Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen

Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen

Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen

Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter bedöms eventuella intressekonflikter och jäv inom ramen för anställningsförhållandet. När det gäller externa experter och sakkunniga som deltar i Folkhälsomyndighetens arbete med rapporter kräver myndigheten att de lämnar skriftliga jävsdeklarationer för potentiella intressekonflikter eller jäv. Sådana omständigheter kan föreligga om en expert t.ex. fått eller får ekonomisk ersättning från en aktör med intressen i utgången av den fråga som myndigheten behandlar eller om det finns ett tidigare eller pågående ställningstagande eller engagemang i den aktuella frågan på ett sådant sätt att det uppkommer misstanke om att opartiskheten inte kan upprätthållas. Folkhälsomyndigheten tar därefter ställning till om det finns några omständigheter som skulle försvåra en objektiv värdering av det framtagna materialet och därmed inverka på myndighetens möjligheter att agera sakligt och opartiskt. Bedömningen kan mynna ut i att experten kan anlitas för uppdraget alternativt att myndigheten föreslår vissa åtgärder beträffande expertens engagemang eller att experten inte bedöms kunna delta i det aktuella arbetet. Denna titel kan laddas ner från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material Citera gärna Folkhälsomyndighetens texter, men glöm inte att uppge källan Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd att använda dem Folkhälsomyndigheten, 2015 Upplaga 3:1 Reviderad upplaga. Tidigare utgiven av Socialstyrelsen med ISBN 978-91-87169-35-9. Artkelnummer: 15049 ISBN 978-91-7603-488-0 (pdf) Grafisk produktion: AB Typoform

Förord En förutsättning för ett fungerande rapporteringssystem är att alla anmälande läkare och laboratorier i Sverige använder gemensamma kriterier vid anmälan, något som är grunden för att kunna upprätthålla en kontinuerlig övervakning av smittsamma sjukdomar. I detta dokument finns rekommendationer för vilka kriterier som ska användas i den svenska övervakningen av smittsamma sjukdomar som är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. Kriterierna har i största mån anpassats till de gemensamma kriterier som har antagits inom EU för att möjliggöra en jämförbar statistik. Socialstyrelsen publicerade de första falldefinitionerna 2008. Den 1 juli 2015 övergick ansvaret för det samlade smittskyddsarbetet till Folkhälsomyndigheten som då också övertog ansvaret för detta dokument. Uppdateringar av dokumentet sker vid behov och följer eventuella förändringar i Smittskyddsförordningen,metodutvecklingen inom mikrobiologisk diagnostik samt infektionsepidemiologi. 2015 års uppdatering av falldefinitioner berör sjukdomarna entamöba, histolyticainfektion, kikhosta och mers. Anders Tegnell Avdelningschef Epidemiologi och utvärdering Karin Tegmark Wisell Avdelningschef Mikrobiologi

Innehåll Förord... 5 Bakgrund... 8 Definitioner...10 Anmälningspliktiga sjukdomar...12 Falldefinitioner...14 Atypiska mykobakterier...14 Beta-hemolyserande grupp A streptokocker...14 Botulism...14 Brucellos...15 Campylobacterinfektion...15 variant Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (vcjd)...15 Cryptosporidiuminfektion...16 Denguefeber...16 Difteri...16 Echinokockinfektion...17 EHEC (STEC/VTEC) inkl. HUS...17 Entamöba histolytica infektion...18 ESBL-producerande Enterobacteriaceae...18 Fågelinfluensa H5N1...19 Giardiainfektion...19 Gonorré...20 Gula febern...20 Haemophilus influenzae...20 Harpest...21 Hepatit A...21 Hepatit B...21 Hepatit C...22 Hepatit D...23 Hepatit E...24 Hivinfektion och aids...24 HTLV-1 eller HTLV-2...25 Influensa A(H1N1)pdm09...25 Kikhosta...26 Klamydia inkl. LGV...26 Kolera...27 Legionellainfektion...27

Leptospirainfektion...28 Listeriainfektion...28 Malaria...28 Meningokocksjukdom (invasiv)...29 Mers (Middle East Respiratory Syndrome)...29 Mjältbrand...30 Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA)...30 Mässling...30 Papegojsjuka...31 Paratyfoidfeber...31 Pest...31 Pneumokockinfektion (invasiv)...32 Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G (PNSP)...32 Polio...32 Påssjuka...33 Q-feber...33 Rabies...33 Röda hund inkl. kongenital rubella...34 Salmonella...35 Sars (svår akut respiratorisk sjukdom)...35 Shigellainfektion...36 Smittkoppor...36 Sorkfeber...36 Stelkramp...37 Syfilis inkl. neonatal/kongenital syfilis...37 Trikinos...38 Tuberkulos...39 Tyfoidfeber...39 Vancomycinresistenta enterokocker (VRE)...39 Vibrioinfektion...40 Virala hemorragiska febrar...40 Virala meningoencefaliter (exkl. TBE)...40 TBE-infektion (viral tick borne encephalitis)...41 Yersiniainfektion...41 Fördjupning...42

Bakgrund Smittskyddslagen (2004:168), SmL, lägger ett tydligt ansvar på behandlande läkare att anmäla fall av vissa smittsamma sjukdomar. Läkare med ansvar för ett laboratorium har samma skyldighet att rapportera när fall av dessa sjukdomar diagnostiseras. Skyldigheten gäller också läkare som utför obduktion (2 kap, 5 SmL). (SmL ålägger behandlande läkare även andra skyldigheter när det gäller hantering av de sjukdomar som ingår där, till exempel att smittspåra och att ge förhållningsregler. Dessa skyldigheter påverkas inte av om en sjukdom ska anmälas kliniskt eller enbart omfattas av laboratorieanmälan.) Falldefinitionerna som beskrivs i detta dokument bygger delvis på andra publicerade dokument (se Fördjupning, sid. 42). Syftet med dessa falldefinitioner är att skapa en enkel och översiktlig gemensam grund för vilka sjukdomsfall som ska anmälas, så att jämförelser över tid och mellan geografiska områden underlättas. I detta sammanhang finns ingen anledning att skilja på lagens uppdelning i så kallade allmänfarliga och övriga anmälningspliktiga sjukdomar. Den distinktionen har juridisk betydelse, bland annat genom skyldigheten att ge den smittade förhållningsregler och den yttersta möjligheten att ingripa mot den enskildes vilja, men utgör ingen grund för att bedöma anmälningsplikten på skilda sätt. Samtliga anmälningspliktiga diagnoser är därför sammanförda i alfabetisk ordning. Falldefinitionerna i detta dokument är alltså ämnade att användas för rapportering av sjukdomsfall enligt smittskyddslagen. Avsikten med dokumentet är inte att ge ett underlag för definition av smittfrihet eller att fastslå rutiner för anmälan efter eventuell avskrivning. Avsikten med dokumentet är inte heller att värdera den mikrobiologiska diagnostiken, eller att ange vilka specifika laboratoriemetoder som bör användas. För diskussion om sådana metoder hänvisas till kvalitetssäkringsdokument och Folkhälsomyndigheten. Dessa rekommendationer påverkar inte heller smittspårningsplikten för allmänfarliga sjukdomar och andra smittspårningspliktiga sjukdomar (enligt SmL respektive Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om smittspårning (HSLF-FS 2015:4). Det kan finnas undantag från denna huvudregel, men i bland annat Socialstyrelsens handbok Smittspårning av sexuellt överförbara infektioner (sid. 56) framhålls att eftersom syfilis idag är en såväl ovanlig som inhemsk smitta måste smittspårningen givetvis alltid gå så långt tillbaka att man säkert kan finna smittkällan eller till dess smittkedjan slutar utanför landets gränser. Smittspårning ska således göras även om patienten bedöms som inte längre smittsam. En fast eller tillfällig partner som kan ha exponerats för smittan under patientens smittsamma fas ska därför kallas och testas, eftersom denna partner kan ha smittats och ännu befinna sig i smittsamt skede eller vara bärare av en latent inte smittsam infektion som senare kan orsaka svår sjukdom. 8

Eftersom SmL särskilt stadgar att såväl misstänkta som konstaterade fall ska rapporteras behövs ett visst stöd för sådana beslut. I lagens förarbeten anges rörande kliniskt misstänkta fall: Den anmälningsskyldige läkaren behöver således inte ha ställt fullständig diagnos innan han eller hon gör sin anmälan, vilket medför att behövliga tidsvinster kan göras. Åtgärder mot smittspridning kan då sättas in så tidigt som möjligt. För att misstanke i lagens mening ska föreligga krävs dock att det finns något konkret som tyder på att den smittsamma sjukdomen är för handen, t.ex. att patienten uppvisar något symtom som är typiskt för ifrågavarande sjukdom. 1 I beskrivningen av falldefinitioner har kliniska respektive epidemiologiska kriterier sammanfogats med laboratoriekriterier för misstänkta fall, då den mikrobiologiska diagnostiken har bedömts utgöra en förutsättning för att fallet ska anmälas. Detta dokument ger inte underlag för anmälningskriterier i speciella situationer, då tolkningen av provsvar är särskilt beroende av en sammanvägning av faktorer i det enskilda fallet (t.ex. hos ett immunsupprimerat barn). En annan faktor av vikt, som kan påverka tolkningen av svar på en mikrobiologisk analys, kan vara om personen är vaccinerad mot en viss sjukdom. Då är läkarens bedömning avgörande och fallen ska anmälas som misstänkta fall. Folkhälsomyndigheten har möjlighet att utfärda undantag från anmälningsplikten för behandlande läkare i de fall man kan nöja sig med anmälan från diagnostiserande laboratorier se Folkhälsomyndighetens föreskrifter (HSLF-FS 2015:7) om anmälan av anmälningspliktig sjukdom i vissa fall. Detta dokument behandlar inte dessa begränsningar och berör inte heller detaljer avseende den information om varje enskilt fall som ska rapporteras från behandlande läkare till smittskyddsläkare och Folkhälsomyndigheten. I smittskyddslagen (2 kap. 6 ) anges vilka uppgifter som ska framgå av en smittskyddsanmälan. I en separat utredning har definierats vilka uppgifter av annan epidemiologisk betydelse (2 kap. 6 5 p.) som bör vara uppfyllda vid rapportering av de anmälningspliktiga sjukdomarna. Formulären i det webbaserade anmälningssystemet SmiNet 2 kommer att anpassas för respektive sjukdom så att de uppgifter efterfrågas som utredningen kommit fram till är nödvändiga. 1 Regeringens proposition 2003/04:30 Ny smittskyddslag m.m., sid. 215 216 2 www.sminet.se 9

Definitioner Aktuell infektion Epidemiologiskt samband Infektion med Klinisk bild förenlig med diagnosen Kliniskt prov Beror av en sammanvägning av laboratoriefynd och kliniska data, som uppgifter om symtom, inkubationstid m.m. innebär att patienten har haft en kontakt som kan innebära smitta med: 1. en person som klassificeras som ett bekräftat fall, 2. någon smittkälla (person, djur eller objekt, inkl. laboratorieprov) som orsakat sjukdom hos någon annan person, som i sin tur klassificeras som ett bekräftat fall, 3. vistelse i område med känd spridning, i kombination med klinisk bild förenlig med en sjukdom. är ett sjukdomsfall som uppfyller de kriterier som angetts för att diagnosen kan anses vara säker. För detta krävs som regel mikrobiologisk diagnostik, se laboratorieverifierat fall. t.ex. infektion med vancomycinresistenta enterokocker, i begreppet inkluderas i smittskyddslagens mening även fall av asymtomatiskt bärarskap. Av smittskyddslagen framgår att föreskriven anmälningsplikt omfattar både behandlande läkare och mikrobiologiskt laboratorium. Av laboratorieanmälan bör framgå val av metod som underlag för smittskyddsläkare respektive Folkhälsomyndigheten, vilka ansvarar för klassifikation av fallen som antingen misstänkta eller bekräftade. innebär att den läkare som diagnostiserar fallet finner stöd för diagnosen. Inga kliniska kriterier tas upp i detta dokument utan här hänvisas till olika fackböcker, exempelvis Iwarsson-Norrby (red). Infektionsmedicin, Göteborg: Säve förlag 2011, 5:e uppl. Heymann D (ed). Control of Communicable Diseases Manual. Washington, DC: American Public Health Association 2008, 19th ed. är ett begrepp som i dessa rekommendationer inkluderar prov från människa vilket analyserats som del i en utredning av infektionstecken, liksom screeningprover. Det innebär att även asymptomatiskt bärarskap ska anmälas enligt smittskyddslagen. 10

Laboratorieverifierat fall är ett sjukdomsfall som genomgått laboratoriediagnostik enligt de principiella kriterier som beskrivs i detta dokument och där laboratoriet påvisat en aktuell infektion med en anmälningspliktig mikroorganism. Dokumentet anger flera laboratoriemetoder men inga detaljer om vilka av dessa som ska användas. Då metoder används som inte finns specificerade under sjukdomen klassificeras fallen av princip som misstänkta. Principiellt kan metoderna grupperas på följande sätt: INDIREKTA METODER antikroppspåvisning (serologi) DIREKTA METODER antigenpåvisning (inkl. toxin) odling av smittämnet (isolering) nukleinsyrapåvisning morfologi, (elektron)mikroskopi (påvisning) Misstänkt (troligt) fall är ett sjukdomsfall där det finns goda skäl att misstänka att patienten har sjukdomen, även om bekräftelse inte föreligger. Patienten kan exempelvis uppvisa en klinisk bild som är väl förenlig med diagnosen och ett epidemilogiskt samband med bekräftade fall. Det kan också gälla patienter som på grund av annan sjukdom eller tidigare insatt behandling får en atypisk sjukdomsbild, respektive patienter där man med anledning av tidigare behandling inte heller kan förvänta sig verifierande resultat från laboratoriet. Som troliga räknas också fall där man av olika skäl använt mikrobiologiska tekniker, vilkas resultat ännu inte blivit allmänt internationellt accepterade. Dessa typer av fall ska därmed anmälas som misstänkta. Ytterligare information kan göra att fallen senare antingen avskrivs, står kvar som misstänkta eller blir bekräftade. Sådan information ska då bifogas en tidigare anmälan. 11

Anmälningspliktiga sjukdomar De anmälningspliktiga sjukdomarna finns listade i smittskyddslagen (2004:168) som bilaga 1 (allmänfarliga sjukdomar) och bilaga 2 (samhällsfarliga sjukdomar) smittskyddsförordningen (2004:255) som bilaga 1 (anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar). Variant Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (vcjd) ingår inte i smittskyddslagen. Anmälningsplikten utgår från lagen (1997:982) om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar, liksom EU-parlamentets resolution EGT C 85, 17.3.1997, s. 61, och den grundförordning som reglerar TSE (transmissible spongiform encephalopathies), EC/999/2001. Terminologin som används i detta dokument är densamma som används i författningarna, även om andra beteckningar på sjukdomar eller mikroorganismer förekommer. Atypiska mykobakterier, infektion med Beta-hemolyserande grupp A streptokocker (Streptococcus pyogenes, GAS), invasiv infektion med Botulism Brucellos Campylobacterinfektion Cryptosporidium, infektion med Denguefeber Difteri Echinokockinfektion Entamöba histolytica, infektion med Enterohemorragisk E.coli (EHEC), infektion med ESBL-producerande Enterobacteriaceae, infektion med Fågelinfluensa H5N1 Giardiainfektion Gonorré Gula febern Haemophilus influenzae, invasiv infektion med Harpest (tularemi) Hepatit A-E Hiv-infektion och aids HTLV I eller II, infektion med Influensa A (H1N1) av den typ som upptäcktes och började spridas bland människor i Mexiko under första halvåret 2009 Kikhosta 12

Klamydiainfektion Kolera Legionellainfektion Leptospirainfektion Listeriainfektion Malaria Meningokockinfektion, invasiv Mers (Middle East Respiratory Syndrome) Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA), infektion med Mjältbrand Mässling Papegojsjuka Paratyfoidfeber Pest Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G (PNSP) Pneumokockinfektion, invasiv Polio Påssjuka Q-feber Rabies Röda hund Salmonellainfektion Sars (svår akut respiratorisk sjukdom) Shigellainfektion Smittkoppor Sorkfeber (nephropathia epidemica) Stelkramp Svår akut respiratorisk sjukdom (sars) Syfilis Trikinos Tuberkulos Tyfoidfeber Vancomycinresistenta enterokocker (VRE), infektion med Vibrioinfektion exkl. kolera Virala meningoencefaliter Virala hemorragiska febrar exkl. denguefeber och sorkfeber (nefropathia epidemica) Yersiniainfektion 13

Falldefinitioner Atypiska mykobakterier (icke tuberkulösa mykobakterier) Endast anmälan från laboratorium Ej aktuellt Isolering av atypiska mykobakterier från kliniskt prov. Beta-hemolyserande grupp A streptokocker (Streptococcus pyogenes, GAS, invasiv infektion) Klinisk bild förenlig med STSS (streptococcal toxic shock syndrome), nekrotiserande fasciit eller puerperal sepsis + påvisande av S. pyogenes i (annan än nedan angiven) relevant lokal Isolering av Streptococcus pyogenes (GAS) från blod, likvor eller annan normalt steril lokal. Botulism isolering av Clostridium botulinum från sår (sårvätska) eller, hos barn ett år och yngre, även från feces påvisande av botulinustoxin i kliniskt prov. 14

Brucellos isolering av Brucella spp. från kliniskt prov påvisande av Brucella-specifik antikroppsreaktion som indikerar aktuell infektion. Campylobacterinfektion 1 Isolering och/eller nukleinsyrapåvisning av Campylobacter spp., från feces eller blod. Ange vilken metod som använts vid anmälan. 1. gastroenterit eller bakteriemi variant Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (vcjd) vcjd fall förutsätter progredierande neuropsykiatrisk sjukdom under mer än 6 månader där alternativa differentialdiagnoser, tidigare exposition för tänkbar iatrogen smitta och familjär prionsjukdom uteslutits. Förutsättningar enligt ovan + klinisk bild förenlig med diagnosen + uteslutande av EEG förändringar som vid sporadisk CJD + typiska förändringar påvisade med bildteknik (ex. MRT) eller förutsättningar enligt ovan + positiv tonsillbiopsi Progredierande neuropsykiatrisk sjukdom och post mortem neuropatologiskt verifierat fall 15

Cryptosporidiuminfektion påvisande av Cryptosporidium spp oocystor i kliniskt prov (vanligen feces) med mikroskopi påvisande av Cryptosporidium-antigen i feces påvisande av Cryptosporidium-nukleinsyra i feces. Denguefeber, som vistelse i geografiskt område med pågående spridning påvisande av denguevirus-nukleinsyra i kliniskt prov påvisande av denguevirus-specifikt antikroppssvar som indikerar aktuell infektion. Difteri Isolering av toxinproducerande Corynebacterium diphtheriae, C. ulcerans eller C. pseudotuberculosis från kliniskt prov. OBS fynd av toxinproducerande Corynebacterium diphtheriae, C. ulcerans eller C. pseudotuberculosis ska anmälas oavsett fyndplats eller symtom. Även bärarskap eller icke-respiratorisk infektion, som t.ex. huddifteri, ska alltså anmälas. 16

Echinokockinfektion histopatologiskt eller parasitologiskt fynd förenligt med Echinococcus multilocularis eller E. granulosus, exempelvis hakar och/eller larver i cystinnehåll påvisande av antikroppssvar med Echinococcus-specifik serologi och konfirmerande högspecifik serologisk test påvisande av nukleinsyra av E. multilocularis eller E. granulosus i kliniskt prov typiska organförändringar påvisade med bildteknik (ex. ultraljud, CT) och positiv, konfirmerande serologi. EHEC (STEC/VTEC) inkl. HUS (infektion med enterohemorragisk E. coli, inklusive EHEC-associerat HUS) alternativt endast klinisk bild förenlig med HUS (hemolytiskt-uremiskt syndrom) (efter enterit) av EHEC (STEC/VTEC). av EHEC isolering av E. coli som har förmåga att producera Shigatoxin (stx) eller som bär på stx1/stx2 gener påvisande av stx1 och/eller stx2-gener från kliniskt prov (utan isolering av stam) påvisande av Shigatoxin i feces (utan isolering av stam). OBS om möjligt bör STEC/VTEC-stam isoleras och karakteriseras avseende serotyp, fagtyp, eae gener och subtyper av stx1 alternativt stx2 OBS dubbelanmälan görs från laboratoriet vid samtidig förekomst av ESBL. 17

HUS (hemolytiskt uremiskt syndrom) av EHEC-associerat HUS + ett laboratorieverifierat fall. Laboratoriekriterium vid HUS för att bekräfta STEC/VTEC Påvisande av serogruppspecifikt antikroppssvar (LPS) för E.coli. OBS dubbelanmälan görs från laboratoriet vid samtidig förekomst av ESBL. Entamöba histolytica-infektion + påvisande av Entamoeba histolytica/e.dispar cystor vid mikroskopi och/eller epidemiologiskt samband alternativt epidemiologiskt samband + påvisande av Entamoeba histolytica/e.dispar cystor vid mikroskopi Minst ett av följande: påvisande av specifikt antikroppssvar i serum. fynd av Entamoeba histolytica-trofozoiter med intracellulära erytrocyter påvisande av E. histolytica-nukleinsyra i kliniskt prov. påvisande av E. histolytica- antigen i fecesprov. ESBL-producerande Enterobacteriaceae Inte aktuellt av ESBL-producerande Enterobacteriaceae 1. Vid Enterobacteriaceae med påvisad ESBL CARBA : anmälan från såväl laboratorium som behandlande läkare. Vid Enterobacteriaceae med påvisad ESBL A eller ESBL M : endast anmälan från laboratorium. av Enterobacteriaceae med ESBL CARBA : Fenotypiskt eller genotypiskt påvisad karbapenemas (ESBL CARBA ) 18

av Enterobacteriaceae 1 med ESBL A eller ESBL M Fynd av bakterier tillhörande arterna Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Proteus mirabilis, Salmonella och Shigella spp. med fenotypiskt eller genotypiskt påvisad ESBL-produktion (ESBL A eller ESBL M ). Fynd av bakterier tillhörande övriga arter inom familjen Enterobacteriaceae med fenotypiskt eller genotypiskt påvisad ESBL A -produktion. 1 ESBL = Extended Spectrum BetaLactamase ESBL A = Klassiska ESBL vars aktivitet inhiberas av klavulansyra. A härrör från klassifikation enligt Ambler. ESBL M = M står för miscellaneous och omfattar ESBL vars aktivitet inte hämmas av klavulansyra, men oftast av kloxacillin. ESBL CARBA = ESBL med karbapenemasaktivitet OBS behandlande läkare ska enligt smittskyddslagen (2004:168) anmäla alla fall av ESBL-producerande Enterobacteriaceae som fått en anmärkningsvärd utbredning inom ett område eller uppträder i en elakartad form (2 kap. 5 ). Fågelinfluensa H5N1 Minst ett av följande: påvisande av högpatogent aviärt influensavirus A/H5N1 i kliniskt prov påvisande av influensa A/H5N1-nukleinsyra i kliniskt prov påvisande av A/H5N1-specifikt antikroppssvar som indikerar aktuell infektion. Giardiainfektion Minst ett av följande: cystor eller trofozoiter av Giardia intestinalis (synonyma begrepp är lamblia och duodenalis) i feces, duodenalvätska eller tunntarmsbiopsi med mikroskopi påvisande av Giardia-antigen i kliniskt prov påvisande av Giardia nukleinsyra i kliniskt prov. 19

Gonorré Minst ett av följande: isolering av Neisseria gonorrhoeae från kliniskt prov påvisande i kliniskt prov av Neisseria gonorrhoeae nukleinsyra med två specifika analysmetoder med olika målgener i samma prov eller i två efter varandra följande prov fynd av Gramnegativa intracellulära diplokocker i urethrautstryk från en man med symptomatisk uretrit. Gula febern Minst ett av följande: isolering av gula febernvirus från ett kliniskt prov påvisande av gula febern-nukleinsyra i kliniskt prov påvisande av gula febernvirus-specifikt antikroppssvar som indikerar aktuell infektion påvisande av gula febern-antigen i kliniskt prov vävnadsprov (framför allt lever) analyserat genom immunhistokemiskt påvisande av gula febern med virusspecifika antisera. OBS betydelsen av vaccinationsstatus för serologisk laboratoriediagnostik. Haemophilus influenzae (invasiv infektion) + påvisande av Haemophilus influenzae-antigen från blod, likvor eller annan normalt steril lokal Minst ett av följande: isolering av Haemophilus influenzae från blod, likvor eller annan normalt steril lokal påvisande av Haemophilus influenzae-nukleinsyra från blod, likvor eller annan normalt steril lokal. 20

Harpest (tularemi), inkl. vistelse i geografiskt område med känd föregående spridning, även utan anamnestisk kontakt med känd smittkälla Minst ett av följande: isolering av Francisella tularensis från kliniskt prov påvisande av F. tularensis-nukleinsyra i kliniskt prov påvisande av F. tularensis-specifikt antikroppssvar som indikerar aktuell infektion. Hepatit A Minst ett av följande: påvisande av IgM antikroppar mot hepatit A virus i serum påvisande av hepatit A virus-nukleinsyra i serum eller feces. Hepatit B Kriterier för anmälan från laboratorium Minst ett av följande fynd i serum/plasma: hepatit B-virus ytantigen (HBsAg) 1 hepatit B-virus-DNA (HBV-DNA) 1 HBsAg-fyndet ska vara säkerställt, dvs. tydligt positivt, alternativt konfirmerat efter osäkert fynd. Kriterier för anmälan från behandlande läkare Ett laboratorieverifierat akut eller kroniskt fall enligt laboratoriekriterierna nedan 21

av akut hepatit B-infektion (innefattar både tidig inkubationsfas och övrig akut fas) Hepatit B-virus ytantigen (HBsAg) eller Hepatit B-virus-DNA (HBV-DNA) och utan hepatit B-virus core antikroppar (anti-hbc) påvisat i serum/plasma (motsvarar tidig inkubationsfas). Hepatit B-virus IgM-core antikroppar (anti-hbc IgM) påvisade och minst ett av följande fynd i serum/plasma (motsvarar övrig akut fas): hepatit B-virus ytantigen (HBsAg) hepatit B-virus-DNA (HBV-DNA). av kronisk hepatit B-infektion Samtliga av följande tre fynd i serum/plasma: hepatit B-virus ytantigen (HBsAg) hepatit B-virus IgG-core antikroppar (anti-hbc IgG) ej påvisbar eller låg nivå av hepatit B-virus IgM-core antikroppar (anti-hbc IgM). OBS både akuta och kroniska fall ska anmälas och särskiljas vid anmälan. Hepatit C Kriterier för anmälan från laboratorium Minst ett av följande fynd i serum/plasma: hepatit C-virus-RNA (HCV-RNA) hepatit C-virusantigen (HCV-antigen/HCV-Ag) hepatit C-virusantikroppar (HCV-antikroppar/HCV-Ak) påvisade med immunoblot. 1 1 Där hepatit C-virus RNA och/eller hepatit C-virusantigen ej påvisats i serum/plasma eller där analyser för dessa inte gjorts. Kriterier för anmälan från behandlande läkare av akut, kroniskt eller okänt stadium enligt laboratoriekriterierna nedan av akut hepatit C-infektion serokonversion mellan två serumprov tagna med högst 12 månaders intervall och minst ett av följande fynd i serum/plasma: hepatit C-virusantikroppar (HCV-antikroppar/HCV-Ak) med immunoblot hepatit C-virus RNA (HCV-RNA) specifikt hepatit C-virusantigen (HCV-antigen/HCV-Ag) 22

tillkomst i immunoblot av ytterligare antikroppsreaktivt band i nytt prov taget efter minst en månad hepatit C-virus-RNA (HCV-RNA) påvisat i serum/plasma (under inkubationstiden före antikroppssvar) hepatit C-virusantigen (HCV-antigen/HCV-Ag) påvisat i serum/plasma (under inkubationstiden före antikroppssvar). av kronisk hepatit C-infektion Antikroppar mot hepatit C-virus påvisade i två serumprov tagna med minst 12 månaders intervall och minst ett av följande fynd i serum/plasma: hepatit C-virus-RNA (HCV-RNA) specifikt hepatit C-virusantigen (HCV-antigen/HCV-Ag). av hepatit C-infektion av okänt stadium Antikroppar mot hepatit C-virus av okänd varaktighet påvisade i serum/plasma och minst ett av följande fynd i serum/plasma: hepatit C-virus-RNA (HCV-RNA) specifikt hepatit C-virusantigen (HCV-antigen/HCV-Ag). OBS fall av akut, kronisk och okänt stadium ska anmälas och särskiljas vid anmälan Hepatit D Ej aktuellt påvisande av hepatit D virus-specifikt antikroppssvar i serum påvisande av hepatit D-nukleinsyra i serum påvisande av hepatit D virus-antigen i serum. 23

Hepatit E påvisande av hepatit E virusspecifikt antikroppssvar i serum som indikerar aktuell infektion påvisande av hepatit E virus-nukleinsyra i serum eller feces. Hivinfektion och aids Bekräftat hivfall Bekräftat aidsfall Hiv-behandlade, liksom barn till mödrar, som utanför Sverige diagnostiserats med hiv och fått adekvat behandling Ett laboratorieverifierat hivfall Ett laboratorieverifierat hivfall och aidsdefinierat tillstånd, enligt europeiska falldefinitionerna för aids hos personer 15 år respektive barn < 15 år gamla (www.eurohiv.org). Laboratoriekriterier för hivdiagnos A. Vuxna och barn 18 månaders ålder Positivt hiv-antikroppstest eller kombinerad hiv-antigen/antikroppstest, inklusive konfirmerande test, som bekräftats genom uppföljande prov eller Minst två av följande fynd, som bekräftats genom uppföljande prov: påvisande av hiv- nukleinsyra (hiv-rna, hiv-dna) påvisande av hiv p24 antigen, inkl. neutralisationstest isolering av hiv. B. Barn under 18 månaders ålder Minst ett av följande fynd, som bekräftats genom uppföljande prov: påvisande av hiv- nukleinsyra (hiv-rna, hiv-dna) påvisande av hiv p24 antigen, inkl. neutralisationstest isolering av hiv. Det finns inget krav att en aidspatient, som tidigare rapporterats som hiv-smittad, ska anmälas på nytt. 24

HTLV-1 eller HTLV-2 Ej aktuellt Minst ett av följande fynd, som bekräftats genom uppföljande prov: positivt HTLV-specifikt antikroppstest, inklusive konfirmerande test påvisande av HTLV-nukleinsyra (HTLV DNA) isolering av HTLV. Influensa A(H1N1)pdm09 Anmälan gäller den typ av influensa A(H1N1) som upptäcktes och började spridas bland människor i Mexiko under första halvåret 2009. Alla fall av influensa A(H1N1)pdm09: anmälan från laboratorium Alla sjukhusvårdade fall av influensa A(H1N1)pdm09: anmälan från behandlande läkare Alla influensa A(H1N1)pdm09-relaterade dödsfall som ej anmälts från klinik: anmälan från läkare som utför obduktion. Sjukhusvårdad person med klinisk bild förenlig med diagnosen påvisande av influensa A(H1N1)pdm09-nukleinsyra i ett kliniskt prov påvisande av influensa A(H1N1)pdm09-specifikt antikroppssvar som indikerar aktuell infektion isolering av influensa A(H1N1)pdm09-virus från ett kliniskt prov. 25

Kikhosta isolering av Bordetella pertussis från ett kliniskt prov påvisande av Bordetella pertussis-nukleinsyra i ett kliniskt prov påvisande av Bordetella pertussis-specifikt antikroppssvar i serum som indikerar aktuell infektion. OBS. Serologiskt resultat bör tolkas med hänsyn till vaccinationsstatus. Klamydia inkl. LGV av klamydia Minst ett av följande fynd utan påvisad genotyp L1, L2 eller L3: påvisande av Chlamydia trachomatis-nukleinsyra i ett kliniskt prov isolering av Chlamydia trachomatis från ett kliniskt prov (anogenitalt eller konjunktiva) påvisande av Chlamydia trachomatis med direkt FA i kliniskt prov. LGV (lymphogranuloma venereum) av LGV Påvisande i ett kliniskt prov (anogenitalt eller konjunktiva) av nukleinsyra specifik för genotyp (serotyp) L1, L2 eller L3 av Chlamydia trachomatis i ett kliniskt prov. 26

Kolera Samtliga av följande tre fynd: isolering av Vibrio cholerae i ett kliniskt prov påvisande av serotyp O1 eller O139 hos isolatet påvisande av kolera-enterotoxin (CTX) eller toxingen (ctx) hos isolatet. Legionellainfektion + laboratoriekriterier enligt nedan eller epidemiologiskt samband För misstänkt fall minst ett av följande fynd: påvisande av Legionella pneumophila-antigen i luftvägssekret, lungvävnad eller någon annan normalt steril lokal påvisande av Legionella spp.-nukleinsyra i luftvägssekret, lungvävnad eller någon annan normalt steril lokal påvisande av specifikt antikroppssvar (minst fyrfaldig titerstegring) mot Legionella pneumophila icke serogrupp 1 eller annan Legionella spp. påvisande av enstaka hög antikroppstiter mot Legionella pneumophila serogrupp 1, andra serogrupper eller andra Legionella spp i serum. För bekräftat fall minst ett av följande fynd: isolering av Legionella spp. från luftvägssekret, lungvävnad eller någon annan normalt steril lokal påvisande av specifikt antikroppssvar (minst fyrfaldig titerstegring) mot Legionella pneumophila serogrupp 1 påvisande av Legionella pneumophila-antigen i urin. 27

Leptospirainfektion påvisande av Leptospira interrogans- eller annan patogen Leptopira spp.-nukleinsyra i kliniskt prov isolering av Leptospira interrogans eller annan patogen Leptopira spp.-från ett kliniskt prov påvisande av Leptospira interrogans- eller annan patogen Leptopira spp.-specifikt antikroppssvar som indikerar aktuell infektion. Listeriainfektion Klinisk bild förenlig med invasiv listeriasjukdom. påvisande av Listeria monocytogenes nukleinsyra i blod, likvor eller annan normalt steril lokal isolering av Listeria monocytogenes från blod, likvor eller annan normalt steril lokal isolering av Listeria monocytogenes från en normalt icke-steril lokal hos foster, dödfött barn eller hos modern inom 24 tim från förlossningen. Isolering av Listeria monocytogenes hos ett dödfött/nyfött foster efter tjugonde gestationsveckan rapporteras som eget fall. Malaria och/eller påvisande av malaria-antigen i blod 28

påvisande av malariaparasiter med mikroskopi i blodutstryk/tjock droppe påvisande av Plasmodium-nukleinsyra i blod. Meningokocksjukdom (invasiv) och minst ett av följande fynd: påvisande av Neisseria meningitidis i kliniskt prov från normalt icke steril lokal (exv. svalg/nasopharynx) påvisande av gramnegativa diplokocker i likvor med klinisk bild isolering av Neisseria meningitidis från blod, likvor eller annan normalt steril lokal påvisande av Neisseria meningitidis-nukleinsyra från blod, likvor eller annan normalt steril lokal påvisande av Neisseria meningitidis-antigen i likvor påvisande av Neisseria meningitidis-specifikt antikroppssvar med serokonversion och/eller signifikant titerstegring av IgG. OBS betydelsen av vaccinationsstatus för serologisk laboratoriediagnostik. Mers (Middle East Respiratory Syndrome) : påvisande av MERS-coronavirus nukleinsyra i kliniskt prov omfattande minst två olika regioner av virusgenomet påvisande av MERS-coronavirus-specifikt och neutraliserande antikroppssvar som indikerar aktuell infektion isolering av MERS-coronavirus i cellkultur från ett kliniskt prov. 29

Mjältbrand med klinisk bild isolering av kapsel- och toxinproducerande Bacillus anthracis i ett kliniskt prov påvisande av Bacillus anthracis-nukleinsyra i ett kliniskt prov. Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) Inte aktuellt Påvisande av fenotypisk resistens förenlig med meticillinresistenta Staphylococcus aureus och påvisande i isolatet av genetisk markör för meticillinresistens (meca-gen eller annan relevant mec-gen) alternativt dess produkt (PBP2a eller annat relevant penicillinbindande protein). Mässling påvisande av mässlingsspecifikt antikroppssvar i serum eller saliv som indikerar aktuell infektion isolering av mässlingvirus i kliniskt prov påvisande av mässlingvirus-nukleinsyra (RNA) i kliniskt prov påvisande av mässling-antigen med specifika monoklonala antikroppar i immunofluorescens. 30

Papegojsjuka isolering av Chlamydophila psittaci från ett kliniskt prov påvisande av Chlamydophila psittaci nukleinsyra i ett kliniskt prov påvisande av Chlamydophila psittaci-specifikt antikroppssvar med serokonversion och/eller signifikant titerstegring av IgG. Paratyfoidfeber Isolering av Salmonella Paratyphi (Salmonella enterica serovar Paratyphi) i kliniskt prov. OBS dubbelanmälan görs från laboratoriet vid samtidig förekomst av ESBL. Pest isolering av Yersinia pestis i ett kliniskt prov påvisande av Yersinia pestis-nukleinsyra i kliniskt prov påvisande av Yersinia pestis-f1 specifikt antikroppssvar som indikerar aktuell infektion. 31

Pneumokockinfektion (invasiv) (Streptococcus pneumoniae) Klinisk bild (meningit) + Grampositiva diplokocker i likvor isolering av S. pneumoniae från blod, likvor eller annan normalt steril lokal påvisande av S. pneumoniae-nukleinsyra från blod, likvor eller annan normalt steril lokal (ej urin) påvisande av pneumokockantigen i prov från blod, likvor eller annan normalt steril lokal (ej urin). OBS dubbelanmälan görs vid invasiv infektion med pneumokocker med nedsatt penicillinkänslighet. Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G (PNSP) Ej aktuellt Påvisande av Streptococcus pneumoniae i kliniskt prov och påvisande av nedsatt känslighet mot penicillin G, MIC över 1 mg/l. OBS dubbelanmälan görs vid invasiv infektion med pneumokocker med nedsatt penicillinkänslighet. Polio isolering av vildtyp poliovirus (Wild polio virus, WPV) verifierat med typning isolering av vaccinderiverat poliovirus (VDPV) verifierat med typning. OBS även bärarskap av poliovirus ska anmälas. 32

Påssjuka isolering av parotitvirus från ett kliniskt prov (saliv, likvor eller urin) påvisande av parotitvirus-nukleinsyra (RNA) i kliniskt prov (saliv, likvor eller urin) påvisande av parotitspecifikt antikroppssvar i serum eller saliv som indikerar aktuell infektion. OBS betydelsen av vaccinationsstatus för serologisk laboratoriediagnostik. Q-feber isolering av Coxiella burnetii i ett kliniskt prov påvisande av Coxiella burnetii-nukleinsyra i kliniskt prov påvisande av specifikt Coxiella burnetii-antikroppssvar som indikerar aktuell infektion. Rabies efter vistelse i rabiesendemiskt område och/eller exposition för djur i land med rabies potentiellt rabiessmittat djur i Sverige eller smittad human vävnad (exempelvis efter organtransplantation). 33

isolering av Lyssavirus i ett kliniskt prov påvisande av Lyssavirus-nukleinsyra i kliniskt prov påvisande av Lyssavirus-antigen i kliniskt prov påvisande av specifikt Lyssavirus-antikroppssvar i serum eller likvor. OBS betydelsen av vaccinationsstatus för serologisk laboratoriediagnostik. Röda hund inkl. kongenital rubella isolering av rubellavirus i ett kliniskt prov påvisande av rubellavirus-nukleinsyra (RNA) i kliniskt prov påvisande av specifikt rubella-antikroppssvar i serum eller saliv med IgM och/eller serokonversion av IgG och/eller signifikant titerstegring av IgG. Kongenital rubella Spädbarn eller dödfött barn vars mor haft laboratorieverifierad rubellainfektion under graviditeten isolering av rubellavirus i ett kliniskt prov påvisande av rubellavirus-nukleinsyra (RNA) i kliniskt prov påvisande av specifikt rubella-antikroppssvar med IgM kvarstående IgG-stegring vid 6 och 12 månaders ålder (med ungefär samma rubella IgG koncentration i minst två prov). OBS positivt IgM resultat hos gravid kvinna kräver konfirmerade test. 34

Salmonella Isolering och/eller nukleinsyrapåvisning av Salmonella spp (utom S. Typhi och S. Paratyphi) i kliniskt prov. Ange vilken metod som använts vid anmälan. OBS dubbelanmälan från laboratoriet vid samtidig förekomst av ESBL. Sars (svår akut respiratorisk sjukdom) av misstänkt fall påvisande av SARS-coronavirus-specifika antikroppar påvisande av SARS-coronavirus-nukleinsyra i ett kliniskt prov. av bekräftat fall isolering av SARS-coronavirus virus i cellkultur från ett kliniskt prov påvisande av SARS-coronavirus-nukleinsyra vid minst ett av följande i kliniskt prov från minst två olika lokaler (t.ex. nasofarynx och feces) i kliniskt prov från minst två olika provtillfällen under samma sjukdomsperiod i ett kliniskt prov som testats med samma metod men med olika reagenser (ex. nytt RNA extrakt) påvisande av SARS-coronavirus-specifikt antikroppssvar som indikerar aktuell infektion. 35

Shigellainfektion Isolering av Shigella spp. i kliniskt prov. OBS dubbelanmälan görs från laboratoriet vid samtidig förekomst av ESBL Smittkoppor och/eller påvisande av orthopoxvirus genom elektronmikroskopi isolering av variolavirus i kliniskt prov påvisande av variolavirus-nukleinsyra i kliniskt prov. Sorkfeber (nephropathia epidemica) + vistelse i område med känd spridning påvisande av Puumalavirus-nukleinsyra i kliniskt prov påvisande av Puumalavirus-specifikt antikroppssvar som indikerar aktuell infektion. 36

Stelkramp (tetanus) + känt expositionstillfälle, med eller utan lab.verifiering isolering av Clostridium tetani i ett kliniskt prov påvisande av specifika tetanus toxin-antikroppar i serum som indikerar aktuell infektion. OBS betydelsen av vaccinationsstatus för serologisk laboratoriediagnostik. Syfilis inkl. neonatal/kongenital syfilis Observera att endast syfilis i smittsamt skede är anmälningspliktig, dvs. enbart tidig syfilis (de första två åren efter smittotillfället för bedömning av kliniker) och inte sen syfilis (mer än två år efter smittotillfället). och/eller epidemiologiskt samband + laboratoriekriterier enligt nedan Klinisk bild förenlig med syfilis och/eller epidemiologiskt samband + laboratorieverifiering enligt nedan För misstänkt fall: Ett positivt test för påvisande av antikroppar specifikt mot Treponema pallidum. För bekräftat fall: PCR-påvisning med sekvensering (på kliniskt material) eller samtliga av följande två fynd: ett positivt test för påvisande av antikroppar specifika för T. pallidum (ex. TPPA, TPHA, CIA eller EIA). en positiv ospecifik test för att visa att sjukdomen är i tidigt skede (ex. VDRL, RPR, WR) alternativt påvisande av IgM specifika för T. pallidum. 37

Neonatal/kongenital syfilis Mamman har en obehandlad eller inadekvat behandlad syfilisinfektion eller har fått behandling mot syfilis inom 30 dagar före partus eller klinisk bild förenlig med neonatal/ kongenital syfilis. och/eller epidemiologiskt samband och laboratoriekriterier enligt nedan Klinisk bild förenlig med neonatal/kongenital syfilis och/eller epidemiologiskt samband + laboratorieverifiering enligt nedan av misstänkt fall Minst ett av följande fynd i prov från barnet (ej navelsträngsblod): IgM antikroppar mot syfilis IgG-antikroppar mot syfilis i fyra gånger högre titer hos barnet än hos mamman en positiv specifik screeningtest. av bekräftat fall Minst ett av följande fynd i prov från barnet (ej navelsträngsblod): PCR-påvisning med sekvensering (på kliniskt material) IgM antikroppar mot syfilis och en positiv ospecifik test (VDRL, RPR, WR) En positiv specifik screeningtest och en positiv specifik test (TPPA) och en positiv ospecifik test (VDRL, RPR, WR) om barnet är äldre än 18 månader och ej fått behandling för syfilis. Trikinos påvisande av Trichinella larver i vävnad från muskelbiopsi påvisande av Trichinella-specifikt antikroppssvar. 38

Tuberkulos Klinisk bild förenlig med aktiv sjukdom och/eller inledd behandling som vid tuberkulos och/eller påvisad nukleinsyra från M. tuberculosis-komplexet isolering av bakterie tillhörande Mycobacterium tuberculosis-komplexet (utom Mycobacterium bovis-bcg) i kliniskt prov påvisande av nukleinsyra från M. tuberculosis-komplexet och påvisande av syrafasta stavar vid mikroskopi av kliniskt prov från nedre luftvägarna och/eller histopatologiskt fynd av granulom förenligt med tuberkulosinfektion (under förutsättning att infektion med Mycobacterium bovis-bcg uteslutits). Endast aktiv tuberkulos är anmälningspliktig. Tyfoidfeber Isolering av Salmonella Typhi (Salmonella enterica serovar Typhi) i kliniskt prov. OBS dubbelanmälan görs från laboratoriet vid samtidig förekomst av ESBL. Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) Inte aktuellt Påvisande av fenotypisk resistens mot vankomycin hos Enterococcus faecium eller Enterococcus faecalis och påvisande av genetisk markör för vankomycinresistens (relevant van-gen) i isolatet. 39

Vibrioinfektion (exkl. kolera) Ej aktuellt Isolering av Vibrio spp. annan än toxinproducerande V. cholerae O1 och O139 i kliniskt prov. Virala hemorragiska febrar (exkl. denguefeber och sorkfeber) (kontakt med VHF-fall eller resa senaste 21 dagarna till område med aktuell eller tidigare känd VHF-spridning) isolering av specifikt VHF-virus från kliniskt prov påvisande av specifikt VHF-virus nukleinsyra i kliniskt prov. Virala meningoencefaliter (exkl. TBE) Isolering av specifikt virus i kliniskt prov annat än likvor eller hjärnmaterial (t.ex. blåsor eller feces) och/eller epidemiologiskt samband + klinisk bild förenlig med diagnosen + pleocytos i likvor eller neurologiska symtom förenliga med encefalit/meningoencefalit, även i frånvaro av pleocytos isolering av specifikt virus i likvor (eller post mortem i hjärnmaterial) påvisande av specifikt virus nukleinsyra i likvor (eller post mortem i hjärnmaterial) påvisande av specifikt virusantikroppssvar i likvor som indikerar aktuell infektion meningoencefalit med påvisande av specifikt virusantikroppssvar i serum eller likvor som indikerar aktuell infektion. 40

TBE-infektion (viral tick borne encephalitis) Epidemiologiskt samband + klinisk bild förenlig med diagnosen + pleocytos i likvor eller neurologiska symtom förenliga med encefalit, även i frånvaro av pleocytos + påvisande av TBE-specifika IgM-antikroppar i serum påvisande av TBE-specifika IgM och IgG antikroppar i serum isolering av TBE-virus i likvor (eller post mortem i hjärnmaterial) påvisande av TBE-virus-nukleinsyra i likvor (eller post mortem i hjärnmaterial) isolering av TBE- virus i serum påvisande av TBE-virus nukleinsyra i serum påvisande av TBE specifika IgM antikroppar i likvor påvisande av serokonversion eller signifikant titerstegring av TBE-specifika antikroppar i parade sera. Yersiniainfektion Isolering och/eller nukleinsyrapåvisning av Yersinia enterocolitica (utom biotyp 1A) eller Yersinia pseudotuberculosis i kliniskt prov. Ange vilken metod som använts vid anmälan. 41

Fördjupning Smittskyddslag 2004:168 Smittskyddsförordning 2004:255 Ny smittskyddslag m.m. Regeringens proposition 2003/04:30 Europaparlamentets och rådets beslut Sept. 24, 1998 no. 2119/98/EC om att bilda nätverk för epidemiologisk övervakning och kontroll av smittsamma sjukdomar. 2002/253/EG: Kommissionens beslut av den 19 mars 2002 om fastställande av falldefinitioner för rapportering av smittsamma sjukdomar till gemenskapsnätverket enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 2119/98/EG 2000/96/EG: Kommissionens beslut av den 22 december 1999 om de smittsamma sjukdomar som successivt skall omfattas av gemenskapsnätverket enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 2119/98/EG. Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2015:4) om smittspårning. Smittspårning vid sexuellt överförbara infektioner. Socialstyrelsen 2008 Art.nr. 2008-101-7, se; http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/smittsparning-vid-sexuellt-overforbara-infektioner Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP) kunskapsunderlag och rekommendationer för handläggning. Socialstyrelsen 2012. Art.nr. 2012-5-13, se; http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/pneumokocker-med-nedsatt-kanslighet-for-penicillin-pnsp/] Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad (www.slf.se/smittskydd) 42

I denna publikation finns rekommendationer för vilka kriterier som ska användas i den svenska övervakningen av smittsamma sjukdomar som är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. Kriterierna har i största mån anpassats till de gemensamma kriterier som har antagits inom EU för att möjliggöra en jämförbar statistik. Socialstyrelsen publicerade de första falldefinitionerna 2008. Den 1 juli 2015 övergick ansvaret för det samlade smittskyddsarbetet till Folkhälsomyndigheten som då också övertog ansvaret för detta dokument. Uppdateringar av dokumentet sker vid behov och följer eventuella förändringar i Smittskyddsförordningen, metodutvecklingen inom mikrobiologisk diagnostik samt infektionsepidemiologi. Publikationen skall utgöra ett stöd för de som enligt Smittskyddslagen (2004:168) har skyldighet att utan dröjsmål anmäla fall av vissa smittsamma sjukdomar i enlighet med Smittskyddsförordningen (2004:255) vilket omfattar behandlande läkare som misstänker eller konstaterar fall av allmänfarlig sjukdom eller annan anmälningspliktig sjukdom, läkare samt ansvarig vid laboratorium som utför mikrobiologisk diagnostik och läkare som utför obduktion. Solna Nobels väg 18, 171 82 Solna Östersund Forskarens väg 3, 831 40 Östersund. www.folkhalsomyndigheten.se