PM-DAGVATTENUTREDNING. Kungsbacka kommun. Dagvattenutredning i samband med detaljplanearbetet för Duvehed 2:14. Göteborg 2015-12-01

PM-DAGVATTENUTREDNING Kungsbacka kommun Dagvattenutredning i samband med detaljplanearbetet för Duvehed 2:14 Göteborg 2015-12-01

Dagvattenutredning i samband med detaljplanearbetet för Duvehed 2:14 PM-DAGVATTENUTREDNING Datum 2015-12-01 Uppdragsnummer 1320015287 Utgåva/Status Mikaela Rudling Mikaela Rudling Lena Sjögren Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27 Göteborg Telefon 010-615 60 00 Fax www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506

o:\got1\sva\2015\1320015287\3_teknik\w\dokument\beskrivningar\2015-12-01_pm dagvattenutredning duvehed 2_14.docx Sammanfattning Befintligt planområde ligger strax sydväst om Fjäråsstation nära E6 och järnvägen. Planområdet består idag av jordbruksmark. Kommande exploatering av området avser industriverksamhet med bland annat logistik. Planerad dagvattenhantering är dimensionerande för ett 10-årsregn och delas upp av dagvattenhantering på allmän platsmark (kommunalägda anläggningar) och kvartersmark (inom fastigheter). Dagvattenhanteringen för allmän platsmark består av ett huvudstråk i form av en dagvattenledning som går från sydväst till nordost genom planområdet under högspänningledningarna. Huvudstråket mynnar i dagvattendammar placerade i den nordvästra delen av planområdet. Diken och dammar är utformade med varierande djup och bredd vilket ger ekologisk dagvattenhantering som dels ger upphov till ett varierat växt- och djurliv, dels ger en ökad naturlig rening av dagvattnet samt att en bräddning av systemet kan ske över översilningsytor. Efter en sammanvägning av för och nackdelar föreslås även ett system som kombinerar dagvattenhantering inom planområdet och ytavrinning från naturmarken i öster (förslag 2). Slutsatsen dras då det anses bli det enklaste och mest kostnadseffektiva lösningen. Det befintliga diket som korsar planområdet idag flyttas till planerad lokalgata och kulverteras fram till korsningen av högspänningsledningarna där det ansluts till det nya huvudstråket för dagvattenhantering. Fördröjningsmagasinen inom kvartersmark föreslås fördröja 50 % av dagvattnet för ett 10-årsregn samt även rena dagvattnet innan det ansluts till det allmänna huvudstråket. Olika typer av dagvattenlösningar som kan användas inom kvartersmark presenteras i Bilaga 5 så som stenkista eller svackdike. Föreslagen dagvattenhantering anses uppfylla de krav som ställts och erbjuda en realistisk och genomförbar lösning. i PM-DAGVATTENUTREDNING Dagvattenutredning i samband med detaljplanearbetet för Duvehed 2:14

o:\got1\sva\2015\1320015287\3_teknik\w\dokument\beskrivningar\2015-12-01_pm dagvattenutredning duvehed 2_14.docx Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund och syfte... 1 2. Förutsättningar... 1 2.1 Riktlinjer för dagvattenhantering... 1 2.2 Underlag och källor... 2 3. Befintliga förhållanden... 3 3.1 Topografi och markslag... 4 3.2 Geologi, geotekniska förhållanden och hydrologi... 4 3.3 Befintligavvattning och ledningar... 5 3.4 MKN och naturvärden... 5 3.5 Beräknade avrinningsområden, flöden och föroreningar för befintligt område... 6 4. Planområdets föreslagna utformning... 6 5. Föreslagen dagvattenhantering... 8 5.1 Teknisk utformning och lösningar för dagvattenhanteringen... 8 5.2 Beräknade avrinningsområden, flöden och fördröjningsvolymer.... 9 5.2.1 Dagvattenhantering på kvartersmark... 9 5.2.2 Dagvattenhantering på allmän plats... 10 5.3 Höjder... 12 5.4 Föroreningsberäkning med föreslagen markanvändning... 13 5.4.1 Dränvatten... 13 5.5 Konsekvenser av extrem nederbörd... 14 5.6 Kostnadsbedömning (investering samt drift- och underhållsaspekter)... 14 6. Sammanfattning/slutsatser... 1 7. Fortsatt arbete... 16 Bilagor Bilaga 1 - Befintliga förhållanden Bilaga 2 - Föreslagen dagvattenhantering Bilaga 3 - Dimensionerande flöden Bilaga 4 - Erforderlig fördröjningsvolym Bilaga 5 - Exempel på dagvattenlösningar ii PM-DAGVATTENUTREDNING Dagvattenutredning i samband med detaljplanearbetet för Duvehed 2:14

o:\got1\sva\2015\1320015287\3_teknik\w\dokument\beskrivningar\2015-12-01_pm dagvattenutredning duvehed 2_14.docx Dagvattenutredning i samband med detaljplanearbetet för Duvehed 2:14 (PM/Rapport) 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Kungsbacka kommun tittar på att använda den kommunala fastigheten Duvehed 2:14 som nytt verksamhetsområde med inriktning mot transportintensiva och i viss mån störande verksamheter. Området har utpekat för utveckling av verksamheter i kommunens gällande Översiktsplan. Det innebär en visuellt och trafikmässigt stor förändring för området som idag består av jordbruksmark (Kungsbacka kommun, 2013 och 2015). Ramböll Sverige AB har fått i uppdrag att utföra en dagvattenutredning för det aktuella området. I en dagvattenutredning undersöks hur ytavrinningen förändras i området då infiltrationen av regn minskar när de hårdgjorda ytorna i området ökar. I uppdraget ingår även att studera olika förslag på fördröjning och rening av dagvattnet. Fördröjningen av dagvattnet görs för att bibehålla eller förbättra nuvarande förhållanden och minimera risken för olägenheter i form av översvämningar och föroreningsspridning i nedströmsliggande områden och recipient. Syftet med utredningen är att kartlägga dagvattenflöden samt att föreslå åtgärder för lokalt omhändertagande av dagvatten inom utredningsområdet. 2. Förutsättningar 2.1 Riktlinjer för dagvattenhantering Förutsättningarna för dagvattenhantering är framtagna i samråd med Kungsbacka Kommun, deras dagvatten policy samt hämtade ur Svenskt Vattens publikationer; P90 Dimensionering av allmänna avloppsledningar, P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem, P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering Dagvattenhanteringen av området skall utgå från följande: Användning av LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) för att bibehålla vattnet i marken och i närområdet, så att den lokala hydrologin förändras så lite som möjligt Begränsning av flödestoppar i samband med dagvattenavrinningen från området mot anslutningspunkt i dike/ledning 1 av 16 PM-DAGVATTENUTREDNING Dagvattenutredning i samband med detaljplanearbetet för Duvehed 2:14

o:\got1\sva\2015\1320015287\3_teknik\w\dokument\beskrivningar\2015-12-01_pm dagvattenutredning duvehed 2_14.docx Att om möjligt utnyttja den naturliga reningsförmågan hos vegetation, sediment, etc. för att erhålla ett renare dagvatten. Olika typer av öppen avledning av dagvatten bör utnyttjas i första hand. Bräddning av dagvattensystemet skall ske på markytan. En klimatfaktor på 1,25 används för att ta hänsyn till framtida klimat. Exploateringsgrad och markanvändning kommer att förändras från åkermark till hårdgjort industriområde. Avrinningskoefficienter som används för beräkning av dimensionerande flöden är (0,9 Tak, 0,8 Asfalt, 0,7 Industriområde, 0,1 Naturmark) Dimensioneringsförutsättningar för fördröjningsanordningar såsom magasin skall vara ett 10-årsregn. Dimensioneringsförutsättningar för ledningssystem och diken är 5-årsregn med trycklinje för ett 10-årsregn. Kungsbacka kommun planerar att ålägga de nya fastighetsägarna och verksamhetsutövarna med krav på fördröjning och rening inom den egna fastigheten. Så som fördröjning av 50 % av dagvatten från fastigheterna vid ett 10-årsregn (Erforderlig fördröjning motsvarar por-volymen en stenkista på ca 3 m 3 /100m 2 hårdgjordyta). Försöka undvika att blanda rent dagvatten (så som avrinning från naturmark) med smutsigt avloppsvatten från gator och parkeringar som bör renas innan det släpps till berörd recipient. 2.2 Underlag och källor Dagvatten, Policy och riktlinjer, Kungsbacka kommun, 2012 Platsbesök Kartmaterial i form av grundkarta, VA-ledningar och inmätningar av diken. Planbeskrivning, Samrådshandling (Kungsbacka kommun, oktober 2015) Planprogram för nytt verksamhetsområde inom fastigheten Duvehed 2:14 i Fjärås stationssamhälle (Kungsbacka kommun, 2013) Dagvattenutredning Duvehed 2:14 (Kungsbacka kommun, 2013-03-07) Geoteknisk utredning för Norra delen av Duvehed 2:14 (Norconsult, 2010-11-17) Geoteknisk undersökning, PM och MUR för södra delen av Duvehed 2:14 (Norconsult, 2015-06-25) MKB till detaljplan för verksamhetsområde inom Duvehed 2:14 i Fjärås (Norconsult, koncept 2015-05-08) Skiss för föreslagen vägstruktur (Ramböll-04-21) Miljökvalitetsnorm, Hovmanneån - SE637398-128048, (VISS Vatteninformationssystem Sverige, nov 2015) 2 av 16 PM-DAGVATTENUTREDNING Dagvattenutredning i samband med detaljplanearbetet för Duvehed 2:14

o:\got1\sva\2015\1320015287\3_teknik\w\dokument\beskrivningar\2015-12-01_pm dagvattenutredning duvehed 2_14.docx 3. Befintliga förhållanden Planområdet ligger i Fjärås stationssamhälle ca 8 km sydost om Kungsbacka. Planområdet avgränsas av Tostaredsvägen i norr, Västkustbanan i väster och Orrelundsvägen i öster (Figur 1, Bilaga 1). Fastigheten Duvehed 2:14 består idag av ett större sammanhängande åkerområde på cirka 25 hektar som ägs av Kungsbacka kommun (Kungsbacka kommun, 2015). Inom planområdet finns två områden med kända fornminnen, ett i den östra delen av planområdet och ett i den södra (Planbeskrivning, Kungsbacka kommun, 2015). Figur 1. Planområdet ligger sydost om Fjärrås station och är markerat med en röd linje. Figuren är hämtad från planbeskrivningen inför samråd, Kungsbacka kommun 2015. Genom planområdet går även luftburna högspänningsledningar. Ledningarna korsar planområdet i sydost- nordvästlig riktning, parallellt med järnvägen. Markanvändningen under ledningarna är begränsad men skulle kunna användas för samlokalisering av underjordisk dagvattenhantering (Kungsbacka kommun, 2015) 3 av 16 PM-DAGVATTENUTREDNING Dagvattenutredning i samband med detaljplanearbetet för Duvehed 2:14

o:\got1\sva\2015\1320015287\3_teknik\w\dokument\beskrivningar\2015-12-01_pm dagvattenutredning duvehed 2_14.docx 3.1 Topografi och markslag Planområdet utgörs av jordbruksmark och ansluter i öster till berg i dagen samt enstaka befintliga byggnader. Väster om järnvägen finns befintligt industriområde och i söder ett småhusbebyggt område. Markytan inom planområdet sluttar svagt mot nordväst och nivån varierar mellan +7 och + 18. Höjdpunkterna finns inom området med berg i dagen där nivåerna som mest uppgår till ca +40. Planområdet innehåller inga kända markföroreningar, varken i Länsstyrelsens MIFO-databas eller i hos förvaltningen for Miljö & Hälsoskydd i Kungsbacka (Planbeskrivning, Kungsbacka kommun, 2015). Enligt miljökonsekvensbedömningen (Norconsult, 2015) bedöms risken for föroreningar i mark och vatten som mycket liten inom området. 3.2 Geologi, geotekniska förhållanden och hydrologi Det har utförts två geotekniska undersökningar en för norra delen av planområdet (2010-11-17, Norconsult) och en för södra delen (2015-06-25, Norconsult) Djupet till fast botten varierar mellan 1 och mer än 40 m. Djupet till fast botten ökar från öst mot väst. Jordlagren, under ca 0,2 m vegetationsjord, utgörs huvudsakligen av: Torrskorpelera (mäktighet på 0-3 m i de norra delarna och 0-2 m i söder) Lera (mäktighet på 3-39 m i de norra delarna och 0-28 m i söder) Friktionsjord på berg (ler- och siltskiktad finsand) Inga grundvattenmätningar har utförts. Inga fria vattenytor har observerats i skruvprovtagningshålen i de norra delarna. I södra delen observerades fria vattenytor i skruvprovtagningshål mellan 0,5 och 1,5 m under befintlig markyta. Det antas finnas ett övre grundvattenmagasin i torrskorpeleran med en grundvattennivå på 0-2 m under befintlig markyta. (2015-06-25, Norconsult). Byggnadstekniska åtgärder som medför permanent grundvattensänkning bör ej utföras för att minimera risken för sättningar (2015-06-25, Norconsult). På grund av markens beskaffenhet och på grund av grundvattenytans nivå bedöms infiltration inte möjlig. 4 av 16 PM-DAGVATTENUTREDNING Dagvattenutredning i samband med detaljplanearbetet för Duvehed 2:14

o:\got1\sva\2015\1320015287\3_teknik\w\dokument\beskrivningar\2015-12-01_pm dagvattenutredning duvehed 2_14.docx 3.3 Befintligavvattning och ledningar Planområdet sluttar mot nordväst från bergen i öster till det nordvästra hörnet av planområdet. Planområdet avvattnas med hjälp av öppna diken och trummor under befintliga gator (Bilaga 1). Recipient för området är Hovmanneån som är belägen nordväst om planområdet. Längs med Orrelundsvägen finns det vägdiken som även avvattnar naturmarken och bergen i öst och leder vattnet i syd nordlig riktning. Dessa vägdiken ansluts till ett större åkerdike (via trumma, 600 betong, under Orrelundsvägen) som korsar planområdet och mynnar i ett dike som ligger längs med järnvägen. Planområdets utloppspunkt utgörs av en trumma under järnvägen i det nordvästra hörnet av planområdet med dimension 1200 mm, betong. Kapaciteten för aktuella trummor anges i tabell 1. Tabell1. Kapaciteten hos två aktuella trummor inom planområdet. Trumma Järnvägen (Utlopp) Orrelundsvägen (Inlopp) Material Betong Betong Diameter (mm) 1200 600 Lutning % 0,77 5,65 Längd (m) 13 11,5 Råhet (k=x) 1 1 Kapacitet (l/s) 3400 1500 Längs järnvägsspåret direkt väster om planområdet finns ett befintligt ledningsnät för spill- och dricksvatten. Dessa ledningar kommer att beröras av planerad dagvattenhantering då ledningarna måste korsas för att dagvattensystemet från planområdet skall kunna anslutas till befintlig trumma under järnvägen (Utlopp). Vattengången för spillvattenledningen (dim 315 mm BTG) är +5,05 m ö h vid Utloppspunkten för planområdet (Bilaga 1 och Bilaga 2). 3.4 MKN och naturvärden EUs vattendirektiv (ramdirektivet för vatten) infördes i den svenska lagstiftningen år 2004 och benämns i Sverige för Vattenförvaltningen. Den utgår från vattnets naturliga avrinningsområden istället för administrativa gränser i form av länder och kommuner. Miljökvalitetsnormer och naturvärden, MKN, är ett styrinstrument inom vattenförvaltningen. Normerna uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha. Som underlag för MKN har ekologisk status och kemisk ytvattenstatus bedömts för varje vattenförekomst. Vattenförekomsternas nuvarande ekologiska status, dvs dess miljötillstånd, bedöms enligt en femgradig skala: Hög, God, Måttlig, Otillfredsställande och Dålig. Ekologisk status är en sammanvägning av biologiska, kemiska och hydrologiska parametrar. 5 av 16 PM-DAGVATTENUTREDNING Dagvattenutredning i samband med detaljplanearbetet för Duvehed 2:14

o:\got1\sva\2015\1320015287\3_teknik\w\dokument\beskrivningar\2015-12-01_pm dagvattenutredning duvehed 2_14.docx Kemisk ytvattenstatus bestäms av gränsvärden för 33 st. ämnen som är gemensamma för EU. Samtliga ämnen är miljögifter och benämns i vattenförvaltningsarbetet som prioriterade ämnen. Om gränsvärdet för ett av ämnena överskrids klaras inte kravet på god kemisk ytvattenstatus. Målet är att inga vatten ska försämras och att alla vatten ska uppnå minst miljökvalitetsnormen god status år 2015. För vissa recipienter anses dock målet vara ogenomförbart till år 2015 och år 2021 nämns som mer realistiskt. Berörd recipient är Hovmanneån går mellan Lygnern och Kungsbacka-fjorden. Den ekologiska statusen är idag måttlig med målet God ekologisk status år 2021. Tidsfristen för kravet har förlängt från 2015 och därefter 2021 på grund av orimliga kostnader. De parametrar som behöver åtgärdas är övergödning (förhöjda värden av fosfor) och de förhöjda värdena av kvicksilver och poly bromerade difenyletrar, PBDE (VISS, 2015). 3.5 Beräknade avrinningsområden, flöden och föroreningar för befintligt område Planområdets utloppspunkt utgörs av trumman under järnvägen. Utifrån utloppspunkten anges avrinningsområdet vilket utgörs av området som bidrar till ytavrinning i denna punkt. Det totala avrinningsområdet till utloppspunkten är ca 60 ha stort (Bilaga 1) och har en rinntid på ca 97 min. Det dimensionerande flödet för ett 10-årsregn blir 336 l/s eller 6 l/s*ha (Bilaga 3). Inga beräkningar har gjorts av föroreningar för området vid befintliga förhållanden. Enligt Miljökonsekvens beskrivningen (Norconsult, 2015) samt enligt förvaltningen for Miljö & Hälsoskydd i Kungsbacka finnas det inte några föroreningar i området. Då befintligt område till största delen består av jordbruksmark kan föroreningar i form av överskott av näringsämnen så som fosfor och kväve dock förväntas. 4. Planområdets föreslagna utformning Planområdet planeras att användas för verksamheter med inriktning mot transportintensiva och i viss mån störande verksamheter. Blondie Logistics AB har anmält sitt intresse for en omlokalisering från Kungsbacka stad till det aktuella området (Kungsbacka kommun, 2015). I nordväst finns i planen en avsatt blågrönyta för dagvattenhantering som visas som ett öppet magasin i form av en dagvattendamm (Figur 2). Avsatta grönområden i öster och i söder finns till för att skydda fornlämningarna i området samt avgränsa området mot småhusbebyggelsen i söder. 6 av 16 PM-DAGVATTENUTREDNING Dagvattenutredning i samband med detaljplanearbetet för Duvehed 2:14

o:\got1\sva\2015\1320015287\3_teknik\w\dokument\beskrivningar\2015-12-01_pm dagvattenutredning duvehed 2_14.docx Det finns ingen beskriven höjdsättning för det kommande området. Denna utredning har därför utgått ifrån att kommande marknivåer kommer att ligga på princip samma nivåer som idag. Höjdsättningen är av yttersta vikt för att dagvattenhanteringen skall fungera. Figur 2. Illustration med exempel på möjlig utformning av planområdet. Med avsatt blågrönt område för dagvattenhantering i nordväst (Planbeskrivning, Kungsbacka Kommun, 2015). 7 av 16 PM-DAGVATTENUTREDNING Dagvattenutredning i samband med detaljplanearbetet för Duvehed 2:14

o:\got1\sva\2015\1320015287\3_teknik\w\dokument\beskrivningar\2015-12-01_pm dagvattenutredning duvehed 2_14.docx 5. Föreslagen dagvattenhantering 5.1 Teknisk utformning och lösningar för dagvattenhanteringen Dagvattenhanteringen för området delas in i dagvattenhantering på privat fastighet/kvartersmark och dagvattenhantering på kommunalägd allmän platsmark. Dagvattenhanteringen har placerats med hänsyn till planområdets lågpunkter samt yteffektivitet. Dagvattenhanteringen placeras längs med planerad gatustruktur och under högspänningsledningarna (Bilaga 2). Området under högspänningsledningarna är svår att utnyttja till annan markanvändning vilket gör att den lämpar sig till dagvattenhanteringen. På kvartersmark sker fördröjning med LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten) enligt Kungsbacka kommuns dagvattenpolicy. Det finns ett flertal olika dagvattenlösningar som kan användas inom kvartersmark. I bilaga 2 visas ytanspråket för dagvattenmagasinen i form av en stenkista av makadam som byggs under markytan. Fördröjningen av dagvatten på allmän platsmark sker i avrinningsstråk (fördröjningsdiken) och ledningar. Huvudstråket genom området utgörs av en huvudledning som går längsmed högspänningsledningarna. Dikena längs med gatustrukturen består av makadamdiken med skålad gräsyta. Avrinningsstråken mynnar i dagvattendammar belägna nordväst inom planområdet (Bilaga 2). Ett antal exempel på dagvattenlösningar finns presenterade i Bilaga 5. Exemplen utgör flera möjliga lösningar på dagvattenhantering för området. Det rekommenderade förslaget på utformning av dagvattenhanteringen för området utgörs av ett flertal av dessa dagvattenlösningar. I och med att planområdet exploateras kommer avrinningsförhållandena för området att ändras. Jordbruksmarken kommer att ersättas av hårdgjorda ytor vilket innebär att rinntiden inom området blir kortare och flödet i utloppspunkten kommer att öka. Exploateringen innebär att dagvattnet från smutsiga ytor som gator och parkeringar måste fördröjas och renas innan det släpps ut från planområdet för att ej påverka recipient och nedströmsliggande områden. Rent dagvatten som från naturmark bör undvikas att blandas med smutsigt dagvatten när så är möjligt. Två förslag av hantering av det rena dagvattnet från naturmarken öster om planområdet undersöks. Förslagen presenteras nedan samt i Bilaga 2. Förslag 1 innebär att dagvatten från naturmarksområdet öster om Duvehed 2:14 leds genom planområdet till järnvägsdiket i områdets västra del. Befintligt dike kulverteras och läggs i nytt läge med utgångspunkt från planerade fastighetsgränser samt lokalgatans läge. Inget dagvatten från planområdet kommer att belasta den nya kuverten. 8 av 16 PM-DAGVATTENUTREDNING Dagvattenutredning i samband med detaljplanearbetet för Duvehed 2:14

o:\got1\sva\2015\1320015287\3_teknik\w\dokument\beskrivningar\2015-12-01_pm dagvattenutredning duvehed 2_14.docx Förslag 2 innebär att det anläggs en gemensam ledning för dagvattnet från naturmarksområdet öster om planområdet samt för planområdets avvattning. Allt vatten leds via de planerade dammarna i nordöstra delen av området. Fördelarna med förslag 1 är dels att det rena dagvattnet ej blandas med det smutsiga från planområdet. Dels att volymen på de allmänna anläggningarna kan minskas då de bidragande delarna från området i öster inte belastar anläggningarna, vilket i sin tur innebär en minskad anläggningskostnad för dammarna. Nackdelarna är att det är dyrare att anlägga två separata ledningssystem samt att kulverten för det rena dagvattnet kommer att bli svår att korsa för de allmänna ledningarna/dikena för dagvattenhanteringen för planområdet. Fördelarna med förslag 2 är att det gemensamma lednings-/dikessystemet blir billigare än ett separerat system samt att det blir lättare att utforma ett dagvattensystem inom planområdet med mindre korsande ledningar (se även rubrik Kostnadsbedömning). 5.2 Beräknade avrinningsområden, flöden och fördröjningsvolymer. Samtliga beräkningar av flöden och fördröjningsvolymer presenteras i Bilaga 3 och 4. Avrinningsområden efter exploatering visas i Bilaga 2. Beräkningarna visar att naturmarken i öster har en marginell betydelse för det dimensionerande flödet då det är de hårdgjorda ytorna som ger upphov till den största avrinningen. Förslag 1 har ett dimensionerande flöde på 1626 l/s och förslag 2 har ett dimensionerande flöde på 1683 l/s för ett regn med återkomsttiden 10 år och varaktigheten 31 min. Varaktigheten är det samma som rinntiden för det bidragande avrinningsområdet efter exploatering (Bilaga 2 och 3). Skillnaden i erforderlig volym mellan förslag 1 och förslag 2 är ca 180 m 3 och försumbar i sammanhanget när det kommer till skillnader i investeringskostnader för fördröjningsmagasin. Förslag 1 har en erforderlig fördröjningsvolym på 5168 m 3 och förslag 2, 5348 m 3 inklusive en klimatfaktor på 1,25 (se även Bilaga 4). 5.2.1 Dagvattenhantering på kvartersmark Varje fastighet inom planområdet ska ha någon form av fördröjningsmagasin som fördröjer dagvattnet från tomten. Kungsbacka kommun planerar att ålägga de nya fastighetsägarna och verksamhetsutövarna med krav på fördröjning och rening inom den egna fastigheten. De krav som har diskuterats är en fördröjning av 50 % av dagvatten från fastigheterna vid ett 10-årsregn vilket motsvarar en stenkista på ca 3 m 3 /100m 2 hårdgjordyta. Fördröjningsmagasinen inom kvartersmark representeras i Bilaga 2 i form av stenkistor med en representativ 9 av 16 PM-DAGVATTENUTREDNING Dagvattenutredning i samband med detaljplanearbetet för Duvehed 2:14

o:\got1\sva\2015\1320015287\3_teknik\w\dokument\beskrivningar\2015-12-01_pm dagvattenutredning duvehed 2_14.docx area då djupet av magasinen antas vara 1 m. En stenkista anats ha en aktiv fördröjningsvolym på ca 30 % av den totala volymen. I Bilaga 2 visas stenkistans totala volym. Då området består till största del av lera kan ingen infiltration av dagvatten göras utan alla magasin även infiltrationsmagasin (så som Stenkistor, Dagvattenkassetter och Infiltrations- och perkolationsbrunnar, Bilaga 5) får ses som täta magasin och måste förses med utlopp. Andra täta underjordiska magasin är tex Rörmagasin av plast eller betong, Bilaga 5. Öppna växtklädda magasin skulle kunna vara ett lämpligt alternativ då det bättre renar dagvattnet (se gröna tak, svackdiken eller växtbäddar/raingardens, Bilaga 5). De olika metodernas förmåga att även rena dagvatten varierar. Oavsett vilket typ av fördröjningsmagasin som anläggs inom kvartersmarken skall magasinet ha en anslutningspunkt till det allmänna dagvattensystemet. Fördröjningsmagasin inom kvartersmarken ansluts via ett tömningsrör till huvudstråket för planområdets dagvattenhantering (Huvudledning längsmed högspänningsledningarna). Där kan det dagvatten som inte fördröjs inom kvartersmark vid en bräddning av systemet, vid kraftiga regn, ledas vidare till dagvattensystem som finns på allmän platsmark. För att undvika pumpning av dagvatten är det viktigt att fördröjningsmagasinen på kvartersmark anläggs i fastighetens lägsta punkt. 5.2.2 Dagvattenhantering på allmän plats Dagvattenhanteringen på allmän platsmark utgörs av ett huvudstråk som går från sydost mot nordväst längs med högspänningsledningarna (Bilaga 2). Huvudstråket består av en dagvattenledning och avvattnar omkringliggande områden samt avleder det dagvatten som inte fördröjs eller bräddas från de privata fastigheterna (kvartersmark). Marknivån längs huvudstråket bör ligga lägre än omgivande mark och utgöra ett avrinningsstråk vid extrem nederbörd. Allmänt gäller att försöka få avrinningen att ske på en bevuxen yta så att dagvattnet har en möjlighet att infiltrera. Detta minskar även föroreningsbelastningen från smutsiga ytor (asfaltsytor). Det rekommenderas därför att det inte används kantstöd utmed asfalterade ytor utan att avrinningen från parkeringar och körbanor kan ske över bred front ut på grässlänten för vägdikena. Den nya lokalgatan längs med Orrelundsvägen samt gatan inom planområdet föreslås avvattnas och dräneras med makadamdiken (Bilaga 5). Dikena placeras längs med gatunätet och avvattnar gatorna. För principskiss som visar makadamdike se Bilaga 5 rubrik 4.2. Makadamdiken. Det finns två alternativ för överbyggnad av makadamdikena. Alternativ 1 består i en skålformad gräsyta med kupolbrunnar där diket ligger bredvid vägen. Detta alternativ är att föredra då det 10 av 16 PM-DAGVATTENUTREDNING Dagvattenutredning i samband med detaljplanearbetet för Duvehed 2:14

o:\got1\sva\2015\1320015287\3_teknik\w\dokument\beskrivningar\2015-12-01_pm dagvattenutredning duvehed 2_14.docx ger en fördröjning och naturlig infiltration och rening av dagvattnet. Alternativ 2 består av ett veck i asfalten med rännstensbrunnar i botten av vecket. Detta innebär att makadamdiket placeras mer under vägen än bredvid. Detta alternativ kan används främst där gaturummet är begränsat och det inte finns plats för en skålad gräsyta. För båda alternativen av överbyggnader har makadamdikena bräddningsmöjlighet genom dagvattenbrunnarna (ränstensbrunnarna eller kupolbrunnarna). Det vill säga att vid riktigt kraftiga ihållande regn (mer än ett 10-årsregn) kommer dagvattnet att svämma över systemet och brädda ut på gatan. Detta bör has i åtanke vid höjdsättningen av gatu- och marknivåerna i området så att det inte uppstår olägenheter. Det befintliga åkerdiket föreslås att kulverteras och placeras längs med den planerade lokalgatan inne på planområdet för att frigöra mer markområden. Denna åtgärd innebär att rinntiden för dagvattnet förkortas då rinntiden är längre i ett öppet dike än i en ledning. De öppna dikena innan, mellan och efter dammarna bör även ges ett meandrande förlopp för att generera en längre rinntid för dagvattnet vilket leder till en större fördröjning samt en bättre rening. Detta är en åtgärd som bör ske dels för att kompensera för en förkortad rinntid efter kulverteringen av det befintliga åkerdiket samt en fördröjnings- och reningsåtgärd för hela dagvattensystemet. Huvudstråket mynnar i en serie av dagvattendammar förbundna med öppna diken (Bilaga 5, Öppna fördröjningsmagasin) placerade i det nordvästra hörnet av planområdet. Dagvattendammarna står för den största delen av fördröjningen i av planområdet. Dammarna och de öppna dikena ses som ett fördröjningsmagasin utan lutning, där trycklinjen hos vattenytan får vattnet att rinna mot utloppet i nordväst. Dagvattendammar bör utformas med varierande, djup, brädd, infiltrationsvall och överfall för att erhålla både erforderlig fördröjningsvolym och rening. Den första av dammarna föreslås utformas med en försedimenteringsdamm (se Bilaga 2) där de största och flesta partiklarna och partikelbundna föroreningarna hamnar på så sätt underlättas skötseln av anläggningen då det är främst denna damm som måste saneras och gävas ut. För att underlätta tillgängligheten och skötseln av dammarna bör även arbetsväg/plats till dammarna anläggas. Försedimenteringsdammen skulle också kunna utformas som en oljefälla med tät botten och luckor som ger möjlighet att hindra förorenings läckage att ta sig ut i recipienten. Dammarna kan ha en permanent vattenyta där dammarnas maxdjup är ca 2 m och regleringsvolymen ca 1 m djup (Figur 4). Den övre delen av dammarna föreslås ha en släntlutning på 1:6 vilket ökar säkerheten då det är lättare att ta sig upp ur dammen och man kan därför undvika staket för att öka tillgängligheten och förenkla skötseln. I Bilaga 2 visas dammarna som två stycken dammar med permanentvattenyta med en area på ca 1400 m 2 och regleringsvolym på ca 980 m 3 för respektive damm. Dammarna är i detta förslag utformade med hänsyn 11 av 16 PM-DAGVATTENUTREDNING Dagvattenutredning i samband med detaljplanearbetet för Duvehed 2:14

o:\got1\sva\2015\1320015287\3_teknik\w\dokument\beskrivningar\2015-12-01_pm dagvattenutredning duvehed 2_14.docx till att grundvattennivån är ca 1-2 m under marknivån. Om det visar sig att grundvattenytan ligger ytligare kommer dammarna att behöva göras grundare och bredare för att erhålla samma fördröjningsvolym, alternativt tätas. En tät damm minskar även risken för en grundvattensänkning i området, en risk som är liten då jordlagren i området består av tät lera. Figur 4. Skiss av sektion för föreslagna dagvattendammar. Övergångarna mellan dammarna flödesregleras och utformas som ledningar genom filtervallar. Nivån på vallarnas överkanter bör vara lägre än släntkrönen för dammarna så att vattnet bräddar vid kraftigare regn. Marken utmed diket och dammarna lutas mot dammarna och bidrar då till att öka den volym diket skulle kunna ta omhand vid tillfälliga översvämningsytor vid skyfall (Bilaga 5 rubrik 2.1 torr fördröjningsdamm). 5.3 Höjder Höjdsättningen av gator bör ske med hänsyn till VA-planeringen för att instängda lågpunkter ska undvikas och för att tillgodose kraven för ett VA-nätet med självfallsledningar. Även nya marknivåer för omkringliggande mark bör planeras med hänsyn till dagvattenhanteringen så att ytavrinning mot fastigheter undviks vid extrema regn. Höjdsättningen är även viktig i vidare projektering gällande utformning av fördröjningsmagasinen för att nivåskillnaden ska bli tillräcklig för att fördröjningsvolymen ska få rum. Nivåskillnaden mellan inlopp och utlopp i fördröjningsmagasinet är nödvändig för att kunna erhålla en fördröjningsvolym/regleringsvolym i magasinet och är ofta svår att erhålla i låglänta områden, där topografin är flack och där grundvattenytan ligger ytligt. Dessa förutsättningar återfinns i de nordvästra delarna av planområdet. Förslaget för dagvattenhanteringen är schematiskt höjdsatt (Bilaga 2). Ledningarna beräknas ligga frostfritt ca 1,2 m under befintlig marknivå och ha en minsta lutning på 0,5 %. Både i förslag 1 och 2 måste hänsyn tas till befintliga spill- och vattenledning som ligger direkt väster om planområdet. Den kritiska 12 av 16 PM-DAGVATTENUTREDNING Dagvattenutredning i samband med detaljplanearbetet för Duvehed 2:14

o:\got1\sva\2015\1320015287\3_teknik\w\dokument\beskrivningar\2015-12-01_pm dagvattenutredning duvehed 2_14.docx punkten där dagvattensystemet måste korsa spillvattenledningen är strax innan utloppspunkten för området. Föreslaget dagvattensystemet är höjdsatt så att vattengången på utloppsdiket är ca 1 m över befintlig ledning. För att en sådan lösning ska fungera måste ett isolerande lager anläggas mellan spillvattenledningen och dikesbotten för att klara frostfria förhållanden. Alternativet är en att anlägga en dykarledning under spillvattenledningen eller en dagvattenpump. 5.4 Föroreningsberäkning med föreslagen markanvändning Dagvatten från bebyggda områden, gator etc kan påverka vattenkvaliteten och miljökvalitetsnormer för en vattenförekomst i olika grad. Vilka föroreningar som sprids med dagvattnet varierar och beror på vilka ytor som dagvattnet kommer i kontakt med på sin väg mot recipienten. De föroreningar som främst förekommer i dagvattensammanhang är näringsämnena fosfor och kväve, tungmetaller som bly, koppar, zink, kadmium, krom och nickel och suspenderat material. I och med att området exploateras från jordbruksmark till industrimark kan en förväntad minskning av föroreningar så som kväve och fosfor ske och därmed minskas belastningen av näringsämnena i recipienten Hovmanneån. Däremot ökar föroreningsbelastningen i sin tur för andra ämnen då det blir mer smutsiga ytor så som gator och parkeringar samt en högre trafikbelastning i området. Beroende på vilka företag som kommer att etablera sig i området kommer behovet av rening av dagvattnet variera. Enligt Kungsbacka kommun ansvarar fastigheterna själva för att se till att ha en dagvattenhantering som renar och fördröjer 50 % av dagvattnet inom fastigheten. För en naturlig rening är svackdiken eller växtbäddar att föredra där dagvattnet kan infiltrera och föroreningar kan binda sig till och brytas ner i jorden och växterna ta upp näringsämnena. Det finns även mer tekniska lösningar för rening av dagvatten så som filterinsatser som installeras i dagvattenbrunnar och oljefilter. Reningen för de allmänna ytorna sker i de föreslagna dagvattendammarna i den nordostliga delen av planområdet. 5.4.1 Dränvatten Dränvatten från gator och byggnader inom planområdet föreslås ansluts generellt till dagvattensystemet. Dräneringssystem för gator brukar normalt sett ligga ca 30 cm under gatans överbyggnads underkant, dvs ca 0,8-1 m under gatans nivå. Dräneringen av vägkroppen föreslås ske till planerad dränledning i makadamdikena. Husdränering kan ligga djupare. Om planerade byggnader anläggs med källare kommer dränvattnet med störst sannolikhet att behöva pumpas till dagvattensystemet. Samtliga dräneringar måste anslutas på högre nivå än högvattenytan i ett fördröjningsmagasin för att vatten inte ska kunna dämma upp i dräneringssystemet. 13 av 16 PM-DAGVATTENUTREDNING Dagvattenutredning i samband med detaljplanearbetet för Duvehed 2:14

o:\got1\sva\2015\1320015287\3_teknik\w\dokument\beskrivningar\2015-12-01_pm dagvattenutredning duvehed 2_14.docx 5.5 Konsekvenser av extrem nederbörd Vid extrem nederbörd (100 års regn) genereras flöden som det planerade dagvattensystemet inte är dimensionerat för. Därför är det viktigt att det finns möjlighet för vattnet att kunna avrinna på ytan och att det finns bräddningsmöjligheter i dagvattensystemet. En bräddning i dagvattensystemet bör kunna göras genom ytavrinning. En väl planerad höjdsättning av gatu-och marknivåerna i området minskar risken för okontrollerbara översvämningar. Byggnader ska placeras som högpunkter där marken skall luta från byggnader mot planerade lågpunkter som t ex gatorna och deras gatudikena eller de öppna fördröjningsmagasinen. Fastigheter bör lutas mot huvudstråket som bör ligga lägre än omgivande mark. Eventuella infarter ska höjdsättas så att det inte blir rinnvägar in till fastigheten utan de ska luta ut mot lokalgatan eller huvudstråket. Huvudstråkets markyta nordost om lokalgatans lågpunkt (Nedstigningsbrunn med ÖK + 12,6 se Bilaga 2,) bör även vara lägre än +12,6 så att dagvattnet inte blir stående på gatan utan bräddas mot sydost och dagvattendammarna vid extremnederbörd. För ett 100-årsregn är den erforderliga fördröjningsvolymen 3 gånger så stor som för ett 10-årsregn med samma utloppsflöde. Bufferten i och kring dammarna kommer ej klara att fördröja denna volym utan dammarna bör utformas med en bräddningsmöjlighet för att erhålla ett större utflöde. Grönområdena kring dagvattendammarna utgör också en buffert vid kraftiga regn då de då kan tillåtas översvämmas. Det finns dock riska att viadukten vid Tostaredsvägen översvämmas vilket kan vara rimligt vid ett 100-årsregn. Ett ytterligare alternativ är att bygga skyddsvallar kring dammarna för att förhindra en översvämning av viadukten detta kan dock leda till att det blir översvämningar uppströms då vallarna kan orsaka dämning av systemet. 5.6 Kostnadsbedömning (investering samt drift- och underhållsaspekter) Kostnader beräknas endast för dagvattenhanteringen på allmän platsmark som ska anläggas och underhållas av Kungsbacka kommun. Arbets- och materialkostnad är inkluderat Växter i diken och dammar har naturligfrösådd och återetablering. Oförutsedda omkostnader (20 %) Projektering och byggledning (15 %) Driftkostnaden antas ligga mellan ca 5-10 % av anläggningskostnaden. För drift- och skötselråd se även Bilaga 5 för olika typer av anläggning. Sanering och utgrävning av dagvattendammar är ej med i kostnadsuppskattningen. Saneringen kan variera beroende på vilka utsläpp som förekommer samt hur ofta. Sanering av tex en damm är svår att uppskatta då det kan hända tex två utsläpp samma år, och sedan gå 10 år tills nästa gång det händer något. 14 av 16 PM-DAGVATTENUTREDNING Dagvattenutredning i samband med detaljplanearbetet för Duvehed 2:14

o:\got1\sva\2015\1320015287\3_teknik\w\dokument\beskrivningar\2015-12-01_pm dagvattenutredning duvehed 2_14.docx ANLÄGGNING Enhet Antal á-pris (kr) Totalt (kkr) Dagvattendammar (schakt, erosionsskydd, filtervallar med strypt utloppsledning) m³ 1960 330 647 Öppet dike (schakt, erosionsskydd) m 470 900 423 Vägdiken, makadamdiken med skålad gräsyta (Schakt, geotextil, dränledning, kupolbrunnar) m 810 1240 1 000 Kulverterat åkerdike (Schakt, geotextil, ledning, brunnar) (Förslag 1(600 BTG)) (m 320 2770 886 ) Förslag 2 (600 BTG) m 170 2770 471 Mellansumma 2 541 Drift och underhåll 7 % 178 Omkostnader 20 % 508 Projektering och byggledning 15 % 381 Summa 3 608 15 av 16 PM-DAGVATTENUTREDNING Dagvattenutredning i samband med detaljplanearbetet för Duvehed 2:14

o:\got1\sva\2015\1320015287\3_teknik\w\dokument\beskrivningar\2015-12-01_pm dagvattenutredning duvehed 2_14.docx 6. Fortsatt arbete Höjdsättningen av området är av viktig då dagvattensystemet ska kunna utformas med självfall samt för att fördröjningsvolymen i de olika dagvattenmagasinen ska kunna erhållas. Det är även viktigt att byggnader och gator höjdsätts så att Översvämningar vid skyfall sker kontrollerat på avsatta ytor. Val av dagvattenlösning inom kvartersmark kan variera och bero på vilken verksamhet som etablerar sig inom fastigheten. Det som påverkar är fastighetens markanvändning och höjdsättning, grundvattennivån samt föroreningsgrad. Kommunen kan hänvisa till riktvärden eller krav på vilka föroreningsmängder som får släppas ut från respektive fastighet då måste även möjlighet till provtagning finnas. Dimensioneringen av dagvattendammarna måste ske med både fördröjning och rening i åtanke vid vidare projektering. Beroende på vilka verksamheter som etablerar sig och vilka krav som ställs på verksamheterna kan även dammarna utformas med en oljefälla om risk för sådana utsläpp finns. Växter i dammarna och dikena rekommenderas ske genom naturlig etablering då de estetiska värdena ej är prioriterade. Naturlig etablering ger växter med bra tålighet och reningsförmåga samt att metoden är kostnadseffektiv. Vidare studie av grundvattenytan bör även göras för att se att dammarna får erfoderlig fördröjningsvolym. Om det visar sig att grundvattenytan ligger ytligare kommer dammarna att behöva göras grundare och bredare eller tätas. En tät damm minskar även risken för grundvattensänkning. 16 av 16 PM-DAGVATTENUTREDNING Dagvattenutredning i samband med detaljplanearbetet för Duvehed 2:14

KUNGSBACKA KOMMUN BILAGA 3 Duvehed 2:14 m fl. Fjärås 2015-12-01 BERÄKNING AV DIMENSIONERANDE FLÖDEN Beräkning av dimensionerande flöden enligt rationella metoden, ekvation 1. Där, = dimensionerade flöde, l/s A = avrinningsområdets area, ha φ = avrinningskoefficient A red = reducerad area, ha, i Å = dimensionerande regnintensitet, l/s och ha För indelningen av dimensionerande avrinningsområden se Bilaga 1 för befintliga förhållanden och Bilaga 2 för efter exploatering. En säkerhetsfaktor, f = 1,25 har använts med hänsyn till klimatförändring. Den dimensionerande regnintensiteten har bestämts efter den varaktighet och den area som ger det dimensionerande flödet. Det vill säga den varaktighet och area som ger upphov till det största flödet före och efter exploatering. Två förslag av dagvattenhantering efter exploatering har undersökts. Förslag 1 innebär ett separerat system för dagvatten inom planområdet och dagvattnet från naturmarken i öster. Förslag 2 innebär ett kombinerat system för dagvattnet inom planområdet och naturmarken i öst. BERÄKNING AV DIMENSIONERANDE FLÖDEN INNAN EXPLOATERING DELYTA A [ha] φ A red [ha] i Å [l/s ha] [l/s] f=1,2 (1) Tak 0,27 0,9 0,24 50 12 15 Asfalt 0,69 0,8 0,55 50 28 35 Naturmark 59,18 0,1 5,92 50 296 370 TOTALT 60,14 6,71 336 420 Flödet ut från området är därmed, ( ) ( ) ( ) 1 av 2

EFTER EXPLOATERING FÖRSLAG 1 DELYTA A [ha] φ A red [ha] i Å [l/s ha] [l/s] f=1,2 Tak 0,05 0,9 0,05 113 6 7 Asfalt 0,36 0,8 0,29 113 32 41 Industrimark, Slutet byggnadssätt, 19,50 0,7 13,65 113 1542 1928 ingen vegetation Naturmark 4,09 0,1 0,41 113 46 58 TOTALT 24 14,40 1626 2034 ÖKNING EFTER EXPLOATERING FÖRSLAG 1: 1290 l/s FÖRSLAG 2 DELYTA A [ha] φ A red [ha] i Å [l/s ha] [l/s] f=1,2 Tak 0,05 0,9 0,05 113 6 7 Asfalt 0,36 0,8 0,29 113 32 41 Industrimark, Slutet byggnadssätt, 19,50 0,7 13,65 113 1542 1928 ingen vegetation Naturmark 9,09 0,1 0,91 113 103 128 TOTALT 29 14,89 1683 2104 ÖKNING EFTER EXPLOATERING FÖRSLAG 2: 1347 l/s 2 av 2

KUNGSBACKA KOMMUN BILAGA 4 Duvehed 2:14 m fl. Fjärås 2015-12-01 BERÄKNING AV ERF. BEHOV AV DAGVATTENFÖRDRÖJNING Beräkning enligt ekvation 1, 2 och 3 [ ( ) ( )] (1) ( ) (2) ( ) (3) T R = regnvaraktighet i Å = dimensionerande regnintensitet, l/s ha A red = Reducerad area efter exploatering, ha q ut = Utloppskrav, ett strypt utflöde från magasinet, l/s V in = tillrinning, m 3 V ut = avtappning, m 3 M dim = magasineringsbehov, m 3 q ut ansätts till det dimensionerande flödet från avrinningsområdet innan exploatering vilket var ( ). Skillnaden mellan erforderlig volym mellan förslag 1 och förslag 2 är:. Skillnaden är försumbar i sammanhanget när det kommer till skillnader i investeringskostnader för fördröjningsmagasin. 1 av 3

BERÄKNING AV ERF. BEHOV AV DAGVATTENFÖRDRÖJNING, FÖRSLAG 1 Medverkande area A = 24 ha Reducerad area A red = 14,40 ha Utloppskrav q ut = 86,4 l/s Återkomsttid Å = 10 år T R, min i Å, l/s, ha V in, m 3 V ut, m 3 M dim, m 3 10 228 1969 52 1917 15 181 2340 78 2262 20 151 2609 104 2505 40 95 3284 207 3076 60 71 3700 311 3390 80 58 4010 415 3595 120 43 4472 622 3850 140 39 4657 726 3932 200 30 5113 1036 4077 260 24 5479 1347 4132 320 21 5793 1658 4134 400 18 6158 2073 4085 500 15 6560 2591 3969 600 13 6921 3109 3812 800 11 7566 4146 3421 Säkerhet 25 % (klimatfaktor): 1,25 Maximum av M dim : 4134 m 3 Erforderligt behov av dagvattenfördröjning, inkl. säkerhet: 5168 m 3 2 av 3

BERÄKNING AV ERF. BEHOV AV DAGVATTENFÖRDRÖJNING, FÖRSLAG 2 Medverkande area A = 29,0 ha Reducerad area A red = 14,89 ha Utloppskrav q ut = 89,4 l/s Återkomsttid Å = 10 år T R, min i Å, l/s, ha V in, m 3 V ut, m 3 M dim, m 3 10 228 2037 54 1984 15 181 2421 80 2341 20 151 2700 107 2592 40 95 3398 214 3183 60 71 3829 322 3507 80 58 4149 429 3720 120 43 4627 643 3984 140 39 4819 751 4068 200 30 5291 1072 4219 260 24 5670 1394 4276 320 21 5994 1716 4278 400 18 6372 2145 4227 500 15 6787 2681 4106 600 13 7161 3217 3944 800 11 7829 4290 3540 Säkerhet 25 % (klimatfaktor): 1,25 Maximum av M dim : 4278 m 3 Erforderligt behov av dagvattenfördröjning, inkl. säkerhet: 5348 m 3 3 av 3

KUNGSBACKA KOMMUN BILAGA 5 Duvehed 2:14 m fl. Fjärås 2015-12-01 EXEMPEL PÅ DAGVATTENLÖSNINGAR Nedan presenteras olika varianter av dagvattenlösningar i form av fördröjningsåtgärder som kan användas för att uppfylla det erforderliga fördröjningsbehovet. Innehåll 1. Gröna tak... 2 2. Öppna fördröjningsmagasin... 2 2.1 Torr fördröjningsdamm/översilningsyta... 3 2.2 Växtbäddar eller Raingardens... 5 3. Genomsläppliga beläggningar... 6 3.1 Hålad marksten och rasterytor... 6 3.2 Permeabel asfalt... 7 3.3 Pelleplatta... 7 4. Diken... 7 4.1 Svackdiken... 7 4.2 Makadamdiken... 8 5. Underjordiska fördröjningsmagasin... 9 5.1 Dagvattenmagasin av plast, till exempel polyetenrör... 9 5.2 Dagvattenmagasin av betongrör... 10 5.3 Dagvattenmagasin i betong... 11 5.4 Infiltrationsmagasin eller Stenkistor... 11 5.5 Dagvattenkasseter... 12 5.6 Infiltrations- och perkolationsbrunnar... 12 1 av 13

1. Gröna tak För att minska avrinningen av dagvatten från takytor kan byggnader förses med så kallade gröna tak (Figur 1 och 2). Vegetationsklädda takytor minskar den totala avrinningen jämfört med konventionella, hårdgjorda tak. Tunna gröna tak, med t.ex. sedum, kan minska den totala avrunna mängden på årsbasis med ca 50 %. Gröna tak med djupare vegetationsskikt magasinerar enligt Svenskt Vattens publikation P105 i medeltal 75 % av årsavrinningen. Förutom detta har sedum till skillnad från vanligt gräs den speciella egenskapen att det klarar längre torrperioder utan att torka ut. Figur 1. Parhus med sedumtak i västra hamnen, Malmö. Källa: www.vegtech.se Man har beräknat att 10 m 2 takyta täckt av till exempel torktålig takvegetation tar upp samma mängd koldioxid som ett träd. Takvegetation med blandade sedum och mossarter behåller dessutom sin bladmassa året om. De är därför aktiva som partikelrenare när de gör som mest nytta, det vill säga under vinterhalvåret när föroreningsbelastningen är som högst. Förutsättningar Förutsättningar för att tekniken skall kunna utnyttjas är att taket inte har alltför brant lutning. Takkonstruktionen skall vara dimensionerad för den extra last som det gröna taket innebär. Lasten är dock inte större än att motsvara ett vanligt tegeltak. Vidare kan gröna tak ha en ljud- och värmeisolerande verkan, vilket kan bidra till en bättre inomhusmiljö samt reducera hushållens energibehov för uppvärmning. Gröna tak kan ha kylningseffekten på sommaren. Gröna tak kräver dock skötsel i form av gödsling med mera för att bibehålla sin funktion och karaktär. 2. Öppna fördröjningsmagasin Med öppna vattenytor skapas tilltalande inslag i bostadsmiljön (Figur 2). Dagvattenmagasinen kan utföras på många sätt och förutsättningarna på platsen får ofta styra utförandet. Fysiska begränsningar är kanske den faktor som spelar störst roll och kan leda till en viss problematik 2 av 13

gällande dagvattenhantering i redan bebyggda områden. Befintliga bebyggelsestrukturer tillåter kanske bara en viss kategori av öppen dagvattenhantering på grund av platsbrist. För att magasinen ska vara snygga så krävs underhåll och eventuellt behövs kontinuerligt tillflöde av vatten för att undvika stillastående vatten som kan få problem med bland annat alger. Ett ytterligare sätt att undvika alg-beväxning är att plantera träd runt dammen för att ge skugga och därmed sänka temperaturen i vattnet vilket hämmar tillväxten av alger. Vid utformning av fördröjningsdamm bör följande tas i beaktning: Dammens slänter bör ges flacka lutningar, 1:4 eller flackare, med hänsyn till skötsel samt säkerhetsaspekter. Djupet i dammen bör variera för rikare biologiskmångfald samt bättre rening. Dock får inte dammen vara för djup då det kan leda till syrefria miljöer och anaerobnedbrytning vilket ger upphov till dålig lukt. Dammen bör vara långsmal. Längd: bredd cirka 3:1 rekommenderas. Vattnet ska ha så lång rinntid i dammen som möjligt. Ur underhållssynpunkt bör det finnas utrymme för att underlätta åtkomsten med grävmaskiner för tömning och tillfällig lagring av sediment. Fördröjningsdammens djup och placering beror på grundvattennivån i området. Fördröjningsdammen kommer att medge utjämning av dagvattentoppar och medföra en viss rening av dagvatten genom sedimentation. Figur 2. Öppet fördröjningsmagasin i form av en dagvattendamm med permanent vattenyta. Källa: VA-SYD 2.1 Torr fördröjningsdamm/översilningsyta En torr fördröjningsdamm kan användas för att fördröja vatten vid höga flöden i samband med nederbörd. Under vissa perioder kommer fördröjningsdammen att vara helt torr (Figur 3). Det är 3 av 13

därför viktigt att den utformas så att den blir ett tilltalande inslag i landskapsbilden även under torrperioder. Man kan till exempel välja att utforma den som en torr damm med gräsklädd botten så att den i samband med nederbörd kan användas som ett magasin, men utgöra parkyta eller liknande under torra perioder. Fördröjningsdammen kommer att utjämna dagvattentoppar och medföra en viss rening av dagvattnet genom sedimentation. Efter dammen leds dagvattnet via utloppsledning till befintligt dike. Figur 3. Exempel på utformning av en torr fördröjningsdamm. Källa: Härryda kommuns dagvattenstrategi, 2011. En översilningsyta är en anlagd eller befintlig lägre liggande vegetationsklädd yta som utformas för att ta emot ett jämnt utspritt dagvattenflöde över ytans hela bredd (Figur 4). Figur 4. Översilningsyta i Fjärilsparken, Malmö. Källa: VA SYD. Förutsättningar 4 av 13

Bygghöjd för magasin beror på flera förutsättningar, ex vattenmängder, grundvattenytans djup, naturliga höjdskillnader och tillgängliga ytor påverkar djupet på magasinet och därmed fördröjningsvolymen. Dammarna kräver skötsel i form av slamuppsamling, rensning/gräsklippning, etc. Slammet hanteras på samma sätt som slam från rännstensbrunnar och vägdiken. 2.2 Växtbäddar eller Raingardens Regnträdgårdar (Rain Gardens) (Figur 5) är en genomsläpplig växtbädd som används för att infiltrera dagvatten från närliggande hårdgjorda ytor. Figur 5. En stor regnträdgård vid Stadshus i Brisbane, Kalifornia. Dit leds dagvatten från parkeringsytor och byggnaden. Eftersom regnträdgård byggs upp på en väldränerad växtbädd ställs det krav på att växterna ska klara perioder av både torka och höga vattennivåer. Med en välkomponerad växtmix får man regnträdgård som fyller en teknisk funktion men också ett mycket vackert inslag i gatumiljön eller parken. En regnträdgård byggs upp så att allt det inströmmande vattnet ska kunna magasineras och infiltreras effektivt inom ett dygn efter nederbördstillfället. Bara under korta perioder i samband med kraftiga regn kommer regnträdgården att ha någon synlig vattenyta. Eftersom bädden är planterad med växter så medför det att en regnträdgård dessutom har en mycket större förmåga att avdunsta vatten än exempelvis en steril infiltrationsbädd av makadam. Systemen med regnträdgård har utvecklats och används nu med framgång även i städernas gatumiljöer. Dagvattnet från tak, vägar och parkeringsytor leds till närliggande regnträdgård där växterna renar och avdunstar stora delar av vattnet innan överskottet infiltrerar ned genom bädden (www.vegtech.se). Jämfört med en öppen dagvattendamm i stadsmiljön så genererar regnträdgård i idealfallet inget överskottsvatten som måste ledas vidare i det konventionella dagvattensystemet. Allt vatten infiltreras lokalt och kan skapa ett slutet dagvattensystem inom kvarteret. Regnträdgårdar kan även utformas att fungera på platser med begränsade infiltrationsmöjligheter. Då blir regnträdgårdarna mer som fördröjningsmagasin och överskottsvattnet måste ledas vidare. 5 av 13