Schysst kött För djuren, för människorna och för miljön
Sverige har en världsledande djurhållning! Det är stor skillnad för djur att födas upp i Sverige jämfört med många andra länder. Svenska djur har ett bättre djurskydd och är friskare, vilket den mycket låga antibiotikaanvändningen kanske är det bästa beviset på. Detta är i sin tur en följd av effektiv förebyggande djurhälsovård i nära samverkan mellan veterinärer, lantbrukare, branschorganisationer och myndigheter. Med fokus på systematisk kontroll har vi lyckats bekämpa och utrota flera sjukdomar som djur i andra länder drabbas av. Därför vågar jag påstå att svensk djurhållning är bland världens bästa ur både djurens, människornas och miljöns perspektiv. De unika värdena i vår svenska djurhållning hamnar lätt i skymundan när avståndet mellan konsumenten och djuruppfödningen blir allt längre. Vi hoppas här kunna bidra till ökad kunskap om fördelarna med svenskt kött och charkprodukter gjorda på svensk köttråvara för djuren, människorna och vår miljö. Kees de Jong, Vd Friska djur behöver inte antibiotika! Sverige var 1986 först i världen med att förbjuda användning av antibiotika i foder för att djuren ska växa bättre. Inte förrän 2006 följde EU efter och t ex i USA används antibiotika fortfarande rutinmässigt i tillväxtstimulerande syfte. Enligt FDA gavs 80 procent av antibiotikan i USA till livsmedelsproducerande djur 2009. Inom EU gick 2012 ca 70 procent av all antibiotika till djurhållningen. I Sverige gavs däremot bara 14 procent av all antibiotika som används till djur (2014). Det låga behovet av antibiotika i Sverige beror främst på att stort fokus ligger på att förebygga sjukdomar hos djuren. Djurskyddslagstiftning, bekämpning av smittsamma sjukdomar samt goda hygien- och smittskyddsrutiner är viktiga hörnstenar i detta arbete. Antibiotikaförsäljning, livsmedelsproducerande djur Källa: Europeiska Läkemedelsmyndigheten 2015 450 400 2010 2011 2012 2013 mg/kg skattad levande vikt 350 300 250 200 150 100 50 0 Sverige Finland Danmark Irland Nederländerna Polen Belgien Tyskland Spanien Italien Cypern
...svensk produktion av kött mjölk och ägg ger upphov till mindre växthusgasutsläpp än andra EU-länders produktion Källa: Hur liten kan livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan vara 2050, av Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket. Svensk djurhållning är bättre för miljön och klimatet! Den goda djurhälsan i Sverige innebär ett bättre resursutnyttjande. Friska djur växer bättre, vilket är bra för miljön och klimatet. Sjuklighet innebär nämligen inte bara att djuren lider. Det medför också försämrad foderomvandling, vilket leder till en ökad foderåtgång och därmed större miljöpåverkan för livsmedel som produceras av djur med hög sjuklighet. Foderomvandlingsförmåga, gris Gram per dag. Källa: Interpig 2014 680 660 640 620 600 580 560 540 520 500 Snitt 2006-2012 2012 Sverige USA Danmark Holland Spanien Tyskland UK Frankrike
Friska djur är bra för folkhälsan! I Sverige har salmonella hos livsmedelsproducerande djur bekämpats aktivt sedan 1950-talet. I Europeiska Livsmedelssäkerhetsmyndigheten, EFSA, gjorde 2008 en studie över salmonellaförekomsten i grisuppfödningen inom EU. Ingen salmonella hittades i svenska bruksbesättningar. I medeltal sågs salmonella i 33 procent av bruksbesättningarna inom EU. Resistens mot antibiotika, E. coli, nötkreatur Källa: SVA 2012. resistens (%) 35 30 25 20 15 10 5 0 Ampicillin Kinoloner Tetracyklin Sulfonamid n Sverige (kor) n Sverige (kalvar) n Danmark n Nederländerna n Österrike Sjukvården i flera andra EU-länder står idag inför en situation där bakterieinfektioner inte längre kan botas med antibiotika, vilket bedöms orsaka 25 000 dödsfall årligen inom EU. Det finns ett tydligt samband mellan användningen av antibiotika och förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier hos livsmedelsproducerande djur*. På senare tid har den antibiotikaresistenta bakterien MRSA av den typ som finns hos lantbruksdjur blivit ett ökande problem i många europeiska länder, hos både djur och människor. I exempelvis Danmark har 63 70 procent av grisbesättningarna visat sig vara smittade. Det bidrar till ökad risk för att personer som jobbar med djuren smittas av MRSA, vilket förutom det personliga lidandet också leder till ökade vårdkostnader. 2014 genomfördes en undersökning i avelsgrisbesättningar i Sverige och resultatet visar att besättningarna är fria från MRSA. En annan studie har visat att de åtgärder som grisbranschen i Sverige gör för att förhindra att MRSA får fäste i svenska grisgårdar sparar ca nio miljoner kr per år för sjukvården. * Chantziaras I, Boyen F, Callens B, Dewulf J. 2014). **danmap.org. *** Graveland H, Wagenaar J A, Bergs K, Heesterbeek H, Heederik D, 2011. ****Köck R, Schaumburg F, Mellmann A, Köksal M, Jurke A, Becker K, Friedrich A W, 2013).
Världens bästa djurskyddslag? Svensk djurskyddslagstiftning bygger på att djuren ska ha möjlighet att bete sig naturligt. Detta innebär exempelvis att grisar ges ordentligt med strö, att kor går på bete sommartid och att våra lantbruksdjur har större ytor att röra sig på jämfört med i övriga EU. Vi tillåter max åtta timmars transport till slakt, medan EU-regler medger 14 timmar, vilket kan förlängas med ytterligare 14 timmar om djuren får en timmes vila för att vattnas. Och så vidare! Exempel på skillnader i djurskyddslagstiftning mellan olika EU-länder: GRIS Sverige Danmark Tyskland Svanskupering Förbjudet. Ej rutinmässigt, förebyggande åtgärder ska vidtas. Ej rutinmässigt, förebyggande åtgärder ska vidtas. Andel svanskuperade grisar 0 %. 98 %. 98 %. Fixering av suggor/gyltor Förbjudet. Fixering tillåten ca 160 dgr/år. Fixering tillåten ca 160 dgr/år. Krav på strö Ja. Nej. Nej. NÖT Sverige Danmark Irland Kastrering Utföres av veterinär, bedövningskrav. Bedövningskrav. Ej krav på bedövning före 6 månaders ålder. Bete Beteskrav för alla djur utom kalvar under 6 mån, samt tjurar. Beteskrav för kvigor som hålls uppbundna eller på spaltgolv. Inget beteskrav (men bete är vanligt). Slakt utan bedövning Förbjudet, dispenser medges ej. Förbjudet sedan februari 2014. Dispenser medges, ca 6 % av nötkreaturen 2006. FÅR Sverige Tyskland Irland Utrymme 1,2 1,7 m2/tacka. 1 1,4 m2/tacka. Kastrering Mycket ovanligt. Utföres av veterinär, bedövningskrav. Ej krav på bedövning före 4 veckors ålder. Får ske till och med 7 dagars ålder. Svanskupering Ej tillåtet. Tillåtet. Får ske med gummiring utan bedövning före 8 dagars ålder. Får ske till och med 7 dagars ålder. Slakt utan bedövning Förbjudet, dispenser medges ej. Dispenser sällsynta, ca 0,2 % av lammen 2007. Dispenser medges, ca 34 % av lammen 2006. Mer information samt källor finner du på www.gårdochdjurhälsan.se
Svensk djurhållning ger oss öppna landskap! Svenskt jordbruk arbetar under strängare regler för hur mycket näring som får tillföras odlingsmarkerna jämfört med andra länder i vår närhet. Utlakning av näringsämnen från åkermark leder till övergödning av sjöar och vattendrag. Tack vare djurhållningen har vi hagmarker, åkermark för foderproduktion och därmed våra vackra öppna landskap. Betande djur är en förutsättning för att upprätthålla en rik biologisk mångfald. WWW.MOROT.SE/SKARABORGS OFFSET/JAN 2016 kg kväve/ha 140 120 100 n Medelläckage kg kväve/ha n Överskott kg kväve/ha 80 60 40 20 0 Sverige Danmark Källa: Andersson H, 2008: Jordbrukets påverkan på Östersjön en jämförelse av indikatorer för att beskriva näringsbelastningen. Välj svenskt när du köper kött och chark för din egen skull och för kommande generationer. Du kan alltid vara säker på att svenskt kött är schysst kött! www.gårdochdjurhälsan.se