MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER



Relevanta dokument
UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Hur mår miljön i Västerbottens län?

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Behovsbedömning för planer och program

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål

Bilaga 1. Nationella miljökvalitetsmål, regionala och lokala mål för översiktsplan 2000 för Vallentuna kommun

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Areella näringar 191

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun

Sveriges miljömål.

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Naturvårdsplan Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling

Plan- och genomförandebeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning

Mer djupgående fakta angående de olika miljökvalitetsmålen och mer information om Essunga kommun finns att läsa i grunddelen.

Omslagsfoton: Maria Strid Omslagslayout: Frida Ekfeldt

ENABYGDENS MILJÖMÅL

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Grundläggande miljökunskapsutbildning

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Underlag till tillsynsplan 2015

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar

Behovsbedömning för Detaljplan för Solberga, etapp 7, inom Tyresö kommun

SAMMANFATTNING. Riksintresset för yrkesfiske på Saltö behöver därför

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

Framsidan. Miljömålsprogram för Gnosjö kommun

TEMA: MINDRE GIFT PÅ DRIFT

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Sagobyn och Kv. Laxen

Miljöbokslut Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Miljöprogram för Högsby kommun

Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl.

Ett rikt växt- och djurliv

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR

antagen av kommunfullmäktige miljökonsekvensbeskrivning

VA-policy. Oskarshamns kommun

Miljö och stadsbyggnad. Vi skapar god livskvalitet

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

13. INSATSOMRÅDEN OCH DELPROJEKT 155 DEL 4 KONSEKVENSER

Miljöprogram Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige

Klimatscenarier i miljömålsarbetet

Miljömålen i prövning & tillsyn

Sveriges miljömål.

4. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

Mål för Grästorps kommuns miljöarbete

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling del 11 lov- och tillståndsprövning

Johanna Ingre, Processledare Hållbar Samhällsbyggnad. Klimatsmart Borlänge Energi- och klimatstrategi

SAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS

25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60)

Miljöbokslut Miljöåtgärder år 2003

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

Miljöcertifiering av byggnader

HAMMARÖ KOMMUNS MILJÖBOKSLUT 2009

Fåglar, fladdermöss och vindkraft

Åtgärdsprogram 2008 antaget av Kommunfullmäktige i Vellinge kommun den 4 februari Lokala miljömål

MKB med Hållbarhetsanalys

Marint områdesskydd Västra Götalands Län. HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD

Fåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet

Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Remissversion mars :7

Betr. Program till detaljplan för del av Fåraby 1:13 m.fl. Norra magasinet, Havstenssund, er referens

Remissvar till Program för Kustplan 2005, Värmdö kommun

Varför är det viktigt med god kemikaliekontroll?

aspekterna. De slutgiltiga konsekvenserna är helt beroende av vilka delar av översiktsplanens förslag som genomförs och hur de genomförs.

Del av ARNANÄS 3:2 i Virestad, Älmhults kommun, Kronobergs län

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN

Utvärdering av elbussar i landsbygdstrafik

Beslutad av styrelsen POLICY FÖR NATURVÅRD

3 HÅLLBAR UTVECKLING. 3.1 Långsiktigt hållbar utveckling. Översiktsplan för Malung-Sälens kommun juni 2008, kompl feb 2009

Miljökonsekvensbeskrivning. Antagandehandling. Del 2e. Lokal utvecklings- och översiktsplan 2007 för Vimmerby kommun. Statistik

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

De 15 nationella miljökvalitetsmålen har varit vägledande för detta miljöprogram.

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

Miljöredovisning Miljö- och byggnadsnämnden.

MILJÖBOKSLUT FÖR Vaggeryds kommun År 2004

Miljömålen i Västerbottens län

30 juni Byggnadsnämnden Göteborgs stad Yttrande över Förslag till Översiktsplan för Göteborg

Mål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete

Med miljömålen i sikte. Åtgärdsprogram för hållbar utveckling

13. Omvandlingsområden

Behovsbedömning av detaljplan för del av Sunlight 2, Norra Högbrunn, Nyköping, Nyköpings kommun

Transkript:

52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande kapitel redovisas konsekvenser av förslaget och en avstämning mot gällande miljömål. Miljömål Nedan beskrivs de miljömål som berörs av planen. Miljömålen Myllrande våtmarker och Storslagen fjällmiljö berörs ej av den fördjupade översiktsplanen. Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt Målen syftar bland annat till att minska utsläppen av växthusgaser, minska nedfallet av försurande ämnen samt att utveckla ozonskiktet så det ger skydd mot skadlig UVstrålning. Den fördjupade översiktsplanen ger förutsättningar att ta fram fler bostäder i Fjällbacka. En utbyggnad av nya bostadsområden leder till ett ökat underlag för service och kollektivtrafik i orten. Detta kan i sin tur leda till att bilberoendet minskar och med det även utsläppen. Planen beskriver också hur gång- och cykelvägnätet bör byggas ut vilket också kan bidra till att bilberoendet minskar. Inom det föreslagna nya industriområdet kan nya verksamheter innebära ökade utsläpp. Vid etablering av verksamheter kommer krav ställas på verksamheterna att gällande riktvärden och/eller gränsvärden för utsläpp följs och att miljökvalitetsnormerna ej riskeras att överskridas. Frisk luft Målet syftar bland annat till att minska halterna av svaveldioxid, kvävedioxid, marknära ozon och utsläpp av flyktiga organiska ämnen. Den fördjupade översiktsplanen redovisar en möjlighet att dra om väg 163 öster om samhället. Detta skulle innebära att området längs nuvarande väg 163 får en hälsosammare luftmiljö. Däremot minskas inte trafiken totalt i samhällsområdet, problemet flyttas till en annan del av samhället där färre människor vistas dagligen. En flyttning av vägen skulle alltså innebära att färre människor påverkas av de utsläpp som förekommer i vägens närområde. Den förhärskande vindriktningen i området är från sydväst, detta innebär att genom att förlägga vägen öster om samhället blåser föroreningar från avgaserna bort från samhället. Giftfri miljö Målet syftar till att miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits ur samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. I södra delen av Fjällbacka samhällsområde, Lersten, har tidigare funnits en tipp. Denna användes under 1960-talet och marken är idag till största del bebyggd med bostäder. Vid en fortsatt exploatering av området bör hänsyn tas till eventuella föroreningar i marken.

Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 53(60) Säker strålmiljö Målet syftar till att människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Vid exploateringar skall hänsyn tas till att berggrunden inom Fjällbacka samhällsområde med stor sannolikhet består av högradonmark. Inom Fjällbacka samhällsområde finns ett par 10 kv ledningar. Exploateringar i dess närhet bör beakta ett skyddsavstånd till dessa alternativt att ledningarna kablas i marken. Ingen övergödning Målet syftar bland annat till att minska utsläppen av fosforföreningar, kväveföreningar, ammoniak och kväveoxider. Ett kontinuerligt arbete pågår i kommunen med att se över äldre dåliga avlopp. Inom samhällsområdet är de flesta fastigheter anslutna till det kommunala VA-nätet och åtgärder för att minska utsläppen görs då bl a i kommunens reningsverk och i VAnätet. Planer finns i kommunen att anlägga ett större gemensamt avloppsreningsverk för Tanumshede, Grebbestad och Fjällbacka. Detta förses då med kväverening vilket minskar övergödningen av havet. I enlighet med kommunens VA-policy skall nya planområden förses med urinseparering, vilket också kan bidra till att uppnå miljömålet. Levande sjöar och vattendrag Målet syftar till att sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Inom samhällsområdet finns två vattendrag dels Anråsälvens mynning och dels Ålebäcken vilken till största delen är kulverterad. Dessa vattendrag bedöms ej påverkas negativt av de i planen föreslagna förändringarna, se vidare under målet Grundvatten av god kvalitet. Grundvatten av god kvalitet Målet syftar till att grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. De flesta fastigheter inom Fjällbacka samhällsområde har idag kommunalt vatten. Enskilda brunnar behöver ej tas i anspråk inom området vid nya exploateringar. Vid det nya industriområdet kan försiktighetsåtgärder behöva vidtas på fastigheterna så att utsläpp ej når grundvattnet och vidare till Ålebäcken och havet. Hav i balans samt levande kust och skärgård Målet syftar bland annat till att skydda kust och skärgårdsområden. Fjällbacka är ett kustsamhälle där mycket av ortens karaktär beror på sambandet med havet och skärgården. Den fördjupade översiktsplanen redovisar områden i samhället där det kan vara möjligt att utveckla hamnar, men redovisar också de kustoch vattenområden som är viktiga att ej exploatera. En utveckling av fler hamnar kan

54(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka leda till att båttrafiken ökar vilket kan ge störningar på djurlivet. Ökad båtsport kan också leda till ökat oljespill och föroreningar av bottenfärger. Planen beskriver också vikten av att värna tillgängligheten för allmänheten till kustområdet och havet. För en levande kust och skärgård är det viktigt att näringsgrenar som t ex fiske, skärgårdstrafik m m ges möjlighet att utvecklas i samhällena. För att få en levande skärgårdsmiljö året runt försöker Tanums kommun att gynna helårsboende genom att ta fram kommunala tomter som endast säljs till permanentboende. Levande skogar Målet syftar till att skogars och skogsmarkers värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturvärden och sociala värden värnas. Inom Fjällbacka samhällsområde finns ett område med ädellövskog vilket planen beskriver ska bevaras. Planen talar också om värdet av den tätortsnära naturmark som finns runt samhället och vikten av att bevara denna. Ett rikt odlingslandskap Målet syftar till att odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Inom Fjällbacka samhällsområde redovisas ett utvecklingsområde för verksamheter på mark som idag är åkermark. En avvägning har gjorts mellan de olika intressena för jordbruk och möjlighet att kunna utveckla industriområdet i Fjällbacka. God bebyggd miljö Målet syftar bland annat till att få en samhällsstruktur som främjar miljöanpassade och resurssnåla transporter, kulturhistoriska och estetiska värden samt grön- och vattenområden i tätorter. Den fördjupade översiktsplanen talar om vikten av att ta fram fler bevarandeplaner i de kulturhistoriskt intressanta delarna av Fjällbacka. I planen beskrivs ambitionen att kunna ta fram attraktiva boendemiljöer. I en liten ort som Fjällbacka är det nära till stora grön- och rekreationsområden utanför samhället men det är ändå av stor vikt för närmiljön att grönområden sparas inne i orten. För att säkerställa en god boendemiljö har planen beskrivit de skyddsavstånd som bör hållas till befintliga verksamheter i samhället. Vid nya exploateringar skall riktvärden för buller beaktas.

Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 55(60) Konsekvenser Bedömningen av konsekvenser av den föreslagna markanvändningen bedöms utifrån sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Den fördjupade översiktsplanens målsättning är att Fjällbacka skall vara ett levande samhälle året runt. Konsekvenser av föreslagna utvecklingsområden för bostäder En utveckling av fler bostadsområden i Fjällbacka gör att samhället ges större möjlighet att bibehålla och förstärka servicenivån. Fler bofasta i samhället kan innebära något positivt för det sociala livet genom att nya tankar kan väckas. En ökad inflyttning kan även leda till sprickor mellan bofasta och inflyttare. Det är viktigt för skolans överlevnad att barnfamiljer kan finna boende i orten. Kommunens ambition är att ta fram kommunala tomter och bidra till att planera för ett varierat boende där det även finns möjligheter för barnfamiljer att finna en passande boendemiljö. Miljömässigt innebär en bebyggelseutveckling att intrång kan komma att göras inom områden med särskilda natur- och kulturvärden. Kulturmiljön i kustsamhällena är dock beroende av att människor bor och verkar där. Det finna ingen möjlighet för kommunen idag att garantera att bebyggelsen inom utvecklingsområdena blir bostäder för bofasta, men ett ökat utbud av boende bör leda till att antalet bofasta ökar. I kustsamhällena saknas ofta mark för utbyggnad som inte kommer i konflikt med miljöintressen. Kommunen får därför ofta göra avvägningar mot behov och tänkbara utbyggnadsmöjligheter. Vilka konsekvenser som blir kan avgöras först vid fortsatt planering. En koncentration av bebyggelsen till samhällsområdena kan leda till att underlaget för kollektivtrafiken ökar. Med en utvecklad kollektivtrafik kan miljövinster göras genom att fler avstår från bilresor. Kostnaderna för exploatering av utbyggnadsområden kan från kommunens synpunkt, se olika ut beroende på vem som är exploatör. Kostnader för utbyggnad av vägar, vatten och avlopp inom nya områden bekostas normalt av exploatören. För kommunen uppkommer kostnader för t ex barnomsorg och skolskjutsar. Konsekvenser av föreslagna utvecklingsområden för verksamheter En möjlighet för verksamheter att etablera sig i Fjällbacka kan leda till fler att arbetstillfällen erbjuds i orten vilket är positivt för samhället. För att få ett levande samhälle är tillgången på arbetsplatser viktig. Beroende på vilka verksamheter som etableras kan miljöeffekterna för omgivningen bli olika. Konsekvenser av detta får beskrivas vid etablering av en verksamhet.

56(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka De ekonomiska konsekvenserna för kommunen bör vara positiva av att fler arbetstillfällen kan erbjudas i kommunen. Kommunen får kostnader för att ta fram nya industritomter men detta betalas tillbaka vid försäljning av tomterna. Konsekvenser av omläggning av väg 163 En ändrad sträckning av väg 163 utanför samhället innebär sannolikt en förbättrad miljö i samhället. Konflikter kan komma att uppstå med naturvårds- och kulturmiljövårdsintressen. Dessa konsekvenser får studeras närmare vid en fortsatt utredning om en framtida vägs sträckning inom vägreservatet. Konsekvenser av fler bevarandeplaner i samhället Ett utökat antal bevarande planer i Fjällbacka gör att beslutsfattare får ett bättre underlagsmaterial när beslut skall fattas om förändringar i de kulturhistoriskt intressanta delarna av Fjällbacka. Att säkerställa de kulturhistoriska värdena i orten är en nödvändighet för att Fjällbacka skall behålla sin karaktär vilket är ett av de viktigaste kännetecknena för det pittoreska fiskeläget. För kommunen innebär ett utarbetande av fler bevarandeplaner en kostnad vid själva upprättandet av planen. Möjlighet finns att ta ut planavgifter vid bygglovgivning för att kompensera dessa utgifter. På längre sikt bör ett säkerställande av intressena medföra att Fjällbackas attraktivitet som boendemiljö och besöksmål fortsätter att vara starkt vilket är ekonomiskt gynnsamt för kommunen. Konsekvenser av en stärkt tillgänglighet till strandnära områden Närheten till havet är en av Fjällbackas främsta kvaliteter och en stärkt tillgänglighet för allmänheten till strandnära områden kan innebära att Fjällbackas attraktivitet som boendeort och som turistmål stärks, vilket har en ekonomisk betydelse för kommunen. För det sociala livet i samhället är det av stor vikt att inte strandområdena stängs av för några få utan att alla har tillgång till dessa attraktiva miljöer.