Svensk Privatägd Skog

UPPSALA UNIVERSITET Ekonomisk-historiska institutionen Svensk Privatägd Skog En studie av skogsvårdslagen och dess konsekvenser mellan år 1979 och 1993 Ekonomisk Historia C-uppsats HT 2009 Författare: Alexander Ingvar Handledare: Lars Karlsson Datum för ventilering: 2010-04-21

Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 5 Metod och material 5 Skriftliga källor 6 Motioner och propositioner 6 Intervjuer 6 Avgränsningar 7 Teori om äganderätt 8 Kortfattad beskrivning av skogsbruksmetoder 9 Alternativa sätt att driva skogsbruk 10 Skogsvårdslagen 11 Förändringen av skogsvårdslagen under 1900-talet 11 Skogsvårdslagen 1979 12 Tiden efter 1979 14 Skogsvårdslagen 1993 14 Skogsvårdsavgift 15 Fallstudie 17 Bolagens huvudsakliga verksamhet 17 Bolagens andra verksamheter 18 Bolagens sätt att driva skogsbruk 18 Miljövård 19 Information från bolagens årsrapporter 19 Åserums Drift AB 19 KB Finsjö Skogar 22 Ems Fastighets AB 23 Skogsvårdslagens konsekvenser för de tre bolagen 25 Sammanfattning med slutsatser 27 Käll- och Litteraturförteckning 29 Otryckta källor 29 Tryckta Källor 29 Litteratur 29 Intervjuer 29 Elektroniska källor 29 Bilaga ett 31 2

Inledning Sveriges skogsbruk tillsammans med skogsindustrin har varit viktiga för Sverige genom historien. Omfattningen av skogsnäringen gör den betydelsefull för Sveriges samhällsekonomi. Tolv procent av Sveriges varuexport, drygt 110 miljarder kr, kommer från skogsindustrins olika produkter. 1 Sverige har en stor andel skogsmark och av Sveriges totala areal (41.3 miljoner hektar) är 22.9 miljoner hektar någon form av skogsmark. 2 Ägandeformerna varierar och 50 % ägs av enskilda privata skogsägare, 6 % av övriga privata ägare, 3 % av staten, 14 % av statsägda aktiebolag, 1 % av övriga allmänna aktiebolag och resterande 25 % av privatägda aktiebolag. 3 Skogen är ett långsamt växande kapital och det medför att det är viktigt att ha tydliga och långsiktiga mål med skogsbruket för att kunna att upprätthålla en god lönsamhet och miljöhushållning. Under 1900- talets senare hälft har samhällsintresset fått en allt större betoning på miljön vilket avspeglas i flera av de förordningar som gällt. En god skogsmiljö har många positiva värden. Skogen lagrar stora mängder koldioxid och en rätt skött skog understöder ett variationsrikt djur- och växtliv. Skogen hindrar även jorderosion och urlakning av viktiga mineralier i jorden. Skogen är alltså en viktig naturtillgång som bör förvaltas med ansvar och omsorg. Samhällets regelverk som påverkar skogsägarnas förutsättningar har bland annat som mål att upprätthålla miljömålen. Sveriges skogsförvaltning har genom 1900-talet förändrats. Sveriges ekonomi har påverkats av två världskrig och en rad olika konjunkturer. Bättre tider för skogsindustrin har varvats med sämre tider. Detta har i sin tur påverkat utformningen av de lagar och regler som styr skogsbruket och ägandet av skog. Den viktigaste lagen som påverkar skogsbruken i Sverige kallas för skogsvårdslagen. Under första delen av seklet användes skogsvårdslagen som medel mot en fruktad framtida virkesbrist. Den trenden avlöstes senare med regleringar som var ägnade att ta tillvara på det allmänna miljöintresset. Det finns en tydlig motsättning mellan skogsägarnas önskan om en friare äganderätt och de regleringar som skogsvårdslagen medför. Skogsvårdslagens regleringar medför att skogsägarna inte har fri dispositionsrätt över sin egendom. De är skyldiga att följa de bestämmelser som anges i skogsvårdslagen. Regleringarna har varierat i omfattning och inriktning under 1900-talet där faktorer som samhällsekonomi, miljöpolitik och politiska mål för skogsbruket spelat roll. Mekaniseringen av skogsbruket under 1900-talet och det ökade virkes- och massauttaget ledde till 1 Skogsindustrierna, Ekonomi, http://www.skogsindustrierna.org/web/ekonomi_1.aspx, citerad 18/01 2010 2 Skogsstyrelsen, Skog, skogsmark, http://www.svo.se/episerver4/templates/snormalpage.aspx?id=15390, citerad 18/01 2010 3 Skogsstyrelsen, Ägare och fastigheter, http://www.svo.se/episerver4/templates/snormalpage.aspx?id=16226, citerad 18/01 2010 3

rädsla för framtida virkesbrist. Återväxtplikt infördes år 1903 och senare kom ett krav på uthållig skogsproduktion 1948, som sedan kompletterades med krav på ett miljömässigt uthålligt skogsbruk 1993. Från 1970-talet skruvades hettan upp i miljödebatten och allmänheten i Sverige blev mer varse tillståndet för svensk natur. Miljödebatten ledde till att det blev en skyldighet att anmäla slutavverkningar, det vill säga planerade kalhyggen från och med 1974. Mellan 1979 och 1983 framkom en rad bestämmelser som gjorde att markägarna blev skyldiga att bland annat gallra i yngre skog, skyldiga att röja ungskog, och en skyldighet att ha en skogsbruksplan. Dessa bestämmelser kan ses i ljuset av att det vid den tidpunkten rådde virkesbrist i större delen av landet. Bestämmelserna togs bort 1993 tillsammans med ett antal andra bestämmelser i hopp om att göra regelverket mindre krångligt, och där man skulle ge en större frihet men också ett större ansvar för den enskilda skogsägaren. 4 Även kravet att varje skogsbruk skulle ha en skogsbruksplan togs bort. Det visade sig ha stora negativa konsekvenser och 2007 återinfördes kravet på att varje skogsbruk ska bedrivas enligt en skogsbruksplan. De företag som ligger som grund för denna uppsats är en gemensam familjeägd skogsförvaltning som är belägen nere i Småland. Den består av tre bolag som heter Ems Fastighets AB, Åserums Drift AB (ÅDAB) och KB Finsjö. Som det ska visas senare har de tre bolagen varit mer eller mindre påverkad av de regleringar som funnits mellan åren 1979 fram till och med 1993. 4 Enander, Karl-Göran, Ekologi, skog och miljö, Umeå, Elanders, 2007, S. 202 4

Syfte Sverige och Sveriges skogsbruk har förändrats genom 1900-talet. Detta i sin tur har lett till att förutsättningarna för driften av skogsbruken har förändrats. Den lag som tydligast påverkar skogsbruken i Sverige heter skogsvårdslagen och den reglerar skogsbrukens förutsättningar för att uppfylla ekonomiska och miljömässiga mål. Regelverket till denna lag har förändrats och mellan åren 1979 till och med år 1993 var det en rad regleringar som påverkat äganderätten för Sveriges skogsägare. Dessa regleringar påverkar ett skogsbruk i stor utsträckning. Då skogsvårdslagen påverkar äganderätten för de skogsägare påverkar det även förutsättningarna för hur väl ett skogsbruk klarar sig. Huvudsyftet för denna uppsats är: Att undersöka kopplingen mellan äganderätt och skogsvårdslagen mellan åren 1979 till 1993, och hur de förändringar som inträffat påverkat en familjeägd skogförvaltning i aktiebolagsform i Småland. I ansatsen ingår att försöka besvara ett antal frågor: Hur har utformningen av skogsvårdslagen påverkat den familjeägda skogsförvaltningen? Hur förändrades skogsvårdslagen år 1979, 1983 och slutligen 1993? Hur väl klarar skogsbruken att möta dessa förändringar? Hur prioriteras miljöfrågan och slutligen ekonomifrågan? Hur ser motsättningen ut mellan fri äganderätt för skogsägaren och samhällets långsiktiga intresse för ett miljömässigt hållbart skogsbruk? Metod och material Detta arbete är en kvalitativ studie på tre bolag i Småland. De tre bolagen heter Ems Fastighets AB, KB Finsjö Skogar och ÅDAB. Ems Fastighets AB, KB Finsjö Skogar är två skogsfastigheter medan ÅDAB är det företag som har stått för skogsvård och skogsproduktion genom arrendering från de två andra bolagen. Tillgängligt källmaterial utgörs till huvuddelen av årsredovisningar och årsberättelser. De tre småländska bolagen (Ems Fastighets AB, KB Finsjö Skogar och ÅDAB) som undersökts har en gemensam ägarbild och kan sägas att de tillsammans utgör en medelstor skogsenhet på 5000 hektar. Källmaterialet har till största delen gått att återfinna på landsarkivet i Lund som har en stor och utförlig samling med material om dessa tre bolag. Det finns en mängd 5

olika handlingar, bland annat kan man finna gamla årsredovisningar, verksamhetsbeskrivningar, diverse protokoll, inventarieböcker med mera. Arkivmaterialet är den enskilt viktigaste källan för denna uppsats. Allt tillgängligt material har studerats systematiskt och använts oavsett hur det skulle kunnat påverka denna uppsats. Om statens intrång i äganderätten påverkar beslut och ekonomi i privat skogsnäring bör detta avspeglas i den ekonomiska dokumentationen som ett bolag har. Skriftliga källor Det finns ett stort antal skriftliga källor rörande både Sveriges skogsbruk och frågan kring äganderätten. Skogsvårdslagen spelar en central roll i denna uppsats, det har lett till att ett antal olika upplagor av Sveriges Rikes Lagar har studerats, detta för att kunna jämföra och analysera vad som skett med skogsvårdslagen under 1900-talet. Upplägget är tänkt så att lagen beskrivs ytligt från 1900-talets början för att sedan gå igenom skogsvårdslagen mer grundligt mellan de tänkta nedslagsåren. Utöver detta har statistik om Sveriges skogsbruk studerats, denna typ av statistik går bland annat att återfinna hos den svenska Skogsstyrelsen på internetadressen http://www.skogsstyrelsen.se. Motioner och propositioner I syftet att studera uppkomsten till de förändringar i skogsvårdslagen har Sveriges riksdag hemsida varit en källa. Där finns de propositioner och motioner från 1900-talet och framåt som berört Sveriges skog och skogsvårdslagen. Ett urval har gjorts för att bland annat få fram de motioner och propositioner som legat till grund för de olika versionerna av skogsvårdslagen. Intervjuer Utöver studier av tryckta källor som vetenskapliga artiklar har det gjorts intervjuer. De intervjuer som hållits med ansvariga personer på Ems Fastigheter AB och KB Finsjö Skogar är en viktig del i denna uppsats. Dessa intervjuer har gett bra och relevant information. Intervjuerna sköttes över telefon och hanterades utifrån i förväg nedskrivna frågor. De personer som intervjuats har även fritt tillåtits att diskutera fritt kring detta ämne för att visa om något eventuellt har förbisetts. De frågor som har ställts till ansvariga personer på företagen i Småland går att återfinna i bilaga ett i slutet av denna uppsats. De personer som intervjuades tilldelades möjligheten att vara anonyma ifall de så ville. Alla de intervjuade har på något sätt varit knutna till de tre berörda bolagen i denna uppsats. Hänsyn har tagits till det här faktumet för att inte låta det påverka uppsatsen. 6

Avgränsningar Nedslagsåren för denna studie är mellan åren 1979 och fram till och med några år efter 1993. Det har skett en rad förändringar genom hela 1900-talet som berör frågeställningen men dessa berörs bara översiktligt. Det är ändringarna år 1979, 1983 och slutligen år 1993 som jag anser vara intressanta, detta på grund av den kraftiga reglering som var mellan dessa år. Eftersom fokus ligger på de tre bolagen i Småland kommer inte resterande skogsindustri att undersökas, som exempelvis pappersmassabruk. I denna studie kommer fokus ligga på frågan kring äganderätt, och vad det får för konsekvenser för ekonomin för skogsbruken och sekundärt på skogens miljö. 7

Teori om äganderätt Genom historien har äganderätt varit en ständig källa till konflikt. Många krig har utkämpats omkring rätten att utnyttja en naturresurs. Inom miljödebatten är det ofta framfört att vinstmaximerande ägare förstör miljön genom att till exempel hugga ner skogen, använda bekämpningsmedel inom jordbruket och med det förgifta luft och vatten. Vissa ekonomer hävdar å andra sidan att möjligheten till privat äganderätt är viktig för att skydda miljön. 5 Privat äganderätt är alltså ifrågasatt som grund för hållbart utnyttjande av naturresurser. Det här går att applicera på exemplet med en grupp människor som har fri tillgång till en gemensam naturresurs. Det rationella här för den enskilda individen är att utnyttja denna naturresurs till så hög grad som möjligt innan någon annan individ gör det och naturresursen riskerar att försvinna. Till exempel, ett antal bönder som låter sitt boskap beta på en gemensam yta. För att maximera sina egna vinster väljer bönderna att skaffa mer boskap. Detta leder till att ett större antal boskap får dela på en allt mindre andel gräsyta. Detta problem är känt som allmänningens dilemma. 6 Detta kan appliceras på såväl mark för bete, fiskevatten, skog och andra naturresurser. Ett annat exempel kan vara en gammal by. Vid denna by finns det gott som skog, och varje bymedlem har fritt förfogande att utnyttja denna skog. Men då befolkningen växer ökar trycket på skogen så till den vida grad att återväxten hotas. För att undvika problem kan man låta en gemensam beslutsapparat bestämma om hur mycket och vilka träd som ska huggas ner. 7 Denna modell med gemensam äganderätt kan fungera då samhället är litet och den sociala kontrollen är stor. Detta dilemma går att undvika med en rad lösningar, bland annat genom att man fastslår klarlagda äganderätter för en viss resurs. I exemplet med bönderna kan man då dela in den tidigare gemensamma gräsytan för varje enskild bonde till mindre delar som varje bonde får förvalta var för sig. Då nu bonden istället förvaltar sin egen gräsyta blir det rationella nu istället att skaffa det antal boskap som gräsytan klarar av innan den riskerar att överbetas. Utnyttjandet av naturresursen kommer då förhoppningsvis ske på ett mer hållbart sätt. Då äganderätten är fastslagen inom exempelvis skogsbruket minskar risken för att beståndet blir överexploaterat. Den individ som äger beståndet har starka incitament för att resursen ska användas på ett hållbart sätt. Den privata äganderätten hindrar även andra från att nyttja naturresursen utan överenskommelse mellan involverade parter. 5 Skogh, Göran. Property Rights and the Environment, S. 483 6 Hardin, Garret, The Tragedy of the Commons, Macmilian, 1968, S.1246 7 Skogh, op.cit., S. 490 8

Mot privatägande kan ställas samhällets krav som går utöver ägarintresset. Ägarintresset är snävare och uttrycks i avkastningskrav, lokal bra återväxt, låg tillgänglighet för andra människor och djur som kan påverka tillväxten negativt samt en bra lokal miljö. Samhällsintresset är vidare och innefattar nationalekonomiska hänsyn, nationella miljömål där exempelvis en övergödslande skogsbrukare kan skada fisket vid kusten och allmänhetens tillträde till skogen samt en artrik fauna och flora. Samhällsintresset uttrycks i en strävan att skydda den skog som finns och försöka åstadkomma en förvaltning av den på bästa tänkbara sätt. Samhällets främsta instrument för påverkan av äganderätten ligger i tillämpningen av skogsvårdslagen och beskattningen. Det är i slutändan staten som sätter upp de lagar och regler som ägaren till naturresursen är tvingad att följa. Statens inflytande sker således antingen i form av reglering via lagar, den så kallade regleringsmetoden 8 eller i form av olika ekonomiska styrmedel som används för att påverka en verksamhet i en viss riktning, den så kallade avgiftsmetoden 9. Ett exempel på det senare är uttaget av den skogsvårdsavgift som belastade skogsbruken under senare delen på 1900-talet. Staten går alltså in och reglerar för att skydda skogen i Sverige och för att få fram ett uthålligt utnyttjande av naturresurser. Den statliga regleringen medför också risker. Om landsomfattande regleringar inte är korrekt utformade kan det skada skogens avkastning eller miljö. Om avgifter och regleringar utformas felaktigt blir det en marknadsstörning och därmed en störning i värderingen av skogsbruken komma till stånd. Det kan leda till prisfluktuationer och därmed till spekulationsköp av skog. Kortfattad beskrivning av skogsbruksmetoder I Sverige ser det traditionella sättet att driva ett skogsbruk ut på följande sätt. Då en skog anses vara färdig för avveckling sker en så kallad slutavverkning. Denna slutavverkning leder till ett kalhygge. För att främja djurlivet lämnas ofta äldre torra träd. Efter detta utförs markberedning, för att sedan plantera ny skog. Efter hand då skogen växer är det nödvändigt med röjning. Då tas icke önskvärda plantor bort för att uppnå ett mer enhetligt skogsbestånd. Röjningen leder till att kvarvarande skogsbestånd lättare kan växa då konkurrensen om bland annat näring minskar bland kvarvarande bestånd. Röjningen utförs vanligen mellan en till två gånger för ett skogsbestånd. Efterhand då skogen växer är det nödvändigt att gallra. Det är i princip samma sak som röjning bortsett från att träden har blivit större och möjligheten att ta tillvara på det bortgallrade virket ökar. När skogen anses mogen utförs slutligen en ny slutavverkning. Denna cykel brukar ta mellan 80-130 år 8 Dahmén, Erik, Sätt pris på miljön: samhällsekonomiska argument i miljöpolitiken, Stockholm: SNS, 1968. S. 51 9 Dahmén. op.cit., S. 42 9

beroende på vad för slags trädtyp det rör sig om. Detta sätt att avverka på kallas för ett trakthyggesbruk och är den vanligaste formen av skogsbruk i Sverige. En av nackdelarna med denna metod bortsett från det rent estetiska med kalhyggen är att ur en ren ekologisk synvinkel minskar den biologiska mångfalden då man eftersträvar ett likåldrigt skogsbestånd. Skogsbruken säljer ofta sitt timmer antingen genom rotposter eller genom avverkningsuppdrag. En rotpost är en samling stående träd som är märkta och volymsberäknade. Dessa uppgifter förs ner på ett papper och kallas då för en stämplingslängd. Stämplingslängden innehåller information om vad det rör sig om för trädslag, antalet träd, hur stor volymen är och medelhöjden för träden. Dessa uppgifter används sedan av de företag som lägger bud på rotposterna. Vanliga köpare av rotposter är stora skogsbolag, virkeshandlare eller sågverk. Efter mekaniseringen av skogsbruket på 1950-talet har beroendet av maskiner ökat. Bortsett från de kostnader att köpa in de maskiner som behövs så är även skogsbruket förhållandevis känsligt för bland annat kostnaderna för drivmedel. Miljömässigt ger stora maskiner en markpåverkan som medför erosion, vilket kan medföra urlakning av mineralier och påverka tillgängligheten och det upplevda naturvärdet för det rörliga friluftslivet. Alternativa sätt att driva skogsbruk Det finns även andra sätt att driva skogsbruk än med trakteshyggesbruk. En annan metod som används i betydligt lägre grad är så kallad blädning i olikåldrade bestånd. Detta innebär att istället för en slutavverkning på ett bestämt område så avverkar man konturnueligt de träd som anses vara mogna över hela området. Nackdelen med denna metod är att processen med huggning försvåras till en hög grad och att skogsmarkens bonitet, det vill säga markens bördighet, inte utnyttjas fullt ut. Över tid riskerar skogsbeståndet att glesas ut och produktionsdelen blir lidande av detta. Det finns dock en pågående debatt som handlar om att dessa argument mot blädning kanske inte håller. 10 10 Skogsstyrelsen, Nej till kontinuitetsskogar, http://www.svo.se/minskog/templates/skogseko.asp?id=21057, citerad den 18/01 2010. 10

Skogsvårdslagen I Sverige är det skogsvårdslagen som reglerar hur skog och skogsmark skall skötas. Staten har ansett det varit nödvändigt med denna lag. Bland annat har det funnits krav på hushållning av Sveriges resurser och en oro om en felaktigt nyttjande av skogen. Skogsvårdslagens reglerande kraft har varierat under 1900 talet genom olika förändringar som genomförts. Det är myndigheten Skogsstyrelsen som har ansvar för att denna lag efterföljs av Sveriges olika skogsägare. Enligt Skogsstyrelsen själva jobbar de för allmänheten och att de är dem som ser till att produktions- och miljömålen efterlevs. 11 Då skog växer långsamt är det viktigt med långsiktiga och tydliga mål för de ägare som förvaltar skogen. Förändringen av skogsvårdslagen under 1900-talet I Sverige har man kunnat se att det har funnits regleringar som har berört skogen ända från 1500- talet. Men den första enhetliga skogsvårdslagen kom år 1903 och innebar bland annat för första gången krav på återväxtplikt för den svenska skogen. År 1918 byggdes 1903 års skogsvårdslag på med ett tillfälligt skydd för ung skog och detta krav på skyddet för ung skog permanterades år 1923. Det här skyddet ansågs nödvändigt för att motverka ett för stort uttag av skog och på så sätt en eventuell virkesbrist för skogsindustrin. År 1948 präglades det svenska samhällssynen och därmed skogsregleringarna av lönsamhets- och uthållighetsprinciper. Ansvariga för skogsvårdslagen ansåg att en jämn och uthållig skogsproduktion var av stor betydelse för sysselsättningen och skogsindustrin. Det var bland annat detta som ledde till att i 1948 års version av skogsvårdslagen kom ett krav på att ett skogsbruk skulle inom produktionsdelen bedrivas på ett uthålligt sätt. Den andra paragrafen i skogsvårdslagen löd 1948: Skog bör skötas så att markens virkesalstrande förmåga på lämpligt sätt utnyttjas, under beaktande av att tillfredsställande ekonomiskt utbyte vinnes och så vitt möjligt jämn avkastning erhålles. 12 Det här innebar att för första gången i Sverige skulle det enskilda skogsbruket drivas som ett ekonomiskt företag som skulle vara inriktat på att lämna ekonomisk vinst. 13 I den här versionen av 11 Skogsstyrelsen, Om skogsstyrelsen, http://www.skogsstyrelsen.se/episerver4/templates/snormalpage.aspx?id=11845, citerad 18/01 2010 12 Enander, Karl-Göran, Skogsbruk på samhällets villkor, Umeå, Elanders, 2007, S. 137. 13 Enander, op.cit., Sida 137 11

skogsvårdslagen saknades skydd för miljön inom skogen. Kravet på ett uthålligt skogsbruk får ses i de ögon att det på den tiden rådde farhågor om en eventuell virkesbrist. Skogsvårdslagen 1979 Den lågkonjuktur som startade med oljekrisen 1973 påverkade Sverige och skogsindustrin negativt under en lång tid. Bland annat på grund av statlig inverkan och subventionering var timmerlagren alltför höga. Detta ledde till en obalans mellan virkes- och timmerpriserna. 14 Skogsindustrins behov var vid denna tid cirka 75 miljoner skogskubikmeter (m 3 sk) och det var något mer än den årliga tillväxten. 15 Här låg alltså en konflikt mellan att på en kortare tidsperiod fanns det en virkesbrist för skogsindustrin och på längre sikt att det för höga virkesbehovet skulle tvinga skogsindustrin att skära ner sin verksamhet inom något årtionde. 16 Ökade farhågor om en minskad vilja att avverka skog ledde till påtryckningar från skogsindustrin om fler regleringar som skulle verka för en ökad avverkning. Den alltmer uppskruvade och uppmärksammade miljödebatten i Sverige och övriga världen från och med 1960 ledde bland annat till att under 1970-talet kom ökade krav på naturvård samt ökad miljöhänsyn inom skogsbruket. Det här ledde till stora förändringar i nästa version av skogsvårdslagen som trädde i kraft den 7 juni 1979. Redan i paragraf ett i skogsvårdslagen får miljödebatten gehör: Skogsmark med dess skog skall genom lämpligt utnyttjande av markens virkesproducerande förmåga skötas så att den varaktigt ger en hög och värdefull virkesavkastning. Vid skötseln skall hänsyn tas till naturvårdens och andra allmänna intressen" 17 För första gången i Sveriges historia fick nu alltså naturvården en central plats i skogslagsstiftningen. Det ekonomiska kriteriet som fanns med i skogsvårdslagen 1948 togs bort. Nu trycktes det även mer på att virkesavkastningen skulle vara varaktigt hög. Detta ansågs viktigt för att möta problemet med eventuell framtida virkesbrist. 18 14 Enander, op.cit., S. 194 15 Sveriges Riksdag, Om riktlinjer för skogspolitiken, http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=37&dok_id=g203110, citerad 18/01 2010. S. 110 16 Ekelund, Hans - Hamilton, Gustaf., Skogspolitisk Historia. Jönköping 2001. S. 76 17 Svensk Författnings Samling 1979. 428-781. Norstedts tryckeri. Stockholm 1980. Sida 946 18 Ekelund - Hamilton. op.cit., S. 77. 12

Paragraf fem i skogsvårdslagen skärpte kravet på återväxtplikt när skogstillståndet ansågs vara otillfredsställande. Ny skog skall anläggas på skogsmark [...] 3. om skogen är så gles eller till så stor del består av för marken olämpligt trädslag att dess tillväxt är avsevärt lägre än den tillväxt som är möjlig 19 Här var riktmärket att ny skog skulle anläggas när tillväxtpotentialen var hälften av vad den skulle kunnat vara. 20 Även paragraf sex skärpte kravet på att skogsägare skulle kunna åläggas avverka ett skogsbestånd ifall det ansågs vara så pass överårigt att det på grund av röta eller självgallring påverkade tillväxten på ett negativt sätt. Om ett skogsbestånd är överårigt och markens virkesproducerande förmåga tas till vara endast i ringa utsträckning på grund av röta eller självgallring i beståndet, får skogsvårdsstyrelsen besluta att beståndet skall slutavverkas och ny skog anläggas 21 I och med den nya skogsvårdslagen blev skogsägare även skyldiga att röja ungskog, även här trycktes det på att produktionen av värdefullt virke inte fick hämmas. Röjning av plantskog eller ungskog skall ske, när skogen är så tät eller av sådan beskaffenhet i övrigt att produktionen av värdefullt virke väsentligt hämmas. 22 Paragraf tolv i skogsvårdslagen påpekar tydligt på att avverkning på skogsmark inte får ske ifall inte det är röjning eller gallring som främjar skogens framtida utveckling. Den påpekar även att slutavverkning bara får ske om den är ändamålsenlig för anläggning av ny skog. Även paragraf 13 var viktig, i klartext står det att skogen ej fick slutavverkas ifall inte rätt ålder på skogsbeståndet 19 SFS 1979. op.cit., S. 947. 20 Enander, op.cit., S. 274. 21 SFS 1979. op.cit., S. 947. 22 SFS 1979. op.cit., S. 947. 13

hade att uppnåtts. För tallen sattes gränsen till 80 år i södra Sverige och i norra Sverige till 130 år. För gran var motsvarande gränser 70 och 130 år. 23 Skog får inte slutavverkas förrän den har nått sådan ålder att endast en mindre ökning av dess medelproduktion kan erhållas, om skogen får stå kvar. Medelproduktionen beräknas som tillväxten i medeltal per år från det att skogen anlades. 24 Tiden efter 1979 En tid efter att den nya skogsvårdslagen började gälla fick skogsindustrin i Sverige stora lönsamhetsproblem, och för att försöka råda bot på detta tillsattes en skogsutredning av ledande politiker. Utredningen kom att kallas för Virkesförsörjningsutredning. 25 Den hade till uppgift att utreda hur effektiv den senast gällande skogsvårdslagen var. En del av resultatet från utredningen var bland annat att virkesindustrins lönsamhetsproblem verkade bero på en minskad vilja att avverka bland landets skogsägare. Detta antagande grundades bland annat på att många skogsägare inte var ekonomiskt beroende av skogen de ägde. 26 År 1983 när Virkesförsörjningsutredningen skulle behandlas av riksdagen hade socialdemokraterna makten. De ansåg att fler regleringar behövdes för att säkerställa en jämn och hög virkesproduktion. De ändringar som drevs igenom denna gång var bland annat skyldigheten avverka viss andel äldre skog. Detta ansågs viktigt för att beräkningar som gjordes visade på att det fanns cirka 100 miljoner m 3 sk med virke bland denna form av skog. Även skyldigheten att gallra i yngre skog var betydelsefull, vid gallring av ungskog ges möjlighet att ta tillvara på det timmer som gallras bort. Det blev även obligatoriskt att upprätta och följa en så kallad skogsbruksplan. 27 Skogsvårdslagen 1993 Miljörörelsen i Sverige under 1980- och 1990-talet fortsatte att växa sig stark och började få allt mer gehör för sina krav. En starkare konjunktur i Sverige och en bättre balans i virkesförrådet ledde efter en utredning till stora förändringar i skogspolitiken. En regering bestående av moderaterna, folkpartiet, centerpartiet och kristdemokraterna drev igenom den nya skogsvårdslagen. Jämfört med skogsvårdslagen 1979 och 1983 fick miljööverväganden en ännu mer uttalad roll. För första gången 23 Enander, op.cit., S. 275. 24 SFS 1979. op.cit., S. 947-948. 25 Ekelund - Hamilton. op.cit., S. 80. 26 Enander, op.cit., S. 283. 27 Enander, op.cit., S. 285. 14

jämställdes miljömålet med produktionsmålet. Detta går att utläsa ur den första paragrafen i skogsvårdslagen. Skogen är en nationell tillgång som skall skötas så att den uthålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologisk mångfalden behålls. Vid skötsel skall hänsyn tas även till andra allmänna intressen. 28 Den nya skogsvårdslagen ledde även till stora avregleringar. Skyldigheten att röja i ungskog togs bort. Kravet på gallringsskyldighet bland ungskog togs även bort, även kravet på att yngre skog skulle skyddas mot slutavverkning slopades. Detta gällde även skyldigheten att avverka en viss andel äldre skog. Även kravet på att ha en skogsbruksplan togs bort. Det krav som tidigare funnits i hopp om att skogsägare skulle få en ökad kännedom om deras skog och på så sätt att avverkningarna skulle öka. 29 Den svenska skogsstyrelsen sammanfattande den nya lagen med orden frihet under ansvar. 30 Detta innebar att skogsägare fick en större frihet att disponera sin skog på det sätt de ville, men även ett större ansvar att göra mer än de minimikrav som fanns med i den nya upplagan av skogsvårdslagen. Farhågor uttrycktes dock för att ett skogsbruk med mindre regleringar skulle få negativa konsekvenser för virkesindustrin, till exempel en mindre vilja att slutavverka skog. Skogsvårdsavgift En del av den omfattande reglering som berörde skogen i Sverige var skogsvårdsavgiften, som var en avgift som togs ut på Sveriges skogsägare. Den ursprungliga skogsvårdsavgiften togs ut redan i början på 1900-talet. Dock ändrades denna form på avgiften i och med den skogsvårdslagen som kom 1979. Storleken på avgiften var år 1979 satt till 0.09 % av vad skogsfastigheten var värd, denna avgift höjdes sedan till 0.8 %. Summan av avgiften sattes sedan in på ett skogsvårdskonto. Poängen med skogsvårdsavgiften var att man sedan skulle få tillbaka dessa pengar när man bedrev olika former av skogsvård. Detta ansågs dock i slutändan vara kontraproduktivt. Ju bättre skogen sköttes, desto mer gick värdet på skogsfastigheten upp och på så sätt även skogsvårdsavgiften. Men samtidigt fick de skogsägare som skötte sin skog väl allt mindre ersättning för skogsvårdsåtgärder. Denna avgift togs sedermera bort efter kritik i början på 1990-talet. Huvudkritiken var att den blev 28 Svensk Författnings Samling 1993. 485-1033. Stockholm 1994. S. 1220. 29 Enander, op.cit., S. 283. 30 Skogsstyrelsen, Avverkningen slår i taket, http://www.svo.se/episerver4/templates/snormalpage.aspx?id=11622&mode=print, citerad den 18/01 2010 15

marknadsstörande för prisbildningen på skogsfastigheter, att den slog ut skogsbruk i glesbygden med låg ekonomisk kraft samt att den gjorde intrång på äganderätten utan att motsvarande positiva effekter kunde erhållas för samhällsintresset. 31 31 Sveriges Riksdag, Avskaffande av skogsvårdsavgiften, http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx? nid=410&dok_id=ge02sk319, citerad den 18/01 2010. 16

Fallstudie De tre bolagen som studerats är Ems Fastighets AB, KB Finsjö Skogar och ÅDAB. Dessa tre bolag ligger i Småland, en dryg mil söder om Oskarshamn. Bolaget Ems Fastighets AB bildades år 1906. I detta bolag ingick egendomen Ems herrgård som ägts av familjen Ulfsparre sedan år 1759. Det ingick också ett mindre område med jordbruk med namnet Åserum. Bolaget har i princip haft samma areal sedan bolagsbildningen år 1906. Marken uppgick år 1998 till cirka 1841 hektar produktiv skogsmark. År 1974 bestämde sig styrelsen i Ems Fastighets AB att förvärva Finsjö skogsegendom från Sydkraft AB. Detta förvärv omfattade cirka 2700 hektar mark med cirka 8 miljoner kr i köpeskilling. 32 Efter detta förvärv bildades det fristående kommanditbolaget KB Finsjö Skogar. Bolagets syfte var från start utarrendering av fastigheter. Den totala produktiva skogsmarken i KB Finsjö Skogar var totalt 2603 hektar. Sammanlagt har de två bolagen cirka 4444 hektar produktiv skogsmark. År 1976 bildades sedan företaget ÅDAB. Under denna period pågick en intensiv debatt om löntagarfonder och Ems styrelse befarade att de anställda på bolaget skulle få för stor äganderätt i bolagen och som en preventiv åtgärd skildes ägarbolagen från driftsbolaget ÅDAB. På det sättet skulle inte löntagarfonder kunna leda till att äganderätten till skogen förlorades. Direkt från bolagets start arrenderade ÅDAB all produktiv skogsmark av Ems Fastighets AB och KB Finsjö Skogar och på så sätt lades förvaltningen av skogen ut på det företaget. Utöver arrendering av skogsmark höll bolaget även på med jordbruk, där de bland annat hade en mjölkanläggning. ÅDAB fanns kvar till år 2007 då det slutligen upphörde och jordbruksmarken arrenderades ut till utomstående. Vid denna tidpunkt ändrades även bolagsformen för KB Finsjö Skogar, det här ansågs nödvändigt på grund av ett ökat antal delägare som ledde till att beslutsfattandet blev för tungrott i ett kommanditbolag. Istället för kommanditbolags-form omvandlades företaget till ett aktiebolag. Det sammanlagda värdet för de tre fastigheterna har legat omkring 100 miljoner kr. Skogsverksamheten har gett en avkastning på omkring 0.8-1 miljoner kr per år. 33 Bolagens huvudsakliga verksamhet Från år 1974 fram till och med år 1976 var det Ems Fastighets AB som arrenderade och skötte skogsdriften på Finsjö Skogs marker. Från och med den 1 januari 1979 trädde sedan ett nytt arrendekontrakt mellan ÅDAB och Ems Fastighets AB och KB Finsjö Skogars i kraft. Detta 32 Barometern OT, 1974-01-29 33 Wettergren, Ulf, styrelseordförande vid Åserums Drift AB, Stockholm, int. den 17/01 2010. 17

kontrakt innebar att Ems Fastighets AB och KB Finsjö Skogars verksamhet i princip bestod av uthyrning av all produktiv skogsmark till ÅDAB. I huvudsak bestod KB Finsjö Skogars intäkter av arrende-avgifter. ÅDAB skötte hela skogsdriften, vilket innebar att allt från skogsvård till avverkning. Från 1991 outsourcades sedan driftsverksamheten till Sydved AB enligt Ulf Wettergren som suttit i styrelsen för ÅDAB sedan bolagets start. 34 Bolagens andra verksamheter KB Finsjö Skogar har i princip inte haft någon annan verksamhet än uthyrning av fastigheter, Ems Fastighets AB har å andra sidan haft mer sidoverksamheter. Bortsett från fiskerättigheter vid Emåns utmynning finns det även möjlighet till jakt på Ems marker. I jämförelse med skogsbruket så har de en mindre betydelse för bolagets ekonomi. ÅDAB:s verksamhet som på skogssidan bestått av arrendering av de två andra bolagen har även haft jordbruk med tillhörande mjölkanläggning. Jordbruket har dock inte visat samma positiva resultat som skogsbruket, och under många år fick medel flyttas från skogsbruksdelen till jordbruksdelen för att täcka upp de förluster som uppkom. Besluts tog i mitten på 90-talet att lägga ner mjölkanläggningen och att utarrendera jordbruket till andra företag. 35 Bolagens sätt att driva skogsbruk Mellan år 1930 och 1950 användes inte den idag vanliga metoden med slutavverkning av skogsbestånden på Ems skogar, utan istället användes metoden blädning bland olikåldrade bestånd. Denna metod som tidigare nämnts har ansetts som ett ineffektivt sätt att bedriva skogsverksamhet på. Över tiden så glesas skogen ut och chansen att få ett optimalt stort skogsbestånd minskar. Som en konsekvens av detta har Ems Fastigheter AB stora utmaningar framöver då stora områden som avverkades med blädning idag blivit så gamla att de måste slutavverkas. Bolaget kommer att från och med 2010 drabbas negativt av detta. I ett försök att minimera denna påverkan har man beslutat om att avverka en mindre andel skog än den årliga tillväxten under 1900-talets senare hälft. Detta val har lett till att man har en större buffert som gör att man står bättre rustad för de framtida utmaningar företaget står inför. 36 För de tre bolagen skilde sig inte mycket från den mekanisering av skogsbruket som pågick i resten av landet efter 1950. Deras första traktor avsedd enbart för skogsbruk inköptes under 1960-talet. 34 Wettergren, Ulf, styrelseordförande vid Åserums Drift AB, Stockholm, int. den 17/01 2010. 35 ibid. 36 ibid. 18

Det har funnits en strävan att försöka bedriva ett så rationellt skogsbruk som möjligt, det innebär bland annat att den maskinpark som använts ska ha utnyttjats så effektivt som möjligt. I och med förvärvet av KB Finsjö Skogar 1974 ökade möjligheterna till detta. I ett led att främja effektiviteten ytterligare arrenderades skogen från och med 1979 av ÅDAB. Denna form bestod fram till och med år 1991 då företaget Sydved AB tog över förvaltningen. Miljövård Ända sedan Sydved AB tog över driften av skogen från ÅDAB har de sett till att följa de miljönormer som Sydved AB har ställt upp. Detta betyder att kärr ska lämnas orörda, och i vissa fall även andra blötmarker. Även hällmarker ska lämnas orörda. När sedan fröträd avvecklas lämnas så kallade evighetsträd kvar. Dessa är träd som får leva så länge de kan och även efter de har dött är de mycket viktiga för den biologiska mångfalden då de utgör en viktig livsmiljö för många insekter, svampar och andra organismer. För att ytterligare främja naturlivet lämnas grova lövträd kvar på de kalhyggen som uppstår efter avverkning. 37 Information från bolagens årsrapporter Åserums Drift AB ÅDAB har skött skogsförvaltningen åt de två andra företagen sedan företagets start. För dess första verksamhetsår 1979 rapporterades det om en omsättning på cirka 3.5 miljoner kr och en avverkning på 15 375 m 3 sk. Ett företag som ÅDAB gynnas av höga timmerpriser, och för dess första verksamhetsår var timmerpriserna gynnsamma. 38 I årsredovisningen för detta år rapporterade styrelsen att från år 1980 skulle de skogsmaskiner som då fanns att bytas ut mot mer moderna maskiner som kunde öka avverkningskapaciteten. Styrelsen hoppades på att kunna ta på sig avverkningsuppdrag utöver deras egen mark, och på så sätt öka inkomstdelen för ÅDAB. Oro uttrycktes för att ökade olje- och drivmedelskostnader skulle få en negativ inverkan på företagets ekonomi. Styrelsen på ÅDAB befarade på grund av detta att det nästkommande år skulle bli betydligt kärvare med ekonomin. 39 Det visade sig att styrelsen för ÅDAB hade rätt då de satsat på en uppgradering av skogsmaskinerna, deras avverkningsuppdrag hade ökat stort detta år. Totalt lyckades de avverka drygt 100 % av den mark som de hade kontrakt på. Timmerpriset år 1980 var gynnsamt för företaget, trots detta uttrycktes en fortsatt oro för hur det ökade olje- och drivmedelspriset skulle komma att 37 Lunds Landsarkiv, Åserums Drift AB F 2:2, Handlingar ang. skogen, Lägesrapport. S. 2. 38 Lunds Landsarkiv, Åserums Drift AB A 1:1, ÅDAB Räkenskaper 1975-1983. Årsredovisning 1979 S. 1. 39 ibid S. 2. 19

påverka företagets ekonomiska resultat. Trots ÅDAB:s möjligheter att utnyttja maskinparken väl uttrycktes det en oro för att prisnivån på skogsprodukterna skulle utvecklas mindre gynnsamt än tidigare, samt att kostnadsutvecklingen inom skogsbruket skulle öka mer än väntat, vilket skulle leda till att skogsförvaltningens överskott skulle komma att minska. 40 Kostnaderna för arrendering av marken från Ems Fastighets AB och KB Finsjö Skogar hade ökat med drygt 500.000 kr till cirka 700.000 kr detta år. För 1981 års verksamhet blir situationen för företaget desto mörkare, avverkningen har sjunkit med drygt 2500 m3sk, detta på grund av att prisbilden varit mindre gynnsam för timmersortimentet. Det lägre priset bidrog till att en större del av avverkningen skett i gallringsbestånd, massaveden man får från denna avverkning betingar ett lägre pris jämfört med vanligt virke. 41 Från och med detta år började skogsvårdsavgiften bli besvärlig för de tre bolagen. Styrelsen på ÅDAB uttryckte en oro för att ökande skogsvårdsavgifter och högre fastighetsskatter på sikt skulle leda till att högre arrenden måste tas ut från Ems Fastighets AB och KB Finsjö Skogars sida och därmed bidra med ett sämre överskott för skogsförvaltningen hos ÅDAB. 42 År 1982 gjorde skogsförvaltningen på ÅDAB ett resultat på cirka 300 000 kr. Även detta år skedde avverkningen till stor del i gallringsbestånd, dock hjälpte ökande timmerpriser resultatet. 43 Inför 1983 uttrycktes det farhågor om en minskad lönsamhet framöver, och för att råda bot på detta beslutade bolaget om att införa anställningsstopp, begränsa all form av övertidsarbete hos de anställda och en övergång till rotpostförsäljning av slutavverkningar. Dessa åtgärder genomfördes under 1983. Återigen anmärktes det på att ökande regleringar och skogsvårdsavgifter samt högre fastighetsskatter skulle komma att kräva högre arrenden. 44 Styrelsens beslut om en övergång till rotpostförsäljning istället för egen avverkning visade sig vara ett bra beslut då det har lett till ökade intäkter. Detta år avverkades 81 % av tillgänglig mark enligt det arrendeavtal som då gällde. År 1983 ökade röjningen i ungskog med hela 32 % gentemot föregående år, detta kan ses som en direkt konsekvens av den nya skogsvårdslag som kom 1983. Skogsförvaltningens resultat ökade med 62 % och slutade på cirka 480 000 kr. 45 Även detta år anmärks det på att ökande regleringar och skogsvårdsavgifter samt högre 40 Lunds Landsarkiv, Åserums Drift AB A 1:1, ÅDAB Räkenskaper 1975-1983. Årsredovisning 1980 S. 2 41 Lunds Landsarkiv, Åserums Drift AB A 1:1, ÅDAB Räkenskaper 1975-1983. Årsredovisning 1981 S. 1 42 ibid S. 2 43 Lunds Landsarkiv, Åserums Drift AB A 1:1, ÅDAB Räkenskaper 1975-1983. Årsredovisning 1982 S. 1-2 44 ibid S. 3 45 Lunds Landsarkiv, Åserums Drift AB A 1:1, ÅDAB Räkenskaper 1975-1983. Årsredovisning 1983 S. 1-2 20

fastighetsskatter kommer inverka på bolagets resultat på ett negativt sätt. 46 För 1984 såg siffrorna rätt lika ut som för år 1983, svaga ökningar för omsättningen och avverkad skog rapporterades. Som en direkt följd av 1983 års skogsvårdslag skedde en ännu större del av avverkningen i gallringsbestånd, vilket gav ett sämre ekonomiskt resultat. Styrelsen uttryckte dock förhoppningar om att det skulle ge en bättre utdelning senare. I årsrapporten nämns det att utsikterna för skogsförvaltningen är något ljusare men att ökande regleringar och skogsvårdsavgifter kommer att kräva desto högre arrenden i framtiden. ÅDAB såg även fortsatt positiva effekter från rotpostförsäljning som gav ökade intäkter. 47 Skogsförvaltningen gjorde för år 1985 ett resultat på cirka 600 000 kr. Även detta år skedde en stor del av den egna avverkningen inom gallringsbestånden, vilket gav ett sämre ekonomiskt resultat än om avverkningen skett i de andra bestånden. Styrelsen fortsatte betona att de ökade antalet regleringar och den allt högre skogsvårdsavgiften kommer att kräva allt högre arrenden som påverkar företaget på ett negativt sätt. 48 Resultatet för år 1986 var även det cirka 600 000 kr. Avverkningen fortsatte i huvudsak inom gallringsbestånd, vilket påverkade det ekonomiska resultatet på ett negativt sätt. 49 Denna avverkningsform kom att fortsätta även in på nästkommande år. ÅDAB hade år 1987 ett förlustår på cirka 2000 kr. I ett försök att öka lönsamheten inleddes ett försök om att öka motivationen hos de anställda. Från och med detta år började bolagets eget arbete mer fokuseras på olika former av skogsvårdsarbeten än på själva avverkningsdelen. 50 Skogsförvaltningens resultat för år 1988 var cirka 870 000 kr, vilket innebar en ökning med hela 66,7 % gentemot föregående år. En delförklaring till detta var bolagets arbete med att öka motivationen hos de anställda som hade fallit väl ut. Trots fortsatt oro för ökande regleringar och högre avgifter uttrycktes det ändå hopp om ljusare tider. Detta år inleddes även ett försök till ökad ekonomisk avkastning i form av ett dovhjortshägn på 22 hektar som iordningställdes på Ems marker. 51 Skogsförvaltningen gjorde för år 1990 ett slutresultat på cirka 800 000 kr, vilket var ett glädjande resultat för företaget samtidigt som man insåg att sämre tider nu var att vänta. Konjunktursläget de närmaste åren skulle innebära några tuffa år för skogsbruken. En sämre 46 ibid S. 3 47 Lunds Landsarkiv. Åserums Drift AB. Protokoll med bilagor. 1984-2000 A1:3. Årsredovisning 1984. S. 1. 48 Lunds Landsarkiv, Åserums Drift AB. Protokoll med bilagor. 1984-2000 A1:3. Årsredovisning 1985. S. 2. 49 Lunds Landsarkiv, Åserums Drift AB. Protokoll med bilagor. 1984-2000 A1:3. Årsredovisning 1986. S. 2. 50 Lunds Landsarkiv, Åserums Drift AB. Protokoll med bilagor. 1984-2000 A1:3. Årsredovisning 1987. S. 2. 51 Lunds Landsarkiv, Åserums Drift AB. Protokoll med bilagor. 1984-2000 A1:3. Årsredovisning 1988. S. 2. 21

konjunktur innebär lägre priser på virket och att möjligheten för avsättningen av sina produkter på råvarumarknaden minskade betydligt. Från och med 1991 såg skogsförvaltningen klart annorlunda ut för ÅDAB, under detta år tecknades ett avtal med Sydved AB för att minska den egna verksamheten i skogsbruket och försöka låta skogsförvaltningen ske på ett mer rationellt sätt. Då Sydved AB skulle överta avverkningen hade inte ÅDAB någon anledning till att ha egna anställda inom skogsbruket, vilket ledde till att alla personal inom skogsverksamheten sades upp. Det allt sämre konjunktursläget bidrog till att skogsförvaltningens resultat minskade med hela 50 % gentemot föregående år. Avtalet med Sydved AB visade sig dock vara lyckosamt då ÅDAB hade betydligt större möjligheter att få avsättning för sina produkter. Den besvärliga konjunkturen fortsatte under 1992, men även detta år var samarbetet med Sydved AB framgångsrikt. De lyckades få full avsättning för alla deras produkter till ett bra pris under det år som hade gått. Trots detta sjönk resultatet för skogsförvaltningen med ytterligare 26.6 % och slutresultat detta år hamnade på cirka 290 000 kr. Konjunkturen började dock så sakteligen vända uppåt mot slutet av år 1993 och med denna uppgång följde även priset på virket. ÅDAB:s skogsverksamhet har fortsatt skett som entreprenad i Sydved AB:s regi. Resultatet för skogsförvaltningens del detta år var cirka 400 000 kr, vilket innebar en ökning med 37 % gentemot föregående år. Verksamhetsplanen för ÅDAB år 1994 visade på att cirka 13 000 m 3 sk avverkades, vilket var 75 % av den årliga tillväxten. 52 Konjunktursläget förbättrades detta år då skogsindustrin aviserat om stora investeringar framöver, vilket skulle komma att leda till ett underskott i landets virkestillgång. KB Finsjö Skogar Bolaget har haft sin skogsförvaltning utarrenderad till ÅDAB, bolagets rörelseintäkter mellan 1979 och 1993 rörde sig i huvudsak om arrenden och hyror, samt intäkter från uthyrning av skogsmaskiner till ÅDAB. Bolaget saknade egen anställd personal och all administration sköttes av Ems Fastighet AB. Intäkterna har genom dessa år rört sig i storleksordningen 500 000 kr för arrenden och uthyrning och runt 400 000 kr från uthyrningen av skogsmaskiner. Samtidigt har skogsvårdsavgiften som samlats under rubriken "Förvaltningskostnader" varit en tung utgiftspost för detta bolag, avgiften har varit i ungefär samma storleksordning som för bolaget Ems Fastighets AB. Det hade först rört sig om en relativt blygsam avgift år 1979, för att sedan öka i samma takt 52 Lunds Landsarkiv, Åserums Drift AB. Protokoll med bilagor. 1984-2000 A1:3. Verksamhetsplan. 1994 S. 1. 22

som för Ems Fastighets AB. 53 Några egentliga kommentarer rörande skogsvårdslagen eller andra regleringar har inte hittats i undersökta protokoll och redovisningar från KB Finsjö Skogar. Det sammanhänger med att kommanditbolagsformen har väsentligt mindre krav på sin redovisning än motsvarande för ett aktiebolag. Ems Fastighets AB Ems Fastighets AB har i likhet med KB Finsjö Skogar i huvudsak sina stora intäktsområden inom arrende- och hyresområden. Inför den nya skogsvårdslagen som kom 1979 hade bolaget ett redovisat resultat på cirka 44 000 kr. Bolaget lyckades göra ett positivt resultat trots att skogsförvaltningens resultat på grund av vikande timmerpriser minskat kraftigt. 54 Skogsvårdsavgiften uppgick detta år till 4 280 kr. 55 Två år senare redovisades en relativt blygsam vinst på cirka 2 000 kr. 56 År 1981 innebar ett förlustår med ett redovisat resultat på minus 56 523 kr. Denna förlust orsakades på grund av ökade skattekostnader och ökande skogsvårdsavgifter. 57 Skogsvårdsavgiften bidrog även år 1984 till ett förlustår för Ems Fastigheter AB. Skogsvårdsavgiften hade sedan 1980 fördubblats varje år, vilket hade haft en kraftigt negativ påverkan på slutresultatet. 58 Skogsvårdsavgiften fortsatte även att vara ett problem för Ems Fastigheter AB år 1985, detta år uppgick denna avgift till cirka 82 000 kr. Vilket motsvarade ungefär elva procent av årets omsättning. Det här bidrog till att bolaget redovisade en förlust på cirka 3500 kr. 59 Även för nästkommande år fortsatte skogsvårdsavgiften att vara ett gissel för bolaget, avgiften hade ökat från cirka 82 000 kr till 84 000 kr. Trots detta kunde bolaget ändå redovisa en vinst på 100 kr. 60 För år 1987 blev avverkningen lägre och därmed minskade även arrendeintäkterna. De minskade arrendeintäkterna bidrog till att vinsten för detta år blev blygsamma 2 kr. 61 År 1988 fick bolaget en 53 Lunds Landsarkiv, KB Finsjö Skogar, Protokoll och handlingar 1984-2000, A:1 54 Lunds Landsarkiv, Ems Fastighets AB:s arkiv, Protokoll med bilagor, handlingar ang. aktier A:9 Årsredogörelser 1975-1984. Årsredovisning 1978 55 Lunds Landsarkiv, Ems Fastighets AB:s arkiv, Protokoll med bilagor, handlingar ang. aktier A:9 Årsredogörelser 1975-1984. Årsredovisning 1979 56 Lunds Landsarkiv, Ems Fastighets AB:s arkiv, Protokoll med bilagor, handlingar ang. aktier A:9 Årsredogörelser 1975-1984. Årsredovisning 1980 57 Lunds Landsarkiv, Ems Fastighets AB:s arkiv, Protokoll med bilagor, handlingar ang. aktier A:9 Årsredogörelser 1975-1984. Årsredovisning 1981 58 Lunds Landsarkiv, Ems Fastighets AB:s arkiv, Protokoll med bilagor, handlingar ang. aktier A:9 Årsredogörelser 1975-1984. Årsredovisning 1984 59 Lunds Landsarkiv, Ems Fastighets AB:s arkiv, Protokoll med bilagor, handlingar ang. aktier A:10 1985-2000. Årsredovisning 1985 60 Lunds Landsarkiv, Ems Fastighets AB:s arkiv, Protokoll med bilagor, handlingar ang. aktier A:10 1985-2000. Årsredovisning 1986 61 Lunds Landsarkiv, Ems Fastighets AB:s arkiv, Protokoll med bilagor, handlingar ang. aktier A:10 1985-2000. Årsredovisning 1987. Sida 2 23