inte direktivets krav fullt ut). Nässjö avloppsreningsverk anser Sverige uppfyller direktivet genom naturlig kväveretention men EU är inte enig om detta. Badplatser Kommuner ska årligen föra ett register över badplatser med många badande (200 personer i snitt dagligen under säsongen). För varje badplats ska det finnas en kontrollplan för kvalitets-kontroll, en badvattenprofil med beskrivning av badplatsen, föroreningskällor, risken för blomning av cyanobakterier, risk för utbredning av makroalger/alger och placering av kontrollpunkter. Badvattnet ska klassificeras i såsom utmärkt, bra, tillfredsställande eller dålig kvalitet. Provtagning, bedömning och klassificering omfattar förorening av tarmbakterier. Information om badplatser ska tillgängliggöras på Smittskyddsinstitutets hemsida fortlöpande. I delområdet finns 17 så kallade EU-badplatser fördelat på ett antal vattenförekomster. Många av badplatserna ligger i en och samma vattenförekomst, Vättern. Generellt är antalet anmärk-ningar på badvattenkvalitet låg. Dricksvatten Vattenförekomster som används för uttag, eller reserverats för framtida uttag, av mer än 10 m 3 per dag i snitt eller som förser fler än 50 personer med dricksvatten skyddas för att garantera tillgången på vatten av god kvalitet och ingå i registret för skyddade områden. Dricksvat-tenförekomsterna omfattas även av Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. I Vätterns delområde finns totalt 15 allmänna och enskilda yt- och grundvattentäkter (fördelat på 2 yt- och 13 grundvattentäkter) som berörs av definitionen. Den enskilt största är Vättern som via 12 vattenuttag förser mer än 250 000 människor med vatten (8 kommuner och ett kommunförbund). Ett dricksvattenuttag (Skaraborgsvatten) överför vatten från delområde Vättern till ett annat huvudavrinningsområde (Göta älv). Av vattentäkterna är inga ytv- (0%) respektive grundvattentäkter (0 %) försedda med tillfredsställande skydd i form av föreskrif-ter. Åtgärdsprogrammet inriktas mot att förse samtliga vattentäkter som omfattas av skyddet med föreskrifter.

Generellt är antalet anmärkningar på dricksvatten lågt. Fiskvatten Naturvårdsverket har pekat ut vattenområden som är speciellt viktiga för att upprätthålla fiskbestånden. Dessa områden är antingen laxfiskvatten, som är fiskvatten där fiskar som lax, öring, sik, siklöja, nors och harr lever eller skulle kunna leva, eller är områdena annat fiskvatten som hyser eller skulle kunna hysa gädda, abborre, ål och karpfiskar. I delområdet berörs två vattenförekomster (Storvättern med Bottensjön, Vätter-Duvfjärden) av fiskvattendirektivet. Generellt är antalet anmärkningar på fiskvatten lågt Nitratkänsliga områden Sverige har pekat ut områden som anses känsliga för förorening med nitrater och inom dessa regleras när, var och hur spridning av gödsel får ske. Inom de utpekade områdena får inte mer kväve spridas än vad grödan behöver för att utnyttja växtplatsen. Generellt är det fosformängden som reglerar vilken gödselmängd som får spridas. Vidare begränsas både tiden och sättet för spridning av gödsel inom de utpekade områdena. I delområdet berörs vattenförekomster nära Motalabukten inom Östergötlands län. Övrigt Huvudskälet till att ett område klassats som ett skyddat område enligt vattenförvaltningsförordningen är att det finns särskilt eller särskilda skyddsvärden och att skyddsarbetet behöver samordnas. När ett område omfattas av både skyddade områden enligt vattenförvaltningen och miljöbalken gäller vattenförvaltningsförordningens bestämmelser. För områden som omfattas av något skydd i Tabell 1 finns särskilda krav som ska uppnås. Om en vattenförekomst också omfattas av ett av dessa skydd ska det strängaste kravet gälla viket betyder att det är skyddsvärdet i området som ska prioriteras. Ett exempel på tolkning av strängaste krav är fågelsjön Tåkern i delområdet Vättern. Sjön är en vattenförekomst som omfattas av fågeldirektivet. Näringsämnesstatusen i sjön är klassad som otillfredsställande, men den höga halten av näringsämnen bidrar till det miljötillstånd som gör det till en välbesökt fågelsjö. Det innebär att sjöns miljökvalitetsnorm kommer att styras av att skyddsvärdet för fåglarna och målet för parametern näringsämnen är inte god status. Det finns ingen definition på vad begreppet strängaste kravet innebär i vattenförvaltningsförordningen. Om en vattenförekomst omfattas av fler än en skydd i Tabell 1 är det vattenmyndigheten som avgör vilka krav som ska gälla, dock är det principen om att skyddsvärde avgör normen. Tabell 1. Skyddade områden inom delområde Vättern enligt vattenförvaltningsförordningen. Skyddade områden enligt vattenförvaltningsförordning en Skyddet berör hela eller delar av följande antal vattenförekomster i området Åtgärder regleras genom Badvatten (Badvattendirektivet 2006/7/EG) Sjöar: 5 st Kontrollplan upprättas av kommun

Dricksvatten (2000/60/EG artikel 7) Fiskvatten (Fiskvattendirektivet 2006/44/EG ) Nitrat (Nitratdirektivet 1991/676/EEG) Fosfor och kväve (Avloppsdirektivet 1991/271/EEG) Natura 2000 (Art- och habitatdirektivet 1992/43/EEG Fågeldirektivet 1979/409/EEG) Grundvatten: 10 st Ytvatten: 2 st Sjöar: 3 st Område kring utloppet från Vättern berörs. Fosfor: Alla vattenförekomster. Kväve: Gäller 2-3 avloppsreningsverk inom delområdet. Grundvatten: 24 st Ytvatten: 28 st Inrättande av vattenskyddsområden Miljökvalitetsnormer. Tillsyn inom befintlig svensk lagstiftning Tillsyn inom befintlig svensk lagstiftning Bevarandeplaner fastställs av Länsstyrelse Vattenförekomsternas status 2009 och miljökvalitetsnormer I Vättern finns totalt 208 vattenförekomster varav 52 är Sjöar, 78 vattendrag och 78 grund-vatten. För sjöar och vattendrag görs en klassning av ekologisk och kemisk status medan grundvattnet klassas utifrån kemisk och en kvantitativ status.utöver status har man för alla vattenförekomster bedömt om det finns en risk att inte uppnå god status 2015. Detta då mål-sättningen enligt förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön, 2004:660 (vattenförvaltningsförordningen) är att alla vattenförekomster ska uppnå god status 2015. För de vattenförekomster vilka riskerar att inte uppnå god status 2015 ska bakomliggande miljö-problem pekas ut. Vidare är det dessa vattenförekomster samt vattenförekomster eller vatten-användare (t ex kommunala avloppsreningsverk) som omfattas av direktiven som beskrivs i stycket skyddade områden (Tabell 1) som omfattas av åtgärdsprogram enligt vattenförvalt-ningsförordningen. Den ekologiska statusen bedöms vara lägre än god i totalt 65 (50%) ytvattenförekomsterna. Av sjöarna har 21 (40%) lägre än god status medan motsvarande siffra för vattendrag är 44 (56%). Den kemiska statusen är lägre än god i 53 (40%) av ytvattenförekomsterna (40 sjöar, 13 vattendrag). För grundvatten bedöms den kemiska och/eller kvantitativa statusen vara lägre än god i en (1,3%) förskomst. I vattenförvaltningen anges också att ingen vattenförekomst ska försämras (t ex gå från hög status till god). Vattenmyndigheten gör bedömningen att den ekologiska statusen riskerar att försämras i ytterligare 8 st sjöar och 14 vattendrag. Den kemiska statusen bedöms riskera att försämras i 23 grundvattenförekomster (29%), i samtliga sjöar (100%; p g a förhöjda kvickl-siverhalter i förhållande till naturlig bakgrund) samt i 66 vattendrag (85%). Inga grundvatten-förekomster bedöms det finnas risk för sänkt kvantitativ status. Samtliga kalkade vattenföre-komster bedöms vara i riskzonen om pågående kalkning upphör.

Karta 2. Ekologisk status för ytvattenförekomster i åtgärdsområdet.

Karta 4. Kemisk status för grundvattenförekomster i åtgärdsområdet.

Karta 5. Kvantitativ status för grundvattenförekomster i åtgärdsområdet. Begreppet miljökvalitetsnorm används oftast som ett mått på högsta tillåtna halt av ett förore-nande ämne i miljön eller högsta tillåtna nivå av en störning som är juridiskt bindande. Högsta tillåtna halt kallas för miljökvalitetsnorm (MKN) när de är beslutade internationellt av EU och för tröskelvärden när medlemsländerna beslutat om dem självständigt. När det gäller grund-vatten tillkommer en form av miljökvalitetsnorm som benämns startpunkt för att vända trend. Trend att föroreningskoncentration i grundvattenförekomst stiger ska vändas när halten når startpunkten. I vattendirektivet används begreppet MKN också för den miljökvalitet som ska uppnås i vattenförekomsterna, d v s miljömålet. Enligt vattendirektivet är miljömålet lägst god status/potential. Eftersom ingen vattenförekomst får försämras beror miljökvalitetsnormen på den status förekomsterna har i den första klassificeringen. De vattenförekomster som har hög status/potential får det som miljökvalitetsnorm och alla andra förekomster, förutom de som har fått undantag, ska ha god status/potential, som mål. Det är vattenmyndigheten som beslutar om miljökvalitetsnormen. Undantag

I vissa vattenförekomster har det bedömts vara omöjligt eller medföra orimliga kostnader på kort sikt att genomföra åtgärder för att åstadkomma att vattenförekomsten uppnår god ekologisk status/potential 2015. Vattenmyndigheten har i dessa fall beslutat om undantag från kravet på att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk status/potential 2015. I de flesta fall har det fastställts ett undantag med tidsfrist till 2021 för vattenförekomsten, i andra fall har mindre stränga kvalitetskrav fastställts. Tabell 2. Sammanfattning av miljökvalitetsnormer i åtgärdsområdet. MILJÖKVALITETSNORMER Grundvatten Sjöar Vattendrag Antal vattenförekomster 88 52 78 Kvalitetskrav ekologisk status Hög ekologisk status 0 0 0 God ekologisk status 0 52 78 God ekologisk potential 0 0 0 Undantag från kvalitetskravet ekologisk status - mindre strängt krav - måttlig status för övergödning 0 0 0 - otillfredställande status för övergödning 0 0 0 Undantag från kvalitetskravet - tidsfrist ekologisk status 2021 - status för övergödning 0 7 17 - status för fysisk förändring 0 6 28 - status för särskilt förorenande ämnen 0 5 1 Undantag från kvalitetskravet - tidsfrist ekologisk status 2027 - status för övergödning 0 0 0 Kvalitetskrav kemisk status God kemisk status 25 52 78 Undantag från kvalitetskravet kemisk status - mindre strängt krav för kvicksilver Undantag från kvalitetskravet kemisk status - tidsfrist kemisk status 2021 för andra prioriterade ämnen 0 31 12 3 1 1 Kvalitetskrav kvantitativ status (inga undantag) 0 0 0 Kvalitetskrav skyddade områden Badvattendirektivet 0 5 0 Fiskvattendirektivet 0 3 1 Art- och habitatdirektivet 24 9 9

Fågeldirektivet 0 6 6 Dricksvatten 88 3 0 Figur 1. Ekologisk, kemisk och kvantitativ status 2009. Ekologisk status bedöms för sjöar, vattendrag och kustvatten. Klassningen för ekologisk status bedöms i en femgradig skala, hög (blå), god(grön), måttlig (gul), otillfredsställande (orange) och dålig (röd). Kemisk status bedöms för grundvatten, sjöar, vattendrag och kustvatten. Klassningen för kemisk status för sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms som god (blå) eller uppnår ej god (röd). För grundvatten bedöms även kvantitativ status. Båda klassningarna för grundvatten delas in i god (grön) eller otillfredsställande status (röd). Figur 2. Vattenförekomster i riskzonen att inte uppnå god status till 2015. Miljöproblem I Vättern och dess tillrinningsområde finns varierande grad och geografisk fördelning miljö-problem. Vattenkategorierna sjöar och vattendrag inom delområdet bedöms ha problem

med försurning, övergödning, miljögifter, vattenuttag eller fysiska förändringar. Grundvatten bedöms ha övergödning-, miljögift-, vattenuttag eller övriga vattenkvalitetsproblem. Det miljöproblem som förekommer i flest vattenförekomster (46%) är miljögifter. Därefter bedöms fysiska förändringar (75 vattenförekomster) följt av övergödning (40 st) och försurning (31 st) utgöra miljöproblem inom delområdet. Vattenuttag bedöms utgöra problem endast i 2 sjöar och 3 vattendrag. Figur 3. Miljöproblem per vattenförekomst i åtgärdsområdet. Försurning Miljöproblemet är ej aktuellt för sjön Vättern. I delområdet finns dock problem med försur-ning främst i områdets västra del kring Tiveden, Hökensås samt i söder. Försurningen beror på områden vars berg- och jordarter har naturligt låg motståndskraft mot surt tillskott. Totalt bedöms försurning utgöra ett miljöproblem i 11 sjöar och 20 vattendrag (24% av ytvattenfö-rekomsterna). Som åtgärd mot försurning kalkas därför 12 vattenförekomster enligt pågående kalkningsprogram. Kostnaden för kalkning i avrinningsområdet är ca 1,2 milj kr/år, i 2005 års prisnivå. Nuvarande kalkning bedöms medföra att statusen i kalkade vattenförekomster är god med undantag för en vattenförekomst (Rödån). För att uppnå god status behöver kalkningsåt-gärderna fortsätta. Dessutom behövs ytterligare utredning av försurnignsstatusen i en vatten-förekomst (Rödån). Tabell 3. Pågående åtgärder inom kalkningsprogrammen, i 2005 års prisnivå. Kalkade (antal vf ) Referensvatten (antal vf) Dosering (ton/år) Kostnad (kr/år) 12 0 875 1 182 960 Tabell 4. Skattning av ytterligare åtgärdsbehov för att uppnå god status med avseende på försurning. Åtgärder Kvarståen de (antal vf) Skattning doseringsbeh ov (ton /år) Skattad kostnad (kr/år)

Utreding/ver ifiering av status 1 Ingen uppgift Ingen uppgift För miljöproblemet försurning bedöms att inga undantag från miljökvalitetsnormen god ekologisk status 2015 är nödvändiga. Övergödning I delområdet finns vattenförekomster som har övergödningsproblem, 14 vattendrag och 26 sjöar (31 % av ytvattenförekomsterna). Statusen för näringsämnen är varierande och visar hög till dålig status. Beräkningar visar att det behövs en minskning på 2 975 5 555 kg total-fosfor per år för att uppnå god status. I åtgärdsprogrammen är målet att nå den undre gränsen för intervallet, alltså en minskning av tillförseln av totalfosfor med 2.9 ton per år. Av totala kvävebelastningen (4 100 ton/år) i delområdet utgörs huvuddelen av jord-bruk/jordbruksmark med 36,5% varav brukandet av marken (den mänskligt påverkbara delen) utgörs av ca 28% totalt från jordbruk. Därefter följer direktdeposition på vatten (33,5%) vilket förklaras av Vätterns förhållandevis stora andel av hela området. Reningsverk och industriut-släpp bedöms utgöra 12,6% respektive 2,4% av totalbelastningen medan övrig mark tillsam-mans (skog, hygge, myr, öppen mark) bedöms utgöra 13,4%. De mänskligt påverkbara delar-na domineras av brukandet av jordbruksmark 61% följt av reningsverk (28%) och industriut-släpp (5,3%). Av totala fosforbelastningen (89 ton/år) i delområdet utgörs huvuddelen av jord-bruk/jordbruksmark med nästan 50% varav brukandet av marken (den mänskligt påverkbara delen) utgörs av ca 60 % totalt från jordbruk. Därefter följer direktdeposition på vatten (10%). Reningsverk och industriutsläpp bedöms utgöra 7,6% respektive 86% av totalbelast-ningen medan övrig mark tillsammans (skog, hygge, myr, öppen mark) bedöms utgöra 15%. Enskilda avlopp bedöms utgöra en större källandel för fosfor (6%) än för kväve(1%). De mänskligt påverkbara delarna domineras av brukandet av jordbruksmark 55% följt av re-ningsverk och industriutsläpp (ca 15% vardera). Enskilda avlopp utgör ca 11 % av totala fos-forbelastningen inom delområde Vättern.

Figur 4. Källfördelning för fosforbeslastning i åtgärdsområdet. (Källa: SMED) Figur 5. Källfördelning för kvävebeslastning i åtgärdsområdet. (Källa: SMED) Vattenmyndigheten har sammanställt redan genomförda och beslutade åtgärder samt deras

förväntade effekt på tillförseln. Det har inte varit möjligt att anta en effekt för alla enskilda åtgärder. Om man drar bort den uppskattade effekten av redan genomförda och beslutade åt-gärder blir målet för åtgärdsprogrammet en minskning av tillförseln av totalfosfor med 2,4 ton per år. Tabell 5. Genomförda och beslutade åtgärder inom delområde Vättern. Sektor Åtgärd omfattning skattad effekt (kg/år) P N Hushåll Enskilda avlopp förbud mot fosfat i tvättmedel 565 i.u Jordbruk Anläggning av våtmarker för fosforreduktion 1 våtmark i.u i.u Avloppsre ningsverk Effektivare rening 2 avlopps-reningsv erk i.u i.u Avloppsre ningsverk Bräddning och spillvattenhantering 1 avlopps-reningsv erk i.u i.u Avloppsre ningsverk Återmeandring Vid Nässjöån i.u i.u I Tabell 6 visas förslag på åtgärder, deras potential, kostnad i 2005 års prisnivå, och förväntad effekt. Det är dock viktigt att observera att alla åtgärder ej är kostnadsberäknade och att be-räkningen för våtmarker omfattas av miljöstöd inom landsbygdsprogrammet. Om bidrag ex-kluderas blir kostnaden för anläggning och skötsel av våtmarker två till sex gånger större. Utökad miljöövervakning är en åtgärd som behövs för att verifiera status och för att utreda mer om var åtgärder är lämpliga. Även uppföljning av redan genomförda åtgärder behövs för att få mer information om åtgärders effektivitet. Den totala förväntade effekten av åtgärderna är 3,5 ton totalfosfor per år varav åtgärderna för att minska utläckaget av totalfosfor från Ryssbysjön utgör 1,7 ton. Det är i dagsläget osäkert om pågående åtgärder ger skattad effekt. 565 Tabell 6. Förslag på åtgärder för att minska belastningen av näringsämnen i Vätterns avrinningsområde. För att mer information om vilka hur beräkningar har gjorts se metodkapitel. Sektor Åtgärd skattad åtgärdspoten tial skattad effekt (kg) Kostnad totalkostnad ansvar P N (kr/kgp) (tkr/år) Avlopps-r eningsver k VA-utbyggnad vid omvandlingsområde n 2 områden i.u i.u i.u i.u Kommuner Hushåll Enskilda avlopp - normalskyddsnivå samtliga som ej uppnår krav 920 6315 4728-9723 4350-8945 Kommuner

Industri Minska näringsämnesbelastn ing Runt Munksjön i.u i.u i.u i.u Länsstyrelsen Jordbruk Jordbruk Anläggning av skyddszoner Anläggning av våtmarker för fosforreduktion Restaurering, program för fortsatt skötsel 285ha 57 627 11715* 668 Jordbruksverk et 165ha 825 i.u 480-1410* 396-233 Jordbruksverk et Ryssbysjön 1750 i.u i.u i.u Kommun 3552 6942 5434-629 i.u inga uppgifter Beräkningen omfattas av att det är möjligt att få bidrag för anläggning och skötsel av våtmarker och skyddszoner. Kostnaderna visas i ett intervall eftersom det är olika bidragsnivåer i Jönköping och Kalmar län. De föreslagna åtgärderna i Tabell 6 beskriver åtgärder för enskilda vattenförekomster och summan av potential area för åtgärder i hela avrinningsområdet. För miljöproblemet övergödning bedöms att 24 vattenförekomster behöver tidsfrist till 2021. Miljögifter Kännedom om förekomst och halter av miljögifter är generellt mycket bristfällig. Även kun-skaper om effekter i miljön är begränsad. Vattenförvaltningsarbetet delar in miljögifter i två grupper, särskilt förorenade och prioriterade ämnen. Gruppen särskilt förorenade ämnen ingår i bedömningen av ekologisk status medan prioriterade ämnen ingår i bedömningen av kemisk status. För att bedöma miljögiftsproblemet i delområdet har s k påverkansanalyser utförts. Påverkan analyserades med hjälp av data över föroreningskällor som kan sprida kemiska ämnen t ex vägar, järnvägar, förorenade områden, jordbruk och tätorter. Påverkansanalysen kan indikera vilka källor som har stor respektive mindre betydelse för ytvatten inom avrinningsområdet. Figuren visar hur stor potentiell påverkan sex olika källor har i förhållande till varandra. En hög stapel för en källa visar endast att den har en större potentiell påverkan än en källa med en låg stapel. Resultatet av påverkansanalysen anger inte om området är påverkat eller inte, utan att det i området finns så många och/eller stora källor att vattenmiljön kan vara påverkad. Figuren är en sammanställning för varje enskild vattenförekomst i området, vilket medför att påverkanskällorna Utsläpp till vatten och Förorenade områden undervärderas. För att få mer information om påverkansanalysen se Metodbeskrivning påverkansanalys miljögifter ytvatten inom Södra Östersjön och Norra Östersjöns distrikt.

Figur 6. Påverkansanalys för miljögifter i åtgärdsområdet. Förorenade områden hanteras inom Naturvårdsverkets program för efterbehandling av förore-nade områden. Inom programmet genomförs en klassificering i olika typer av förorenade om-råden (riskklasser). Inom avrinningsområdet finns 662 riskklassade förorenade områden varav 23% i klass 1 och 2, där riskklass 1 är innebär störst risk och riskklass 4 mindre risk. Tabell 7. Riskklassning av förorenade områden. Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 15 (2,3%) 140 (21,1%) 315 (48%) 192 (29%) Påverkansanalysen omfattas också av en värdering av vilka typer av miljögifter som kan finnas i området, d v s hur troligt det är att det finns miljögifter i området från någon av åtta valda ämnesgrupper. Utfallet visar endast förhållandet mellan de olika ämnesgrupperna. Om en ämnesgrupp har en hög stapel innebär det att den typen av källa är mer trolig att hitta i områ-det än en ämnesgrupp med en låg stapel. Påverkansanalysen visar inte vilka ämnesgrupper som finns i området eller i vilka mängder.

Figur 7. Påverkansanalys för källor i åtgärdsområdet. Kvicksilverföreningar utgör ett av 33 prioriterade ämnen eller ämnesgrupper. I större delen av Sverige finns allmänt höga bakgrundshalter av kvicksilver, mestadels beroende på nedfall från atmosfären men i vissa fall också på grund av naturliga orsaker. Det är därför inte alltid möjligt att nå de kvicksilverhalter i växter och djur som föreskrivs i dotterdirektivet om prioriterade ämnen inom vattendirektivet och ett allmänt undantag för kvicksilver har beslutats utom i de vattenförekomster där den uppmätta kvicksilverhalten är lägre än. Mätningar och expertbedömningar visar att gränsvärdet för kvicksilver överstigs i 43 ytvattenförekomster, och i övriga bedöms det finnas en risk för att gränsvärdet överstigits. Sammanställning med överstigande av gränsvärden för prioriterade ämnen (förutom kvicksilver) har utförts (tabell 8). I fisk överskrider kadmium det värde som innebär att man kan misstänka att halterna även överskrider gränsvärdet för vatten i en vattenförekomst. Detta kan dock ej bekräftas av mätningar i vattenfas vilka understiger gränsvärdet. Nonylfenoler har uppmätts i höga halter i utgående vatten från reningsverken i Jönköping (Simsholmen och Huskvarna). Halterna i vattenfasen i Munksjön och Huskvarnaån är dock under gränsvärdet. Tabell 8. Ytvattenförekomster med överskridande av gränsvärden för prioriterade ämnen i vatten och/eller biota. Vattenkategori Vattenförekomst Kadmium och kadmiumföreningar Sjö Munksjön X Särskilt förorenande ämnen överskrider värdena i totalt åtta (8) vattenförekomster varav sjön Vättern och dess delbassänger utgör 4 st. Oftast är det gränsvärdet för zink i vatten som överskrids. I fet fisk från Vättern är även dioxinhalten och PFOS över gränsvärdet. Tabell 9. Ytvattenförekomster med överstigande av gränsvärden för särskilt förorenande ämnen i vatten och/eller biota. Vattenkategori Vattenförekomst Zink PFOS Dioxinlika PCB er, dioxiner och furaner Vattendrag Skyllbergsån/Rönnesån X

Vattendrag Lillån vid Bankeryd X Vattendrag Nässjöån X Sjö Vättern - Alsen X Sjö Vättern - Duvfjärden X Sjö Vättern - Kärrafjärden X Sjö Vättern - Storvättern X X Sjö Åmmelången X Resultatet av påverkansanalysen för grundvattenförekomster visar potentiell påverkan/föroreningsbelastning. Analysen endast är gjort för grundvattenförekomster i sandoch grus. Sedimentära förekomster samt urbergsförekomster omfattas inte av denna påverkansanalys. Figur 8. Påverkansanalys för grundvattenförekomster i åtgärdsområdet. Klass 1 innebär liten potentiell föroreningsbelastning och klass 4 innebär en mycket stor föroreningsbelastning. Den potentiella föroreningsbelastningen analyserades med hjälp av nationella data över för-oreningskällor som kan påverka vattenkvalitén. Exempel på föroreningskällor som beakta-des är vägar, järnvägar, förorenade områden, jordbruk och tätorter. Varje föroreningskällas föroreningspotential värderades och den sammanlagda potentiella föroreningsbelastningen per grundvattenförekomst beräknades i förhållande till storleken enligt en utvecklad metodik (Påverkansbedömning - Grundvatten). Varje grundvattenförekomst har därmed ett värde för den sammanlagda potentiella föroreningsbelastningen och indelades i fyra klasser (klass 1 till klass 4) där klass 4 innebär, en relativt sätt, mycket stor potentiell föroreningsbelastning me-dan klass 1 innebär en relativt

sätt liten potentiell föroreningsbelastning. I Tabell 10 visas grundvattenförekomster med överstigande av tröskelvärden för miljögifter. Tabell 10. Grundvattenförekomster med överskridande av tröskelvärden för miljögifter. Grundvattenförekomst Arsenik Bekämpnin gsmedel Hallsbergsåsen, Godegårdsområdet X Klintamossen X Vattenmyndigheten gör bedömningen att ett bättre kunskapsunderlag behövs för att genomföra några bredare åtgärdsinsatser, medan tillsynsmyndigheterna kan använda miljöbalken på kända källor. För att förbättra kunskapsunderlaget finansierar och utför vattenmyndigheten en screening av miljögifter i distriktet under 2009. Befintliga åtgärder för att minska spridningen av miljögifter som löpande genomförs är tillståndsprövningar och länsstyrelsernas arbete med efterbehandling av förorenad mark. Bidrag till lantbrukare för ekologisk odling är en annan befintlig åtgärd eftersom kemiska bekämpningsmedel inte används inom ekologisk odling. Där miljögifter hittats eller fallit ut som risk för att ej uppnå God kemisk status till 2015 behöver vattenskyddsområdesbestämmelser utformas så att risken upphör. Drickvattentäkter som saknar erforderligt skydd (föreskrifter) Uttag av dricksvatten sker från totalt 15 st vattenförekomster. Enskilt störst är vattentäkten Vättern med totalt 12 uttag som försörjer ca 250 000 människor. Inom delområdet finns ytterligare 1 st ytvattentäkt samt 13 st grundvattentäkter. Totalt saknar 7 st formellt dricksvattenskydd och ytterligare 8 st är i behov av översyn vilket gör att 100 % av vattentäkterna behöver förnyat dricksvattenskydd. Åtgärdsprogrammet bör inriktas mot att säkerställa dricksvattenskyddet i form av utarbeta aktuella föreskrifter. Tabell 11. Dricksvattentäkte/dricksvattenintag som ej är formellt försedda med föreskrifter för vattenskyddsområde. Kommun Namn vatte ntäkt Vatten kategori Typ Vatten förekomst Kemi risk Kvantitativ status Kvantite t risk Askersund Harge, Askers und Ytvatten Allmän Vättern - Storvättern Risk God Ej risk Aneby Haurid a Grundvatten utan konstgjord Allmän Aneby Vireda Grundvatten utan konstgjord Allmän Kieryd-Sundby Ej risk God Ej risk Habo Baskar p Grundvatten utan konstgjord Allmän Hökensås Risk God Ej risk

Habo Brands torp Grundvatten utan konstgjord Allmän Hökensås Risk God Ej risk Jönköping Vätter n, Brunst orp Ytvatten Allmän Vättern - Storvättern Risk God Ej risk Jönköping Vätter n, Gränn a Ytvatten Allmän Vättern - Storvättern Risk God Ej risk Jönköping Vätter n, Hägge berg Ytvatten Allmän Vättern - Storvättern Risk God Ej risk Jönköping Vätter n, Vising sö Ytvatten Allmän Vättern - Storvättern Risk God Ej risk Mjölby Skepp sås Grundvatten utan konstgjord Allmän Fornåsa Risk God Ej risk Motala Godeg ård Grundvatten med konstgjord Allmän Hallsbergsåsen Ej risk God Ej risk Nässjö Storsj ön Ytvatten - sjö Allmän Storsjön Risk Hjo/Skarabo rgsvatten Hjällö Ytvatten Allmän Vättern - Storvättern Risk God Ej risk Motala Råssn äs Ytvatten Allmän Vättern - Storvättern Risk God Ej risk Vadstena Vadste na Ytvatten Allmän Vättern - Storvättern Risk God Ej risk Vadstena Borgh amn Ytvatten Allmän Vättern - Storvättern Risk God Ej risk Ödeshög Ödesh ög Ytvatten Allmän Vättern - Storvättern Risk God Ej risk Karlsborg Granvi k Ytvatten Allmän Vättern - Storvättern Risk God Ej risk För att uppfylla kraven om erforderligt skydd av dricksvatten (artikel 7:3 i ramdirektivet för vatten) ska Vattenskyddsområde (enligt föreskrifter med stöd av 7 kap miljöbalken och Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden) finnas för alla allmänna vattentäkter. I undantagsfall, till exempel allmänna vattentäkter med liten föroreningsrisk och som endast försörjer ett mindre antal personer, kan dock tillräckligt skydd tillgodoses även med föreskrifter utformade med stöd av 9 kap miljöbalken. När det gäller större enskilda vattentäkter (samfälligheter, turistanläggningar, sjukhus och dylikt) får lämpliga skyddsformer avgöras för varje enskilt fall.

Vattenskyddsområden och föreskrifter som tillkom före miljöbalken med stöd av Vattenlagen (1983:291) eller äldre lagstiftning anses vara i behov av en översyn med hänsyn till förändringar av markanvändning med mera i tillrinningsområdet. I delområdet Vättern finns 8 st vattenförekomster med behov av översyn. Det finns också behov av säkrare underlag för bestämning av tillrinningsområde och påverkan. Äldre former av vattenskydd kan efter utred-ning godtas om behov av revidering inte föreligger. I vissa fall pågår utredning kring vattentäkter och återfinns då inte i Tabell 6, som visar vattentäkter i området med någon form av vattenskydd, men skyddet behöver av olika anledningar ses över. Tabell 12a. Vattentäkte/vattenintag med föreskrifter för dricksvattenskydd i behov av översyn. Kommun Namn vattentäkt Vatten kategori Typ Vatten förekomst Vatten-s kydd år Kemi risk Kvantitativ status Kvantite risk Askersund Zinkgruvan Grundvatten utan konstgjord Allmän Forsaåsen, Zinkgruvanområ det 1983 Ej risk God Ej risk Habo Dykärr Grundvatten utan konstgjord Habo Furusjö Grundvatten utan konstgjord Allmän 1971 Allmän Julared 1995 Ej risk God Ej risk Hjo Vättern Ytvatten Allmän Vättern - Storvättern 1983 Risk Jönköping Lekeryd Grundvatten utan konstgjord Allmän Fällan-Österäng en 1974 Ej risk God Ej risk Jönköping Örserum Grundvatten utan konstgjord Allmän Tallen-Ören 1968 Risk God Ej risk Karlsborg Vättern Ytvatten Allmän Vättern - Storvättern 1999 Risk Nässjö Fredriksdal Grundvatten utan konstgjord Nässjö Äng Grundvatten utan konstgjord Allmän Klintamossen 1988 Risk God Ej risk Allmän 1990 Tabell 12b. Vattentäkter som nyttjas av samfällighet där skyddsföreskrifter för dricksvattenskydd saknas och/eller skyddsformerna bör ses över. Kommun Namn vattentäk t Vatten kategori Typ Vatten förekoms t Vatten -skydd år Kemisk status Kemi risk Kvantitativ status Kvantitet risk Nässjö Viebäck Grundvatten utan konstgjord Samfällighet Hjärtsö-S niparp God Ej risk God Ej risk

För miljöproblemet miljögifter gör vattenmyndigheten bedömningen att 11 vattenförekomster behöver tidsfrist till 2021, inga vattenförekomster behöver tidsfrist till 2027,43 har fått ett sänkt miljökvalitetskrav (enbart kvicksilver) och inga vattenförekomster har ett strängare krav enligt skyddade områden. Främmande arter I sjön Vättern har totalt 15 arter introducerats (eller nått) under 1900-talet. Av dessa bedöms två (lax och signalkräfta) möjligen kunna ha möjlighet att påverka statusen. Kunskapsudner-laget härvid är bristfälligt.. I tillrinningsområdet pågår utplantering av fr a fisk. Utplantering är tillståndsreglerat. Risken för oavsiktlig introduktion (t ex via ballastvatten) bedöms som låg. Fortsatt tillsyn/tillståndreglering är en åtgärd. Åtgärdsprogrammet inriktas mot att öka kunskapsunderlaget om utpekade främmande arters påverkan på naturligheten i vattensystemen. Miljöproblemet är ej aktuellt för grundvatten. Vattenuttag I sjön Vättern utgör vattenuttag (för bevattning etc) inget miljöproblem. Vattenuttag har dock identifiertas i totalt 5 st ytvattenförekomster (2 st i sjöar och 3 i vattendrag), främst i Mjölna-åns (Tåkerns) tillrinningsområde samt i norra delar av Vätterns tillrinningsområde. Miljöpro-blemet bedöms inte förekomma i grundvattenförekomster inom delområdet. Fysiska förändringar Åtgärdsprogram mot fysiska förändringar omfattar de vattenförekomster där fysisk påverkan har en negativ effekt på den ekologiska statusen genom att vattnet är påverkat av en eller flera av följande faktorer: Kontinuitetsförändringar - påverkan av till exempel dammar och vägtrummor som stänger av eller hindrar fri passage och spridning av djur och växter i vattensystemen. Flödesförändingar- avspeglar förändringar orsakade av reglering av vattennivå och flöde vid kraftverksdammar. Det naturliga mönstret av när och hur mycket vatten som flödar genom vattenförekomsten påverkas direkt av regleringen. Morfologiska förändringar - vattenförekomsten är förändrad genom rensning, rätning, kanalisering eller liknande. I delområdet Vättern bedöms totalt 75 st vattenförekomster (36%) vara behäftade med mil-jöproblemet varav 16 sjöar och 59 vattendrag. Den dominerande formen av fysisk påverkan är morfologiska förändringar (50 vattenförekomster) och kontinuitetsförändringar (61 vat-tenförekomster). När det gäller flödesförändringar råder dock en stor brist på data varför denna påverkansform troligtvis underskattats (11 vattenförekomster). Ett flertal åtgärder som kan påverka miljöproblemet fysiska förändringar och därmed den ekologiska statusen positivt är redan genomförda, beslutade eller planerade i Vätterns delom-råde (Tabell 13). Åtgärderna hade dock inte fått genomslag innan statusklassningen genom-fördes I en och samma vattenförekomst kan flera olika åtgärder vara genomförda,

beslutade eller planerade. Tabell 13. Redan genomförda åtgärder för miljöproblemet fysiska förändringar. Sjö/Vattendrag Vattenförekomstens ID Miljöproblem Genomförda eller planerade åtgärder År Vattendrag Skämningsforsån (SE644510-140324) Flödesförändringar (fixa i VISS) Information om bevattningsrestrikti oner 200 8 Vattendrag Hornån (SE642902-139413) Kontinuitetsförändringar Anläggning av inlöp eller omlöp 200 8 Vattendrag Hornån (SE642902-139413) Kontinuitetsförändringar Utrivning av dammar eller omlöp 200 7 Vattendrag Hökesån (SE641911-139532) Kontinuitetsförändringar Anläggning av inlöp eller omlöp 200 8 Vattendrag Knipån (SE642520-139531) Kontinuitetsförändringar Utrivning av dammar eller omlöp 200 8 Vattendrag Lillån (SE640214-141017) Kontinuitetsförändringar Anläggning av inlöp eller omlöp 200 8 Vattendrag Lillån (SE641249-139894) Kontinuitetsförändringar Utrivning av dammar eller omlöp 200 8 Vattendrag Svedån (SE643510-139718) Kontinuitetsförändringar Utrivning av dammar eller omlöp 200 8 Vattendrag Tabergsån (SE639819-139887) Kontinuitetsförändringar Utrivning av vandringshinder 200 8 Vattendrag SE645444-143132 Morfologiska förändringar Fiskväg 200 8 En rad ytterligare åtgärder krävs för att nå god ekologisk status i området till 2015. På länen finns ytterligare åtgärder föreslagna i exempelvis befintliga planer för biologisk återställning och fiskevårdsplaner, Planerna har inte primärt tagits fram med vattenförvaltningens mål som motiv, och de omfattar inte alla vattenförekomster med fysisk påverkan. Det har idagsläget inte heller genomförts någon analys av om föreslagna åtgärder är helt relevanta och/eller till-räckliga för att nå god ekologisk status. Vattenmyndigheten gör därför bedömningen att mer kunskap och analyser behövs. En sådan åtgärd kan vara biotopkartering i vattendrag vilka ännu inte blivit karterade. Under våren 2009 kommer Vattenmyndigheten att finansiera och genomföra en första utredning av vilka åtgärder mot fysiska förändringar som kan behövas i distriktet. Med tanke på den stora bristen på underlagsdata som råder i många avrinningsom-råden samt kunskapsbristen när det gäller kopplingen mellan åtgärderna och den ekologiska statusen kommer troligtvis den första åtgärden som föreslås i många fall vara vidare utred-ning. Åtgärder mot fysisk påverkan kan även ha betydelse för att minska övergödningspro-blematiken i delar av distriktet vilket också ska att beaktas, se övergödning. I avrinningsområdet har inga vattenförekomster klassats som kraftigt modifierade vatten, KMV. Målet för vattenförekomsten/vattenförekomsterna är ekologisk potential istället för ekologisk status. Vid utpekandet av KMV gjordes en bedömning att 5 vattenförekomster var preliminärt kraftigt modifierade vatten, pkmv. För en del av dem var det inte möjligt att göra en rimlighetsbedömning och därför har dessa vattenförekomster ett undantag med avseende

på fysiska förändringar till 2021. Den första åtgärden för dessa vattenförekomster är att utreda om de ska kategoriseras som KMV. För miljöproblemet fysiska förändringar bedöms att 34 vattenförekomster behöver tidsfrist 2021. Övriga vattenkvalitetsproblem Utöver miljöproblemen ovan har klorid och sulfat i grundvatten pekats ut som övriga vatten-kvalitetsproblem för Södra Östersjöns vattendistrikt. I Vätterns delområde finns inga problem med sulfat och klorid i grundvatten. Andra miljöproblem Begreppet andra miljöproblem innebär vattenkvalitetsproblem som inte har direkt koppling till någon parametrar för ekologisk och/eller kemisk status. Under de senaste åren har sjöar och vattendrag i stora delar av södra Sverige blivit brunare, sk brunifiering. Brunifiering orsakas av ökad belastning av humusämnen, järn- och/eller man-ganföreningar och mäts genom bestämning av färgtal eller absorbans. Brunifiering kan leda till förändringar i ekosystemet samt att vattnet försämras som råvara för produktion och dricksvattenförsörjning. Det är därför viktigt att följa den fortsatta utvecklingen av vattenfärg och studera eventuella effekter på ekosystemet. Som en försiktighetsåtgärd bör aktiviteter som kan leda till ytterligare brunifiering begränsas genom t ex ökad hänsyn inom skogs- och jord-bruket. Det är även viktigt att förstärka ekosystemets naturliga förmåga att rena vattnet genom att återskapa strukturer och funktioner som har förstörts av mänskliga aktiviteter. Åtgärdsanalys Vid planering och genomförande av åtgärder är det viktigt att beakta effekter av samtliga åt-gärder, så att hänsyn kan tas till åtgärdernas synergi eller motsatseffekter. En åtgärdsanalys för en åtgärd, eller en samling åtgärder, måste för att bli användbar utföras av någon som har god kunskap om förhållanden på regional och lokal nivå. Detta talar för att framtida planerade åtgärder ska åtgärdsanalyseras av ett vattenråd, kommun, länsstyrelse eller motsvarande. Dessa åtgärdsanalyser bör därefter sammanställas av Vattenmyndigheten för övergripande analyser, för utvärdering av effekter på distriktsnivå och för att göra jämförelser mellan olika delområden/huvudavrinningsområden.