Vem kan man lita på? Droger på nätet Västerås/ Eskilstuna 23-24 September
Om undersökningen Attitydundersökning kring ungas förtroende för olika källor. Genomfördes genom telefonintervjuer i mars 2014. Sammanlagt 1000 personer födda 1996 och 1998 intervjuades (nian och gymnasiet år 2) Hälften flickor/ pojkar. Resultaten är nedbrytbara på kön, ålder samt storstad/ ej storstad. Även vissa bakgrundsvariabler finns. Syftet med undersökningen var att ta reda på vilka olika typer av källor unga använder, vilka frågor de upplever som känsliga och hur de skulle söka information och hjälp när det gäller känsliga frågor.
Varför är detta viktigt? Viktig kunskap för att kunna utforma utbildningsoch kommunikationsinsatser för målgruppen unga. Viktig kunskap för oss som arbetar med råd & stöd.
Hur använder unga olika typer av medier? Är det bara Facebook som gäller? Vilket förtroende har de för medier, föräldrar, lärare, experter med flera?
Användning av medier, dagligen. Andel i procent av dem som använder respektive kanal. Totalt Flickor (n=507) Pojkar (n=493) Född 96 (=420) Född 98 (n=580) Storstad (n=190) Ej storstad (n=810) Facebook 71 69 73 82 63 70 71 Kik/Instagram 70 79 60 64 74 69 70 Youtube 55 41 69 53 56 55 55 Tv 52 53 52 49 55 47 54 Radio 24 24 23 23 24 20 25 Nättidning 24 17 31 28 21 25 23 Twitter 22 27 17 26 19 18 23, Andras blogg 16 29 3 18 15 23 14 Morgontidn. 15 12 19 19 13 15 15 Annat 12 13 11 10 14 14 12 Kvällstidning 3 2 4 3 3 2 4 Egen blogg 3 6 0 4 2 4 3 Veckotidning 2 1 3 2 2 1 2
Förtroende för medier. Andel i procent som uppger Mycket stort eller Ganska stort. Totalt (n=1000) Flickor (n=507) Pojkar (n=493) Född 96 (=420) Född 98 (n=580) Storstad (n=422) Ej storstad (n=578) 1.Morgontidn. 58 66 51 58 58 54 59 2. Radio 52 55 50 53 52 55 52 3. Tv 50 50 50 49 51 53 49 4. Nättidning 33 33 32 31 34 30 34 5. YouTube 24 19 30 19 27 25 24 6.Kvällstidning 24 26 30 20 26 23 24 7.Veckotidning 21 22 20 18 22 17 21 8.Kik/Instagram 20 21 20 16 24 18 21 9.Andras blogg 13 17 8 12 13 11 13 10.Facebook 9 8 10 6 11 7 9 11. Twitter 7 8 7 7 7 4 8
Förtroende för andra källor än medier. Andel i procent som uppger Mycket stort eller Ganska stort. Totalt (n=1000) Flickor (n=507) Pojkar (n=493) Född 96 (=420) Född 98 (n=580) Storstad (n=422) Ej storstad (n=578) 1.Föräldrar 91 91 91 91 92 94 91 2. Syskon 83 83 83 83 83 86 82 3. Experter 79 82 76 78 80 80 79 4. Vänner 73 72 74 74 73 75 73 5. Sjuksyster eller liknande 72 70 74 74 70 72 72 6. Lärare 68 66 69 71 66 66 68 7. Pojkvän/ Flickvän 58 55 60 60 56 54 59
Förtroendetoppen (alla källor) 1. Föräldrar 2. Syskon 3. Experter 4. Vänner 5. Sjuksyster eller liknande 6. Lärare 7. Morgontidning 8. Pojkvän/flickvän 9. Radio 10. TV 11. Nättidning 12. YouTube 13. Kvällstidning 14. Kik/Instagram 15. Bloggar (andras) 16. Facebook 17. Twitter
Diskutera! Vilka frågor tror ni är känsliga att diskutera med andra? Vad får ni för frågor i ert arbete? Hur vill man ha information/ råd & stöd när det gäller den typen av frågor?
Hur känsliga är olika typer av frågor att diskutera med andra? Andel i procent som uppgivit Mycket eller Ganska känsligt. 1. Våld i hemmet (54) 2. Missbruk i familjen (52) 3. Sexualitet (34) 4. Kroppsuppfattning (32) 5. Mobbning (31) 6. Kärlek (30) 7. Narkotika (25) 8. Skolprestation (23) 9. Religion (14) 10. Politik (13) 11. Alkohol (12) 12. Rökning/snusning (12)
En närmare titt på Mycket känsligt Totalt (n=1000) Flickor (n=507) Pojkar (n=493) Född 96 (=420) Född 98 (n=580) Storstad (n=422) Ej storstad (n=578) Våld i hemmet 35% 37% 32% 40% 31% 37% 34% Missbruk i familjen 32% 35% 29% 36% 30% 39% 31% Mobbning 10% 10% 9% 9% 10% 12% 9% Sexualitet 10% 10% 9% 7% 11% 11% 9% Narkotika 9% 8% 10% 10% 9% 9% 9% Kroppsuppfattn 9% 12% 6% 8% 9% 8% 9% Kärlek 7% 8% 6% 6% 8% 5% 7% Skolprestation 6% 6% 5% 5% 6% 5% 6% Annat 4% 5% 4% 3% 6% 4% 4% Religion 4% 4% 5% 4% 5% 5% 4% Rökning/ snusning 4% 3% 4% 3% 4% 4% 4% Politik 3% 3% 4% 3% 4% 5% 3% Alkohol 3% 3% 3% 2% 3% 2% 3%
Internet första valet när det gäller att skaffa information om känsliga frågor......men för råd och stöd vill man ha IRL.
Källor man föredrar, några exempel VÅLD I HEMMET Flickor Pojkar Född 96 Född 98 Storstad Ej storstad INFORMATION 1. Sökmotor på internet 32% 31% 33% 31% 37% 30% 2. Skolsköterska/kurator 24% 22% 30% 20% 28% 22% 3. Vän 14% 10% 14% 11% 12% 13% RÅD & STÖD 1. Skolsköterska/kurator 41% 28% 35% 36% 40% 34% 2. Vän 21% 24% 17% 20% 22% 20% 3. Annat 18% 19% 21% 17% 18% 19%
MISSBRUK I FAMILJEN INFORMATION Flickor Pojkar Född 96 Född 98 Storstad Ej storstad 1. Sökmotor på internet 34% 34% 33% 36% 32% 38% 2. Skolsköterska/kurator 26% 16% 22% 21% 26% 20% 3. Förälder 12% 12% 10% 13% 11% 12% RÅD & STÖD 1. Skolsköterska/kurator 37% 25% 31% 32% 34% 31% 2. Vän 24% 17% 21% 21% 21% 21% 3. Annat 18% 15% 19% 15% 17% 17%
NARKOTIKA Flickor Pojkar Född 96 Född 98 Storstad Ej storstad INFORMATION 1. Sökmotor på internet 57% 51% 59% 50% 58% 53% 2. Vän 14% 12% 17% 12% 16% 14% 3. Förälder 12% 9% 6% 14% 8% 11% RÅD & STÖD 1. Förälder 30% 29% 25% 33% 27% 30% 2. Vän 24% 17% 21% 21% 21% 21% 3. Sökmotor på internet 17% 22% 21% 18% 27% 17%
Vanliga frågor Webbplatsen Drugsmart.com lanserades av Socialdepartementet 1997 På CAN sedan 2000, ny design 2014 Mellan 2012-2013 har antalet besökare legat på ca 26 000 unika besök i månaden. Målgrupp 13-19 år. Tillförlitlig fakta om droger. Vanligast frågor om: alkohol, cannabis, råd och stöd. Svar inom 24 timmar. Svarar på alla frågor.
Exempel vanliga frågor och svar Är droger ett stort problem i Sverige? Ålder: 13 Svar: Det beror på vad man menar med stort och du kan säkert få olika svar beroende på vem du frågar. Droger leder till flera olika problem, både sociala, rättsliga och ekonomiska och därför jobbar många myndigheter och organisationer både med förebyggande arbete och vård till personer som får drogproblem. Däremot finns det andra länder där man har både större och mindre problem än vi har i Sverige. Det finns till exempel många länder där det är vanligare med droger än det är här. Ungdomar i Sverige dricker mycket mindre alkohol idag än de gjorde för 10 år sen. Men trots att det är färre som dricker finns det många personer som drabbas av droger själv eller på grund av att en vän eller anhörig har problem. Källa: ESPAD 2011 Skolelevers drogvanor 2013
Varför är alkoholen farligare för ungdomar? Ålder: Okänd Svar: Hur kroppen påverkas är i regel individuellt och beror också på hur ofta och hur mycket du dricker vid varje tillfälle. En ung människas kropp är fortfarande under utveckling och därför också känsligare. Att dricka större mängder alkohol regelbundet kan göra att hjärnan (som mognar sent) inte utvecklas som den ska. En ung person kan inte heller bedöma risker på samma sätt som en vuxen, vilket gör att man kanske dricker mer eller snabbare än personen tänkt från början. Det finns också undersökningar som visar att en tidig alkoholdebut kan öka risken för beroende längre fram i livet. Källa: www.tonarsparloren.se
Hej, jag undrar om thc kan spåras i urinet när man gör gravtest på vårdcentraler? Och hur länge syns det i urinet om man inte är en van rökare utan gjort det enstaka gånger? Ålder: 19 år Svar: När man lämnar urinprov för ett graviditetstest så tittar man inte efter droger. Grundprincipen är att man bara kan hitta det man letar efter. Testar man THC i urin kan man bara hitta THC och så vidare. Om man använt cannabis någon enstaka gång går det oftast att spåra några dagar. Källa: www.cannabishjalpen.se
Fråga: Varför är droger på nätet lagliga? Svar: En del av de som säljs är olagliga och andra inte. Droger är kemi. I Sverige klassas olika preparat som narkotika utifrån sin kemiska sammansättning. Om nya preparat dyker upp (som har en annan kemisk sammansättning) är de inte per automatik narkotikaklassade även om de ger samma effekter och skador som preparat som är narkotikaklassade ger. Droger kan alltså vara farliga trots att de inte blivit narkotikaklassade. Källa: Folkhälsomyndigheten
Fråga: Hur går det till när man klassar en substans som narkotika? Svar: I Sverige har vi ett system där vi klassificerar varje substans sig. Klassificeringen genomförs av två myndigheter, Läkemedelsverket har ansvaret för narkotikaklassade läkemedel och Folkhälsomyndigheten har ansvaret för narkotika som inte används som läkemedel. Om någon av de två myndigheterna tycker att en substans ska narkotikaklassas så föreslår de det för regeringen, som sedan fattar beslut. Folkhälsomyndigheten har också möjlighet att klassificera något som hälsofarlig vara. Det är substanser som anses som farliga men som inte omfattas av annan lagstiftning, till exempel narkotikastrafflagen. Det är inte ovanligt att varor som först klassas som hälsofarliga senare narkotikaklassas. Källa: Folkhälsomyndigheten
Fråga: Min son har beställt några preparat på nätet och jag vet ej vad de säljer? Något som är vad de kallar potpurri? Vet ni något om företaget eller vad för slags droger de säljer? Är nu mycket orolig för min son och vad det kan innebära med dessa droger. Svar: Jag förstår att du är orolig. Diskutera gärna med din son kring hur han ser på dessa preparat. Det finns många sidor på nätet som säljer varor, ofta fram tills de blir olagliga i Sverige. Så fort lagstiftningen ändras så byter de produkter. Potpurri används som rökmixar och dessa brukar innehålla syntetiska cannabinoider, ett psykoaktivt ämne som naturligt finns i cannabis. Regeringen har i flera omgångar narkotikaklassat mängder med syntetiska cannabinoider men de preparat som säljs av de här företagen är lagliga ett tag till. Syntetetiska cannabinoider har liknande effekter som cannabis. På Folkhälsomyndighetens hemsida kan du se vilka preparat som är under utredning. De flesta kommer troligtvis att bli narkotikaklassade. Källa: Folkhälsomyndigheten
Tack för att ni lyssnat! Resultaten publiceras i skriften Ungas frågor om alkohol och droger i höst Publiceras även på nya Drugsmart.com Hör av er om ni har några frågor! tove.ockborn@can.se