Frågor och Svar gällande Förskola på Tranholmen och Förskolepråmen i Grottviken Bakgrund: Hur blev Tranholmen med dagis? Hösten 2004 började en grupp föräldrar aktivt verka för förskola på Tranholmen. Det fanns även en entreprenör på ön, Anna Hamilton, som var intresserad och villig att starta en privat förskoleverksamhet. Den stora frågan har från början varit att åstadkomma en ändamålsenlig långsiktig lokallösning. På årsstämman i mars 2005 fattades beslut med kvalificerad majoritet om att renovera upp och göra om delar av Logen till förskole-lokal. Logen har sedan dess fram till nyligen varit det huvudsakliga spåret för långsiktig lösning, baserat på att det är den enda fastighet där det enligt detaljplanen går att bedriva verksamhet. Samtidigt, under våren 2005, beviljade Danderyds Kommun tillfälligt bygglov på ett år för att driva förskoleverksamhet i fastigheten Lärkstigen 74. Hösten 2005 startade Tranbär Förskola o Omsorg sin verksamhet med 17 barn i huset på 74:an. Där drevs verksamheten under det första året. Till hösten 2006 hade antalet barn vuxit till 27. Under våren 2006 söktes därför tillfälliga bygglov för ytterligare två fastigheter Transtigen 16 och Ejderstigen 128A. Sedan hösten 2006 har verksamheten tillfälligt drivits i dessa tre lokaler. (Det har även tidigare för ett antal år sedan under en period drivits Förskola på Tranholmen. Ett föräldrakooperativ drev då verksamheten i en del av fastighet 134A.) Frågor gällande lösning med Förskolepråm i Grottviken Varför pråm? Den nuvarande tillfälliga lösningen av förskolelokal där verksamheten drivs i tre mindre hus på ön har nått bristningsgränsen. I väntan på den långsiktiga lösningen är behovet av en alternativ tillfällig lösning akut. Pråmen är efter att många alternativ har utvärderats den enda lösningen som står till buds för att lösa det kortsiktiga akuta behovet. Detta baserat på att pråm är: Den snabbaste lösningen. Det finns en mycket lämplig pråm tillgänglig med omedelbar access. Den mest kostnadseffektiva lösningen. En lösning som kräver ytterst begränsade markarbeten och inte lämnar några märken efter sig. När man tar bort den är den borta. Den lösning för vilken bygglov nu har beviljats. (Se nedan under Bygglovsprocessen.) Se även Varför inte paviljong? och Varför inte fortsätta som idag? nedan. (Den långsiktiga lösning som kommunen arbetar på är att förvärva en fastighet på ön, göra en speciell plan i detaljplanen för denna fastighet och bygga ett ändamålsenligt hus för Tranholmens verksamhet på densamma. Se nedan.)
Varför Grottviken? Fem platser har undersökts för placering av pråmen: Grottviken 86:an Södra bryggan Viken innanför Ångbåtsbryggan/Norra bryggan Privat tomt på Transtigen. Via ett stort antal samrådsprocesser under mer än 2 års tid, med representanter för styrelsen, politiker och tjänstemän på Byggnadsnämnden/Tekniska Kontoret samt ett antal föreningsmedlemmar med olika utgångspunkter (inkluderande ett stort antal icke-föräldrar och personer som varit kritiska till tidigare lösningsförslag) samt på senare tid representanter för Dockstavarvet (som äger pråmen och som kommer ansvara för dess förankring) så har Grottviken framkommit som det bästa/minst dåliga/av många anledningar enda praktiskt genomförbara alternativet. Den bygglovsansökan som lämnades in inkluderade samtliga 5 ovan nämnda platser, och har sedan kompletterats/konkretiserats för att pröva 86:an (ärendet återremitterade den 17 december) som möjlig placering, som en följd av ovan nämnda samrådsprocesser. På ett av föräldraföreningen initierat möte den 22 januari, där representanter för Byggnadsnämnden, Tekniska kontoret, Kommunstyrelsen, Tranbär Förskola, Föräldraföreningen samt Tranholmens Samfällighets Styrelse deltog, beslutades i konsensus att den bästa placeringen för en tillfällig ponton är i Grottviken, varför en förnyad komplettering av bygglovsansökan gjordes, för att pröva Grottviken. Därefter behandlades bygglovsansökan på Byggnadsnämndens möte den 29 januari, och ett tillfälligt bygglov på två år beviljades, se nedan under Bygglovsprocessen. Är inte Grottviken en farlig miljö för barnen? Med de lösningar som planeras för att säkerheten i samband med av- och påstigning, inhägnade ytor för kortare lekstunder, samt huvudsaklig utomhusvistelse vid tomt 74, känner sig föräldrarna trygga med att detta är en långt mer hälsosam och säker miljö för barnen än den de vistas i idag på alla sätt. Detta kommer säkerställas genom myndighetsinspektioner innan verksamheten tillåts öppna, samt av varje förälder innan man lämnar sitt barn i den nya lokalen. Hur ser pråmen ut? Det är en blå kontorspråm i två plan som är mycket funktionell och lättskött. Pontonen är byggd i betong och är ca 32,5 m x13 m. Byggnaden på pontonen är 25 meter lång på nedre plan och 21,7 m på övre plan och 7,7 meter hög över vattenytan. Det kan jämföras med sophusets högsta punkt som är ca 5 meter. Pråmen hyrs ut av Docksta varv som har lång gedigen erfarenhet av att använda och hyra ut pråmar, bland annat till väg- och brobyggen längs Norrlandskusten. Docksta varv ansvarar för förtöjningar och ankring. Pråmen ligger idag på Rindö utanför Vaxholm. Bilder kommer att presenteras på Extrastämman.
Behöver pråmen verkligen ligga där i två år? Två år är maxgränsen. Hur länge pråmen behövs beror på hur snabbt kommunen kan processa den långsiktiga permanenta lokallösningen. Eftersom det krävs en detaljplaneändring, är det svår att bedöma hur lång tid den totala tiden till färdigställande av den permanenta lösningen kommer vara. Hur kommer säkerheten att garanteras? Säkerhetslösningen kommer besiktigas och godkännas av Miljö- och hälsomyndigheten, innan verksamheten tillåts öppna. Samma krav och standard som finns för säkerheten på passagerarfartyg kommer att tillämpas. Förskolepråmen kommer att förses med metallstaket som svetsas fast i pråmen och rejäla låsta grindar. Staketet kommer att vara 120 cm högt (egentligen krävs bara 110 cm) och bestå av ribbor med 8 cm mellanrum. Detta är samma standard som för förskolor som t.ex. ligger vid hårt trafikerade vägar. Barnen kommer inte att vistas utomhus på pråmen och det kommer inte att finnas möjlighet att springa runt på pråmen. Bryggan längst södra väggen på Sophuset och spången till pråmen kommer att förses med rejält staket med nät så att det inte finns risk att barnen ramlar i. Vuxen kommer alltid att ledsaga barnen från pråmen till uppsamlingsplatsen. Uppsamlingsplatserna kommer också att förses med rejält 120 cm högt staket med nät och robusta låsbara grindar. Vad säger Barn- och Ungdomsnämnden (BUN)? BUN är positiva till pråm som tillfällig lokallösning för Förskoleverksamhet på Tranholmen, baserat på och förutsatt att en överväldigande majoritet av föräldrarna känner sig trygga med denna tillfälliga lösning. En förutsättning för att BUN kommer att ge klartecken och godkänna förskoleverksamhet på pråmen är att säkerheten är garanterad, vilket alltså kommer ske genom inspektion av Miljö- och hälsomyndigheten och Räddningstjänsten/brandmyndigheten. Kommer barnen kunna vara lika mycket ute som nu? Var kommer barnen att kunna leka ute? Var kommer barnen att sova? Ja, avsikten är att verksamheten skall fortsätta som idag. Att lika flexibelt som idag kunna röra sig mellan inne och ute blir dock inte möjligt, varför barnen kommer att spendera längre sammanhängande perioder antingen inne eller ute. Den inhägnade uppsamlingsplatsen i backen kommer att förses med sandlåda, gungor, mm där barnen kan leka i väntan på att de andra barnen i gruppen kommer ut eller att alla barn kommit om man t.ex. skall ge sig iväg på utflykt direkt på morgonen. Tranbär Förskola kommer att behålla Tomt 74 som kommer att tjänstgöra som huvudsaklig daglig lekplats. De mindre barnen kommer att sova ute i vagnar under övervakning. Barnen mår egentligen bästa av att sova ute i friska luften. De större barnen kommer att sova/vila inomhus i pråmen. När kommer verksamheten att starta? Så snart tillstånd beviljats av samfälligheten, och då bygglovet vunnit laga kraft, kommer processen inledas för att förbereda en så snabb flytt som möjligt. Detta innebär att vi hoppas kunna använda påskledigheten för att flytta verksamheterna, och därefter starta i nya lokaler så snart verksamheten godkänds av myndigheterna.
Hur kommer det att funka med vatten, avlopp och el? El finns framdraget till sophuset (25 ampere) och anslutning enligt lag kommer att göras till detta. För vatten och avlopp kommer pråmen att anslutas till Tranholmens LPS-system. Punkt för att ansluta finns i stigkorsningen nedanför tomt 108A. Vatten och avlopp finns redan draget på pråmen. Hur kommer pråmen att ligga i Grottviken? Pontonen kommer att placeras med kortsidan (13m) parallellt med sophuset och rakt ut (30m), något förskjutet söderut. Norra långsidan på pråmen kommer att gå i rak linje med norra sidan på sophuset. Detaljerade ritningar och bilder kommer att presenteras på Extrastämman. Hur kommer pråmen att förankras? Precis som bryggpontoner kommer pråmen att förankras med stora kättingar i betongfundament eller berggrund på land och på botten. Dockstavarvet kommer ansvara för förankringen av pråmen. De har omfattande erfarenhet av att förankra pråmar och de har även vid flera tillfällen varit ute och gjort förberedande inspektioner av angöringsplatsen. Hur kommer pråmen vara försäkrad? Pråmen kommer som tidigare nämnts hyras av Dockstavarvet, och de ansvarar därmed för pråmen, dess förankring samt försäkringar. Anna Hamilton ansvarar för och har försäkring för allt som rör verksamheten. Kommer sopbåten, grusbåten och andra stora båtar med t.ex. byggmaterial kunna fortsätta att lägga till och lasta på/av som idag? Ja, både sopbåt, grusbåt, och andra större båtar med t.ex. byggnadsmaterial kommer att kunna fortsätta lägga till precis som idag. Den röda bojen utanför Sophuset markerar södra gränsen för utrymmet som de stora båtarna (exempelvis Solskär) behöver för att lägga till här. Pontonen kommer att ha god marginal till denna. Lastnings- och lossningsplatsen norr om Sophuset kommer därmed behållas intakt i förhållande till den markeringen. Både Solskär (grusbåten) och M/S Bera (sopbåten) har bekräftat att de inte ser några problem med pråmen. (Det finns de som menar att det t.o.m. kommer bli lättare för större båtar att lägga till när Förskolepråmen ligger där då denna kommer att fungera som kaj.) Nedanstående inlägg publicerades på tranholmen.com fredagen den 22 februari. Hej alla Tranholmsbor, Jag läser här att det blir problem att lägga till med soppråmen och andra fartyg för materialtransporter till ön. Jag som kör soppråmen har konstigt nog inte blivit tillfrågad om det men jag ser inga som helst problem med att lägga till i Grottviken om dagispontonen inte går utanför norra sidan av sophuset. Jag ser heller inga problem för Grusbåten eller andra fartyg att landa. Mvh Jörgen karlsson Kapten på M/S BERA Vad kommer att hända med bastu-bryggan? Sannolikt kommer den befintliga bryggan framför bastun att behöva tas bort under tiden som pråmen ligger i Grottviken. Att rikta om denna kan stänga in badstranden för mycket.
Båtplatser med Y-bom kommer att erbjudas på Förskolepråmens nock för att ersätta de sexsju båtplatserna på bastu-bryggan. Eventuellt kan fler båtplatser erbjudas. En mindre brygga för bastu-badare kommer att ordnas. Bastu-bryggan är i mycket dåligt skick och skulle behöva renoveras. Detta möjliggörs nu utan att båtplatser försvinner under tiden. Bastubryggan kan förvaras längs med pråmens långsida eller på annat lämpligt ställe som överenskommes. Hur påverkas uppläggningsplatser? Antalet uppläggningsplatser kommer inte att påverkas i förhållande till idag. Kommer man även fortsättningsvis att kunna ta upp sin båt? Ja. Upptagningsplatsen där vinschen finns kommer även fortsättningsvis att kunna användas om så önskas. Pråmen kommer inte att blockera densamma. Hur påverkas antalet båtplatser? Inga båtplatser kommer att försvinna, troligt kommer fler än de sju som idag finns på Bastubryggan att kunna erbjudas. Se Vad kommer att hända med Bastu-bryggan? ovan. Kommer det kosta samfälligheten något? Nej. Inga kostnader som uppkommer i samband med att pråmen läggs dit, tas bort eller medan den ligger på plats kommer drabba samfälligheten. Marken/området kommer att återställas i ursprungligt skick. Detsamma gäller för samtliga kostnaden för VA- och eldragning. Frågor gällande alternativa temporära lösningar och långsiktig lösning för Förskolan på Tranholmen Hur ser den långsiktiga Förskolelösningen ut? Kommunen har för avsikt att förvärva en fastighet på Tranholmen och på denna bygga en ändamålsenlig förskolelokal som svarar mot de behov som finns på Tranholmen långsiktigt. Kommunen tittar just nu på att förvärva tomt 73. Fram till för några månader sedan har den enda permanenta långsiktiga lösningen varit Logen eftersom Detaljplanen inte tillåter verksamhet i någon annan fastighet på ön. För ett par månader sedan öppnades möjligheten upp att göra en s.k. Frimärksplan (en plan i Detaljplanen) av en specifik fastighet. Detta har öppnat upp för den långsiktiga permanenta lösning som Kommunen idag jobbar på. Varför blir det inte Förskola på Logen? Läs Bilaga 1 till Kallelsen till Extrastämman. Föräldraföreningen har inga preferenser, det enda vi önskar är en lokallösning som är rimligt ändamålsenligt och långsiktig. Varför behövs Förskolepråmen i Grottviken om kommunen ändå skall köpa en fastighet och bygga Förskola på denna? Kommunens process för att förvärva en fastighet och bygga en förskolelokal på denna kan komma att ta tid - maximalt upp till två år innan lokalen står färdig, i bästa fall går det fortare.
Under tiden krävs en tillfällig lösning som är tillfredställande för våra barn, eftersom nuläget är akut. Förskolepråm i Grottviken är idag den enda tillfälliga lösning som står till buds framförallt med avseende på tidsaspekten. Vilka alternativ till lösningar har man tittat på/undersökt? Som långsiktig permanent lösning har man främst tittat på Logen i två vändor, se nedan. Logen 1. Det ursprungliga alternativet som diskuterades 2005, var att förskolan renoverade logens undervåning (det s.k. stallet, toaletterna och köket). Toaletter och kök skulle användas gemensamt av föreningen och förskolan. Kommunen gick in som garant för projektets ekonomi. Förslaget beslutades med kvalificerad majoritet på årsstämman, och stadsbyggnadskontoret godkände ritningarna. Alternativet genomfördes ej, framförallt på grund av tolkning av samfällighetens anläggningsbeslut. Logen 2. En totalrenovering av hela logen som kommunen tittat på under 2007. Se styrelsens redogörelse i kallelsen till extrastämman. Köpa olika fastigheter. Fram till för några månader sedan har den enda permanenta långsiktiga lösningen varit Logen eftersom Detaljplanen inte tillåter verksamhet i någon annan fastighet på ön. Detta är huvudanledningen till att ett stort antal förslag har fallit under tiden 2005 fram till för ett par månader sedan. Idag finns möjligheten att göra en sk frimärksplan (en plan i detaljplanen) av en specifik fastighet. Detta har öppnat upp för den långsiktiga permanenta lösning som kommunen nu aktivt arbetar med, dvs att förvärva en fastighet och bygga ändamålsenlig lokal för förskola på denna. Man har även utvärderat möjligheten att nyttja mark som idag inte är tomt (såsom allmänningen på Edsholmen). Samma sak vad gäller detaljplanen har hindrat denna lösning, tillsammans med att det är den absolut sämsta placeringen ur ett logistiskt perspektiv. Som alternativa lösningar på kort sikt har man främst tittat på paviljonger och pråm. Paviljonger Paviljonger är mycket besvärliga att transportera hit. De väger för mycket både för att ta med helikopter och för att våra stigar skall kunna bära dem. Detta begränsar i princip placeringen av paviljonger till två ställen Grottviken eller på 86:an där man kan ta dem sjövägen hit. Båda dessa alternativ kräver relativt omfattande markarbeten och innebär därmed stora kostnader. Paviljonger riskerar till skillnad mot pontonen - att bli en permanent lösningen, något vare sig föräldrar, förskole-entreprenören, Barn- och utbildningsnämnden eller Byggnadsnämnden önskar. Vidare är tillgängligheten på paviljonger osäker. När Tekniska kontoret har undersökt detta har leveranstiden varit 4-6 månader, något som självfallet ändras över tiden. Pråm Ett antal alternativ till placering av pråmen har föreslagits för stadsbyggnadskontoret, exempelvis Södra Bryggan, viken vid ångbåtsbryggan, en privat fastighet på Transtigen och även tomt 86. Ett tillfälligt bygglov för placering i Grottviken beslutades den 29 januari, varför det är den placeringen som extrastämmans omröstning avser. Se ovan.
Varför kan man inte placera ut paviljonger på en lämplig tomt? Se ovan. Varför kan man inte fortsätta i nuvarande lösning tills den långsiktiga lokalen är klar? Förskolan bedrivs idag med tillfälliga bygglov i tre separata fastigheter/hus som getts under förutsättning att en permanent lösning arbetas fram. Lokalerna är inte tillräckligt stora för att rymma dagens verksamhet och inte alls anpassade efter verksamheten. De skulle heller inte godkännas ur vare sig miljö- och hälso- eller brandskydds-perspektiv (ventilation, utrymningsvägar etc), om man vid en sådan inspektion skulle applicera gällande krav på dessa områden. Därför är tillstånden att bedriva verksamheten där tillfälliga. Antalet barn var initialt 17. Idag är det närmare 40 barn. Förskolan arbetar på tredje året med denna tillfälliga lösning och det finns en smärtgräns som nu nåtts. Barnen och verksamheten blir lidande, lokalerna är mycket tungarbetade för personalen, det saknas framför allt toaletter/sanitetsutrymmen, omklädningsrum samt lekytor inomhus. Vilka andra tillfälliga lösningar står till buds? I nuläget inga. Det är därför oerhört viktigt att vi får bifall på extrastämman för Förskolepråm i Grottviken för våra barns skull, för oss föräldrar som försöker få vardagen att gå ihop och för att kunna garantera kontinuiteten i Förskoleverksamheten på Tranholmen. Vad händer om det blir nej till Förskolepråm i Grottviken? Svårt att säga. Eventuellt får Förskoleverksamheten på Tranholmen avbrytas under ett par år, och barnen får söka sig till Förskolor på fastlandet. Då riskerar vi även den långsiktiga lösningen. Helt klart är att vad som än händer så är det barnen som kommer i kläm. De kan komma att tvingas byta förskola och skiljas från sina ö-kompisar. Dessutom är tillgången på förskoleplatser i kommunen synnerligen begränsad, varför många barn och föräldrar riskerar att stå utan plats under kortare eller längre tid. Ett alternativ, vilket säkerligen många föräldrar kommer välja bort är att fortsätta trängas under helt oacceptabla förhållande i nuvarande eller nya små hus, förutsatt att tillfälliga bygglov fortsätter beviljas. Anna kommer sannolikt behöva sätta stopp för fler barn och göra avsteg från principen att alla Tranholmsbarn som vill skall beredas plats. Det vore jättetråkigt och det innebär även att många syskonpar kommer att splittras. Gällande Extrastämman Varför Extrastämma mitt i sportlovet och bara några veckor innan ordinarie stämman? Varför är det så bråttom? Planen var att lösningen med Förskolepråmen skulle ha varit på plats redan under sen-hösten inför den kommande vintern, och att en extrastämma skulle ha ägt rum då. Av olika anledningar drog processen med bygglovsansökan ut på tiden. Under tiden har lokalsituationen blivit alltmer akut. Bara under januari skolades 5 nya barn in. Bygglovsansökan för Förskolepråm i Grottviken beviljade först alldeles nyligen.
Det är förstås inte optimalt att kalla till extrastämma så tätt inpå den ordinarie stämman. Vi kände oss dock nödgade att begära detta, och det gjordes i omedelbar anslutning till Byggnadsnämnden möte där det politiska beslutet att bevilja ett tillfälligt bygglov på 2 år fattades. Det finns några huvudsakliga anledningar till varför det är bråttom: Den nuvarande tillfälliga lokallösningen för verksamheten, tre mindre hus/sommarstugor, har nått bristningsgränsen och i väntan på den långsiktiga lösningen är behovet av en alternativ tillfällig lösning akut. För att kunna få igång verksamheten i Grottviken under denna termin är det avgörande att kunna använda påskledigheten för att flytta verksamheten. Det finns det tyvärr inte tid att vänta in den ordinarie stämman. Att diskutera denna fråga att lösa våra förskolebekymmer (vilket har påpekats i debatten) är ju egentligen inte en normal samfällighetsangelägenhet på ordinarie stämma tror vi skulle ta fokus och vikt från det som är våra gemensamma frågor kring samfälligheten. Vi vill inte riskera tillgången till pråmen. Ägaren av pråmen behöver ha besked om hyra av pråmen och avtal behöver skrivas för att säkra tillgången till pråmen. De har redan väntat länge på besked och en månad kan i detta hänseende vara avgörande. Hur har bygglovsprocessen gått till? Som bygglovsprocesser går till. Vem som helst har enligt plan- och bygglagen rätt att söka bygglov varsomhelst, även på annans mark. En bygglovsansökan avseende flera alternativa placeringar av pontonen skickades våren 2007 till Stadsbyggnadskontoret. Sökande var Tranbär Förskola och Omsorg. Stadsbyggnadskontoret, som är Byggnadsnämndens förvaltning (=tjänstemännen) har vid flera tillfällen avstyrkt förslaget. På Byggnadsnämndens möte den 17 december 2007 togs ärendet upp, baserat på att ansökan kompletterats med 86:an som föreslagen plats (flera alternativa placeringar kan inte hanteras). Nämnden (=politikerna) återremitterade ärendet till förvaltningen för ytterligare beredning, vilket kan utläsas från beslutet i protokollet: 1. ge förvaltningen i uppdrag att på delegation förlänga det befintliga tillfälliga bygglovet i 1 år 2. återremittera ärendet till förvaltningen i avvaktan på att kommunstyrelsen med samfällighetsföreningen förhandlat fram en permanent lösning av lokalfrågan för barnomsorgen på ön så att garantier finns att alternativet med barnomsorg på en pråm verkligen blir en trovärdig tillfällig lösning 3. uppdra åt förvaltningen att utreda alternativa lägen för placering av en tillfällig uppsättning av ponton för förskoleverksamthet. Alternativa placeringar har därefter utretts, och efter ett gemensamt samrådsmöte den 22 januari (se ovan) kompletterades ansökan med en ny alternativ placering, Grottviken. Byggnadsnämnden tog återigen upp ärendet på sitt möte den 29 januari. Från det mötet finns följande beslut att läsa i protokollet: Byggnadsnämnden beslutar att bemyndiga förvaltningen att bevilja ett tillfälligt bygglov i två år
Detta beslut verkställs av förvaltningen (=tjänstemännen). Att kalla till extrastämma och ta upp föreningsmedlemmarnas och styrelsens tid och pengar innan bygglov säkerställts ansåg vi vore orimligt. Hur har processen fram till Extrastämman gått till? Är detta en dagis-kupp? Har processen varit odemokratisk? För att kunna lägga en pråm på vårt samfällda vatten krävs två saker ett bygglov beviljat av kommunen, och ett stämmobeslut från Samfälligheten. Det finns tydliga riktlinjer och lagar som styr och garanterar dessa två processer, ur alla synpunkter. Att en majoritet önskar något (i detta fall en överväldigande majoritet av föräldrarna i föräldraföreningen) som inte alla vill (dvs det finns enstaka föräldrar i föräldraförening som inte vill att denna lösning blir verklighet vilket självfallet respekteras oavsett skäl till detta) innebär INTE att det är odemokratiskt, tvärtom. Majoritetsbeslut = demokrati. För att verksamheten sedan skall kunna öppna, krävs ytterligare två saker: myndigheternas (BUN via miljö- och hälsomyndigheten samt räddningstjänsten/brandmyndigheten) tillstånd samt varje enskilt barns föräldrars bedömning att säkerheten är tryggad. Annars kommer ingen verksamhet startas/föräldrarna inte lämna sina barn i verksamheten. Krävs det kvalificerad majoritet (dvs minst 2/3 av rösterna) för att besluta i frågan om Förskolepråm i Grottviken? Nej. Enligt våra stadgar för Tranholmens Samfällighetsförening 18 och Lagen om förvaltning av samfälligheter (1973:1150) 51 så fordras det kvalificerad majoritet enbart gällande beslut att överlåta eller söka inteckning i fast egendom eller att upplåta sådan egendom med nyttjanderätt för längre tid än fem år. Gällande Förskolepråm i Grottviken handlar det om att upplåta fast egendom (mark) med nyttjanderätt i max två år. Således räcker det med enkel majoritet för beslut, dvs 50% av rösterna. Generellt om Förskoleverksamheten på Tranholmen Hur många barn går på Förskolan idag? Hur har efterfrågan utvecklats? Hur ser det ut framåt? Idag går det 40 barn på Tranbär Förskola. När verksamheten startade hösten 2005 fanns det 17 barn på förskolan. Under våren och till hösten i år (2008) kommer ytterligare ca 10 nya barn att skolas in. Man räknar med att på ett par års sikt kommer behovet att ligga relativt stabilt runt 50-60 barn. Varför sätter man inte stopp för att ta emot fler barn på Tranbär Förskola? Tranbär Förskola har som utgångspunkt att alla barn på Tranholmen som vill skall erbjudas plats. Ingen skall behöva stängas ute från ö-gemenskapen och hänvisas till fastlandet. Det är på ön man har sina kompisar när man är liten. Detta värdesätts oerhört av oss föräldrar. Hur drivs Förskoleverksamheten idag? Anna Hamilton är entreprenören som driver Tranbär Förskola. Idag drivs Tranbär Förskola i tre fastigheter med tillfälliga bygglov Transtigen 16, Lärkstigen 74 och Ejderstigen 128A. Dessa bygglov går ut till sommaren 2008.
Basen för verksamheten är Transtigen 16 där lämning och hämtning av samtliga idag närmare 40 barn sker. Det innebär att idag samsas stundtals 40 barn om ett hus på ca 70 kvm, en enda toalett och en tomt på ca 1200 kvm. Det säger sig själv vad detta innebär för våra barn och personalen. Verksamheten drivs i nuläget i tre avdelningar/grupper 1-2 åringar, 3-4 åringar och 5-6- åringar. Delar av dagarna går de två grupperna med äldre barn iväg till de två andra husen, på ca 40 kvm vardera, eller på diverse andra aktiviteter. Alla barn sover ute i vagnar eller på fällar i sovsäck. Vi tackar vädergudarna för att det har varit en så mild vinter för möjlighet att sova inne finns i nuläget inte mer än för en liten del av barnen. Lokalsituationen är i nuläget helt oacceptabel för våra barn (och personalen) och behovet av en alternativ temporär ändamålsenlig lösning är mycket angelägen och akut. Om du vill veta mer om Tranbär Förskola gå till hemsidan www.tranbarn.se. Varför Förskola på Tranholmen? I första, andra och tredje hand för våra barns skull. Att de får spendera sina dagar nära naturen på vår underbara ö tillsamman med sina ö-kompisar är fantastiskt. Majoriteten av föräldrarna skulle se det som en oerhörd säkerhetsrisk att dagligen behöva transportera barnen via isiga bryggor och kalla båtar, eller vår blåsiga bro, till dagis på fastlandet. Att slippa kånkandet i och ur båtar och bilar gör alla mycket gladare, inte minst barnen. Det spar dessutom på miljön. Det är förstås också ovärderligt för oss föräldrar att ha en förskola på Tranholmen. Det förenklar vardagen och för många av oss skulle det annars vara väldigt svårt att få vardagslogistiken att gå ihop. Många inklusive Gunn Hillding anser också att det ökar värdet på fastigheterna. Att det finns en förskola på ön har varit en förutsättning för många husköpare på Tranholmen de senaste två åren.