INVESTERINGSGUIDE FÖR ETT HÅLLBART FÖRETAGANDE: Dags att uppdatera grundantaganden? ANNA BORGERYD
ANNA BORGERYD Styrelseordförande i familje företaget Polarbröd, ansvarig för koncernstrategin som bland annat resulterat i investeringar på över 150 miljoner kronor i vindkraft för att bli självförsörjande på förnybar el INVESTERINGSGUIDE FÖR ETT HÅLLBART FÖRETAGANDE DAGS ATT UPPDATERA GRUNDANTAGANDEN? FLERA UTLANDSINVESTERINGAR som Vattenfall gjort är på goda grunder ifråga satta i ett läge där det står klart att det är ursprungsverksamheten i Sverige, framförallt våra reglerade norrländska älvar, som rätar upp bolagets finanser. På årets bolagsstämma ställde Vattenfalls sittande ordförande Lars G Nordström frågorna alla undrar över, rakt ut: Varför köpte bolaget kolkraft i Tyskland och Polen? Varför köpte bolaget kärnkraft i Tyskland och gaskraft och annan verksamhet i Holland? Konturerna av varför tror jag man kan urskilja i den förklaring som ansvarig vd ger till Nuonköpet. I en intervju i Svenska Dagbladet 11 februari 2013 använder Lars G Josefsson följande ord: Man trodde att det var en vanlig lågkonjunktur enligt gammalt mönster, men det var det ju inte / / vid den tidpunkten var det ingen som trodde att Europa skulle befinna sig i recession fortfarande fyra år senare, så den förutsättningen fanns inte med. Man trodde inte att Den förutsättningen fanns inte med. Likadant skulle ansvariga för att vi svenskar nu äger gamla avdankade kärnkraftverk i Tyskland säkert säga om att en tsunami 2011 skulle leda 34
till en kärn kraftskatastrof i Fukushima, och ett tyskt beslut att stänga all tysk kärnkraft till 2022. STRATEGIC REVERSE ENGINEERING Det finns ett sätt att försöka förstå historiska beslut som kallas strategic reverse engineering. Det går ut på att även om man inte kan fråga varför folk beslutade som de gjorde, så kan man leta efter de grundantaganden man måste ha haft för att bedöma att besluten var riktiga, det vill säga: Vad var det då man trodde? Vilka förutsättningar fanns med? Och så den viktigaste frågan: Lever många av dessa antaganden vidare, och finns det skäl att ompröva dem inför det vi nu, framöver, har att besluta om? För hur efterkloka vi än är, kan vi inte resa bakåt i tiden och ändra beslut som fattades då. Det vi kan, är att försöka fatta kloka investeringsbeslut från och med nu. Och det är viktigt, för våra investeringar är vår ratt på framtiden, de styr vår riktning: Vi får i stor utsträckning den framtid som vi investerar för. Så vilka torde de antaganden vara, som förklarar varför Vattenfall har gjort sina storskaliga investeringar i kol- gas- och kärnkraft, långt utanför Sveriges gränser? Det finns förstås många, men här är sannolikt fem viktiga grundantaganden: 1) Vår ekonomiska spelplan är i grunden välfungerande och den kris som vi levt med sedan hösten 2008 är en vanlig lågkonjunktur 2) Ett stort energibolag är lika med ett starkt och bra energibolag 3) 1900-talets energiförsörjningstekniker kommer inom vår affärshorisont att fortsätta vara de viktigaste och mest lönsamma 4) Expansion genom kraftbolagsförvärv är bättre för Vattenfall än expansion in i andra verksamhetsområden 5) Politiker kommer inte att fatta beslut som inverkar på antagandena ovan Ovanstående antaganden får också öppnandet av nya brunkols gruvor att framstå som en ekonomiskt rationell investering för Vattenfall. Men vad händer om man granskar dessa antaganden, punkt för punkt, och inte låter beslut baseras på en vag tro att 1900-talets trender i stort sett kommer att fortsätta som vanligt? Låt oss gå igenom det som verkar 35
tas för givet och ställa det mot information som idag finns tillgänglig om försörjningsläget i världen: (Källorna till nedanstående finns att läsa via twitterlänkar @annaborgeryd.) 1) VÅR EKONOMISKA SPELPLAN ÄR I GRUNDEN VÄL- FUNGERANDE OCH VI HAR EN VANLIG LÅGKONJUNKTUR Kurvor som under främst 1900-talet brant steg uppåt som ekonomisk tillväxt, resurs- och energiutnyttjande tycks ha nått någon slags osynlig vägg: Trots enorma mängder nya pengar som tillförs är BNP-till växten i västvärlden svag eller obefintlig: faktum är att skulderna i västvärlden ökar snabbare än tillväxten. Att väggen ännu går att ignorera beror inte minst på att mycket av den likviditet som översvämmat marknaden har gått till att spekulera i fortsatt fossilutvinning, något som tillfälligt har maskerat att energiavkastningen (EROEI) på nya oljefyndigheter är så låg att det vid utvinningen går åt nästan lika mycket energi som man får fram, det vill säga de är realekonomiskt olönsamma. Frackingen efter naturgas har på liknande sätt inte lyckats finansieras genom intäkter från kunder. Billig energi har med andra ord fortsatt att flöda genom skuldfinansiering. Men olje- och gasbranscherna är helt enkelt inte längre det de var på 1900-talet, vi har passerat peak cheap oil och fossil bolagens nuvarande överskuldsättning skulle i sig kunna utlösa nästa finanskrasch. Ekonomiska incitament gynnar kortsiktigt handlande och finanssektorn är mångfalt större än realekonomin. Skuldsättningen är rekordhög. Kostsamma miljökonsekvenser och ökad ojämlikhet leder till mer social oro, konflikter och större mängd flyktingar i en oroväckande spiral i stora delar av världen. Vi måste våga ställa frågan hur en återhämtning till en ekonomisk situation som före 2008 alls skulle kunna gå till? 2) ETT STORT ENERGIBOLAG ÄR LIKA MED ETT STARKT OCH BRA ENERGIBOLAG En klart lysande ljuspunkt i den nödvändiga omställningen till en uthållig försörjning är elbranschen eftersom förnybar elproduktionsteknik idag i flera fall är konkurrenskraftig gentemot kärn- och fossilkraft. Därför är ett starkt och bra energibolag ett som, oberoende av sin storlek, har en portfölj tungt dominerad av förnybar energi, i en bra mix utifrån de naturliga förutsättningar som råder i de geogra fiska områden där man opererar. Till skillnad från inom elförsörjningen, står världen 36
vad gäller transporter och jordbruk med stora olösta ut maningar innan vi där kan göra oss fria från fossilberoendet. 3) 1900-TALETS ENERGIFÖRSÖRJNINGSTEKNIKER KOMMER INOM VÅR AFFÄRSHORISONT ATT FORTSÄTTA VARA DE VIKTIGASTE OCH MEST LÖNSAMMA Där förnybar elproduktion finns på plats konkurrerar den med sina låga driftskostnader ut elproduktion där bränsle och avfallshantering kostar pengar. I en framtid där allt fler blir prosumenter (samtidig producent och konsument) av grön el genom solceller på egna tak är det som energibolag viktigare att vara flexibel och inte ha stora skulder än att vara stor. De energibolag som inte har, eller har haft, kärnkraft slipper både olycksriskansvar och avvecklingskostnader och är vinnare. De sista fossila verk som vi kan förvänta vara lönsamma torde vara de som med så låga kostnader som möjligt (inklusive utsläpp), kan träda in där det inte finns vattenkraft som kan balansera väder beroende soloch vindkraft. 4) EXPANSION GENOM KRAFTBOLAGSFÖRVÄRV ÄR BÄTTRE FÖR VATTENFALL ÄN EXPANSION IN I ANDRA VERKSAMHETS OMRÅDEN På en elmarknad där låga driftskostnader, flexibilitet, oskadlighet och förtroende är viktigare än storlek, torde det vara affärsmässigt intressantare för ett bolag som Vattenfall att gå in i nya verksamheter än att köpa upp gamla storskaliga 1900-talskraftverk som konkurreras ut i strukturomvandlingen. Om det är expansion man söker (vilket man också kan diskutera, för stor är som sagt inte lika med bra), varför inte göra som mer proaktiva energibolag satsa på framtidslösningar, varav vissa redan lönar sig bättre än kolkraft, som energisparande teknik och samhällsutbyggnad av el-driven trafik? 5) POLITIKER KOMMER INTE ATT FATTA BESLUT SOM IN VERKAR PÅ ANTAGANDENA OVAN Detta antagande innebär att man inte tror att vi kommer att undvika en global temperaturökning som skulle förstöra långt större värden än de kostnader omställningen medför. Det handlar helt enkelt om att ge upp tanken på människan som en moralisk och rationell varelse, och mycket 37
tyder på att det är fel. Vi ser allt fler exempel på att när konsekvenserna av ohållbar elförsörjning blir uppenbara, då fattas det kortsiktigt tuffa beslut som långsiktigt värnar större värden: Japans och Tysk lands beslut efter Fukushimakatastrofen att lägga ner kärnkraften är två nyckelexempel. Ett annat är IMF:s uppmaning till världens länder att börja prissätta energi på ett sätt där externaliteter det vill säga kostnader som produktionen orsakar men som idag inte betalas inkluderas i priset. När vi ser en kraftig ökning av allvarliga konsekvenser av våra ohållbara verksamheter, ser vi också en stark omsvängning i folk opinionen för omställningen till en uthållig försörjning. Vi kan exempelvis inte räkna med att framtida lagstiftare kommer att kunna låta elproduktion släppa ut växthusgaser. Den begränsade utsläppsbudget vi har kvar kommer att behövas till mat- och transportförsörjningen innan också de flödena klaras med förnybar energi. Den som sitter felinvesterad med Svarte Petter kommer att få möta fler plötsliga regelförändringar som gör bokförda tillgångar värdelösa, eller till och med till minusposter, i framtiden. Sammanfattningsvis bildar tillgängliga data om försörjningsläget i världen ett mönster som tyder på att mycket av det som tidigare fungerat nu håller på att falla sönder, har slutat eller kommer att sluta fungera. Kost samma, spelplansförskjutande konsekvenser följer av våra ohållbara verksamheter. Det innebär att våra flöden av energi, livs medel, transporter och allt annat som är nödvändigt för människans och samhällets fortlevnad behöver byggas om för att alls kunna fortsätta leverera i framtiden. Det är ett hot, men också en möjlighet för de bolag, städer och länder som investerar rätt, att stå starka i den nya framtid som på många sätt redan är här, vare sig vi vill eller inte. Vi behöver en uthållig försörjning. Att investera i att öppna nya brunkolsgruvor är motsatsen, det är att throw good money after bad. Och har vi inte en ledning i vårt gemensamma bolag som ser detta, kanske vi behöver ta oss en funderare på bättre ägarstyrning, styrelsebemanning och rekrytering? 38
Denna text är ett utdrag ur BÄSTA BOKEN OM SVERIGES SÄMSTA IDÉ 2014 Greenpeace Norden Redaktör: Annika Flensburg och Sofia von Post Grafisk form: Magnus Jonsson Szatek Förlag: Pärspektiv, Uppsala Boken går att beställa via www.parspektivforlag.se För varje såld bok går 100 kr till Greenpeace och 20 kr till Vi-skogens långsiktiga projekt runt Victoriasjön för att ge fattiga småbönder bättre levnadsvillkor och stärka deras inkomster.