Slutrapport Leaderprojektet Hampaberedning på Gotland 1. Vilket projekt redovisar du? 08/17 Hampaberedning på Gotland Lövsta landsbygdscentrum 2. Vilka personer kan svara på frågor om projektet? Olof Thomsson, projektledare, 070-665 25 84, oloft@gotland.com Lennart Blom, projektägare, 0498-26 93 19, lennart.blom@gotland.se 3. Hur sammanfattar du projektet? Projektet initierades för att man såg ett behov av samordning av de initiativ som på var sitt håll jobbade med odling, skördeteknik och vidareförädling av industrihampa på Gotland och för att ta fram så säkra underlag för kostnader och avsättningsmöjligheter/intäkter så att investerare skulle våga satsa kapital för att få igång produktionen. Dessutom såg man behovet av att skapa en organisation för ägande och drift av fiberberedning och försäljning. Projektet genomfördes under 2009 och 2010 och följde planen med både planering för investeringen i en beredningsanläggning och kunskapsuppbyggnad runt odlings-, skörde-, och beredningsteknik samt ekonomi- och marknadsundersökningar för olika hampaprodukter. Bland annat arbetade projektet fram detaljerade resultat- och likviditetskalkyler och en affärsplan. En studieresa till Tyskland och ett seminarium med forskare inom pappers- och byggmaterialindustri genomfördes. En större marknadsundersökning för hampans många användningsområden och en genomgång av rötningsmetoder av hampa genomfördes av högskolestudenter på uppdrag av projektet. Projektet hade under hela projekttiden många egna kontakter med möjliga användare/köpare av hampamaterial och -produkter. Bland annat deltog projektet med en utställning av hampaisolering och prover på andra produkter vid en miljöinriktad byggindustriutställning i Visby hamn under Almedalsveckan 2009 och under konferensen RAW Ideas i Visby oktober 2009 som fokuserade på miljövänligt byggande. Ett stort arbete lades ner på att få fram tillräcklig finansiering med bland annat ansökan till Länsstyrelsen för investeringsstöd inom Landsbygdsprogrammet. Dessutom hjälpte projektet till med att bilda Gotlands Naturfiber AB som driver verksamheten vidare och planerar för större investeringar. Dock kunde det planerade inköpet av en begagnad fiberberedningsanläggning inte genomföras inom projekttiden. Sammanfattningsvis påstår vi att projektet har givit projektdeltagarna mycket användbar kunskap och att projektet varit helt avgörande för att det skulle bildas ett bolag resultat som båda två tillsammans är grunden för att inom kort skapa en lönsam industri och odling av hampa på Gotland. 4. Vilka genomförde projektet? Projektet genomfördes av ett antal privatpersoner som brinner för hampan och hampaodling med Lövsta landsbygdscentrum och dess dåvarande chef Lennart Blom som projektägare och aktiv
deltagare. Olof Thomsson har varit anlitad som projektledare. Styrgrupp i projektet var: Dan Malmros och Benny Nilsson (de lantbrukare som gjorde att industrihampa återigen är tillåtet att odla i Sverige), Mikael Liljegren (verkstadsägare och teknisk innovatör) och Håkan Ahlsten (f.d. bankman och företagare). I senare delar av projektet engagerades också: Rickard Ahlsten, Anders Thunegard och Åke Ahlsten (lantbrukare) och Lars Jacobi (industriman). Dessutom har flera andra med olika kompetenser tidvis varit inkopplade i projektet. De här uppräknade och några till har tillsammans bildat Gotlands Naturfiber AB för att driva verksamheten vidare efter projektets slut. 5. Varför ville du genomföra projektet? Sedan 2004 är industrihampan tillåten i Sverige igen men trots ett konstaterat stort intresse bland jordbrukarna på Gotland att odla hampa var framtiden för hampaodling och fiberproduktion på Gotland osäker eftersom det behövs stora investeringar i bl.a. beredningsteknik som i sin tur är beroende av att det finns avsättning för fibern. Tidigare odling och projekt har visat att odlingsförutsättningarna är utmärkta på Gotland med skördar som till och med överstiger vad man får i Tyskland och Frankrike, där hampa sedan länge odlats med framgång. En annan positiv aspekt var att odlingsmässigt kräver hampan ingen kemisk bekämpning men ganska välgödda jordar, stallgödsel fungerar utmärkt. När den väl etablerat sig är den mycket snabbväxande och konkurrerar ut alla andra växter och ogräs något som gör den eftertraktad som gröda i både ekologisk och konventionell odling. Vi såg dessutom att naturfiber är på frammarsch världen över inom många användningsområden. Traditionellt har hampfiber använts i flera tusen år till kläder, rep, fisknät, segelduk, papper osv. men nu forskas det även på användningsområden såsom armering i kompositer, byggmaterial etc. Hampaväxten producerar också ett oljerikt frö som bl.a. är rikt på Omega fettsyror 3, 6 och 9. Både fibrerna och oljan är även utmärkta råvaror för nya förnyelsebara och miljövänliga material som har stora möjligheter att så småningom ersätta dagens material baserade på mineralolja. Restprodukten (frökakan) från oljepressningen är en mycket proteinrik produkt som kan användas både till livsmedel, t.ex. knäckebröd, och djurfoder. En ljus framtid alltså men det sker inte av sig självt. Projektet initierades därför att vi såg möjligheterna som beskrivits ovan och ett behov av samordning av de initiativ som på var sitt håll jobbade med odling, skördeteknik och vidareförädling av hampa och för att ta fram så säkra underlag för kostnader och avsättningsmöjligheter/intäkter att investerare skulle våga satsa kapital för att få igång produktionen. Dessutom såg vi behovet av att skapa en organisation för ägande och drift av fiberberedning och försäljning. 6. Vem riktade sig projektet till? Projektet har riktat sig dels mot lantbrukare, både sådana som tidigare visat intresse för att odla industrihampa och andra som tidigare varit sockerbetsodlare, dels mot investerare med intresse att utveckla industrin på Gotland. Dessutom har forskare, industrifolk och möjliga användare i t.ex. byggindustrin involverats. Hittills har endast de aktiva lantbrukarna i projektet givits tillfälle att odla hampa men det planeras för att ge betydligt fler tillfälle till att odla den lönsamma grödan kommande år. 7. Vad genomförde du i projektet? Projektet genomfördes under 2009 och 2010 och följde planen med kunskapsuppbyggnad runt odlings-, skörde-, och beredningsteknik för olika hampaprodukter samt drifts- och investeringsekonomi. Bland annat arbetade vi fram affärsplan och detaljerade resultat- och
likviditetskalkyler. Projektet inledde också planeringen för anläggande av en beredningsindustri på Gotland bland annat genom att undersöka befintliga lokaler som skulle vara lämpliga. Långt gående förhandlingar med ägarna till två olika industrianläggningar, en befintlig och en tänkt nyanläggning, genomfördes. För att få mer kunskap om fiberberedning och vilka produkter man kan utvinna ur hampaväxten gjordes en studieresa till Tyskland där ett antal beredningsindustrier och forskningsinstitut besöktes. Ett seminarium med svenska forskare som studerat bland annat hampa för användning inom pappers- och byggmaterialindustrin genomfördes. Projektet deltog med en utställning av hampaisolering och prover på andra produkter dels i en miljöinriktad byggindustriutställning i Visby hamn under Almedalsveckan 2009 och dels under konferensen RAW Ideas i Visby oktober 2009. Ett stort arbete lades också ner på att få fram tillräcklig finansiering med bland annat ansökan till Länsstyrelsen för investeringsstöd inom Landsbygdsprogrammet. Dessutom hjälpte projektet till med att bilda ett bolag som driver verksamheten vidare och planerar för större investeringar. Dock kunde det planerade inköpet av en begagnad fiberberedningsanläggning inte genomföras inom projekttiden. Vår bedömning är att projektet har lagt en god grund för att en hampaindustri kan etableras inom kort på Gotland. 8. Vilka var projektets mål? Vad blev resultatet? Projektets mål var att: Etablera en lönsam fiberberedningsanläggning på Gotland för beredning av åtminstone 2000 ton hampfiber. Det fanns ingen beredning vid projektets start. Identifiera och kontraktera minst två köpare av hampfiber som betalar minst 8 kr/kg fiber. Det fanns inga andra köpare än Visby Energi vid projektstart och de betalar ett lägre pris. Få igång lönsam odling av 50 ha hampa på Gotland säsongen 2009. På ett par års sikt skall det odlas minst 1000 ha hampa på Gotland. Skapa fem helårsarbeten som annars inte skulle funnits. På sikt är målet att hampaodling, - förädling och -industri skall skapa minst 30-50 arbetstillfällen på ön. Bilda ett bolag som investerar och driver fiberberedning på Gotland Vad blev resultatet då? Ett bolag, Gotlands Naturfiber AB, med 13 lokala delägare har bildats 30 ha industrihampa odlades på Gotland 2010. 10 hektar såddes 2009 men etableringen lyckades inte så bra så det blev ingen skörd. Ett antal odlare har preliminärt kontrakterats för kommande utökad odling. Resultat- och likviditetsbudgetar för odling, skörd och fiberberedning samt investeringsbudgetar har tagits fram. Lämpliga lokaler för etableringen av ett beredningsverk på Gotland har identifierats. En marknadsundersökning som grundligt gått igenom den svenska och nordiska marknaden för hampafiber, -ved och -frö/olja har gjorts av två KTH-studenter som examensarbete inom programmet Industriell ekonomi. Arbetet visar att det idag inte finns någon större marknad för hampfiber många är intresserade och tror på en bra lönsamhet framöver men det krävs utvecklingsarbete och investeringar medan marknaden för ved/strö och frö/olja är större och har stora möjligheter att ge lönsamhet även på kort sikt. Dialog förs med ett antal möjliga köpare av hampaprodukter men inga kontrakt är skrivna.
En rejäl genomgång av behovet av rötning av hampan före beredning, rötningsmetoder och vilken påverkan de har på fiberkvalitet och miljö genomfördes av en SLU-student som ett examansarbete inom Lantmästarprogrammet. Ett preliminärt besked om att investeringsstöd från Landsbygdsprogrammet, med ospecificerat belopp, har meddelats för investeringar i storleksordningen 12 miljoner kronor. Det har dock vid projekttidens utgång inte etablerats någon fiberberedningsanläggning på Gotland och därmed har heller inte målen om arbetstillfällen uppfyllts. Anledningen är dels en osäkerhet om funktionen för beredning av fältrötad hampa i det begagnade beredningsverk man haft bud på att köpa, dels svårighet att få ihop tillräcklig finansiering. Utfästelser om kapital skaffades som gott och väl räckte till de investeringar som måste göras men projektet lyckades i detta skede inte få ihop tillräckligt med kapital för att företaget skulle ha den uthållighet som krävs när en ny marknad skall byggas upp. En kortare provkörning av beredningsverket genomfördes 2009 med lite tveksamt resultat. Beslutet blev därför att avvakta med köpet tills en grundlig provkörning kunnat genomföras med hampa från skörden 2010. När väl tiden var inne för den överenskomna provkörningen blev vi inte insläppta på anläggningen eftersom säljaren hade hittat en annan spekulant. Planerna fick därmed läggas om så att etablerandet av en fiberberedningsanläggning inte hinner göras innan projektets slut men Gotlands Naturfiber AB planerar att investera i en anläggning under 2011. Sammanfattningsvis vill vi påstå att projektet har givit projektdeltagarna mycket användbar kunskap och att projektet varit helt avgörande för att det skulle bildas ett bolag resultat som båda två tillsammans är grunden för att skapa en lönsam industri och odling av hampa på Gotland. 9. Vilka är projektets mätbara resultat? Se bilaga. 10. Hur har du spridit resultatet? Projektet har anordnat två seminarier samt deltagit vid mässa och utställning om miljövänligt byggande. Dessutom har det skrivits ett par tidningsartiklar om projektet. Leader Gotland har skrivit en artikel om projektet. Det kommer att ordnas seminarier för intresserade efter projekttidens utgång. De som troligen är mest intresserade av projektets resultat är lantbrukare som vill odla industrihampa. Även miljöintresserade hantverkare, byggare och industriföretagare ser hampaprodukter som mycket intressanta i framtiden, men de är nog meset intresserade av att veta vad vi kan leverera och hur snart vi kan få fram det. 11. Vilka kostnader har projektet haft? Hur har dessa finansierats? Se bilaga. 12. Vilka slutsatser drar du från projektet? Vi konstaterar att utan projektet hade hampaodlingen och -förädlingen på Gotland inte haft någon chans att komma igång igen eftersom startsträckan för att bygga en nödvändig beredningsanläggning och marknad är för lång. Projektet har givit kunskaper som är en fast grund för den övertygelse som satte igång det hela industrihampa kan bli en mycket bra gröda för det gotländska lantbruket och tillföra en lönsam industri som kan ge välbehövliga arbetstillfällen på Gotland. Projektet lyckades visserligen inte med allt man förutsatt sig men det lyckades med det allra
viktigaste att få igång ett lokalägt bolag som kan bygga vidare på den kunskap, kompetens, kontakter och kapital som projektet har samlat ihop. Ett väntat men viktigt resultat av projektet är bekräftelsen av att det är viktigt att se till hampaväxtens alla delar (fiber, ved och frö) för att få till en lönsam produktion. Det svåraste i projektet har varit att övertyga investerare att satsa pengar vid uppstarten av företaget. De flesta riskkapitalister vi varit i kontakt med såg att detta är en framtidsbransch man kan tjäna pengar på men man vill gå in senare när verksamheten kommit igång. Det samma gäller många av de investeringsfonder som finns för att stötta nyföretagande och innovation. Argumentet från deras sida verkar framförallt vara att det tar för lång tid att få pay-back på investerat kapital jämfört med en del andra branscher. Avsaknaden av en entreprenör verkar också ha avhållit investerarna. Projektet, och efterföljaren Gotlands Naturfiber AB, har istället satsat på att ha en stark grupp av personer med olika kompetenser och flera lokala intressenter som var och en har gått in med ett mindre kapital för att tillsammans bli slagkraftiga. Därmed inte sagt att det inte behövs en eller flera starka ledare i gruppen. Skall man lyckas med ett sådant här mångmiljonprojekt krävs det mycket och fokuserat arbete och för det krävs det både styrning och energi.