Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen
|
|
- Rut Engström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen
2
3 Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen
4 Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter bedöms eventuella intressekonflikter och jäv inom ramen för anställningsförhållandet. När det gäller externa experter och sakkunniga som deltar i Folkhälsomyndighetens arbete med rapporter kräver myndigheten att de lämnar skriftliga jävsdeklarationer för potentiella intressekonflikter eller jäv. Sådana omständigheter kan föreligga om en expert t.ex. fått eller får ekonomisk ersättning från en aktör med intressen i utgången av den fråga som myndigheten behandlar eller om det finns ett tidigare eller pågående ställningstagande eller engagemang i den aktuella frågan på ett sådant sätt att det uppkommer misstanke om att opartiskheten inte kan upprätthållas. Folkhälsomyndigheten tar därefter ställning till om det finns några omständigheter som skulle försvåra en objektiv värdering av det framtagna materialet och därmed inverka på myndighetens möjligheter att agera sakligt och opartiskt. Bedömningen kan mynna ut i att experten kan anlitas för uppdraget alternativt att myndigheten föreslår vissa åtgärder beträffande expertens engagemang eller att experten inte bedöms kunna delta i det aktuella arbetet. De externa experter som medverkat i framtagandet av denna rapport har inför arbetet i enlighet med Folkhälsomyndighetens krav lämnat en deklaration av eventuella intressekonflikter och jäv. Folkhälsomyndigheten har därefter bedömt att det inte föreligger några omständigheter som skulle kunna äventyra myndighetens trovärdighet. Jävsdeklarationerna och eventuella kompletterande dokument utgör allmänna handlingar som normalt är offentliga. Handlingarna finns tillgängliga på Folkhälsomyndigheten. Denna titel kan laddas ner från: Citera gärna Folkhälsomyndighetens texter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd att använda dem. Folkhälsomyndigheten, Fjärde revideringen Artkelnummer: ISBN (pdf)
5 Förord En förutsättning för ett fungerande rapporteringssystem är att alla anmälande läkare och laboratorier i Sverige använder gemensamma kriterier vid anmälan enligt smittskyddslagen (2004:168), då det är grunden för att kunna upprätthålla en kontinuerlig övervakning av smittsamma sjukdomar. I detta dokument finns rekommendationer för vilka kriterier som ska användas i den svenska övervakningen av smittsamma sjukdomar. Falldefinitionerna har i största mån anpassats till de gemensamma kriterier som har antagits inom EU för att möjliggöra en jämförbar statistik. Socialstyrelsen publicerade de första falldefinitionerna Den 1 juli 2015 övergick ansvaret för det samlade smittskyddsarbetet till Folkhälsomyndigheten som då också övertog ansvaret för detta dokument. Arbetet med falldefinitionerna sker fortlöpande och beror av nytillkommen kunskap inom infektionsepidemiologin och metodutvecklingen inom mikrobiologisk diagnostik. En översyn av dokumentet sker vid behov, minst en gång per år, och följer eventuella förändringar i Smittskyddslag eller Smittskyddsförordning. Konklusionen vid aktuell översyn är att vissa falldefinitioner behöver vidareutvecklas. Därför har, inför 2017 års uppdatering, initierats en sådan revision. Anders Tegnell Avdelningschef, avdelningen för epidemiologi och utvärdering Karin Tegmark Wisell Avdelningschef, avdelningen för mikrobiologi 5
6 Innehåll Förord... 5 Bakgrund... 9 Definitioner Anmälningspliktiga sjukdomar Falldefinitioner Atypiska mykobakterier (icke tuberkulösa mykobakterier) Beta-hemolyserande grupp A streptokocker (Streptococcus pyogenes, GAS, invasiv infektion) Botulism Brucellos Campylobacterinfektion variant Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (vcjd) Cryptosporidiuminfektion Denguefeber Difteri Echinokockinfektion EHEC (STEC/VTEC) inkl. HUS (infektion med enterohemorragisk E. coli, inklusive EHECassocierat HUS) EHEC-associerat HUS (hemolytiskt uremiskt syndrom) Entamöba histolytica infektion ESBL-producerande Enterobacteriaceae, inkl. ESBL CARBA ESBL CARBA-producerande Enterobacteriaceae Fågelinfluensa H5N Giardiainfektion Gonorré Gula febern Haemophilus influenzae (invasiv infektion) Harpest (tularemi) Hepatit A Hepatit B
7 Hepatit C Hepatit D Hepatit E Hivinfektion och aids HTLV-1 eller HTLV Influensa Kikhosta Klamydia inkl. LGV LGV (lymphogranuloma venereum) Kolera Legionellainfektion Leptospirainfektion Listeriainfektion Malaria Meningokocksjukdom (invasiv) MERS (Middle East Respiratory Syndrome) Mjältbrand Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) Mässling Papegojsjuka Paratyfoidfeber Pest Pneumokockinfektion (invasiv) (Streptococcus pneumoniae) Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G (PNSP) Polio Påssjuka Q-feber Rabies Röda hund inkl. kongenitalt rubellasyndrom Kongenitalt rubellasyndrom Salmonella
8 SARS Shigellainfektion Smittkoppor Sorkfeber (nephropathia epidemica) Stelkramp (tetanus) Syfilis inkl. neonatal/kongenital syfilis Neonatal/kongenital syfilis Trikinos Tuberkulos Tyfoidfeber Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) Vibrioinfektion (exkl. kolera) Virala hemorragiska febrar (exkl. denguefeber och sorkfeber) Virala meningoencefaliter (exkl. TBE) TBE-infektion (viral tick borne encephalitis) Yersiniainfektion Fördjupning
9 Bakgrund Smittskyddslagen (2004:168), SmL, lägger ett tydligt ansvar på behandlande läkare att anmäla fall av vissa smittsamma sjukdomar. Läkare med ansvar för ett laboratorium har samma skyldighet att rapportera när fall av dessa sjukdomar diagnostiseras. Skyldigheten gäller också läkare som utför obduktion (2 kap, 5 SmL). Smittskyddslagen ålägger behandlande läkare även andra skyldigheter när det gäller hantering av de sjukdomar som ingår där, till exempel att smittspåra och att ge förhållningsregler. Dessa skyldigheter påverkas inte av om en sjukdom ska anmälas kliniskt eller enbart omfattas av laboratorieanmälan. Falldefinitionerna som beskrivs i detta dokument bygger delvis på andra publicerade dokument (se sid. 45). Syftet med dessa falldefinitioner är att skapa en enkel och översiktlig gemensam grund för vilka sjukdomsfall som ska anmälas, så att jämförelser över tid och mellan geografiska områden underlättas. I detta sammanhang finns ingen anledning att skilja på lagens uppdelning i så kallade allmänfarliga och övriga anmälningspliktiga sjukdomar. Den distinktionen har juridisk betydelse, bland annat genom skyldigheten att ge den smittade förhållningsregler och den yttersta möjligheten att ingripa mot den enskildes vilja, men utgör ingen grund för att bedöma anmälningsplikten på skilda sätt. Samtliga anmälningspliktiga diagnoser är därför sammanförda i alfabetisk ordning. Falldefinitionerna i detta dokument är alltså ämnade att användas för rapportering av sjukdomsfall enligt smittskyddslagen. Avsikten med dokumentet är inte att ange kriterier för behandling, att ge ett underlag för definition av smittfrihet eller att fastslå rutiner för anmälan efter eventuell avskrivning. Avsikten med dokumentet är inte heller att värdera den mikrobiologiska diagnostiken, eller att ange vilka specifika laboratoriemetoder som bör användas. För diskussion om sådana metoder hänvisas till Folkhälsomyndighetens och Föreningen för klinisk mikrobiologis Referensmetodik för laboratoriediagnostik vid kliniskt mikrobiologiska laboratorier. Dessa rekommendationer påverkar inte heller smittspårningsplikten för allmänfarliga sjukdomar och andra smittspårningspliktiga sjukdomar (enligt SmL respektive Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om smittspårning, HSL-FS 2015:4). Det kan finnas undantag från denna huvudregel, men i bland annat Socialstyrelsens handbok Smittspårning av sexuellt överförbara infektioner (sid. 56) framhålls att eftersom syfilis idag är en såväl ovanlig som inhemsk smitta måste smittspårningen givetvis alltid gå så långt tillbaka att man säkert kan finna smittkällan eller till dess smittkedjan slutar utanför landets gränser. Smittspårning ska således göras även om patienten bedöms som inte längre smittsam. En fast eller tillfällig partner som kan ha exponerats för smittan under patientens smittsamma fas ska därför kallas och testas, eftersom denna partner kan 9
10 ha smittats och ännu befinna sig i smittsamt skede eller vara bärare av en latent inte smittsam infektion som senare kan orsaka svår sjukdom. Eftersom SmL särskilt stadgar att såväl misstänkta som konstaterade fall ska rapporteras behövs ett visst stöd för sådana beslut. I lagens förarbeten anges rörande kliniskt misstänkta fall: Den anmälningsskyldige läkaren behöver således inte ha ställt fullständig diagnos innan han eller hon gör sin anmälan, vilket medför att behövliga tidsvinster kan göras. Åtgärder mot smittspridning kan då sättas in så tidigt som möjligt. För att misstanke i lagens mening ska föreligga krävs dock att det finns något konkret som tyder på att den smittsamma sjukdomen är för handen, t.ex. att patienten uppvisar något symtom som är typiskt för ifrågavarande sjukdom. 1 I beskrivningen av falldefinitioner har kliniska respektive epidemiologiska kriterier sammanfogats med laboratoriekriterier för misstänkta fall, då den mikrobiologiska diagnostiken har bedömts utgöra en förutsättning för att fallet ska anmälas. Detta dokument ger inte underlag för anmälningskriterier i speciella situationer, då tolkningen av provsvar är särskilt beroende av en sammanvägning av faktorer i det enskilda fallet (t.ex. hos ett immunsupprimerat barn). En annan faktor av vikt, som kan påverka tolkningen av svar på en mikrobiologisk analys, kan vara om personen är vaccinerad mot en viss sjukdom. Då är läkarens bedömning avgörande och fallen ska anmälas som misstänkta fall. Folkhälsomyndigheten har möjlighet att utfärda undantag från anmälningsplikten för behandlande läkare i de fall man kan nöja sig med anmälan från diagnostiserande laboratorier se Folkhälsomyndighetens föreskrifter (HSL-FS 2015:7) om anmälan av anmälningspliktig sjukdom i vissa fall. Detta dokument behandlar inte dessa begränsningar och berör inte heller detaljer avseende den information om varje enskilt fall som ska rapporteras från behandlande läkare till smittskyddsläkare och Folkhälsomyndigheten. I SmL (2 kap. 6 ) anges vilka uppgifter som ska framgå av en smittskyddsanmälan. Socialstyrelsen gjorde en separat utredning för att definiera vilka uppgifter av annan epidemiologisk betydelse (2 kap. 6 5 p.) som borde vara uppfyllda vid rapportering av de anmälningspliktiga sjukdomarna. Detta arbete har fortsatts i samband med vidareutvecklingen av stödfunktioner vid användning av det webbaserade elektroniska anmälningssystemet SmiNet 2 där formulären i SmiNet anpassats för respektive sjukdom så att de uppgifter efterfrågas som utredningen kommit fram till är nödvändiga. 1 Regeringens proposition 2003/04:30 Ny smittskyddslag m.m., sid
11 Definitioner Aktuell infektion Epidemiologiskt samband beror av en sammanvägning av laboratoriefynd och kliniska data, som uppgifter om symtom, inkubationstid m.m. innebär att patienten har haft en kontakt som kan innebära smitta med: 1. en person som klassificeras som ett bekräftat fall, 2. någon smittkälla (person, djur eller objekt, inkl. laboratorieprov) som orsakat sjukdom hos någon annan person, som i sin tur klassificeras som ett bekräftat fall, eller 3. vistelse i område med känd spridning, i kombination med klinisk bild förenlig med en sjukdom. Bekräftat fall Infektion med Klinisk bild förenlig med diagnosen är ett sjukdomsfall som uppfyller de kriterier som angetts för att diagnosen kan anses vara säker. För detta krävs som regel mikrobiologisk diagnostik, se laboratorieverifierat fall. t.ex. infektion med vancomycinresistenta enterokocker, i begreppet inkluderas i smittskyddslagens mening även fall av asymtomatiskt bärarskap. Av smittskyddslagen framgår att föreskriven anmälningsplikt omfattar både behandlande läkare och mikrobiologiskt laboratorium. Av laboratorieanmälan bör framgå val av metod som underlag för smittskyddsläkare respektive Smittskyddsinstitutet, vilka ansvarar för klassifikation av fallen som antingen misstänkta eller bekräftade. innebär att den läkare som diagnostiserar fallet finner stöd för diagnosen. Inga kliniska kriterier tas upp i detta dokument utan här hänvisas till Folkhälsomyndighetens hemsida om smittsamma sjukdomar: samt olika fackböcker, exempelvis Iwarsson-Norrby (red). Infektionsmedicin, Göteborg: Säve förlag 2014, 6:e uppl. Heymann D (ed). Control of Communicable Diseases Manual. Washington, DC: American Public Health Association 2015, 20th ed. 11
12 Kliniskt prov Laboratorieverifier at fall är ett begrepp som i dessa rekommendationer inkluderar prov från människa vilket analyserats som del i en utredning av infektionstecken, liksom screeningprover. Det innebär att även asymptomatiskt bärarskap ska anmälas enligt smittskyddslagen. är ett sjukdomsfall som genomgått laboratoriediagnostik enligt de principiella kriterier som beskrivs i detta dokument och där laboratoriet påvisat en aktuell infektion med en anmälningspliktig mikroorganism. Dokumentet anger flera laboratoriemetoder men inga detaljer om vilka av dessa som ska användas. Då metoder används som inte finns specificerade under sjukdomen klassificeras fallen av princip som misstänkta. Principiellt kan metoderna grupperas på följande sätt: INDIREKTA METODER antikroppspåvisning (serologi) DIREKTA METODER antigenpåvisning (inkl. toxin) odling av smittämnet (isolering) nukleinsyrapåvisning morfologi, (elektron)mikroskopi (påvisning) Misstänkt (troligt) fall är ett sjukdomsfall där det finns goda skäl att misstänka att patienten har sjukdomen, även om bekräftelse inte föreligger. Patienten kan exempelvis uppvisa en klinisk bild som är väl förenlig med diagnosen och ett epidemiologiskt samband med bekräftade fall. Det kan också gälla patienter som på grund av annan sjukdom eller tidigare insatt behandling får en atypisk sjukdomsbild, respektive patienter där man med anledning av tidigare behandling inte heller kan förvänta sig verifierande resultat från laboratoriet. Som troliga räknas också fall där man av olika skäl använt mikrobiologiska tekniker, vilkas resultat ännu inte blivit allmänt internationellt accepterade. Dessa typer av fall ska därmed anmälas som misstänkta. Ytterligare information kan göra att fallen senare antingen avskrivs, står kvar som misstänkta eller blir bekräftade. Sådan information ska då bifogas en tidigare anmälan. 12
13 Anmälningspliktiga sjukdomar De anmälningspliktiga sjukdomarna finns listade i smittskyddslagen (2004:168) som bilaga 1 (allmänfarliga sjukdomar) och bilaga 2 (samhällsfarliga sjukdomar) smittskyddsförordningen (2004:255) som bilaga 1 (anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar). Variant Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (vcjd) ingår inte i smittskyddslagen. Anmälningsplikten utgår från lagen (1997:982) om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar samt Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om misstänkt eller konstaterad Creutzfeldt-Jakobs sjukdom och annan besläktad human spongiform encefalopati (HSL-FS 2015:3), liksom EU-parlamentets resolution EGT C 85, , s. 61, och den grundförordning som reglerar TSE (transmissible spongiform encephalopathies), EC/999/ Terminologin som används i detta dokument är densamma som används i författningarna, även om andra beteckningar på sjukdomar eller mikroorganismer förekommer. Atypiska mykobakterier, infektion med Beta-hemolyserande grupp A streptokocker (Streptococcus pyogenes, GAS), invasiv infektion med Botulism Brucellos Campylobacterinfektion variant Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (vcjd) Cryptosporidium, infektion med Denguefeber Difteri Echinokockinfektion Entamöba histolytica, infektion med Enterohemorragisk E.coli (EHEC), infektion med ESBL-producerande Enterobacteriaceae, infektion med Fågelinfluensa H5N1 Giardiainfektion Gonorré Gula febern Haemophilus influenzae, invasiv infektion med Harpest (tularemi) Hepatit A-E Hiv-infektion och aids 13
14 HTLV I eller II, infektion med Influensa Kikhosta Klamydiainfektion Kolera Legionellainfektion Leptospirainfektion Listeriainfektion Malaria Meningokockinfektion, invasiv MERS (Middle East Respiratory Syndrome) Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA), infektion med Mjältbrand Mässling Papegojsjuka Paratyfoidfeber Pest Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G (PNSP) Pneumokockinfektion, invasiv Polio Påssjuka Q-feber Rabies Röda hund Salmonellainfektion Shigellainfektion Smittkoppor Sorkfeber (nephropathia epidemica) Stelkramp Svår akut respiratorisk sjukdom (sars) Syfilis Trikinos Tuberkulos Tyfoidfeber Vancomycinresistenta enterokocker (VRE), infektion med Vibrioinfektion exkl. kolera Virala meningoencefaliter Virala hemorragiska febrar exkl. denguefeber och sorkfeber (nefropathia epidemica) Yersiniainfektion 14
15 Falldefinitioner Atypiska mykobakterier (icke tuberkulösa mykobakterier) Endast anmälan från laboratorium Misstänkt fall Inte aktuellt Isolering av atypiska mykobakterier från kliniskt prov Beta-hemolyserande grupp A streptokocker (Streptococcus pyogenes, GAS, invasiv infektion) Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med STSS (streptococcal toxic shock syndrome), nekrotiserande fasciit eller puerperal sepsis + påvisande av S. pyogenes i (annan än nedan angiven) relevant lokal Isolering av Streptococcus pyogenes (GAS) från blod, likvor eller annan normalt steril lokal Botulism isolering av Clostridium botulinum från sår (sårvätska) eller, hos barn ett år och yngre, även från feces påvisande av botulinumtoxin i kliniskt prov 15
16 Brucellos isolering av Brucella spp. från kliniskt prov påvisande av Brucella-specifik antikroppsreaktion som indikerar aktuell infektion. Campylobacterinfektion * *gastroenterit Isolering och/eller nukleinsyrapåvisning av Campylobacter spp., från feces eller blod. OBS vid anmälan anges vilken lab.metod som använts variant Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (vcjd) vcjd fall förutsätter progredierande neuropsykiatrisk sjukdom under mer än 6 månader där alternativa differentialdiagnoser, tidigare exposition för tänkbar iatrogen smitta och familjär prionsjukdom uteslutits. Misstänkt fall Bekräftat fall Förutsättningar enligt ovan + klinisk bild förenlig med diagnosen + uteslutande av EEG förändringar som vid sporadisk CJD + typiska förändringar påvisade med bildteknik (ex. MRT) eller förutsättningar enligt ovan + positiv tonsillbiopsi Progredierande neuropsykiatrisk sjukdom och post mortem neuropatologiskt verifierat fall 16
17 Cryptosporidiuminfektion påvisande av Cryptosporidium spp oocystor i kliniskt prov (vanligen feces) med mikroskopi påvisande av Cryptosporidium-antigen i feces påvisande av Cryptosporidium-nukleinsyra i feces. Denguefeber, som vistelse i geografiskt område med pågående spridning påvisande av denguevirus-nukleinsyra i kliniskt prov påvisande av denguevirus-specifikt antikroppssvar som indikerar aktuell infektion. Difteri Isolering av toxinproducerande Corynebacterium diphtheriae, C. ulcerans eller C. pseudotuberculosis från kliniskt prov OBS fynd av toxinproducerande Corynebacterium diphtheriae, C. ulcerans eller C. pseudotuberculosis ska anmälas oavsett fyndplats eller symtom. Även bärarskap eller icke-respiratorisk infektion, som t.ex. huddifteri, ska alltså anmälas. 17
18 Echinokockinfektion histopatologiskt eller parasitologiskt fynd förenligt med Echinococcus multilocularis eller E. granulosus, exempelvis hakar och/eller larver i cystinnehåll påvisande av antikroppssvar med Echinococcus-specifik serologi och konfirmerande högspecifik serologisk test påvisande av nukleinsyra av E. multilocularis eller E. granulosus i kliniskt prov typiska organförändringar påvisade med bildteknik (ex. ultraljud, CT) och positiv, konfirmerande serologi. EHEC (STEC/VTEC) inkl. HUS (infektion med enterohemorragisk E. coli, inklusive EHEC-associerat HUS) Misstänkt fall av EHEC (STEC/VTEC) Klinisk bild förenlig med diagnosen Bekräftat fall av EHEC (STEC/VTEC) Ett laboratorieverifierat fall. av EHEC isolering av E. coli som har förmåga att producera shigatoxin (stx) eller som bär på stx1/stx2 gener påvisande av stx1 och/eller stx2-gener från kliniskt prov (utan isolering av stam) påvisande av shigatoxin i feces (utan isolering av stam) OBS om möjligt bör STEC/VTEC-stam isoleras och karakteriseras avseende serotyp, eae gener och subtyper av stx1 alternativt stx2. OBS dubbelanmälan görs från laboratoriet vid samtidig förekomst av ESBL. 18
19 EHEC-associerat HUS (hemolytiskt uremiskt syndrom) Misstänkt fall av EHEC-associerat HUS efter enterit Klinisk bild förenlig med HUS (hemolytiskt-uremiskt syndrom), Bekräftat fall av EHEC-associerat HUS Klinisk bild förenlig med diagnosen + ett laboratorieverifierat fall. För HUS kan även LPS (serogruppspecifikt antikroppssvar mot lipopolysaccharid) användas som kriterium för laboratorieverifierat fall. OBS dubbelanmälan görs från laboratoriet vid samtidig förekomst av ESBL. Entamöba histolytica infektion + påvisande av Entamoeba histolytica/e.dispar cystor vid mikroskopi och/eller epidemiologiskt samband alternativt epidemiologiskt samband + påvisande av Entamoeba histolytica/e.dispar cystor vid mikroskopi Minst ett av följande: Påvisande av specifikt antikroppssvar i serum. fynd av Entamoeba histolytica-trofozoiter med intracellulära erytrocyter påvisande av E. histolytica-nukleinsyra i kliniskt prov. påvisande av E. histolytica- antigen i fecesprov. ESBL-producerande Enterobacteriaceae, inkl. ESBLCARBA Vid Enterobacteriaceae med påvisad ESBLA eller ESBLM: endast anmälan från laboratorium. 19
20 Vid Enterobacteriaceae med påvisad ESBLCARBA: anmälan från såväl laboratorium som behandlande läkare. Misstänkt fall av ESBL-producerande Enterobacteriaceae Inte aktuellt Bekräftat fall av ESBL-producerande Enterobacteriaceae Ett laboratorieverifierat fall av ESBL-producerande Enterobacteriaceae 1. av Enterobacteriaceae 1 med ESBLA eller ESBLM Fynd av bakterier tillhörande arterna Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Proteus mirabilis, Salmonella och Shigella spp. med fenotypiskt eller genotypiskt påvisad ESBL-produktion (ESBLA eller ESBLM). Fynd av bakterier tillhörande övriga arter inom familjen Enterobacteriaceae med fenotypiskt eller genotypiskt påvisad ESBLA-produktion. 1 ESBL= Extended Spectrum BetaLactamase ESBL A=Klassiska ESBL vars aktivitet inhiberas av klavulansyra. A härrör från klassifikation enligt Ambler. ESBL M= M står för miscellaneous och omfattar ESBL vars aktivitet inte hämmas av klavulansyra, men oftast av kloxacillin. OBS behandlande läkare ska enligt smittskyddslagen (2004:168) anmäla alla fall av ESBL-producerande Enterobacteriaceae som fått en anmärkningsvärd utbredning inom ett område eller uppträder i en elakartad form (2 kap. 5 ). ESBL CARBA-producerande Enterobacteriaceae Misstänkt fall av ESBLCARBA-producerande Enterobacteriaceae Inte aktuellt Bekräftat fall av ESBLCARBA-producerande Enterobacteriaceae Ett laboratorieverifierat fall av ESBLCARBA-producerande Enterobacteriaceae 1. av Enterobacteriaceae med ESBLCARBA: Fenotypiskt eller genotypiskt påvisad karbapenemas (ESBLCARBA) 1 ESBL CARBA = ESBL med karbapenemasaktivitet OBS behandlande läkare ska enligt smittskyddslagen (2004:168) anmäla alla fall av ESBL-producerande Enterobacteriaceae som fått en anmärkningsvärd utbredning inom ett område eller uppträder i en elakartad form (2 kap. 5 ). 20
21 Fågelinfluensa H5N1 påvisande av högpatogent aviärt influensavirus A/H5N1 i kliniskt prov påvisande av influensa A/H5N1-nukleinsyra i kliniskt prov påvisande av A/H5N1-specifikt antikroppssvar som indikerar aktuell infektion. Giardiainfektion cystor eller trofozoiter av Giardia intestinalis (synonyma begrepp är lamblia och duodenalis) i feces, duodenalvätska eller tunntarmsbiopsi med mikroskopi påvisande av Giardia-antigen i kliniskt prov påvisande av Giardia nukleinsyra i kliniskt prov. Gonorré isolering av Neisseria gonorrhoeae från kliniskt prov 21
22 påvisande i kliniskt prov av Neisseria gonorrhoeae nukleinsyra med två specifika analysmetoder med olika målgener i samma prov eller i två efter varandra följande prov fynd av Gramnegativa intracellulära diplokocker i urethrautstryk från en man med symptomatisk uretrit Gula febern isolering av gula febernvirus från ett kliniskt prov påvisande av gula febern-nukleinsyra i kliniskt prov påvisande av gula febernvirus-specifikt antikroppssvar som indikerar aktuell infektion påvisande av gula febern-antigen i kliniskt prov vävnadsprov (framför allt lever) analyserat genom immunhistokemiskt påvisande av gula febern med virusspecifika antisera. OBS betydelsen av vaccinationsstatus för serologisk laboratoriediagnostik. Haemophilus influenzae (invasiv infektion) + påvisande av Haemophilus influenzae-antigen från blod, likvor eller annan normalt steril lokal Minst ett av följande: isolering av Haemophilus influenzae från blod, likvor eller annan normalt steril lokal påvisande av Haemophilus influenzae-nukleinsyra från blod, likvor eller annan normalt steril lokal 22
23 Harpest (tularemi), inkl. vistelse i geografiskt område med känd föregående spridning, även utan anamnestisk kontakt med känd smittkälla isolering av Francisella tularensis från kliniskt prov påvisande av F. tularensis-nukleinsyra i kliniskt prov påvisande av F. tularensis-specifikt antikroppssvar som indikerar aktuell infektion. Hepatit A påvisande av IgM antikroppar mot hepatit A virus i serum påvisande av hepatit A virus-nukleinsyra i serum eller feces. Hepatit B Kriterier för anmälan från laboratorium Minst ett av följande fynd i serum/plasma: hepatit B-virus ytantigen (HBsAg) 1 hepatit B-virus-DNA (HBV-DNA) 1 HBsAg-fyndet ska vara säkerställt, dvs. tydligt positivt, alternativt konfirmerat efter osäkert fynd. Kriterier för anmälan från behandlande läkare 23
24 Bekräftat fall Ett laboratorieverifierat akut eller kroniskt fall enligt laboratoriekriterierna nedan av akut hepatit B-infektion (innefattar både tidig inkubationsfas och övrig akut fas) Hepatit B-virus ytantigen (HBsAg) eller Hepatit B-virus-DNA (HBV-DNA) och utan hepatit B-virus core antikroppar (anti-hbc) påvisat i serum/plasma (motsvarar tidig inkubationsfas). Hepatit B-virus IgM-core antikroppar (anti-hbc IgM) påvisade och minst ett av följande fynd i serum/plasma (motsvarar övrig akut fas): - hepatit B-virus ytantigen (HBsAg) - hepatit B-virus-DNA (HBV-DNA). av kronisk hepatit B-infektion Samtliga av följande tre fynd i serum/plasma: hepatit B-virus ytantigen (HBsAg) hepatit B-virus IgG-core antikroppar (anti-hbc IgG) ej påvisbar eller låg nivå av hepatit B-virus IgM-core antikroppar (anti-hbc IgM). OBS både akuta och kroniska fall ska anmälas och särskiljas vid anmälan. Hepatit C Kriterier för anmälan från laboratorium Minst ett av följande fynd i serum/plasma: hepatit C-virus-RNA (HCV-RNA) hepatit C-virusantigen (HCV-antigen/HCV-Ag) hepatit C-virusantikroppar (HCV-antikroppar/HCV-Ak) påvisade med immunoblot 1. 1 Där hepatit C-virus RNA och/eller hepatit C-virusantigen ej påvisats i serum/plasma eller där analyser för dessa inte gjorts. Kriterier för anmälan från behandlande läkare av akut, kroniskt eller okänt stadium enligt laboratoriekriterierna nedan av akut hepatit C-infektion 24
25 serokonversion mellan två serumprov tagna med högst 12 månaders intervall och minst ett av följande fynd i serum/plasma: - hepatit C-virusantikroppar (HCV-antikroppar/HCV-Ak) med immunoblot - hepatit C-virus RNA (HCV-RNA) - specifikt hepatit C-virusantigen (HCV-antigen/HCV-Ag) tillkomst i immunoblot av ytterligare antikroppsreaktivt band i nytt prov taget efter minst en månad hepatit C-virus-RNA (HCV-RNA) påvisat i serum/plasma (under inkubationstiden före antikroppssvar) hepatit C-virusantigen (HCV-antigen/HCV-Ag) påvisat i serum/plasma (under inkubationstiden före antikroppssvar). av kronisk hepatit C-infektion och Antikroppar mot hepatit C-virus påvisade i två serumprov tagna med minst 12 månaders intervall minst ett av följande fynd i serum/plasma: - hepatit C-virus-RNA (HCV-RNA) - specifikt hepatit C-virusantigen (HCV-antigen/HCV-Ag). av hepatit C-infektion av okänt stadium och Antikroppar mot hepatit C-virus av okänd varaktighet påvisade i serum/plasma minst ett av följande fynd i serum/plasma: - hepatit C-virus-RNA (HCV-RNA) - specifikt hepatit C-virusantigen (HCV-antigen/HCV-Ag). OBS fall av akut, kronisk och okänt stadium ska anmälas och särskiljas vid anmälan Hepatit D Misstänkt fall Inte aktuellt påvisande av hepatit D virus-specifikt antikroppssvar i serum påvisande av hepatit D-nukleinsyra i serum 25
26 påvisande av hepatit D virus-antigen i serum. Hepatit E påvisande av hepatit E virusspecifikt antikroppssvar i serum som indikerar aktuell infektion påvisande av hepatit E virus-nukleinsyra i serum eller feces. Hivinfektion och aids Misstänkt fall Hiv-behandlade, liksom barn till mödrar, som utanför Sverige diagnostiserats med hiv och fått adekvat behandling Bekräftat hivfall Bekräftat aidsfall Ett laboratorieverifierat hivfall Ett laboratorieverifierat hivfall och aidsdefinierat tillstånd, enligt europeiska falldefinitionerna för aids hos personer 15 år respektive barn < 15 år gamla ( Laboratoriekriterier för hivdiagnos A. Vuxna och barn 18 månaders ålder Positivt hiv-antikroppstest eller kombinerad hiv-antigen/antikroppstest, inklusive konfirmerande test, som bekräftats genom uppföljande prov eller Minst två av följande fynd, som bekräftats genom uppföljande prov: - påvisande av hiv- nukleinsyra (hiv-rna, hiv-dna) - påvisande av hiv p24 antigen, inkl. neutralisationstest - isolering av hiv B. Barn under 18 månaders ålder Minst ett av följande fynd, som bekräftats genom uppföljande prov: påvisande av hiv- nukleinsyra (hiv-rna, hiv-dna) 26
27 påvisande av hiv p24 antigen, inkl. neutralisationstest isolering av hiv Det finns inget krav att en aidspatient, som tidigare rapporterats som hiv-smittad, ska anmälas på nytt. HTLV-1 eller HTLV-2 Misstänkt fall Inte aktuellt Minst ett av följande fynd, som bekräftats genom uppföljande prov: positivt HTLV-specifikt antikroppstest, inklusive konfirmerande test påvisande av HTLV-nukleinsyra (HTLV DNA) isolering av HTLV Influensa Alla fall av influensa: anmälan från laboratorium Misstänkt fall Inte aktuellt påvisande av influensa-nukleinsyra i ett kliniskt prov påvisande av influensa-specifikt antikroppssvar som indikerar aktuell infektion isolering av influensavirus från ett kliniskt prov Kikhosta isolering av Bordetella pertussis från ett kliniskt prov 27
28 påvisande av Bordetella pertussis-nukleinsyra i ett kliniskt prov påvisande av Bordetella pertussis-specifikt antikroppssvar i serum som indikerar aktuell infektion OBS betydelsen av vaccinationsstatus för serologiskt laboratoriediagnostik Klamydia inkl. LGV av klamydia Minst ett av följande fynd utan påvisad genotyp L1, L2 eller L3: påvisande av Chlamydia trachomatis-nukleinsyra i ett kliniskt prov isolering av Chlamydia trachomatis från ett kliniskt prov påvisande av Chlamydia trachomatis med direkt FA i kliniskt prov. LGV (lymphogranuloma venereum) av LGV Påvisande i ett kliniskt prov (anogenitalt eller konjunktiva) av nukleinsyra specifik för genotyp (serotyp) L1, L2 eller L3 av Chlamydia trachomatis i ett kliniskt prov. Kolera Samtliga av följande tre fynd: isolering av Vibrio cholerae i ett kliniskt prov påvisande av serotyp O1 eller O139 hos isolatet påvisande av kolera-enterotoxin (CTX) eller toxingen (ctx) hos isolatet. 28
29 Legionellainfektion + laboratoriekriterier enligt nedan eller epidemiologiskt samband För misstänkt fall minst ett av följande fynd: påvisande av Legionella pneumophila-antigen i luftvägssekret, lungvävnad eller någon annan normalt steril lokal påvisande av Legionella spp.-nukleinsyra i luftvägssekret, lungvävnad eller någon annan normalt steril lokal påvisande av specifikt antikroppssvar (minst fyrfaldig titerstegring) mot Legionella pneumophila icke serogrupp 1 eller annan Legionella spp. påvisande av enstaka hög antikroppstiter mot Legionella pneumophila serogrupp 1, andra serogrupper eller andra Legionella spp i serum. För bekräftat fall minst ett av följande fynd: isolering av Legionella spp. från luftvägssekret, lungvävnad eller någon annan normalt steril lokal påvisande av specifikt antikroppssvar (minst fyrfaldig titerstegring) mot Legionella pneumophila serogrupp 1 påvisande av Legionella pneumophila-antigen i urin. Leptospirainfektion isolering av Leptospira interrogans- eller annan patogen Leptopira spp.-nukleinsyra i kliniskt prov isolering av Leptospira interrogans- eller annan patogen Leptopira spp. från ett kliniskt prov påvisande av Leptospira interrogans- eller annan patogen Leptopira spp.-specifikt antikroppssvar som indikerar aktuell infektion 29
30 Listeriainfektion Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med invasiv listeriasjukdom. påvisande av Listeria monocytogenes nukleinsyra i blod, likvor eller annan normalt steril lokal isolering av Listeria monocytogenes från blod, likvor eller annan normalt steril lokal isolering av Listeria monocytogenes från en normalt icke-steril lokal hos foster, dödfött barn eller hos modern inom 24 tim från förlossningen. Isolering av Listeria monocytogenes hos ett dödfött/nyfött foster efter tjugonde gestationsveckan rapporteras som eget fall. Malaria och/eller påvisande av malaria-antigen i blod påvisande av malariaparasiter med mikroskopi i blodutstryk/tjock droppe påvisande av Plasmodium-nukleinsyra i blod Meningokocksjukdom (invasiv) och minst ett av följande fynd: påvisande av Neisseria meningitidis i kliniskt prov från normalt icke steril lokal (exv. svalg/nasopharynx) påvisande av gramnegativa diplokocker i likvor 30
31 med klinisk bild isolering av Neisseria meningitidis från blod, likvor eller annan normalt steril lokal påvisande av Neisseria meningitidis-nukleinsyra från blod, likvor eller annan normalt steril lokal påvisande av Neisseria meningitidis-antigen i likvor påvisande av Neisseria meningitidis-specifikt antikroppssvar med serokonversion och/eller signifikant titerstegring av IgG OBS betydelsen av vaccinationsstatus för serologisk laboratoriediagnostik. MERS (Middle East Respiratory Syndrome) : påvisande av MERS-coronavirus nukleinsyra i kliniskt prov omfattande minst två olika regioner av virusgenomet påvisande av MERS-coronavirus-specifikt och neutraliserande antikroppssvar som indikerar aktuell infektion isolering av MERS-coronavirus i cellkultur från ett kliniskt prov Mjältbrand med klinisk bild isolering av kapsel- och toxinproducerande Bacillus anthracis i ett kliniskt prov påvisande av Bacillus anthracis-nukleinsyra i ett kliniskt prov. 31
32 Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) Misstänkt fall Inte aktuellt Påvisande av fenotypisk resistens förenlig med meticillinresistenta Staphylococcus aureus och Påvisande i isolatet av genetisk markör för meticillinresistens (meca-gen eller annan relevant mec-gen) alternativt dess produkt (PBP2a eller annat relevant penicillinbindande protein). Mässling påvisande av mässlingsspecifikt antikroppssvar i serum eller saliv som indikerar aktuell infektion isolering av mässlingvirus i kliniskt prov påvisande av mässlingvirus-nukleinsyra (RNA) i kliniskt prov påvisande av mässling-antigen med specifika monoklonala antikroppar i immunofluorescens OBS betydelsen av vaccinationsstatus för serologisk laboratoriediagnostik Papegojsjuka isolering av Chlamydophila psittaci från ett kliniskt prov påvisande av Chlamydophila psittaci nukleinsyra i ett kliniskt prov 32
33 påvisande av Chlamydophila psittaci-specifikt antikroppssvar med serokonversion och/eller signifikant titerstegring av IgG. Paratyfoidfeber Isolering av Salmonella Paratyphi (Salmonella enterica serovar Paratyphi) i kliniskt prov. OBS dubbelanmälan görs från laboratoriet vid samtidig förekomst av ESBL. Pest isolering av Yersinia pestis i ett kliniskt prov påvisande av Yersinia pestis-nukleinsyra i kliniskt prov påvisande av Yersinia pestis-f1 specifikt antikroppssvar som indikerar aktuell infektion. Pneumokockinfektion (invasiv) (Streptococcus pneumoniae) Misstänkt fall Klinisk bild (meningit) + Grampositiva diplokocker i likvor isolering av S. pneumoniae från blod, likvor eller annan normalt steril lokal 33
34 påvisande av S. pneumoniae-nukleinsyra från blod, likvor eller annan normalt steril lokal (ej urin) påvisande av pneumokockantigen i prov från blod, likvor eller annan normalt steril lokal (ej urin) OBS dubbelanmälan görs vid invasiv infektion med pneumokocker med nedsatt penicillinkänslighet. Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G (PNSP) Misstänkt fall Inte aktuellt och Påvisande av Streptococcus pneumoniae i kliniskt prov Påvisande av nedsatt känslighet mot penicillin G, MIC över 1 mg/l OBS dubbelanmälan görs vid invasiv infektion med pneumokocker med nedsatt penicillinkänslighet. Polio isolering av vildtyp poliovirus (Wild polio virus, WPV) verifierat med typning isolering av vaccinderiverat poliovirus (VDPV) verifierat med typning. OBS även bärarskap av poliovirus ska anmälas. Påssjuka 34
35 isolering av parotitvirus från ett kliniskt prov (saliv, likvor eller urin) påvisande av parotitvirus-nukleinsyra (RNA) i kliniskt prov (saliv, likvor eller urin) påvisande av parotitspecifikt antikroppssvar i serum eller saliv som indikerar aktuell infektion OBS betydelsen av vaccinationsstatus för serologisk laboratoriediagnostik. Q-feber isolering av Coxiella burnetii i ett kliniskt prov påvisande av Coxiella burnetii-nukleinsyra i kliniskt prov påvisande av specifikt Coxiella burnetii-antikroppssvar som indikerar aktuell infektion Rabies efter vistelse i rabiesendemiskt område och/eller exposition för Bekräftat fall djur i land med rabies potentiellt rabiessmittat djur i Sverige eller smittad human vävnad (exempelvis efter organtransplantation) Ett laboratorieverifierat fall isolering av Lyssavirus i ett kliniskt prov 35
36 påvisande av Lyssavirus-nukleinsyra i kliniskt prov påvisande av Lyssavirus-antigen i kliniskt prov påvisande av specifikt Lyssavirus-antikroppssvar i serum eller likvor. OBS betydelsen av vaccinationsstatus för serologisk laboratoriediagnostik. Röda hund inkl. kongenitalt rubellasyndrom isolering av rubellavirus i ett kliniskt prov påvisande av rubellavirus-nukleinsyra (RNA) i kliniskt prov påvisande av specifikt rubella-antikroppssvar i serum eller saliv med IgM och/eller serokonversion av IgG och/eller signifikant titerstegring av IgG OBS betydelsen av vaccinationsstatus för serlogisk laboratoriediagnostik. OBS positivt IgM resultat hos gravid kvinna kräver konfirmerade test. Kongenitalt rubellasyndrom Misstänkt fall Spädbarn eller dödfött barn vars mor haft laboratorieverifierad rubellainfektion under graviditeten isolering av rubellavirus i ett kliniskt prov påvisande av rubellavirus-nukleinsyra (RNA) i kliniskt prov påvisande av specifikt rubella-antikroppssvar med IgM kvarstående IgG-stegring vid 6 och 12 månaders ålder (med ungefär samma rubella IgG koncentration i minst två prov) OBS positivt IgM resultat hos gravid kvinna kräver konfirmerade test. 36
37 Salmonella Isolering och/eller nukleinsyrapåvisning av Salmonella spp (utom S. Typhi och S. Paratyphi) i kliniskt prov. Ange vilken metod som använts vid anmälan. OBS dubbelanmälan från laboratoriet vid samtidig förekomst av ESBL SARS (svår akut respiratorisk sjukdom) av misstänkt fall påvisande av SARS-coronavirus-specifika antikroppar påvisande av SARS-coronavirus-nukleinsyra i ett kliniskt prov. av bekräftat fall isolering av SARS-coronavirus virus i cellkultur från ett kliniskt prov påvisande av SARS-coronavirus-nukleinsyra vid minst ett av följande - i kliniskt prov från minst två olika lokaler (t.ex. nasofarynx och feces) - i kliniskt prov från minst två olika provtillfällen under samma sjukdomsperiod - i ett kliniskt prov som testats med samma metod men med olika reagenser (ex. nytt RNA extrakt) påvisande av SARS-coronavirus-specifikt antikroppssvar som indikerar aktuell infektion. 37
38 Shigellainfektion Isolering av Shigella spp. i kliniskt prov. OBS dubbelanmälan görs från laboratoriet vid samtidig förekomst av ESBL Smittkoppor och/eller påvisande av orthopoxvirus genom elektronmikroskopi Minst ett av följande: isolering av variolavirus i kliniskt prov påvisande av variolavirus-nukleinsyra i kliniskt prov. Sorkfeber (nephropathia epidemica) + vistelse i område med känd spridning påvisande av Puumalavirus-nukleinsyra i kliniskt prov påvisande av Puumalavirus-specifikt antikroppssvar som indikerar aktuell infektion. 38
39 Stelkramp (tetanus) Bekräftat fall Klinisk bild förenlig med diagnosen + känt expositionstillfälle, med eller utan lab.verifiering isolering av Clostridium tetani i ett kliniskt prov påvisande av specifika tetanus toxin-antikroppar i serum som indikerar aktuell infektion. OBS betydelsen av vaccinationsstatus för serologisk laboratoriediagnostik. Syfilis inkl. neonatal/kongenital syfilis Observera att endast syfilis i smittsamt skede är anmälningspliktig, dvs. enbart tidig syfilis (de första två åren efter smittotillfället för bedömning av kliniker) och inte sen syfilis (mer än två år efter smittotillfället). och/eller epidemiologiskt samband + laboratoriekriterier enligt nedan Bekräftat fall Klinisk bild förenlig med syfilis och/eller epidemiologiskt samband + laboratorieverifiering enligt nedan För misstänkt fall: Ett positivt test för påvisande av antikroppar specifikt mot Treponema pallidum. För bekräftat fall: PCR-påvisning med sekvensering (på kliniskt material) Eller samtliga av följande två fynd: ett positivt test för påvisande av antikroppar specifika för T. pallidum (ex. TPPA, TPHA, CIA eller EIA). en positiv ospecifik test för att visa att sjukdomen är i tidigt skede (ex. VDRL, RPR, WR) alternativt påvisande av IgM specifika för T. pallidum. 39
40 OBS positivt IgM resultat hos gravid kvinna kräver konfirmerade test. Neonatal/kongenital syfilis Misstänkt fall Mamman har en obehandlad eller inadekvat behandlad syfilisinfektion eller har fått behandling mot syfilis inom 30 dagar före partus eller klinisk bild förenlig med neonatal/ kongenital syfilis. och/eller epidemiologiskt samband och laboratoriekriterier enligt nedan Bekräftat fall Klinisk bild förenlig med neonatal/kongenital syfilis och/eller epidemiologiskt samband + laboratorieverifiering enligt nedan av misstänkt fall Minst ett av följande fynd i prov från barnet (ej navelsträngsblod): IgM antikroppar mot syfilis IgG-antikroppar mot syfilis i fyra gånger högre titer hos barnet än hos mamman en positiv specifik screeningtest av bekräftat fall Minst ett av följande fynd i prov från barnet (ej navelsträngsblod): PCR-påvisning med sekvensering (på kliniskt material) IgM antikroppar mot syfilis och en positiv ospecifik test (VDRL, RPR, WR) En positiv specifik screeningtest och en positiv specifik test (TPPA) och en positiv ospecifik test (VDRL, RPR, WR) - om barnet är äldre än 18 månader och ej fått behandling för syfilis. Trikinos 40
41 påvisande av Trichinella larver i vävnad från muskelbiopsi påvisande av Trichinella-specifikt antikroppssvar. Tuberkulos Endast aktiv tuberkulos är anmälningspliktig. Misstänkt fall Klinisk bild förenlig med aktiv sjukdom - inledd behandling som vid aktiv tuberkulos och/eller - påvisad nukleinsyra från M. tuberculosis-komplexet och/eller - histopatologiskt fynd av granulom förenligt med tuberkulosinfektion (under förutsättning att infektion med Mycobacterium bovis-bcg uteslutits) isolering av bakterie tillhörande Mycobacterium tuberculosiskomplexet (utom Mycobacterium bovis-bcg) i kliniskt prov påvisande av nukleinsyra från M. tuberculosis-komplexet och påvisande av syrafasta stavar vid mikroskopi av kliniskt prov från nedre luftvägarna Tyfoidfeber Isolering av Salmonella Typhi (Salmonella enterica serovar Typhi) i kliniskt prov. OBS dubbelanmälan görs från laboratoriet vid samtidig förekomst av ESBL 41
42 Vancomycinresistenta enterokocker (VRE) Misstänkt fall Inte aktuellt och Påvisande av fenotypisk resistens mot vankomycin hos Enterococcus faecium eller Enterococcus faecalis Påvisande av genetisk markör för vankomycinresistens (relevant van-gen) i isolatet. Vibrioinfektion (exkl. kolera) Misstänkt fall Inte aktuellt Isolering av Vibrio spp. annan än toxinproducerande V. cholerae O1 och O139 i kliniskt prov. Virala hemorragiska febrar (exkl. denguefeber och sorkfeber) (kontakt med VHF-fall eller resa senaste 21 dagarna till område med aktuell eller tidigare känd VHF-spridning) isolering av specifikt VHF-virus från kliniskt prov påvisande av specifikt VHF-virus nukleinsyra i kliniskt prov. Virala meningoencefaliter (exkl. TBE) Misstänkt fall Isolering av specifikt virus i kliniskt prov annat än likvor eller hjärnmaterial (t.ex. blåsor eller feces) 42
43 och/eller epidemiologiskt samband + klinisk bild förenlig med diagnosen + pleocytos i likvor eller neurologiska symtom förenliga med encefalit/meningoencefalit, även i frånvaro av pleocytos isolering av specifikt virus i likvor (eller post mortem i hjärnmaterial) påvisande av specifikt virus nukleinsyra i likvor (eller post mortem i hjärnmaterial) påvisande av specifikt virusantikroppssvar i likvor som indikerar aktuell infektion meningoencefalit med påvisande av specifikt virusantikroppssvar i serum eller likvor som indikerar aktuell infektion. TBE-infektion (viral tick borne encephalitis) Misstänkt fall Epidemiologiskt samband + klinisk bild förenlig med diagnosen + pleocytos i likvor eller neurologiska symtom förenliga med encefalit, även i frånvaro av pleocytos + påvisande av TBE-specifika IgM-antikroppar i serum Påvisande av TBE-specifika IgM och IgG antikroppar i serum Isolering av TBE-virus i likvor (eller post mortem i hjärnmaterial) Påvisande av TBE-virus-nukleinsyra i likvor (eller post mortem i hjärnmaterial) Isolering av TBE- virus i serum Påvisande av TBE-virus nukleinsyra i serum Påvisande av TBE specifika IgM antikroppar i likvor Påvisande av serokonversion eller signifikant titerstegring av TBEspecifika antikroppar i parade sera. OBS betydelsen av vaccinationsstatus för serologisk laboratoriediagnostik 43
44 Yersiniainfektion Isolering och/eller nukleinsyrapåvisning av Yersinia enterocolitica (utom biotyp 1A) eller Yersinia pseudotuberculosis i kliniskt prov. Ange vilken metod som använts vid anmälan. 44
45 Fördjupning Smittskyddslag 2004:168 Smittskyddsförordning 2004:255 Ny smittskyddslag m.m. Regeringens proposition 2003/04:30 Europaparlamentets och rådets beslut Sept.24, 1998 no. 2119/98/EC om att bilda nätverk för epidemiologisk övervakning och kontroll av smittsamma sjukdomar. 2002/253/EG: Kommissionens beslut av den 19 mars 2002 om fastställande av falldefinitioner för rapportering av smittsamma sjukdomar till gemenskapsnätverket enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 2119/98/EG 2000/96/EG: Kommissionens beslut av den 22 december 1999 om de smittsamma sjukdomar som successivt skall omfattas av gemenskapsnätverket enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 2119/98/EG. Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd om smittspårning, HSL-FS 2015:4 Smittspårning vid sexuellt överförbara infektioner. Socialstyrelsen 2008 Art.nr Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin (PNSP) kunskapsunderlag och rekommendationer för handläggning. Socialstyrelsen Art.nr Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad ( 45
46 Detta är rekommendationer för de kriterier som ska användas i den svenska övervakningen av smittsamma sjukdomar som är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen. Kriterierna har i största mån anpassats till de gemensamma kriterier som har antagits inom EU för att möjliggöra en jämförbar statistik. Socialstyrelsen publicerade de första falldefinitionerna Den 1 juli 2015 övergick ansvaret för det samlade smittskyddsarbetet till Folkhälsomyndigheten som då också övertog ansvaret för detta dokument. Uppdateringar av dokumentet sker vid behov och följer eventuella förändringar i Smittskyddsförordningen, metodutvecklingen inom mikrobiologisk diagnostik samt infektionsepidemiologi. Publikationen skall utgöra ett stöd för de som enligt Smittskyddslagen (2004:168) har skyldighet att utan dröjsmål anmäla fall av vissa smittsamma sjukdomar i enlighet med Smittskyddsförordningen (2004:255) vilket omfattar behandlande läkare som misstänker eller konstaterar fall av allmänfarlig sjukdom eller annan anmälningspliktig sjukdom, läkare samt ansvarig vid laboratorium som utför mikrobiologisk diagnostik och läkare som utför obduktion Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling. Solna Nobels väg 18, SE Solna Östersund Forskarens väg 3, SE Östersund.
Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen
Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter
Läs merLaboratorieanalyser av särskild betydelse för smittskydd
= laboratorium för klinisk mikrobiologi = förmedlas till utländskt laboratorium kademiska Universitetssjukhuset, Uppsala entrallasarettet i Västerås entralsjukhuset i Karlstad entrallasarettet i Växjö
Läs merFalldefinitioner. vid anmälan enligt smittskyddslagen
Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna
Läs merFalldefinitioner. vid anmälan enligt smittskyddslagen
Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer för Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen.
Läs merAnmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017
EPIDEMIOLOGISK ÅRSRAPPORT, TABELLSAMLING Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017 Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2017 innehåller statistik över antal
Läs merAnmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016
EPIDEMIOLOGISK ÅRSRAPPORT, TABELLSAMLING Anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016 Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2016 innehåller statistik över antal
Läs merEpidemiologisk årsrapport 2015
SJUKDOMSSTATISTIK Epidemiologisk årsrapport 2015 Den årliga rapporten för de anmälningspliktiga sjukdomarna innehåller tabellsammanställningar över antal rapporterade fall och incidens per län och över
Läs merFalldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen
Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen Bindningar och jäv För Folkhälsomyndighetens egna experter och sakkunniga som medverkat i rapporter
Läs merSmittspårning och regelverk. Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare
Smittspårning och regelverk Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare 2018-12-06 Typer av smittspridning Zoonos Människa till människa Gemensam smittkälla SVA Skolhälsovården Länsstyrelsen Socialstyrelsen Medicinskt
Läs merSmittskydd. lokalt smittskyddsansvariga. för. Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare
Smittskydd för lokalt smittskyddsansvariga Helena Palmgren Biträdande smittskyddsläkare 2015-02-26 Smittdkyddslagens sjukdomar Alla smittsamma sjukdomar Anmälningspliktiga Smittspårningspliktiga Allmänfarliga
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 28 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 27 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2
Läs merAnmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 29 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 28 för Norrbotten... 1 Tarminfektioner... 1 Multiresistenta bakterier...
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 1 2007 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2006 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2
Läs merSmittskydd. Något om regelverket. Landstingsjurist
Smittskydd Något om regelverket peter.groon@sll.se Landstingsjurist Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling Författningar - hierarki
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 211 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 21 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 3 Multiresistenta bakterier...
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 212 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 211 för Norrbotten...2 Tarminfektioner...3 Multiresistenta bakterier...4
Läs merFalldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen
Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen 2 Falldefinitioner vid anmälan enligt smittskyddslagen 3 Denna titel kan laddas ner från: www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/. En del av
Läs merEtt nyhetsblad från Smittskydd Värmland. Årsstatistik Nr 1 mars 2006
WermlandsSmittan Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland Årsstatistik 2005 Nr 1 mars 2006 Allmänfarliga sjukdomar...2 Kommentarer till allmänfarliga sjukdomar...3 Anmälningspliktiga sjukdomar...4 Kommentarer
Läs merInledande bestämmelse
Smittskyddsförordning (2004:255) Ändrad: t.o.m. SFS 2013:900 Inledande bestämmelse 1 I denna förordning ges kompletterande föreskrifter till smittskyddslagen (2004:168). De uttryck och benämningar som
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 21 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 29 för Norrbotten...2 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...3
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 9-28 36 16 Nr 1 13 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 12 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 3 Multiresistenta bakterier...
Läs mer2008-07-09 7.1. Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl. Riktlinjer för vårdhygien
2008-07-09 7.1 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl Riktlinjer för vårdhygien Med smittsamma sjukdomar avses i Smittskyddslagen (SFS 2004:168) sjukdomar som kan överföras till eller mellan människor
Läs mer3 En anmälan enligt 2 kap. 5 smittskyddslagen (2004:168) skall göras skriftligen senast dagen efter den dag då den som är skyldig att göra anmälan
Page 1 of 5 SFS nr: 2004:255 Departement/ myndighet: Socialdepartementet Rubrik: Smittskyddsförordning (2004:255) Utfärdad: 2004-04-29 Ändring införd: t.o.m. SFS 2006:1433 Databas: SFST Ny sökning Sökresultat
Läs merSmittspårning STI. Ramar och regelverk. 6 december Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska
Smittspårning STI Ramar och regelverk 6 december 2017 Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska Terminologi Behandlande läkare Förhållningsregler Index Kontakt/partner Partnerbrev Patient Patientjournal Sexuell
Läs merInformation från Smittskyddsenheten Nr 1, februari 2008
Information från Smittskyddsenheten Nr, februari Innehållsförteckning Sammanställning av allmänfarliga sjukdomar 99-7... Sammanställning av anmälningspliktiga sjukdomar 99-7... Kommentar till sammanställning
Läs merSMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April 2015. Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten
SMITTSPÅRNING Regelverk 27 April 2015 Mats Ericsson smittskyddsläkare Gällande regelverk SFS 2004:168 Smittskyddslag SFS 2004:255 Smittskyddsförordning SOSFS 2005:23 Smittspårningsföreskrift Smittskyddslagen
Läs merSmittskyddslagen Tuberkulos och blodsmitta Ann-Louise Svedberg Lindqvist Smittskyddssjuksköterska Region Norrbotten
Smittskyddslagen Tuberkulos och blodsmitta 2018-10-01 Ann-Louise Svedberg Lindqvist Smittskyddssjuksköterska Region Norrbotten Innehåll Kort om Smittskyddslagen 2004:168 Hälsosamtal och undersökning som
Läs merI detta nummer av Smittnytt redovisar vi årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 2018.
SmittnYtt Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten, Region Västernorrland Nr 2, 219 I detta nummer av Smittnytt redovisar vi årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 218. Årsstatistik 218 Allmänfarliga
Läs merSmittspårning Grundkurs regelverk
Smittspårning Grundkurs regelverk Peter Gröön Landstingsjurist Smittspårning 2017 Peter Gröön/Smittspårning/2017 1 Mål med smittskydd Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168); SFS 2004:877 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs merInformationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA
Mars 2014 Nr 1 Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Innehåll Årsstatistik 2013 TBE Rävens dvärgbandmask Inledning Detta nummer av SmittNytt ägnas åt statistiken över de anmälningspliktiga
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 215 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 214 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 2 Multiresistenta bakterier...
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 2 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 213 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 3 Multiresistenta bakterier...
Läs merÅ rsstatistik fö r 2016
1(7) 217-3-8 Å rsstatistik fö r 216 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar inom Region Jämtland Härjedalen Diagnos 212 213 214 215 216 Klamydia 61 613 699 619 496 HIV 2 8 4 3
Läs merÅrsstatistik för 2014
1(6) 2015-01-30 Årsstatistik för 2014 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2010 2011 2012 2013 2014 Klamydia 668 541 610 613 699 HIV 2 2 2 8 4 Gonorré
Läs merVanliga smittor Streptokocker MRSA
Vanliga smittor Streptokocker MRSA Eva Gustafsson Smittskydd Skåne Smittskyddslag råd och åtgärder för att tillgodose befolkningens skydd mot smittor Smittskyddslagen (SmL) 1 kap 4 Vetenskap och beprövad
Läs merSmittskydd, influensavaccination, vinterkräksjukan
Smittskydd, influensavaccination, vinterkräksjukan Bilaga 2 Mats Erntell Smittskyddsläkare Bakgrund Smittsamma sjukdomar kan smitta! - spridningspotential Alla smittsamma personer är inte sjuka - subklinisk
Läs merÅrsstatistik I detta nummer av Smittnytt är det dominerande inslaget årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 2016.
Nr 3, 2017 Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten i Västernorrland Årsstatistik 2016 I detta nummer av Smittnytt är det dominerande inslaget årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 2016. Allmänfarliga
Läs merGutesmittu nr Region Gotland. Influensan hittills på Gotland
Gutesmittu nr 1 2019 Region Gotland Influensan hittills på Gotland 2018-19 2019-02-15 Det första verifierade influensafallet anmäldes den 28 november. Sedan kom ytterligare något fall i början av december.
Läs merSmittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2007
Nr: 1/28 Sid:1 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 27 Antalet anmälningar har ökat med hela 37 % sedan år 26. Ökningen beror till största delen på att antalet klamydiafall ökar kraftigt.
Läs merÅ rsstatistik fö r 2017
1(7) Smittskydd & Vårdhygien 218-4-11 Å rsstatistik fö r 217 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar inom Region Jämtland Härjedalen Diagnos 213 214 215 216 217 Klamydia 613 699
Läs merSmitt. Smittskyddsenheten
Smitt Smittskyddsenheten NR 4. AUGUSTI 2015 INNEHÅLL MENINGOKOCKER HOS SCOUTER... 1 HUDDIFTERI... 1 MERS-COV ANMÄLNINGSPLIKTIG... 2 TBE ÖKAR I LÄNET... 2 HEPATIT B OCH C I VÄRLDEN... 2 HALVÅRSSTATISTIK...
Läs merRegeringens proposition 2005/06:199
Regeringens proposition 2005/06:199 Fågelinfluensa (H5N1) Prop. 2005/06:199 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 april 2006 Mona Sahlin Ylva Johansson (Socialdepartementet)
Läs merSmitt. Smittskyddsenheten INNEHÅLL
Smitt Smittskyddsenheten NR 1. FEBRUARI 216 INNEHÅLL ZIKAVIRUS... 1 VIKTORIADAGEN... 2 ÅRSSTATISTIK 215... 3 PARAGRAFÄRENDEN AVSEENDE KLAMYDIA... 11 INFLUENSA... 11 TBE-STATISTIK OCH VACCINATION... 12
Läs merSmittnYtt. Årsstatistik Allmänfarliga sjukdomar. Nr 3, Fall av campylobacter. Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten, Region Västernorrland
SmittnYtt Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten, Region Västernorrland Nr 3, 28 I detta nummer av Smittnytt är det dominerande inslaget årsstatistiken över anmälningspliktiga sjukdomar för 27. Årsstatistik
Läs merNy medarbetare REGION GOTLAND. Årgång 9, nummer I det här numret:
Årgång 9, nummer 1 2015-02-23 Ny medarbetare Jag heter Susanna Gustafsson och började på Smittskyddet 1 januari i år. Om jag ska göra en kort presentation av mig själv, så är jag uppvuxen i Stockholm,
Läs merUtfärdare/handläggare Annette Karlsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska
Riktlinje Utgåva nr 2 sida 1 av 5 Dokumentets namn Riktlinjer för vård hygien och smittskydd och riskavfall Utfärdare/handläggare Annette Karlsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 070413 Reviderad
Läs merJämtlands läns årsstatistik för 2012
Jämtlands läns årsstatistik för 2012 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2008 2009 2010 2011 2012 Klamydia 636 645 668 541 610 HIV 4 13 2 2 2 Gonorré
Läs merInformation från Smittskydd Halland Ansvarig: Mats Erntell, smittskyddsläkare
Årg. 24 Nr 1 mars 2013 Information från Smittskydd Halland Ansvarig: Mats Erntell, smittskyddsläkare Coronavirus i elektronmikroskop. Foto: HPA/AP Hallandspesten nr 1, 2013 Hallandspesten nr 1, 2013 Hallandspesten
Läs merSmitt. Smittskyddsenheten NR 1. FEBRUARI 2019 INNEHÅLL
Smitt Smittskyddsenheten NR 1. FEBRUARI 2019 INNEHÅLL ÅRSSTATISTIK REGION UPPSALA... 2 KOMMENTARER TILL ÅRSSTATISTIKEN... 3 SEXUELLT ÖVERFÖRDA SJUKDOMAR... 4 INFLUENSA SÄSONGEN 2018 2019... 6 FRISK...
Läs merSmittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2010
Nr 1/211 Sid 1 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 21 I början på 21 höll vi fortfarande på att vaccinera mot svininfluensan. Det var barnen som skulle ha en andra dos. Smittspridningen upphörde
Läs merÅ rsstatistik fö r 2018
1(8) Smittskydd & Vårdhygien 219-3-21 Å rsstatistik fö r 218 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar inom Region Jämtland Härjedalen Diagnos 214 215 216 217 218 Klamydia 699 619
Läs merRiktlinje Dokumentnamn
Riktlinje Dokumentnamn Äldreförvaltningen Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig Medicinskt ansvarig 11:1 VÅRDHYGIEN OCH SMITTSKYDD OCH RISKAVFALL Processindikator Kvalitetsledning
Läs merAnmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2017
1 (23) Enheten för smittskydd och vårdhygien 2018-08-13 Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2017 Tabell över anmälda fall under åren 2013 2017 Diagnos 2013 2014 2015 2016 2017 Atypiska
Läs merSmitt. Smittskyddsenheten NR 1. FEBRUARI 2018
Smitt Smittskyddsenheten NR 1. FEBRUARI 2018 INNEHÅLL ÅRSSTATISTIK REGION UPPSALA... 2 Årsstatistik... 2 Campylobacter... 3 Salmonella... 3 Gonorré... 3 Klamydia... 3 Hepatit C... 4 Kikhosta... 4 Mässling...
Läs merSmitt. Smittskyddsenheten NR 2. MARS 2017 INNEHÅLL INFLUENSA
Smitt Smittskyddsenheten NR 2. MARS 217 INNEHÅLL INFLUENSA... 1 SMITTSKYDDSLAGENS SJUKDOMAR I UPPSALA LÄN 216... 1 ESBL I FÖRSKOLAN... 7 INFORMATION OM HYGIEN I FÖRSKOLAN... 8 VIKTORIADAGEN 217... 8 HEPATIT
Läs merAktuellt från Strama Gotland
ÅRGÅNG 7, NUMMER 1 2013-01-25 Aktuellt från Strama Gotland R E G I O N G O T L A N D Under 2012 var Stramagruppen aktiv på olika sätt. Alla vårdcentraler och de flesta mottagningarna på Visby lasarett
Läs merSmittspårning. aktuella författningarf
mittspårning Smittspårning aktuella författningarf Smittskyddslag (SFS 2004:168) Smittskyddsförordning (SFS 2004:255) Smittspårningspliktiga sjukdomar (SOSFS 2004:5) Smittspårningsföreskrift (SOSFS 2005:23)
Läs merSmittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2011
Nr 1/212 Sid 1 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 211 Antalet anmälningar av anmälningspliktiga sjukdomar ligger kvar på ungefär samma nivå som 21. Klamydia är den sjukdom vi får in mest
Läs merSmittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2004
Nr 1/25 januari Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 24 Epidemiologiskt är den fortsatta ökningen av klamydia oroande. Vi har inte haft så många fall sedan sjukdomen blev anmälningspliktig
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 28/IV/2008 K (2008)1589 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 28/IV/2008 om ändring av kommissionens beslut 2002/253/EG om fastställande av falldefinitioner
Läs merÅrsstatistik Difteri, ett fall En 57-årig svensk kvinna hade växt av toxinbildande Corynebacterium ulcerans i ett bensår.
Nr 1, 2016 Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten i Västernorrland Årsstatistik 2015 Allmänfarliga sjukdomar (ej STI ) Campylobacterinfektion, 178 fall Antalet fall har fortsatt öka. Inget utbrott i samhället
Läs merÅrsstatistik för 2013
Årsstatistik för 2013 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2009 2010 2011 2012 2013 Klamydia 645 668 541 610 613 HIV 13 2 2 2 8 Gonorré 3 14 5 4 3 Syfilis
Läs merNytt om influensa. Årgång 8, nummer 1 2014-01-21
Årgång 8, nummer 1 2014-01-21 Nytt om influensa Den här säsongen hade vi på Gotland ett första konstaterat fall av influensa i november. Det var en patient som kom hem från Mellanöstern och som smittats
Läs merAnmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2011
Enheten för smittskydd och vårdhygien 212-4-3 Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 211 Tabell över anmälda fall under åren 27 211 27 28 29 21 211 Atypiska mykobakterier 3 2 2 7 Betahemolyserande
Läs merInformationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA
Mars 2013 Nr 1 Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Innehåll Årsstatistik 2012 med kommentarer Inledning Innehållet i detta SmittNytt handlar helt om vår statistik från 2012 med kommentarer
Läs merInformation från Smittskyddsenheten Nr 1, mars 2011
Information från Smittskyddsenheten Nr, mars Innehållsförteckning Smittskyddsläkaren informerar... Sammanställning av allmänfarliga sjukdomar -... Sammanställning av anmälningspliktiga sjukdomar -... Kommentarer
Läs merInformation från Smittskyddsenheten Nr 1, mars 2012
Information från Smittskyddsenheten Nr, mars Innehållsförteckning Smittskyddsläkaren informerar... Sammanställning av allmänfarliga sjukdomar... Sammanställning av anmälningspliktiga sjukdomar... Kommentarer
Läs merNr Detta nummer innehåller:
Nr 1 2017 Detta nummer innehåller: Analys av anmälningarna Sida 2-6 Nya smittskyddsblad Sida 8 Hiv/STI samordning Sida 8 RS Sida 8 Kliniska smittskyddsanmälningar Sida 9 Strama Sida 9 Vårdhygien Sida 9
Läs merAnmälningar till Smittskyddsläkaren i Örebro län 2018
Nr 1 februari 2019 Årgång 31 Anmälningar till Smittskyddsläkaren i Örebro län 2018 Under 2018 rapporterades 3076 fall av anmälningspliktig sjukdom, en ökning med drygt 500 fall jämfört med 2017. SmiNet-statistiken
Läs merInnehållsförteckning. Smittskyddsenheten. Information från Smittskyddsenheten Nr 1, mars 2010
Information från Smittskyddsenheten Nr, mars Innehållsförteckning Sammanställning av allmänfarliga sjukdomar - 9... Sammanställning av anmälningspliktiga sjukdomar - 9... Kommentar till sammanställning
Läs merRegeringens proposition 2008/09:212
Regeringens proposition 2008/09:212 Influensa A (H1N1) av den typ som upptäcktes och började spridas bland människor i Mexiko under första halvåret 2009 Prop. 2008/09:212 Regeringen överlämnar denna proposition
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 1 2016 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2016 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 2 Multiresistenta bakterier...
Läs merÅrsstatistik 2014. Anmälda fall av campylobacterinfektion i Västernorrland uppdelade på inhemsk och utlandssmitta år 2014
Nr 1, 215 Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten i Västernorrland Årsstatistik 214 Allmänfarliga sjukdomar (ej STI ) Campylobacterinfektion, 127 fall et fall har ökat betydligt jämfört med tidigare år. Inget
Läs merland. Vi efterfrågar alltid vaccinationsstatus hos fall av sjukdom som ingår i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. fungerar som tänkt.
Årg 21 Nr 1 april 2010 Information från Smittskydd Halland Ansvarig: Mats Erntell, smittskyddsläkare Vad säger statistiken? Med årets första nummer av Hallandspesten bifogas kommentarer till Årsstatistiken
Läs merLuftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska
Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska Allmänfarliga Difteri Fågelinfluensa Smittspårningspliktiga luftvägsinfektioner Pneumokocker med nedsatt
Läs mer31.10.1986/786. Förordning om smittsamma sjukdomar 31.10.1986/786. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.
Page 1 of 15 Finlex» Lagstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 1986» 31.10.1986/786 31.10.1986/786 Beaktats t.o.m. FörfS 326/2010. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Förordning om smittsamma
Läs merSMITTSKYDDSLÄKARENS ÅRSRAPPORT FÖR KRONOBERGS LÄN 2005
Nr: 1/26 26-1-25 Sid:1 SMITTSKYDDSLÄKARENS ÅRSRAPPORT FÖR KRONOBERGS LÄN 25 Epidemiologiskt har vi en fortsatt mycket stor smittspridning av klamydia, även om ökningen kanske nu mattas av. Situationen
Läs merSmittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2008
Nr: 1/29 Sid:1 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 28 Det totala antalet anmälningar enligt Smittskyddslagen har minskat något vilket beror på att vi har en 21 %-ig nedgång i klamydiafallen.
Läs merInformation från Smittskyddsenheten Nr 2, september 2008
Information från Smittskyddsenheten Nr, september 8 Innehållsförteckning Sammanställning av allmänfarliga sjukdomar första halvåret - 8... Sammanställning av anmälningspliktiga sjukdomar första halvåret
Läs merSmittkällan. Aktuell information från Smittskyddsenheten i Kronoberg Nr 1/2018. Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2017
Smittkällan Aktuell information från Smittskyddsenheten i Kronoberg Nr 1/218 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 217 Under hösten 216 till våren 217 pågick ett stort utbrott av campylobacter
Läs merSmittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare
Tarminfektioner Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Smitta Sjukdom Agens Diagnostik Åtgärder Avföring + Magtarmsystemet Fekal-oral smitta Direktkontakt
Läs merEbola Årsstatistik Uppsala län Hepatit A utbrott hösten Lokalt smittskyddsansvariga - nyhet Viktoriadagen...
Smitt Smittskyddsenheten NR 1. FEBRUARI 2015 INNEHÅLL Ebola... 1 Årsstatistik Uppsala län... 2 Hepatit A utbrott hösten 2014... 4 Lokalt smittskyddsansvariga - nyhet 2015... 4 Viktoriadagen... 5 Influensa
Läs merAnmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2014
1 (19) Enheten för smittskydd och vårdhygien 2015-06-15 Anmälda sjukdomar enligt smittskyddslagen i Västmanland år 2014 Tabell över anmälda fall under åren 2010 2014 2010 2011 2012 2013 2014 Atypiska mykobakterier
Läs merSmittskydd Stockholm
Smittskydd Stockholm SMITTSKYDDSENHETEN, STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING NUMMER 1/2007, ÅRGÅNG 18 INNEHÅLL Smittskyddsläkaren informerar... 1 Anmälningspliktiga sjukdomar... 2 Hepatit B och C... 3 TBE... 3 Tarminfektioner
Läs merSmittskydd&Vårdhygien
Smittskyddsenheten AKTUELLT FRÅN Smittskydd&Vårdhygien Nr 1/2014 V åren är i antågande och då brukar man kunna summera influensasäsongen. Fortfarande insjuknar personer i influensa, så ännu är det för
Läs merSmittkällan. Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län för Campylobacter
22 24 26 28 21 212 214 216 Smittkällan Aktuell information från Smittskyddsenheten Centrallasarettet Växjö Nr 1/217 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län för 216 Den 14:e jan 216 förklarade
Läs merSmittkällan. Aktuell information från Smittskyddsenheten i Kronoberg Nr 1/2019. Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2018
Smittkällan Aktuell information från Smittskyddsenheten i Kronoberg Nr 1/19 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län Första året som ordinarie smittskyddsläkare i Kronoberg har varit mycket intressant,
Läs merSmittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2013
Nr 1/2014 Sid 1 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2013 Antalet anmälningar enligt smittskyddslagen har ökat med 25 % från 2012. Anledningen är en ökad smittspridning av klamydia där vi
Läs merFebruari 2006 Nr. Från Smittskyddsenheten Västra Götalandsregionen. Medarbetare. Ett bra smittskydd som vill bli ännu bättre! Innehållsförteckning
SmittskyddsPosten Från Smittskyddsenheten Västra Götalandsregionen Ett bra smittskydd som vill bli ännu bättre! Vi har ett bra smittskydd som givetvis liksom mycket annat kan bli ännu bättre. En av våra
Läs merSmittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2015
Nr 1/216 Sid 1 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 215 Internationellt har vi haft det hittills största ebolautbrottet som drabbade Västafrika svårt. Efter att världssamfundet reagerade under
Läs merFebruari år 2005 Nr. Från Smittskyddsenheten Västra Götalandsregionen. Innehållsförteckning. Smittskydd utan gränser.
SmittskyddsPosten Från Smittskyddsenheten Västra Götalandsregionen Smittskydd utan gränser Smittskyddsenheten i VGR har för första gången agerat utanför sina gränser. På begäran av Socialstyrelsen engagerades
Läs merInformationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA
Mars 215 Nr 1 Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Innehåll Statistik 214 med kommentar Legionella Vårdpersonal i landstinget rekommenderas ha skydd mot Mässling och Röda Hund Aktuellt
Läs merSmittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2012
Nr 1/2013 Sid 1 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2012 Antalet anmälningar har minskat något främst beroende på att antalet klamydiafall gått ner. Klamydia är dock fortfarande den absolut
Läs merSmittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2014
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Nr 1/21 Sid 1 Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 214 Internationellt har vi haft det hittills största ebola-utbrottet som drabbat Västafrika
Läs merKontaktsjuksköterskor
Kontaktsjuksköterskor Gällivare 181025 Luleå 181029 Ann-Marie Cylvén Smittskyddssjuksköterska Smittskyddssektionen Region Norrbotten Anmälningspliktiga sjukdomar 1. Atypiska mykobakterier 2. Botulism 3.
Läs merEtt nyhetsblad från Smittskydd Värmland Nr Innehåll
Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland Nr Statistiknummer med huvudtema årsstatistik och kommentarer till kliniskt anmälda fall I det här numret av WermlandsSmittan kan du ta del av statistiken kring
Läs merRegeringens proposition 2009/10:126
Regeringens proposition 2009/10:126 Den nya influensan A (H1N1) Prop. 2009/10:126 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 11 mars 2010 Fredrik Reinfeldt Maria Larsson (Socialdepartementet)
Läs merAnmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Innehåll Mer info Handlingsprogram Epidemiologi Smittskyddslagen Smittspårning
Läs mer