MINNESANTECKNINGAR 1(5) Datum 2012-10-24 Diarienr Exkursion inom projektet DIALOG OM MILJÖHÄNSYN Tid: 2012-10-24 Plats: Deltagare: Antecknat av: Siljansfors Ca 42 deltagare (Se adresslista från Maria Nilsson) Roger Eriksson och Maria Nilsson, Skogsstyrelsen Inledning och bakgrund Personer från projektet som medverkade denna dag. Pär Larsson, regionchef välkomnade och gav en återblick till 2010 då Skogsstyrelsen fick ett regeringsuppdrag om hur vi ska bruka skogen hållbart. Detta avslutades 2011 och man såg då att det fanns stora skillnader mellan målbilder i skogsbruket, dvs olika syn på miljöhänsynen. Man påbörjade under hösten 2011 Dialog om miljöhänsyn som går ut på att öka samsynen, få bättre målbilder och utveckla ett bättre uppföljningssystem. I det sistnämnda gäller det att se vad i bristerna ligger. Det har bildats 6 olika grupper inom projektet. Där ingår bl.a. skogsbruket, myndigheter och intresseorganisationer. Exkursioner är ett sätt att insamla synpunkter och diskutera målbilder. Detta jobb ska vara klart 2013, sedan ska det ut på remiss. Fokus på dagen och allt arbete i projektet är att man har en dialog och att man ska ta sitt sektorsansvar. Pär avslutade med att det är viktigt att de medverkande vågar säga sitt, även om det inte går ut på att drämma de bästa argumenten utan gemensamt skall dagens dialog bidra till att minnesanteckningar når till projektgruppen. Efter beslut 2013, då påbörjas det stora jobbet att förverkliga. Mer information om projektet, de 6 olika grupperna och de personer som ingår i respektive grupp finns på: http://www.skogsstyrelsen.se/dialog-miljohansyn Naturvård Thomas Husing, Skogsstyrelsen och Martin Schmalholz, Stora Enso AB Uppföljning - Olle Kellner, Länsstyrelsen Gävleborg Kulturmiljö - Martin Schmalholz, Stora Enso AB Mark och Vatten - Börje Pettersson (var han med?), Bergvik AB( ingår även i processgruppen) Ingen deltog i Siljansfors från grupperna Översyn 30 och Rekreation MINNESANTECKNINGAR 24 okt Siljansfors.doc
Skogsstyrelsen Minnesanteckningar 2012-10-24 2(5) Martin Schmalholz, Stora Enso ingår i projektets Naturvårdsgrupp - svarade på frågan. och friluftsliv Vad är en målbild? Frågade någon. Svaret blev ungefär - Ambitionen är att vi ska komma så långt att det ska finnas beskrivningar och bilder, kännetecken, kriterier på vad bra hänsyn är på varje typ av biotop. Så vi ser det på samma sätt. Kan jämföras med körskadepolicyn. Hänsynskrävande biotop Biotopnamn: Sumpskog/dråg med naturskogskaraktär Källa/Källpåverkad mark Efter inledning och fika åkte vi ut. Thomas Husing, Skogsstyrelsen som ingår i Naturvårdsgruppen för projektet ledde gruppen till Hänsynskrävande biotop. Personerna i gruppen fick ta ställning till en gräns som Thomas snitslat ut. Sitter snitselbandet rätt? Är det en biotop eller är den hänsynskrävande? Sammanfattning: Förvånande eniga verkade församlingen vara. Eller också var det för tidigt på dagen och man vågade inte säga riktigt vad man tyckte. Några tyckte i och för sig att man skulle spara mera andra mindre. De flesta tyckte att miljön var skyddsvärd. Hur ska dessa målbilder kunna täcka in hela landet, undrade flera. Målbilden måste vara klar och tydlig. Vi har hunnit långt på de sista åren vad gäller miljöhänsyn sa någon. Huvudsaken är kontinuerlig utbildning. Det är livsfarligt att schablonisera naturvård. Att ange antal meter, tyckte någon. Varför det? Naturen kan inte mätas i meter. Jamen vi gör ju lika då i alla fall. Detaljerad kommentarer: Mats E - I texten och beskrivningarna passar texten. Det är skyddsvärd, men avgränsningen svår. Ampe Avgränsningar svår att göra i text. NN Fiskarheden pedagogiska textningar bra, bättre än att säkert läsa sig till i text. LenaL Ska en målbild vara liak för hela landet? Svar TH regionala skillnader i tillämpning skall ske. Ulrika L önskvärd att man tar fram exempel på målbilder som i körskadepolicyn. BengtE Kravet i landet varierar. Ex visa ställen har sumpskogar och myrkanter speciella krav på specifika arter.
Skogsstyrelsen Minnesanteckningar 2012-10-24 3(5) GöranR önskvärd att målbilderna kan brytas ner regionalt, där de är tydligt kända! ThomasH Landskapsspecifikt svårt med målbilder. När slutar ett landskap och när börjar nästa? Flera - I detta exempel kan man ha en högre och bredare kantzon i slutningssidan för att minska läckage, ej markberedda slutningen. Lissman - För smått objekt. Det är en för smal avsnittsling för att det ska behålla sin fuktighet. Vid större objekt mer intressant. Om att stora granar alltid blåser ner, ändra i SVL höj till att 10 m3sk får ligga i våtmarker, hällmarker bra tycker skogsbruket som då inte behöver hålla på med dispenser. Svårt att tolka målbilder, kantzon och skyddszoner det finns skillnader i att beskriva. MatsE svårt med vart gränserna skall vara, det lär vi fortsatt behöva diskutera, viktigast i detta exemplet är ju att vi inte är mitt in i detta källdråg. Lena L Vilken nivå ska målbilderna ligga? Tufft praktiskt uttolkning av föreskrifterna på lagnivån. Det blev en diskussion om intrånget. LenaS det är väl inte intrånget, utan målbilden vi ska diskutera så vi vet om det är hänsynskrävande. Kantzon snitslingen tycks vi överens om i övningen, men skyddszonen tycker vi lite olika med. Dt är här vi måste diskutera ihop oss. Skorpbarkig björk Vi gjorde ett stopp vid två olika björkar. Vilka värden har respektive? De flesta tyckte att den lite grövre skorpbarkiga, mera lavrik än den andra skulle få stå kvar. BengtE Även den troligen yngre lite smalare björken har sitt naturvärde borde vara kvar för att vi ska ha lite äldre björkar i framtida skogen på denna typ av barrskog, särskild om de har denna gleshet 30-50 meter. Torvmark Lunch Vatten och kantzoner De flesta tyckte nog att detta sparas som regel, då det är stor risk för sönderkörningar i denna typ av mark. Det är så låg produktivitet att man låter det som oftast vara. En god lunch intogs på restaurangen vid Siljansfors Bruk. Daniel Palm var exkursionsledare och kosan styrdes mot bäckar och målbildsdiskussioner gruppvis. Hur har man tagit hänsyn här? Är det en bra eller dålig målbild?
Skogsstyrelsen Minnesanteckningar 2012-10-24 4(5) Skilj på begreppet kantzon och skyddszon! Kantzon finns alltid, skyddszonen kan vara funktionell eller inte. Sammanfattning objekt 1 och 2: Vi fick se exempel på varierad hänsyn. De flesta är överens om vad som är bra eller dåligt oavsett om man jobbar åt köpsågverk, Stora Enso eller Skogsstyrelsen. Det hänger på uppdragsgivaren, säger någon. Kalla det tumregler istället för schabloner eller målbilder. Om man har bra planering i fält blir det bra. Brister planeringen blir det inte bra. Svårt att schablonisera kantzoner. Vi måste kunna göra olika beroende på hur det ser ut. Utbildning krävs ständigt, det är enda vägen att gå. Objekt 1 granskog på fuktigmark med bäckar Detaljerad kommentarer första stoppet - bäckar i granskog: Någon uttryckte att det var estetiskt fullt med så mycket dödved i bäcken. Skulle vilja rensa upp. Okunskap erkändes i gruppdiskussionen. Målkonflikt med mängden dödved. Det blir en lagkonflikt. Svårt att motivera en liten markägare att göra en så här bred skyddzon. Målbilden fungerar om det är en hänsynskrävande biotop, men inte i det här fallet, normalt sätt. Bra lämnat, men minus att det är underröjt. Blädningsskog är ett alternativ för att få det flerskiktat och skapa värden. Att ha kapat fler högstubbar i sådana här biotoper gör att ljuset kommer ner och yngre träd kan utvecklas, i alla fall på sådan här mark. Objekt 2 hygge med bäck och å på friskmark Detaljerad kommentarer andra stoppet - hygget: Min egen iakttagelse som antecknare under denna övning: Det verkade svårare för all i denna övning, då man inte sett hur skogen såg ut innan. Lite mer kritisk tyckande från en del och andra lite mer skylla ifrån sig /bekräfta på att så här ser det ut och så här gör vi. Anledning att det fanns en bäck som man kört rakt över med lite spår och så att man huggit bort i stort sett all skog ner mot ån. Det blev lite mer konfliktladdat och långt ifrån varandra känsla Bra hugga bort allt så man i nästa generation får mer löv intill vattnet. Flera fundersamma över funktionalitet av kantzonen, då inget beskuggning fanns. Vad händer med vattentemperaturen? Underröjningen kändes lite onödig. Överfart den mindre bäcken var bristfällig.
Skogsstyrelsen Minnesanteckningar 2012-10-24 5(5) De sparade träden på hygget borde flyttas De har sparat fel träd. Fler tallar har uppenbarligen stått längs ån. För mycket hugget mot/intill bäck och å. Det här ser ju bra ut, utom överfarten bäcken. Gruppdiskussion och avslutning: PärL - Har de som utfört detta rätt förutsättningar att klara utföra jobbet med dessa målbilder som vi jobbar med? Det måste vara enklare att få till det för utföraren! MatsE Tror på detta med dialogen. Är riktningen fel? Då måste vi förändra oss och det gör vi! NN Fiskarheden Det är viktigt att vi även ändrar schabloniseringen för föryngring. Kan vi verkligen fortsätta att snitsla av och avverka vintertid. Då måste vi virkesköpare ändra oss mot industrin. Det blir en förändring i arbetssätt XX Vi är dåliga, har svaga kunskaper om vad vi håller på med. MM Vi måste få enkelhet, satsa på landskapsplanering. Avsätt områden och bruka resten! YY Vi har faktiskt förbättrat oss i skogen! ZZ Varför inga uppföljningar på det som gjordes för 20-25 år sen. Det resultatet borde rimligen visa på att vi blivit bättre. MartinS Vi måste jobba mer flexibelt med kantzoner riktade åt naturens förutsättningar. Tydliga beskrivningar! Vi måste också få acceptans för bredare zoner och mer utbildning. Maskinförare Är det planerat så är det inga problem. Det är planerarna man missat. De måste få mer kunskaper. Vi gör ju som det är planerat. GöranR I de utredningar som gjordes under kunskapsplattformen. Visades det tydligast att det var målbilderna som skogbruket behövde säkerhetsställa och förbättra. Vi måste bli bättre! Ta oss tillbaks på ruta ett. Vi måste även bli överens vart vi vill! Acceptera detta! Förstå detta! Kanske måste vi exempelvis som i denna övning ha fler beskrivningar för varje vattendrag?