Handlingsplan. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Skolverkets lägesbedömning 2015... 2 Bakgrund... 3 Skolinspektionens granskningar... 3 Ny lagstiftning... 4 Översyn Luleå kommun... 4 Barn- och utbildningsnämndens beslut... 5 Språk och kunskapsutveckling... 5 Luleå kommuns vision, mål och ambitioner... 6 Mål och strategier för mottagande och utbildning av nyanlända barn och elever... 6 Övergripande mål... 6 Strategier... 7 Flerspråkscentrum... 8 Organisation för mottagande av nyanlända barn och elever... 9 Förskola... 10 Förskoleklass... 10 Grundsärskola... 11 Gymnasium... 11 Gymnasiesärskolan... 11 Elevhälsa, stöd förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola... 11 Kost... 11 Referenser... 13 1

LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 2 (13) Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever Inledning Nedan presenteras handlingsplan för organisation avseende mottagande av nyanlända barn och elever i Luleås kommunala förskolor och skolor. I presentationen ingår en kort redovisning av nationell lägesbedömning tillsammans med en bakgrundsbeskrivning till organisationen. I bakgrundsbeskrivningen redogörs för nationell granskning av nyanländas mottagande samt förändringar i regelverket avseende nyanländas mottagande. Lokal översyn av nyanländas mottagande redovisas också, liksom beslut om organisation för mottagande av nyanlända i Luleå kommun. I presentationen av handlingsplanen redogörs även för lokala mål och strategier. Slutligen i handlingsplanen presenteras en översiktlig beskrivning av organisationen. Till handlingsplanen hör kommungemensamma rutiner, som presenteras i ett separat dokument. Skolverkets lägesbedömning 2015 I Skolverkets lägesbedömning 2015 konstateras att den svenska skolan har stora problem med fortsatt sjunkande kunskapsresultat. Lärarbristen beskrivs som alarmerande. Många elever lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasieskolans nationella program. Dessutom lämnar många elever gymnasieskolan i förtid utan att ha uppnått kunskapsmålen. Alla lärare behöver kunskaper i språkutvecklande arbetssätt och särskilt behövs lärare med kompetens i andraspråksinlärning. I grund- och gymnasieskolan saknar var tredje lärare behörighet i de ämnen de undervisar i. Svenska som andraspråk är ett av de ämnen som har lägsta andelen tjänstgörande lärare med behörighet. År 2014 var 90 procent av de elever som var födda i Sverige och fått slutbetyg från grundskolan behöriga till gymnasieskolan. För elever som var födda utomlands, invandrat före skolstart till Sverige och fått slutbetyg från grundskolan var 86 procent behöriga till gymnasieskolan. Bland de elever som invandrat efter ordinarie skolstart var det endast 52 procent av eleverna som uppnådde behörighet till gymnasieskolan Av de elever som kommit till Sverige de senaste fyra åren och som inte bott i Sverige eller gått i svensk skola tidigare var 27 procent behöriga till gymnasieskolan. En ökad skolsegregation medför att elever med olika bakgrund i mindre utsträckning möts. Det konstateras också att det oroliga världsläget har medfört ett ökande antal nyanlända elever. En framgångsrik undervisning för de nyanlända eleverna kräver stora insatser. Skolpersonalens kompetens är betydelsefull för ett framgångsrikt mottagande. Hur verksamheten organiseras kring de nyanlända är också viktigt. Skolans personal behöver samverka kring mottagandet. 1 1 Skolverket (2015 a) Skolverkets lägesbedömning 2015 2

LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 3 (13) Bakgrund Skolinspektionens granskningar Många granskningar och inspektioner över tid har visat på brister i nyanlända elevers skolsituation. Skolinspektionens granskning år 2009, som är en av de granskningar som ligger till grund för Proposition 2014/15:45, menar att flertalet kommuner visar på brister i utbildningen. Bristerna innebär att eleverna inte ges likvärdiga möjligheter att nå skolans mål. De ämnes- och språkkunskaper som eleverna har med sig är viktiga men dessa tillgångar tas inte till vara. Skolinspektionen menar att mottagande skolor brister i kartläggningen av elevernas tidigare bakgrund och kunskaper. Undervisningen är ofta likartad och tar ingen hänsyn till elevernas individuella förutsättningar. I kommunerna saknas ofta gemensamma riktlinjer, kompetensutveckling och diskussioner avseende hur undervisningen ska organiseras och bedrivas. Ansvaret ligger på enskilda rektorer och lärare, och det är vanligt att rektor inte leder arbetet kring nyanlända elever. Utbildningen är ofta lärarstyrd och eleven får i dessa fall en utbildning som planeras och genomförs av entusiastiska eldsjälar vars verksamhet inte ingår i skolans kvalitetsarbete eller omfattas av rektors pedagogiska ledarskap. 2 Skolinspektionen konstaterar att bristande kunskaper om styrdokument medför att dessa inte tillämpas korrekt. 3 I en senare granskning pekar Skolinspektionen på rektors nödvändiga kompetens. För att leda och utveckla verksamheten mot högre måluppfyllelse krävs att rektor har kompetens i frågor kring undervisning, lärande och kunskapsutveckling. Med detta avses här att rektor har kunskap om, och förmåga att tolka, de nationella målen. Rektor ska kunna förstå och tolka målen på flera nivåer i skolsystemet, dels en övergripande nivå, dels för att kunna leda lärarna i deras arbete med undervisningen, samt utifrån hur målen förhåller sig till ett elevperspektiv. 4 Skolinspektionens granskning konstaterar bland annat att de flesta rektorer inte har någon kontakt med undervisning och lärarnas klassrumsarbete. Rektor behöver initiera och föra samtal om vad som skapar hög kvalitet i undervisningen. Rektor behöver tillsammans med lärarna analysera samband mellan skolans resultat, sätt att undervisa och elevers utveckling och lärande. Det finns ett behov av att rektor analyserar skolans utvecklingsbehov relaterat till lärarnas kompetens. Rektor behöver ha en allmän didaktisk och pedagogisk kunskap för att kunna skapa legitimitet i den professionella lärargruppen. De årliga medarbetarsamtalen är inte tillräckliga för att rektor ska få en insyn i undervisningen. Kompetensutveckling för 2 Skolinspektionen (2009:7) Utbildning för nyanlända elever rätten till god utbildning i en trygg miljö 3 Skolinspektionen (2009) 4 Skolinspektionen (2010:11) Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolan mot ökad måluppfyllelse 3

LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 4 (13) lärare är i huvudsak huvudmannastyrd. Kompetensutvecklingen är sällan anpassad till den enskilda skolans behov och lärare saknar individuellt riktad kompetensutveckling. Kompetensutveckling förefaller ofta hanteras som ett slags quick-fix, där personalen skickas på kurs eller studiedagar, utan att rektorn sedan följer upp hur lärarna använder sig av sin nyvunna kunskap i sitt arbete./ /I övrigt ser Skolinspektionen i granskningen inte några tydliga exempel på spridningseffekter av kompetensutveckling mellan lärare som fått del av den och de som inte medverkat. Det är av största vikt att rektor tar ansvar för kompetensutvecklingsplaneringen utifrån skolans behov och också kommunicerar detta med huvudmannen. 5 Ny lagstiftning Mot bakgrund av bland annat Skolinspektionens granskningar har en översyn av det nationella regelverket avseende mottagande och undervisning av nyanlända elever genomförts. 6 Översynen innehåller även förslag på hur regelverket bör revideras. Från 1 januari 2016 innehåller skollagen särskilda bestämmelser avseende nyanlända elever. Kortfattat innebär de nya reglerna att som nyanländ elev avses den elev som varit bosatt utomlands och som nu är bosatt i Sverige och påbörjat sin utbildning senare än höstterminens start det år hen fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång i Sverige. Skolan genomför en kartläggning av elevens kunskaper och förmågor. Kartläggningen ligger till grund för bedömning. Rektor ansvarar för att nyanlända elevers kunskaper bedöms. Bedömningen ska göras inom två månader från att eleven har tagits emot i skolan. Elev som har bedömts placeras i den årskurs och undervisningsgrupp som är lämplig med hänsyn till elevens ålder, förkunskaper och personliga förhållanden i övrigt. Elever som saknar tillräckliga kunskaper i svenska språket får undervisas i förberedelseklass men då endast del av tiden och i högst två år. 7 Förberedelseklass bör såväl lokal- som verksamhetsmässigt äga rum i så nära anslutning till annan undervisning som möjligt. 8 Översyn Luleå kommun Under perioden februari 2012 till och med maj 2013 genomfördes en översyn av barn- och utbildningsförvaltningens undervisning av flerspråkiga barn och elever. 9 Översynen avser Luleå kommuns undervisning i modersmål, nationella minoritetsspråk, svenska som 5 Skolinspektionen (2010:32) 6 Promemoria, (2013) Utbildning för nyanlända elever: mottagande och skolgång (DS 2013:6), Proposition 2014/15:45 (2014) Utbildning för nyanlända elever: mottagande och skolgång 7 SFS 2010:800, Skollag 3 kap 12 a-f 8 SFS 2011:185 5 kap, 14-15 9 Luleå kommun (2014) Översyn av barn- och utbildningsförvaltningens undervisning av flerspråkiga barn och elever (Dnr 2014.28-04) 4

LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 5 (13) andraspråk samt studiehandledning på modersmål. Resultaten överensstämmer med Skolinspektionens resultat. 10 Barn- och utbildningsnämndens beslut I enlighet med ovanstående beskrivna nationella översyn och proposition beslutade Barnoch utbildningsnämnden 2014-06-19 om Revidering av mål och riktlinjer samt förslag till organisation gällande mottagande och undervisning av barn och elever med flerspråkig och mångkulturell bakgrund i Luleå kommun. 11 Som ett led i omorganisationen inrättades Flerspråkscentrum och nyanlända elever kom att direktplaceras i lämplig årskurs och undervisningsgrupp. Språk och kunskapsutveckling Språket har en avgörande betydelse för all kunskapsutveckling men språk och kommunikation är inte bara ett medel för utbildning utan själva grundvillkoret för att utbildning och tänkande skall kunna ske. Den intellektuella utvecklingen har sin uppkomst i språk som socialt fenomen. 12 Utbildning ska bland annat bidra till utveckling av kritiskt tänkande samhällsmedborgare, identitetsbildning, träning i att utveckla kreativa sidor och träning i att tillsammans med andra lösa olika problem. 13 Att utveckla kunskaper utan att förstå det språk som läraren talar eller det språk som läromedlen är skrivna på är svårt. Så länge elever med annat modersmål än svenska inte behärskar det svenska undervisningsspråket kommer de att ha sämre förutsättningar än elever med svenska som modersmål. För att de flerspråkiga eleverna ska ha förutsättningar att klara av utmaningen att parallellt utveckla kunskaper i det svenska språket och kunskaper i skolans olika ämnen krävs en genomtänkt språk- och kunskapsutvecklande undervisning. 14 Alla lärare måste, utöver sin kompetens i sitt undervisningsämne, ha kunskap i utbildningsspråkliga dimensioner och lärare som undervisar i svenska som andraspråk måste ha relevant utbildning med adekvat ämneskompetens för detta. 15 Att modersmålet har stor betydelse för andraspråksutvecklingen råder det enighet om inom forskningen. Satsningar på modersmålet har en positiv och avgörande betydelse för tvåspråkiga elevers andraspråksutveckling och allmänna skolframgång. Vi lär bäst på ett språk som vi förstår. 16 10 Skolinspektionen (2009) 11 Luleå kommun (Dnr 2014.184-60) 12 Vygotski (2001) Tänkande och språk 13 Selander, Kress (2010) Design för utbildning: Ett multimodalt perspektiv 14 Liberg, Hyltenstam, Myrberg med flera (2007) Att läsa och skriva: forskning och beprövad erfarenhet 15 Hyltenstam, Lindberg (2013) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle 16 Thomas, Collier (2002) A National Study of School Effectiveness for Language Minority Students Long-Term Academic Achievement Final Report 5

LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 6 (13) Luleå kommuns vision, mål och ambitioner Vision Luleå 2050 ger en bild av framtidens samhälle, ett samhälle som är attraktivt, växande och hållbart. Till den bilden hör att Luleå har en naturlighet, viljestyrka och öppenhet mot världen runt omkring och vi ger utrymme för nya idéer, för nya upplevelser och för nya människor. Här får det symbolisera ett interkulturellt förhållningssätt i den nya organisationen för mottagande och undervisning av nyanlända barn och elever. Mål och strategier för mottagande och utbildning av nyanlända barn och elever Luleå kommun arbetar systematiskt och långsiktigt med ett helhetsperspektiv i utbildning och mottagande av nyanlända barn i förskolan och elever i grundskola samt gymnasium. Övergripande mål Barn och elever med annat modersmål än svenska eller med ett nationellt minoritetsspråk, som är utlandsfödda eller födda i Sverige, får en likvärdig och rättssäker utbildning, samt inkludering i förskolan, i skolan och i det svenska samhället. I barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan 2015-2017 anges att andelen elever i kommunen som uppnår grundskolans mål ska öka med minst 2 procentenheter. Skolverkets allmänna råd är myndighetens rekommendationer till hur huvudmän, skolor och förskolor ska tillämpa det regelverk som finns. Råden ska följas om kraven i bestämmelserna inte uppfylls på något annat sätt. 17 I remissversionen av Allmänna råd med kommentarer Utbildning för nyanlända skrivs följande: Huvudmannen bör 2. regelbundet förvissa sig om att rektorn för en skolenhet har tillräckliga resurser för att leva upp till bestämmelserna om mottagande av och den fortsatta utbildningen för nyanlända elever och vid behov omfördela resurserna mellan skolenheterna, 3. ha en långsiktig planering för mottagande av och den fortsatta utbildningen för nyanlända elever, och 4. skapa rutiner för att, med utgångspunkt i den långsiktiga planeringen, följa upp att arbetet med mottagande av och den fortsatta utbildningen för nyanlända elever fungerar på skolenheterna och i förekommande fall vidta nödvändiga åtgärder. 17 http://www.skolverket.se/regelverk/allmanna-rad (hämtad 2015-11-17) 6

LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 7 (13) Rektorn bör 5. rektor bör regelbundet informera huvudmannen om behovet av resurser för att ge de nyanlända eleverna förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål samt vilka ytterligare resurser som skolenheten behöver, 6. se till att det finns rutiner för hur kvalitetsarbetet kring mottagande av och den fortsatta utbildningen för nyanlända elever ska bedrivas på skolenheten, samt 7. analysera lärarnas och övrig skolpersonals behov av kompetensutveckling avseende mottagande av och den fortsatta utbildningen för nyanlända elever och ge möjligheter till sådan kompetensutveckling. 18 Strategier Luleå kommun når högre måluppfyllelse för flerspråkiga barn och elever genom: Ett processorienterat arbetssätt En förbättrad verksamhet nås genom ett processorienterat förhållningssätt där kontinuerlig analys lägger grund för utveckling. Detta förutsätter ett gemensamt arbete som involverar hela förvaltningen och präglas av gemensam och individuell reflektion. Vi ska lära och samverka inom och mellan kommunens verksamheter och även med andra aktörer. Kompetensutveckling Vår tids kunskapsområden utvecklas ständigt. Nya elever och medarbetare kommer idag till skola och arbetsplats med andra kunskaper och erfarenheter än vad man inom utbildningssystem och arbetsmarknad är vana vid. Befintliga arbetssätt behöver därför utvecklas och förändras. Detta kräver genomtänkt och riktad kompetensväxling samt kompetensutveckling som bygger på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Inom utbildningssystemet är behovet särskilt stort av lärare i svenska som andraspråk, modersmålslärare och studiehandledare med adekvat ämneskompetens samt kompetens avseende språkutvecklande undervisning. Även skolledare är i behov av relevant kompetensutveckling. Kompetensutvecklingen ska stärka individ, verksamhet och organisation. Huvudmannen ska se till att personalen vid skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling och har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för 18 Skolverket (2015:10 B) Skolverkets allmänna råd med kommentarer Utbildning för nyanlända elever (Dnr 2015:00597) 7

LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 8 (13) skolväsendet. Rektorn har ansvar för att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. 19 Engagerat ledarskap Ledarskapets uppgifter är att ange riktningen för verksamheten, ta tillvara potentialen i medarbetarnas kunskaper, erfarenheter och olikheter, ge medarbetarna förutsättningar att genomföra sitt uppdrag och i dialog med dem identifiera utvecklingsbehov. Organisation Nyanlända elever direktplaceras på skolorna enligt närhetsprincipen alternativt eget val. Rektor ansvarar för att de kommungemensamma rutinerna för mottagande genomförs. Rektor ansvarar även för att skolan har en flexibel organisation med en tydlig och känd ansvarsfördelning samt att lärare i alla ämnen har relevant ämneskompetens och tillämpar ett språkutvecklande arbetssätt. Flerspråkscentrum stödjer kommunens skolor och förskolor i mottagande av och den fortsatta utbildningen för nyanlända elever med utgångspunkt i författningarnas krav. Flerspråkscentrum Flerspråkscentrum är en resurs för de kommunala förskolorna och skolorna i Luleå och består av Team modersmål och Team introduktion. Team modersmål arbetar med modersmålsundervisning och studiehandledning inom cirka 20 olika språk. 20 Bland dessa språk är fyra av de fem nationella minoritetsspråken representerade, finska, 21 meänkieli, samiska och romani chib. Inom Team modersmål organiseras, administreras och utvecklas modersmål och nationella minoritetsspråk i förskolan samt modersmålsundervisning, undervisning i nationella minoritetsspråk och studiehandledning i grund- och gymnasieskolan. I Team introduktion arbetar lärare med behörighet att undervisa äldre och yngre elever i olika ämnen, samt inkluderingspedagog med förskollärarkompetens. Samtliga inom Team introduktion har bred erfarenhet av mottagande av nyanlända barn och elever. Samtliga har också bred erfarenhet av undervisning i svenska som andraspråk. Under Team introduktions deltagande handledning implementeras kommungemensamma rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever. Team introduktion erbjuder kontinuerlig handledning och kompetensutveckling för skolornas och förskolornas arbete med flerspråkiga barn och elever med utgångspunkt i vetenskaplig grund och beprövad 19 Skolverket (2015:13 b) 20 Antalet språk avser höstterminen 2015. Rekryteringar i olika språk pågår över tid. 21 Luleå kommun ingår i finskt förvaltningsområde vilket här innebär att tvåspråkig verksamhet inom förskolan och Flerspråkscentrum samarbetar (Handlingplan för förvaltningsområdet nationella minoritetsspråk 2015 med fokus på verksamhet förskola och i steg ett finska). 8

LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 9 (13) erfarenhet. Team introduktion svarar för uppföljning och utvärdering av organisation och mottagningsprocess. Syftet med språkundervisning är att möjliggöra kommunikation bland människor och kulturer. The purpose of teaching second and foreign languages is to make communication among people and cultures possible. As teachers, we are privileged to participate in creating global understanding. Our classes are miniature copies of the contemporary world. In fact, they are more than reflections of this world and its multilingual relations; they are a part of this real world and therefore, as teachers, we do not merely prepare our students for functioning in real world situations but already live and function in a real world situation every class session. 22 Organisation för mottagande av nyanlända barn och elever Som nämnts ovan, definieras en nyanländ elev som en elev som varit bosatt utomlands och anlänt till Sverige samt påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det år hen fyller sju år. 23 Begreppet nyanländ omfattar följaktligen elev i grundskola och gymnasieskola men inte barn i förskola eller elev i förskoleklass. Skollagens skrivningar om insatser för nyanlända gäller de obligatoriska skolformerna. Luleå kommuns rutiner gäller även för elever i gymnasieskolan, elever i förskoleklass och barn i förskolan, med anpassning till respektive skolform. Hur detta ska genomföras i de olika skolformerna beskrivs nedan. De kommungemensamma rutinerna för mottagande av nyanlända barn och elever innebär mottagande, kartläggning, bedömning och dokumentation. Syftet är att säkerställa ett enhetligt, rättssäkert och likvärdigt mottagande samt att en organisation av utbildning för nyanlända genomförs inom samtliga skolformer i Luleå kommun. Rektor eller förskolechef, eller dennes ställföreträdare, ansvarar för att de kommungemensamma rutinerna för mottagande följs. Rutinerna grundar sig på Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever 24 Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång 25 samt Skollagen. 26 I de kommungemensamma rutinerna för mottagande av nyanlända ingår: 1. Planeringsmöte förbereder inskrivningssamtal och steg 1 i den kartläggning som ska genomföras med varje nyanländ elev. 2. Inskrivningssamtal är det tillfälle då rektor eller dennes ställföreträdare skriver in eleven i skolan och informerar vårdnadshavare och elev om svensk skola. 22 Marchenkova (2005:162-163) Language, Culture, and Self: The Bakhtin-Vygotsky Encounter. I Dialogue With Bakhtin on Second and Foreign Language Learning 23 SFS 2010:800 3 kap, 12 a 24 Skolverket (2008,) Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever, Skolverkets allmänna råd med kommentarer (Dnr 2015:00597) 25 Proposition 2014/15:45 26 SFS 2010:800, kap 3, 12, 12 a-f 9

LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 10(13) Skolsköterska inhämtar uppgifter om elevens hälsa och vaccinationer. Ett nytt möte bokas med eleven om det finns behov av fördjupad medicinsk kunskap. 3. Kartläggning steg 1 kartlägger elevens bakgrund, erfarenheter, kunskaper och förmågor som eleven har utvecklat i eller utanför skolan. Kartläggningen är obligatorisk och ligger till grund för upprättande av individuell introduktionsplan (IIP). 4. IIP upprättas i anslutning till kartläggning steg 1 och avser elevens undervisning och grupplacering under de första två månaderna i skolan. Den utgör grund för kommande utvecklingssamtal som genomförs i uppföljning av IIP. 5. Kartläggning steg 2 avser elevens litteracitet och numeracitet. Kartläggning steg 2 är obligatorisk och genomförs på elevens modersmål eller starkaste språk. Med litteracitet avses elevens förmåga att läsa och skriva olika slags texter i såväl skola som vardag. Med numeracitet avses elevens användande av matematiskt tänkande. 6. Uppföljning av IIP genomförs som ett utvecklingssamtal men med den specifika inriktningen mot nyanlända elever. Uppföljningen innebär en bedömning som grundar sig på kartläggning steg 1 och steg 2 samt lärares observationer under introduktionsperioden. Bedömningen utgör, tillsammans med elevens och vårdnadshavarens erfarenheter, underlag för rektors beslut om vilken årskurs och undervisningsgrupp eleven ska placeras i. Rektor ska också besluta vilka resurser och insatser för nyanlända som eleven ska få tillgång till. En kartläggning steg 3 avseende elevens ämneskunskaper i varje ämne kan påbörjas inom de två första månaderna eller genomföras i ett senare skede. Den ger förutsättningar för lärarens bedömning av elevens kunskaper. Bedömningen ligger till grund för planering av ämnesundervisningen. Förskola Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. 27 I Luleå kommun genomförs mottagandet av nyanlända barn i förskolan till viss del enligt kommungemensamma rutiner, vilket här innebär planeringsmöte samt ett introduktionssamtal. Introduktionssamtalet i förskolan motsvarar grundskolans inskrivningssamtal samt kartläggning steg 1. Förskoleklass Ett barn som fyller sex år det år hen anländer till Sverige omfattas inte av skollagens definition för nyanlända men ska, om det behövs, få ta del av åtgärder som nyanlända har 27 Skolverket (2011:8) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 10

LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 11(13) rätt till. 28 I Luleå kommun genomförs mottagandet av nyanlända elever i förskoleklass till viss del enligt kommungemensamma rutiner för mottagande i grundskolan vilket här innebär planeringsmöte, inskrivningssamtal och kartläggning motsvarande steg 1. Grundsärskola Elever tas emot i grundsärskolan enligt kommungemensamma rutiner efter utredning. 29 Gymnasium Mottagandet sker på gymnasieskolans mottagningsenhet och genomförs till viss del enligt kommungemensamma rutiner för mottagande i grundskolan vilket här innebär inskrivningssamtal tillsammans med kartläggning steg 1 och steg 2. Kartläggningen ligger till grund för bedömning för placering i undervisningsgrupp och upprättande av individuell studieplan. Gymnasiesärskolan Elever tas emot i gymnasiesärskolan enligt de rutiner som gäller grundsärskolan. Elevhälsa, stöd förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola Rektor ansvarar för att det lokala elevhälsoteamet tillsammans med pedagoger har goda rutiner att bemöta och omhänderta den nyanlände elevens behov. Ett mottagande som skapar trygghet där eleven känner sig delaktig och finns i ett sammanhang tillsammans med andra elever. I det lokala elevhälsoteamet finns tillgång till psykosocialt stöd av kurator, pedagogiskt stöd av specialpedagog och medicinskt stöd av skolsköterska. För ytterligare stöd finns den centrala elevhälsan. Där finns psykologiskt stöd av psykolog, specifikt pedagogiskt stöd av specialpedagoger med specifik kompetens, utökat medicinskt stöd av skolläkare. Elevhälsans medicinska insats har utarbetat egna rutiner för mottagandet av nyanlända och samverkar med Norrbottens läns landsting när det gäller hälsosamtal och vaccinationer. Den lokala elevhälsan bör delta i planeringsmöte och inskrivningssamtal så långt det är möjligt. Kost Måltiderna är en viktig del av barns och elevers dag i förskola och skola. Rutiner för kommunikation mellan de ansvariga för barnet eller eleven och måltidspersonalen behöver 28 Proposition 2014/15:45 29 SFS 2010:800 7 kap, 5 11

LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 12(13) finnas på varje enhet. I samarbete med Flerspråkscentrum utarbetar Måltidsservice kommungemensamma riktlinjer för skolrestaurangernas arbete med att inkludera nyanlända elever. 12

LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 13(13) Referenser Hyltenstam Kenneth, Lindberg Inger (red.) (2013) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle Liberg Caroline, Hyltenstam Kenneth, Myrberg Mats, Frykholm Clas-Uno, Hjort Madeleine, Nordström Gert Z, Wiklund Ulla & Persson Magnus (red.) (2007). Att läsa och skriva: forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling Luleå kommun (2014) Revidering av mål och riktlinjer samt förslag till organisation gällande mottagande och undervisning av barn och elever med flerspråkig och mångkulturell bakgrund i Luleå kommun (Dnr 2014.184-60) Luleå Kommun (2014) Översyn av barn- och utbildningsförvaltningens undervisning av flerspråkiga barn och elever (Dnr 2014.28-04) Marchenkova Ludmila (2005) Language, Culture, and Self: The Bakhtin-Vygotsky Encounter. I: Dialogue With Bakhtin on Second and Foreign Language Learning: New Perspectives, s 160-178. Promemoria (2013) Utbildning för nyanlända elever: mottagande och skolgång (DS 2013:6) Proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Selander Staffan, Kress Gunther (2010) Design för utbildning: Ett multimodalt perspektiv Skolinspektionen, (2010) Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolan mot ökad måluppfyllelse Skolinspektionen (2009) Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö Skolverket (2015 b) Skolverkets allmänna råd med kommentarer Utbildning för nyanlända elever (Dnr 2015:00597) Skolverket (2015 a) Skolverkets lägesbedömning 2015 Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Skolverket (2008) Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever Svensk Författningssamling (SFS) 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Thomas W, Collier v (2002) A National Study of School Effectiveness for Language Minority Students Long-Term Academic Achievement Final Report: Project 1.1 Vygotski Lev S (2001) Tänkande och språk 13