Kvävedynamik vid organisk gödsling

Relevanta dokument
Kvävedynamik vid organisk gödsling

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Därför ska man odla baljväxter

Jordbrukets klimatpåverkan

Lustgas från mark jordbrukets stora utmaning. Hur fungerar det och vad kan vi göra?

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet

Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk?

Uthållig odling med fokus på kväveutlakning Sustainable farming with focus on nitrogen leaching

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Växthusgasförluster i olika stallsystem för olika djurslag

Ökad storlek. Kenneth Olsson. Vad krävs för ökad lönsamhet? ALNARP 27 februari 2013

Resilienta mikroregioner

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Lustgas från jordbruksmark

Dränering och växtnäringsförluster

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats.

Dränering och växtnäringsförluster

Växthusgasförluster i olika stallsystem för olika djurslag

Sammendrag av presentation ved EPOK seminar. 6 mars 2013 institutionen för biosystem och teknologi

Slutrapport angående projektet Järn, en stödfaktor för effektivare bekämpning med Binab i slutna odlingssystem med (projektnr 586/11/FoG

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Förbättrad kvävehushållning vid lagring och användning av fast stallgödsel i ekologisk odling Obs! Förkortad version!

Projekt ansvarig: Sammar Khalil Institution för Biosystem och Teknologi, SLU, Box 103, Alnarp,

3 stora diskussionspunkter om vår framtid på planeten:

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Dränering och växtnäring. Katarina Börling Jordbruksverket

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

Biobaserad ekonomi och cirkulär ekonomi. Cecilia Sundberg Institutionen för energi och teknik, SLU

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid

Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011

3. Bara naturlig försurning

Växtföljdens roll långsiktigt - för skördenivå, utsläpp av växthusgaser och kolinlagring i åkermark.

Vägen till en förbättrad biologisk rening på ett koksverk. Erika Fröjd, SSAB Oxelösund

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus

Växthusgasförluster i olika stallsystem för olika djurslag

Växtnäringsåterföring intresset för fosfor och kväve i avloppet. Håkan Jönsson Institutionen för energi och teknik, SLU. Epost: Hakan.Jonsson@slu.

AGENDA. Välkomna till den pågående RUS-processen. Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län

REGLERING AV GRUNDVATTENNIVÅN I FÄLT - UNDERBEVATTNING OCH REGLERAD DRÄNERING

Bioekonomi från ord till handling

Livsmedelsförsörjning på planetens villkor -Kan ekologiskt och närproducerat minska sårbarheten?

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid ) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid )

Plastpåsar Myter och sanningar

Biogasproduktion från vall på marginalmark

Jorderosion, fosforupptag och mykorrhizasvampar som kolsänka. Håkan Wallander, Professor i Markbiologi, Biologiska Institutionen, Lunds Universitet

Nya ogräsbekämpningsmetoder i ekologisk fruktodling

Innehåll

Vårt dagliga bröd och gifterna

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin

Industrihampa som biogassubstrat och fastbränsle

Miljöföreläsning 4: Marken

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Presentation av Förbränningsfysik

SP biogasar häng med!

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

2014 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Uppsala

Renare mark Sarah Josefsson Institutionen för vatten och miljö Sveriges lantbruksuniversitet

Soil Security - Ett seminarium om markens värde

Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013

Åsa Grimberg. bioscience explained Vol 8 No 1. Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna. Avdelningen för växtförädling P.O. Box 101, SE Alnarp

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Sammanställning av plockanalyser i Skåne. Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning. Johanna Norup.

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

31

Ammoniak i djurstallar och gödsellager

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN

Biogasnätverk och rådgivning i Sverige

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Enkla Processer spar energi

Så blir hampa ett effektivt bränsle

Svavel. för kvantitet och kvalitet. Dan-Axel Danielsson

Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Ser du marken för skogen?

Kretslopp i din trädgård

MUSSELODLING I ÖSTERSJÖN

Klimatpåverkan från växtodling

Helsingfors universitet Urvalsprovet Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

MoreBiogas Småland AB

Makten över matavfallet. Controlling food waste

Bruksanvisning. Gröna Hinken Bokashi kökskompostering.

SLUTRAPPORT. Kombination av LED och Extrem kortdag: nya möjligheter till energibesparing och växtstyrning i växthusodling.

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

Bättre hälsa med nya odlingsmetoder?

Om kväve i mark och gröda förekomst, omsättning och förlustvägar till luft och vatten. speciellt om fånggrödor och jordbearbetning

Mikrobiologisk kunskap

Hur påverkar mängden tillskottsvatten kostnader och miljöpåverkan från reningsverken? Catharina Grundestam

Rörflen som biogassubstrat

När ekosystem står som modell. Hur ser odlingssystemen ut då?

Hur klimateffektiv är etanol?

Biogasanläggningen i Göteborg

Transkript:

Kvävedynamik vid organisk gödsling SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

Kvävehushållning och hållbar produktion Egenskaper hos organiska gödselmedel Pågående forskning: rotmiljöns kvävedynamik vid tillförsel av biogödsel

Organiskt N Handelsgödsel Kvävedilemmat Lustgas, ammoniak Växttillgängligt N Foley et al. 2011 NATURE vol. 478, 337-342 Nitratläckage

Kvävehushållning på global nivå Rockström et al. 2009. Ecology and Society 14(2): 32

Kvävehushållning viktigt för hållbar produktion Globala kvävetillskott, miljoner ton per år: Agrobiologisk kvävefixering (odlade baljväxter) ~40 Industriell kvävefixering (handelsgödselkväve) ~80 Fossil eldning ~20 Eldning av biomassa ~10 Summa ~150 Behöver minskas till en totalsumma på 35 miljoner ton per år! Rockström et al. 2009. Ecology and Society 14(2): 32

Odlingssystemets kvävedynamik N 2 N-gödsling Denitrifikation, NH 3 -avgång Symbiotisk N 2 -fixering N i djur, biomassa Urin, träck, stallgödsel, rötrest Gröngödsling, förna Tillgängligt N Icke-tillgängligt N Nedbrytning, Immobilisering NO 3 - läckage

Odlingssystemets kvävedynamik N 2 N-gödsling Denitrifikation, NH 3 -avgång Symbiotisk N 2 -fixering N i djur, biomassa Urin, träck, stallgödsel, rötrest Gröngödsling, förna Tillgängligt N Icke-tillgängligt N Nedbrytning, Immobilisering NO 3 - läckage

Markens kvävedynamik Tillgängligt N Icke-tillgängligt N Nedbrytning, Immobilisering Mineralisering Org-N NH 4 + Denitrifikation NO 3 - N 2 O, N 2 Nitrifikation NH 4 + NO 3 -

Stor betydelse av microsites Parkin 1987. Soil Sci. Soc. Am. J. 51, 1194-1199

Rotmiljön viktig för markens kvävedynamik Markfukt, syretillgång Ammoniumtillgång ph Markfukt, syretillgång Nitrattillgång Lättillgängligt kol Philippot & Hallin 2011. Trends in Plant Science 16, 476-480

Egenskaper hos organiska gödselmedel efter anaerob nedbrytning (rötrest, biogödsel) Råvarans sammansättning (husdjursgödsel, biomassa, matavfall) och rötningsprocessens parametrar bestämmer rötrestens kvalitet. Jämfört med råvaran/substratet har rötresten generellt: Lägre torrsubstans-halt Mindre mängd lätt nedbrytbart kol Högre ammoniumkoncentration Högre ph

Rotmiljöns kvävedynamik vid tillförsel av biogödsel NH 3, N 2 O, N 2 Pågående projekt med finansiering från PlantLink (SLU), Pål Axel Olsson (LU), Stig Edner och Ann Thorén (SYSAV utveckling AB) Hypotheser: Tillförsel av biogödsel ökar kvävetillgången men även riskerna för kväveförluster. Samodling av baljväxter och gräs bibehåller hög symbiosaktivitet och låg risk för kväveförluster efter tillförsel av biogödsel. N NO 3 -

Metod: Kartläggning av rotzonens ph, syrehalt och ammoniumkoncentration i förhållande till rötter, rotknölar och mykorrhiza. Optodteknik Indikatorer för O 2, NH 4 + och ph. Placeras i kontakt med jorden innanför plexiglas. Blossfeld & Gansert 2007 Plant Cell Env 30, 176-186.

Mätningar Effekter av biogödseltillförsel och växtsammansättning på: Biomassaavkastning, rotknölsbildning Kvävefixering Mykorrhiza Kartläggning av O 2, NH 4 + och ph

Mer detaljkunskap om mekanismer som påverkar rotmiljöns kvävedynamik förväntas leda till: Bättre möjligheter att utforma odlingssystem med hög avkastning och effektivt kväveutnyttjande Mer effektiv användning av organiska gödselmedel och växt-mikrob-symbioser för bördighetsuppbyggnad

Tack för er uppmärksamhet!