Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden?



Relevanta dokument
Åldrandet och äldreomsorgen

Fler äldre-äldre i vården

Multisjuklighet. Definitioner, epidemiologi och konsekvenser. Mats Thorslund. Aging Research Center Karolinska Institutet/Stockholms universitet

Särskilt boende för äldre Boendetider, trender och framtida utmaningar

Åldrandet och äldrevården dagens och morgondagens utmaningar

Medellivslängd vid 65 år. Olika livsfaser. 4:e åldern. Förväntad medellivslängd vid födseln

Vård och omsorg om äldre

De äldres hälsoutveckling

Förebyggande av fallolyckor, teknikutveckling. Livslångt boende

Några ord om den demografiska utvecklingens utmaningar för vård och omsorg. Ilija Batljan, PhD Oppositionslandstingsråd, SLL

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Förutsättningar för framtidens vård och omsorg

Vårdval i primärvården

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

FAS mål, verksamhet och långsiktiga satsningar på äldreforskning

Resursutnyttjandet i demensvård/omsorg en fråga om samarbete?

Hemmaboende äldre, formell och informell hjälp och omsorg.

Sjukhusinskrivningar Risker, orsaker och reflektioner

The Swedish Family Care Competence Centre

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Åldrande och framtidens äldrevård de senaste forskningsrönen

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Läkemedelsanvändning hos äldre

Äldreomsorgens utmaningar i dag och i framtiden

Seminarium om VÅRD I BOSTADEN 10:00 VÅRD I HEMMET - Det egna hemmet rum för vård och omsorg Inga Malmqvist, professor, Inst för Arkitektur, Chalmers

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.

Upphandling och kvalitet i svensk äldrevård. Mats Bergman (SöU) Sofia Lundberg (UmU) Giancarlo Spagnolo (SITE/SSE+U Rome)

Det nya åldrandet. Förändringar i Göteborgs äldre befolkning under 40 år

Falls and dizziness in frail older people

Kris i befolkningsfrågan (Myrdal & Myrdal 1935)

Specialistsjuksköterska med inriktning mot avancerad vård i hemmet

Seminarium kring hälsosamt åldrande att främja psykisk hälsa hos äldre

Är olikheter och variation inom äldreomsorgen ett problem?

Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren

Öppna jämförelser 2012

Åldrandet och äldreomsorgens utveckling

Verksamhetsöversikt 2017

Utmaningen men en åldrande befolkningen vilka framsteg görs inom demensforskningen?

Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv?

Äldreplan för Härjedalens kommun. år

Att stärka äldre personers psykiska hälsa

Att flytta i 80-års åldern -spelar boendemiljön nån roll?

Specialistutbildning - Ambulanssjuksköterska, 60 hp

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Boendemiljöns betydelse och flytt bland personer över 80 år

IDÉER OM FRAMTIDENS TRYGGHETSBOENDE

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober Anders Anell

Vem ska arbeta i framtidens äldreomsorg? Konsekvenser av förändrade arbetsvillkor i äldreomsorgen

Upphandling och kvalitet i svensk äldrevård. Mats Bergman (SöU) Sofia Lundberg (UmU) Giancarlo Spagnolo (SITE/SSE+U Rome)

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!

Dirigent saknas så vem samordnar

Diabetes och äldre. Marie Olsen Universitetsadjunkt, Spec. SSK vård av äldre., DSSK Högskolan Dalarna. Diabetesforum 2010

Socialnämndens vision för äldre i Habo kommun

EN VÄLPLANERAD ÄLDREOMSORG

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning och utredning om äldre och åldrande:

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Framtidens utmaningar för vård och omsorg av de äldre Jan Marcusson överläkare, professor Linköpings Universitet

Vellinge.se. Foto: Kristina Almén. Foto: Kristina Almén. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh

Valfri äldreomsorg vem företräder mig?

Vad är ett gott åldrande?

Förutsättningar för äldres beslutsfattande, inflytande och kontroll i kommuner som infört respektive inte infört LOV

Förebyggande hembesök hos. äldre i Hässleholm

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Bo bra hela livet. Barbro Westerholm. Äldreboendedelegationen

ÖKAD TRYGGHET SÄNKT SKATT BÄTTRE SJUKVÅRD MODERATERNAS ÄLDREPOLITIK

Läkemedelsanvändningen hos äldre: Exempel från SNAC-K. Kristina Johnell, docent Aging Research Center Karolinska Institutet

The Physical Environment and the Frail Elderly Planning for

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldreprogram för Sala kommun

System för systematiskt kvalitetsarbete

Äldreforskningens hus

Specialistutbildning - Operationssjuksköterska, 60 hp

KUNSKAPSÖVERSIKT INOM RAMEN FÖR PROJEKT HEMTJÄNSTUPPDRAGET I STOCKHOLMS STAD

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

till Landstingsstyrelsen överlämna förvaltningens förslag

VÅRDBEHOV OCH NYTTJANDE

INTERNATIONAL SPINAL CORD INJURY DATA SETS - QUALITY OF LIFE BASIC DATA SET Swedish version

Samtliga Antal Procent Antal Procent Samtliga Antal Procent Antal Procent Samtliga Antal Procent Antal Procent

Inriktningsplan för vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde

Diagnos på primärvården i Kalmar läns landsting

Munkedals kommuns svar på remissyttrande över Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård (SOU 2015:20)

Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Stockholm_Omsorg Vi Care - Hemtjänst (minst 7 svarande) Hemtjänst

Monica Forsberg

Kapitel 17 Hemtjänst och anhörigvård

Barns och ungas hälsa

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen i Danderyds kommun 2016? Källa: Vad tycker äldre om äldreomsorgen? 2016 Socialstyrelsen

Livet efter diagnos. Lennarth Johansson, Socialstyrelsen & Aging Research Center (ARC)/KI

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan

Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter

Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin

Transkript:

Hur ska vi ta hand om de allra äldsta i framtiden? - dagens och morgondagens utmaningar Mats Thorslund Aging Research Center Karolinska Institutet/Stockholms universitet

Vad kommer att hända? Befolkningsutvecklingen De äldres hälsa

Hur gamla kan vi bli?

Högsta ålder 1955 2013 (globalt) http://www.grg.org/adams/ccccc.htm

Frequency Men and women aged 90+ in Sweden 1911-2007 50000 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 1911 1915 1919 1923 1927 1931 1935 1939 1943 1947 1951 1955 1959 1963 1967 1971 1975 1979 1983 1987 1991 1995 1999 2003 2007 Women 90-94 years Men 90-94 years Women 95+ years Men 95+ years

Frequency Forecast: People aged 90+ in Sweden 2010-2100 120000 110000 100000 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 2010 2013 2016 2019 2022 2025 2028 2031 2034 2037 2040 2043 2046 2049 2052 2055 2058 2061 2064 2067 2070 2073 2076 2079 2082 2085 2088 2091 2094 2097 2100 Women 90-94 years Men 90-94 years Women 95-99 years Men 95-99 years Women 100+ years Men 100+ years

och hur friska har vi blivit?

Hundraåringarna 52 % bor i särskilt boende 34 % bor hemma med hemhjälp 22 % kunde helt själva svara på frågor IADL - de flesta behövde hjälp ADL - 2/3 behövde hjälp de flesta men inte alla har hälsoproblem Parker et al., 2014

Äldreforskningens faser 1. De äldre friskare! 2. De yngre-äldre friskare! 3. Förvirring resultaten spretar. 4. Mönster bakom förvirringen.

ADL problem (77+) Fors et al., 2013

Psykologiska besvär (77+) % Fors et al., 2013

Lungfunktion l/min (77+) Fors et al., 2013

Komplexa hälsoproblem (77+) Meinow et al., 2014

26 % har komplexa behov (77+) 37 % av dessa bor på säbo

ADL problem (77+) Fors et al., 2013

Men det är väl goda nyheter? Ja! men 1992 2011 Andel med ADL-nedsättningar 27,2 % 23,1 % SWEOLD, 2011

Men det är väl goda nyheter? Ja! men 1992 2011 Andel med ADL-nedsättningar 27,2 % 23,1 % Antal 80+ i befolkningen 392 233 500 229 Antal med ADL-nedsättningar 106 687 115 552 SWEOLD, 2011

Återståenda antal levnadsår med eller utan ADL-beroende (85+) (ULF) Lagergren, 2012

Återstående antal levnadsår med eller utan ADL-beroende (Kvinnor) (SWEOLD) Lagergren, 2012

Återstående antal levnadsår med eller utan ADL-beroende (Män) (SWEOLD) Lagergren, 2012

De höga ambitionerna Äldreomsorgen ett komplext och otydligt uppdrag Värdegrund Värdighet Välbefinnande Helhetssyn Integritet Autonomi Inflytande Trygghet Valfrihet

500000 450000 400000 350000 300000 Antal personer 80+ 250000 200000 150000 100000 50000 0 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Källa: Socialstyrelsen

500000 450000 400000 350000 Antal personer 80+ 300000 250000 Antal personer (65+) i särskilt boende 200000 150000 100000 50000 0 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Källa: Socialstyrelsen

Källa: DI, 040227

Bemanning Dagens problem

500000 450000 400000 350000 Antal personer 80+ 300000 Antal personer (65+) med hemtjänst 250000 Antal personer (65+) i särskilt boende 200000 150000 100000 50000 0 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Källa: Socialstyrelsen

500000 450000 400000 350000 300000 250000 Antal personer 80+ Antal personer (65+) med hemtjänst Antal personer (65+) i särskilt boende Antal sjukhusplatser i akutvården (alla åldrar) 200000 150000 100000 50000 0 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Källa: Socialstyrelsen

Skatteinkomsternas andel av BNP Procent 60 50 40 30 20 10 0 1900 1920 1940 1960 1980 2000 År Källa: Skatteverket, Skattebetalarna och SCB

500000 450000 400000 350000 300000 250000 Antal personer 80+ Antal personer (65+) med hemtjänst Antal personer (65+) i särskilt boende Antal sjukhusplatser i akutvården (alla åldrar) 200000 150000 100000 50000 0 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Källa: Socialstyrelsen

Efter expansionen samarbete omorganisation nya omsorgsformer omdefinitioner omprioriteringar konkurrens privata entreprenörer specialisering prevention/rehabilitering valfrihet utbildning

Dagens problem ineffektiv användning av resurserna

3rd Age GP Specialists

3½ Age GP Specialists Audiologist Home help Home nursing Assistive technology

4th Age GP Specialists Audiologist Home help Home nursing Assistive technology Hospital care Vision Dentist Housing adaptations Podiatry Rehab Dementia care

4th Age GP Specialists Audiologist Home help Home nursing Assistive technology Hospital care Vision Dentist Housing adaptations Podiatry Rehab Dementia care

Communication: Mission impossible? GP Specialists Audiologist Home help Home nursing Assistive technology Hospital care Vision Dentist Housing adaptations Podiatry Rehab Dementia care

The solution? GP Specialists Audiologist Home help Home nursing Care manager? Care conductor? Assistive technology Hospital care Vision Dentist Housing adaptations Podiatry Rehab Dementia care

Dagens problem Planering utifrån ekonomi inte behov Ökat gap mellan behov och resurser Vård- och omsorgssystemet är inte utformat för skröpliga och multisjuka äldre

Diskussion Hur långt kan vi höja kvaliteten inom ramen för dagens resurser?

Diskussion Hur långt kan vi höja kvaliteten inom ramen för dagens resurser? Måste vi öka resurserna för att kunna nå upp till målen?

Diskussion Hur långt kan vi höja kvaliteten inom ramen för dagens resurser? Måste vi öka resurserna för att kunna nå upp till målen? Om vi inte kan öka resurserna måste vi då inte sänka ambitionerna/ändra målen?

Diskussion Hur långt kan vi höja kvaliteten inom ramen för dagens resurser? Måste vi öka resurserna för att kunna nå upp till målen? Om vi inte kan öka resurserna måste vi då inte sänka ambitionerna/ändra målen? Det offentliga ansvaret vs den enskildes ansvar?

900000 Prognos antal 80+ i befolkningen, samt antal hemtjänsttagare, platser i vård- och omsorgsboende och på sjukhus 800000 700000 600000 500000 antal personer 80+ 400000 300000 200000 antal hemtjänsttagare (65+) i ordinärt boende antal personer (65+) i särskilt boende antal platser i somatisk korttidsvård (alla åldrar) 100000 0 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040

Om framtiden Fler äldre Lever längre Fler multisjuka Ökad sjuklighet(?)

Om framtiden Beroendekvoten/ Vem skall göra jobbet? Vem skall betala?

Osäkra faktorer Antibiotikaresistens Pandemier Läkemedel mot demens Morgondagens äldre mer utbildade

900000 Prognos antal 80+ i befolkningen, samt antal hemtjänsttagare, platser i vård- och omsorgsboende och på sjukhus 800000 700000 600000 500000 antal personer 80+ 400000 300000 200000 antal hemtjänsttagare (65+) i ordinärt boende antal personer (65+) i särskilt boende antal platser i somatisk korttidsvård (alla åldrar) 100000 0 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040

Mats Thorslund Email: mats.thorslund@ki.se AGING RESEARCH CENTER (ARC) KAROLINSKA INSTITUTET & STOCKHOLM UNIVERSITY GÄVLEGATAN 16 SE- 113 30 STOCKHOLM SWEDEN