Malmö stads möjligheter för anslutning till finskt förvaltningsområde

Malmö stads möjligheter för anslutning till finskt förvaltningsområde Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2013-09-30 1.0 Jesper Theander Stadskontoret Avdelningen för integration och arbetsmarknad

Innehållsförteckning Uppdraget... 3 Minoritetslagstiftning... 3 Förvaltningsområden för finska 2013... 5 Den sverigefinska minoriteten i Malmö... 5 Demografisk analys... 6 Kartläggning av behov... 8 Behov av barnomsorg helt eller delvis på finska... 9 Behov av äldreomsorg helt eller delvis på finska... 9 Behov av information och service på finska... 9 Malmös insatser idag... 10 Insatser på finska kulturområdet... 10 Insatser på finska barnomsorg/modersmålsundervisning... 11 Insatser på finska äldreomsorg... 11 Insatser på finska information och service... 11 Stadskontorets överväganden... 12 Bilaga: Förslag... 14 Samordnare av finskt förvaltningsområde... 14 Barnomsorg... 14 Äldreomsorg... 15 Information och service... 15 2 Malmö stads möjligheter för anslutning till finskt förvaltningsområde

Uppdraget Den 27 februari 2013 beslutade kommunstyrelsen i Malmö att uppdra åt stadskontorets avdelning för integration och arbetsmarknad (INAR) att, i samråd med berörda förvaltningar, fackliga organisationer och representanter för den sverigefinska minoriteten, vidare utreda förutsättningarna för frivillig anslutning till finskt förvaltningsområde (KS beslut 2013-02-27). Föreliggande rapport syftar till att utreda Malmö stads förutsättningar för anslutning till finskt förvaltningsområde. Rapporten bygger framför allt på genomgång av rådande lagstiftning rörande förvaltningsområde för nationella minoriteter, analys av tillgänglig statistik samt intervjuer med representanter för den sverigefinska befolkningen i Malmö. Underlag har även inhämtats från ett flertal förvaltningar och verksamheter i Malmö stad. En tidigare utredning avseende frivillig anslutning till finskt förvaltningsområde genomfördes under 2010 efter att frågan rests av Malmö Suomiförening. Kommunstyrelsen fattade vid denna tidpunkt beslut om att Malmö stad inte skulle ansöka om att bli finskt förvaltningsområde. Beslutet 2010 grundade sig främst i uppfattningen om att andelen invånare tillhörande den sverigefinska befolkningen i Malmö var för låg för att en ansökan skulle göras (KS-KOM- 2010-00801). Minoritetslagstiftning År 2000 utsågs minoritetspolitiken till ett specifikt politikområde i Sverige. Det skedde i anslutning till att Sverige ratificerade Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (SÖ 2000:2) och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (SÖ 2000:3). Sveriges nationella minoriteter är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De motsvarande nationella minoritetsspråken, angivna i språklagen (2009:600), är jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. Under 2009 lades en ny minoritetspolitisk strategi fram av regeringen med fokus på bland annat bevarande av minoritetsspråken och förstärkning av de nationella minoriteternas inflytande. I januari 2010 trädde lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk i kraft (SFS 2009:724). Minoritetslagen innehåller ett grundskydd och ett förstärkt skydd för de nationella minoriteterna. Grundskyddet gäller alla kommuner i Sverige och för samtliga fem nationella minoriteter och innebär bland annat att kommunerna ska arbeta för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och säkerställa utökat inflytande för de nationella minoriteterna genom samråd. Utöver grundskyddet innehåller minoritetslagen ett förstärkt skydd som omfattar tre av de nationella minoritetsspråken: samiska, finska och meänkieli 1. 1 Det finns en reglerad rätt att använda samiska, finska och meänkieli hos domstolar och vid skriftliga kontakter med riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern, Försäkringskassan, Skatteverket, och Diskriminerings-ombudsmannen (http://www.regeringen.se/sb/d/11787/a/122733). 3 Malmö stads möjligheter för anslutning till finskt förvaltningsområde

Kommuner och landsting/regioner erbjuds därigenom möjligheten att bli förvaltningsområde för ett eller flera av de tre minoritetsspråken. En kommun som ingår i förvaltningsområde åtar sig att erbjuda förskoleverksamhet och äldreomsorg helt eller delvis på minoritetsspråket om så begärs av den enskilda individen. Förvaltningsområde för något av ovanstående tre språk innebär också att enskilda har rätt att använda språken vid muntliga och skriftliga kontakter med myndigheter i enskilt ärende där myndigheten är beslutsfattare, att myndigheten är skyldig att ge muntligt svar på samma språk samt att på begäran ge en skriftlig översättning av beslut och motivering. Inom ramen för minoritetsspråkens förvaltningsområden har förskole- och äldreomsorg en särskilt plats. Orsaken till att förskoleverksamheten har prioriterats är att barns språkinlärning anses vara som mest intensiv under åren före skolstarten. Satsningen på förskolan antas leda till förbättrat stöd för de nationella minoritetsspråkens bevarande och att de flickor och pojkar som använder språket i hemmet kan utveckla en aktiv tvåspråkighet på det sätt som eftersträvas i Europarådets konvention om skydd för nationella minoriteter. Lagstiftningen påbjuder att hela eller delar av servicen som erbjuds inom förskola bedrivs på aktuellt minoritetsspråk. Att omsorgen kan bedrivas helt eller delvis på finska baseras på det faktum att kommunerna har väldigt skilda förutsättningar och att kommunerna därigenom ges viss flexibilitet i utförandet genom att i ett första steg [ ] välja i vilken form och omfattning sådan verksamhet skall erbjudas (Prop 1998/99:143:54). Äldreomsorgen har i sin tur prioriterats då äldre kvinnor och män ofta är de starkaste språkbärarna och bärare av kultur och traditioner. Genom att ge denna målgrupp möjlighet att fortsätta använda sitt språk förväntas språkets och kulturens bevarande främjas ytterligare. Forskning visar också att äldre kvinnor och män riskerar att förlora kunskaper i det sist inlärda språket medan kunskaperna i det först inlärda språket bibehålls även vid äldre ålder vilket innebär att minoritetsspråket kan vara det enda språk vilket de kan kommunicera på. De kommuner som ansluter sig till förvaltningsområde erhåller årligen ett statsbidrag. 2013 utgörs bidraget av ett grundbelopp om 660 000 kr. Antal grundbelopp som en kommun erhåller baseras på kommunens storlek (totala befolkningsmängd). Kommuner med upp till 400 000 invånare får tre grundbelopp vilket innebär en totalsumma om 1 980 000 kr per år. Statsbidraget ska gå till merkostnader för att tillhandahålla den service som lagen kräver, såsom organisationsöversyn och förändringar, del av personalkostnader, samråd, informationsinsatser, översättningar, synliggörande av minoriteter och deras språk t ex skyltning, kartläggning, dialog, inköp till bibliotek, handlingsplan och pedagogiskt material. 4 Malmö stads möjligheter för anslutning till finskt förvaltningsområde

Förvaltningsområden för finska 2013 Ett flertal kommuner har valt att ansluta sig till finskt förvaltningsområde. 2013 omfattar det finska förvaltningsområdet 48 kommuner 2. Länsstyrelsen i Stockholms län publicerade tillsammans med Sametinget 2013 rapporten Nationella minoriteter rapport om tillämpningen av lagen 2012 som granskar arbetet med nationella minorititeter bland de kommuner som ingår i förvaltningsområdena för finska, samiska respektive meänkieli. Enligt rapporten går det delvis långsamt för kommunerna att leva upp till de rättigheter om förstärkt skydd som lagen föreskriver. Kommunerna har kommit olika långt när det gäller kartläggning och utbud av service på minoritetsspråken, vilket till viss del kan förklaras med att de olika kommunerna anslutit till förvaltningsområdena vid olika tidpunkter och att deras förutsättningar varierade beroende på kommunernas storlek och erbjudandet av tvåspråkiga tjänster före anslutningen. Vanligtvis genomför kommunerna, oftast i samråd med minoriteterna, en kartläggning av behov och resurser som ett första steg när de anslutit till förvaltningsområdet. Flertalet kommuner har även tillsatt en huvudansvarig samordnare i kommunen som fått i uppdrag att utveckla lämpliga metoder att kartlägga behovet och implementera minoritetslagen i det finska förvaltningsområdet. Enligt Sametingets och Stockholms läns länsstyrelses rapport erbjuder 40 av de kommuner som är finskt förvaltningsområde finska i förskolan. Vidare framkommer det att 38 av kommunerna erbjuder äldreomsorg helt eller delvis på finska. Utbudet varierar inom äldreomsorgens olika delar såsom demensboende, hemtjänst och dagverksamhet. Främjandet av det finska språket och den sverigefinska kulturen har varit framträdande inslag bland de insatser som kommunerna inom finskt förvaltningsområde genomfört. I Norrtälje anordnades till exempel en sverigefinsk kulturvecka och i Göteborg firades den sverigefinska dagen 2012 3. Den sverigefinska minoriteten i Malmö Det förs ingen statistik över nationella minoriteter i Sverige. Varje enskild individ avgör själv om han eller hon anser sig tillhöra en nationell minoritet och huruvida han eller hon vill göra anspråk på det skydd och stöd som samhället erbjuder minoriteten. Från samhället finns inget tvång för individen att ingå i en viss minoritet (Prop 2008/09:158, s. 14). Sverigefinländare brukar användas som ett gemensamt begrepp för personer med finsk bakgrund, oavsett om de har finska eller svenska som första språk. För att kunna uppskatta hur många som tillhör den sverigefinska nationella minoriteten brukar man referera till befolkningsstatistiken som förs av SCB 2 Borlänge, Borås, Botkyrka, Enköping, Eskilstuna, Finspång, Gällivare, Gävle, Göteborg, Hallstahammar, Haninge, Haparanda, Hofors, Huddinge, Håbo, Hällefors, Kalix, Karlskoga, Kiruna, Köping, Lindesberg, Luleå, Motala, Norrköping, Norrtälje, Pajala, Sandviken, Sigtuna, Skinnskatteberg, Skövde, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Surahammar, Södertälje, Tierp, Trollhättan, Uddevalla, Umeå, Upplands Väsby, Upplands-Bro, Uppsala, Västerås, Älvkarleby, Örebro, Österåker, Östhammar och Övertorneå. 3 Ur Sisunyheter på svenska vecka 8, Fler med finsk bakgrund i Sverige Julkaistu: fredag 22 februari 2013 kl 10:00, Sisu-uutiset 5 Malmö stads möjligheter för anslutning till finskt förvaltningsområde

över födelseland för individen själv, dennes föräldrar samt far- och morföräldrar. Detta är en approximation eftersom individens födelseland inte nödvändigtvis sammanfaller med identifikation med minoritetsgruppen. En möjlig uppskattning av storleken av minoritetsgruppen skulle kunna vara antalet personer födda i Finland. En bredare definition som används av minoritetsorganisationerna inkluderar även antalet personer födda i Sverige med minst en förälder född i Finland och antalet personer födda i Sverige med minst en far- eller morförälder född i Finland. I föreliggande utredning och nedanstående statistik används denna definition då den innefattar det antal av Malmös befolkning som skulle kunna komma att omfattas av de rättigheter som ska tillgodoses genom ett förvaltningsområde. Uppgifterna baseras delvis på SCB befolkningsstatistik, därför saknas könsuppdelningen i de övergripande siffrorna. När det gäller Malmös statistik, visas könsuppdelning. Demografisk analys Antal Sverigefinnar i Malmö Med utgångspunkt i de metodologiska förklaringarna i föregående avsnitt, redogörs i följande avsnitt för ett antal demografiska uppgifter gällande Malmöbor med finsk bakgrund. Först jämförs antalet invånare med finsk bakgrund i Malmö med motsvarande tal för riket och det finska förvaltningsområdet. Därefter redovisas befolkningsutveckling, åldersfördelning och könsfördelning. Viktiga siffror markeras med fetstil i tabellerna nedan. Tabell 1: Antal personer med finsk bakgrund (baserat på SCB befolkningsstatistik, Januari 2013). Hela riket Totalt, finska förvaltnings- Områden Genomsnitt per finskt förvaltningsområde Malmö Antal födda i Finland 163 867 96 273 2 006 1 612 Antal ej födda i Finland och minst en förälder född i Finland 262 552 144 544 3 011 3 106 Antal ej födda i Finland, ingen förälder 285 199 146 344 3 049 3 317 född i Finland och minst en far/morförälder född i Finland Summa (antal med finsk anknytning) 711 618 387 161 8 066 8 035 Antalet Malmöbor med finsk bakgrund är 8035 (ca 2,6 % av den totala befolkningen), vilket är nära det genomsnittliga antalet invånare med finsk bakgrund i övriga kommuner som ingått i finskt förvaltningsområde. Stora skillnader finns när det gäller antalet sverigefinnar i förvaltningsområdena: Stockholm och Göteborg är störst med 73 648 respektive 30 095 medan tre av de finska förvaltningsområdena har mindre än 1400 invånare med finsk bakgrund, nämligen Älvkarleby, Hällefors och Skinnskatteberg. Malmös befolkning kännetecknas av en stor mångfald med 175 nationaliteter representerade och 30% av Malmöborna är födda utomlands. Andelen Malmöbor med finsk anknytning är 2,6 % av hela befolkningen. De finska förvaltningsområdena liksom riket i helhet har en andel invånare med finsk bakgrund som är betydligt högre än Malmös, 10,2% respektive 7,4%. Det finska förvaltningsområde som har den minsta andelen invånare med finsk bakgrund är Uddevalla med 5,3%. 6 Malmö stads möjligheter för anslutning till finskt förvaltningsområde

Gruppens andel av befolkningen har varit konstant både för riket och för Malmö. Under perioden 2008-2013 har sverigefinnarnas representation i riket varit 7,3-7,4% medan den i Malmö varit 2,6%. Ålders- och könsfördelning Tabell 2 visar fördelningen i åldersgrupp och kön för Malmöbor födda i Finland eller med minst en förälder född i Finland. Det är värt att notera att antalet kvinnor är ca 25% större än antalet män. Tabell 3 visar åldersfördelningen för Malmöbor med finsk bakgrund enligt statistik från SCB från juni 2013. Ur åldersstatistiken kan vi utläsa att bland de äldre dominerar gruppen födda i Finland, medan gruppen födda Sverige med svenskfödda föräldrar och med minst en far- eller morförälder född i Finland dominerar bland de yngre. Tabell 2: Ålders- och könsfördelning bland Malmöbor födda i Finland, samt Malmöbor födda i Sverige med minst en förälder född i Finland (baserat på SCB befolkningsstatistik, januari 2013). Kön Ålder 0-18 19-24 25-44 45-64 65- Totalt Män 149 124 848 643 235 1 999 Kvinnor 162 220 987 731 486 2 586 Totalt 311 344 1 835 1 374 721 4 585 Tabell 3: Åldersfördelning för Malmöbor med finsk bakgrund (baserat på SCB befolkningsstatistik, juni 2013), uppdelat i Malmöbor födda i Finland, födda i Sverige med minst en förälder född i Finland samt födda i Sverige med föräldrar födda i Sverige och minst en far- eller morförälder född i Finland. Malmöbor födda i Finland Malmöbor födda i Sverige med minst en förälder född i Finland Malmöbor födda i Sverige med minst en far eller morförälder född i Finland Totalt 00-04 år 4 93 510 607 05-09 år 13 76 346 435 10-14 år 8 76 315 399 15-19 år 9 104 347 460 20-24 år 59 271 565 895 25-29 år 71 427 530 1028 30-34 år 96 439 349 884 35-39 år 82 367 164 613 40-44 år 73 330 74 477 45-49 år 103 376 40 519 50-54 år 147 242 16 405 55-59 år 133 148 4 285 60-64 år 164 90 0 254 65-69 år 177 43 0 220 70-74 år 178 16 0 194 75-79 år 164 13 0 177 80-84 år 77 1 0 78 85-89 år 34 0 0 34 90+ år 20 0 0 20 Totalt 1612 3112 3260 7984 Eftersom en anslutning till finskt förvaltningsområde har konsekvenser för barn- och äldreomsorg är det intressant att se närmre på antalet yngre respektive äldre Malmöbor med finsk bakgrund. Ur åldersfördelningen i Tabell 3 kan vi utläsa att antalet barn i åldern 0-9 år är 1 042. Statistiken anger inte exakta tal för antal barn i förskoleåldern 1-6 år, 7 Malmö stads möjligheter för anslutning till finskt förvaltningsområde

men antalet kan uppskattas till omkring 660 personer 4. Den åldersgrupp som är mest aktuell för modersmålsundervisning inom förskolan är gruppen i åldern 3-5 år. Uppskattningsvis utgörs denna grupp av 330 barn. Beträffande de äldre, finns det 723 Malmöbor med finsk bakgrund över 65 år. Inom denna grupp finns många personer som är användare av äldreomsorg. Uppgifter som stadskontoret erhållit gör gällande att ca 12 % av alla Malmöbor över 65 använder hemtjänst 5. Motsvarande andel som bor permanent i särskilt boende är 5%. Uppskattningsvis borde således 87 respektive 36 Malmöbor över 65 år med finsk bakgrund vara brukare av hemtjänst respektive särskilt boende. För personer över 80 år ökar behovet av äldreomsorg avsevärt. Bland Malmös befolkning över 80 år använder 27 respektive 12% hemtjänst respektive permanent särskilt boende 6. Malmöbor över 80 år med finsk bakgrund utgörs av totalt 132 individer. Uppskattningsvis skulle omkring 50 personer i denna åldersgrupp vara brukare av hemtjänst och/eller vara bosatta i särskilt boende. Utifrån åldersfördelningen i Tabell 3 kan slutsatsen dras att antalet personer över 80 år kommer att öka under de närmaste åren. Idag utgörs åldersgruppen 75-79 år av 177 personer medan 78 personer är mellan 80 och 84 år. Den yngre gruppen är mer än dubbelt så stor som den äldre och även om en viss andel av personerna mellan 75 och 79 år avlider under de kommande fem åren är det högst troligt att gruppen 80-84 år är betydligt större år 2018. Kartläggning av behov Det är viktigt att en utredning om förutsättningarna för anslutning till finskt förvaltningsområde görs i samråd med representanter för den nationella minoriteten som förvaltningsområdet berör. För att skapa en grundläggande bild av vilka behov den sverigefinska befolkningen har vad gäller barn- och äldreomsorg helt eller delvis på finska samt av behovet av information på finska, har tre gruppintervjuer genomförts med representanter för den sverigefinska befolkningen i Malmö. Med hjälp av Malmö Suomiförening, anordnades intervjuer med representanter för Malmö Suomiförening, med deltagare i den sverigefinska barnverksamheten i Kirseberg samt med deltagare i den sverigefinska pensionärsverksamheten. Intervjuerna ägde rum under augusti och september 2013. Antalet personer som deltog i intervjuerna var sex, nio respektive tolv. De tre gruppintervjuerna genomfördes på liknande sätt med en öppen diskussion och ett antal frågor. Samma frågor ställdes till de olika grupperna men varje grupp fick även möjlighet att fördjupa sig sina respektive specialintressen. 4 Antagandet utgår från att antalet personer i olika fördelar sig jämnt i gruppen 0-4 år och 5-9 år. 5 Socialstyrelsens statistik från oktober 2012 8 Malmö stads möjligheter för anslutning till finskt förvaltningsområde

Behov av barnomsorg helt eller delvis på finska När det gäller frågan om barnomsorg helt eller delvis på finska, är det tydligt att målgruppen ser det som viktigt att den yngre generationen ges möjlighet till språkligt stöd i olika former. Målgruppen uppger dock att det i dagsläget saknas information om vilka rättigheter som finns. Dock förväntas förbättrad information leda till ökad efterfrågan av barnomsorg på finska. Det framkommer tydligt i intervjuerna med deltagarna i den sverigefinska barnverksamheten att de föredrar barnomsorg delvis på finska. Anledningen är att barnen även bör kunna ha möjlighet att ta aktiv del av det svenska språket i en förskolemiljö. Barnens möjligheter att få utökad tillgång till språkstöd anses dock vara allra viktigast och mer modersmålsundervisning inom ramarna som finns idag skulle kunna vara en möjlighet för att nå detta. Dock betonas vikten av hög kvalité på omsorgen, såväl pedagogiskt som språkligt. Kvalitén anses viktigare än omfattningen på barnomsorgen på finska. Behov av äldreomsorg helt eller delvis på finska Dagverksamhet på finska och platser i ett äldreboende med tvåspråkig personal är de två insatser som anses viktigast bland de inom den sverigefinska befolkningen som intervjuats för denna utredning. Äldres behov av att få tala det egna modersmålet är ett exempel som togs upp vid flera tillfällen, framför allt tänker man på äldre som drabbas av demenssjukdomar och tappar den svenska de lärt sig. Vidare betonas att behovet av äldreomsorg helt/delvis på finska kommer att öka allt mer, allt eftersom den sverigefinska befolkningen i Malmö blir äldre och att det kommer finnas behov av såväl tvåspråkiga avdelningar på äldreboende som språkkompetens bland personalen i hemtjänsten Under intervjuerna framkom konkreta förslag om att ha ett finskt äldreboende med tvåspråkig personal där de som vill ha äldreomsorg på finska samlas. En hel avdelning anses förmodligen inte nödvändig utan några platser i en avdelning anser målgruppen vara tillräckligt. Att samla personer på ett ställe, menar de intervjuade skulle underlätta för besökare att besöka finskspråkiga äldre samt ge dem möjlighet att träffas. Å andra sidan poängterar de som intervjuats att ett sådant projekt måste studeras noggrant och nära samarbete mellan stadsområdena nämns av gruppen som en viktig förutsättning för att lyckas. Att dra erfarenheter av den tidigare insatsen vid namn Finska Trappan anses också viktigt. Behov av tvåspråkig hemtjänst lyfts också fram, samt vikten av att det anordnas pensionärsverksamhet med finska som utgångspunkt, verksamhet som är tillgänglig även för dem som inte är engagerade i någon förening. Behov av information och service på finska Information på finska kommer högt på listan av önskemål för samtliga intervjuade representanter för den sverigefinska befolkningen i Malmö. De är eniga om att det saknas grundläggande samhällsinformation på finska. Dessutom ges uttryck för starka önskemål om information rörande vilka rättigheter man har som nationell minoritet, särskilt de rättigheter som en 9 Malmö stads möjligheter för anslutning till finskt förvaltningsområde

anslutning till finskt förvaltningsområde innebär. Grupperna önskar tydlig information på finska som förklarar: vilka rättigheter man har (särskilt när det gäller förskoleverksamhet och äldreomsorg), hur man går tillväga för att få vad man har rätt till med tillhörande länkar och formulär, och hur man kan överklaga med tillhörande länkar och formulär. Det forum som anses vara viktigast när det gäller att tillgängliggöra information är Malmös hemsida, Malmö.se. De intervjuade representanterna för den sverigefinska befolkningen i Malmö understryker att det behövs en riktig översättning och en regelbunden uppdatering av hemsidan på finska. Malmös insatser idag Sametingets och Stockholms läns länsstyrelses rapport om tillämpningen av lagen 2012 gör bedömningen att medvetenheten om lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk generellt sett är låg bland de kommuner som inte ingår i något förvaltningsområde. Det görs i allmänhet få insatser kring information samt språk och kultur och få kommuner erbjuder särskilda former för inflytande för nationella minoriteter. Rapporten lyfter dock upp ett par kommuner som utgör undantag. En av dessa kommuner är Malmö och rapporten nämner att det finns formaliserade samråd med minoritetsgrupperna samt att en handlingsplan för nationella minoriteter har varit ute på remiss under hösten 2012 6. Malmö stad arbetar aktivt på olika områden med att se till att de nationella minoriteternas rättigheter tillgodoses. Stadskontoret har övergripande ansvar för att driva arbetet framåt. Malmö stad har bland annat inrättat Romskt informations- och kunskapscenter och inom ramen för Kulturstöd finns särskilda medel att söka i syfte att stödja romsk kultur. Vidare håller Malmö stad på att, tillsammans med representanter för de nationella minoriteterna i Malmö, utarbeta ett övergripande dokument för hur staden kan arbeta med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter utifrån rådande lagstiftning. Staden arbetar också aktivt med att utforma samråd med representanter för de olika nationella minoritetsgrupperna. I samband med de nationella minoriteternas nationaldagar flaggar Malmö stad med den aktuella flaggan utanför Stadshuset. Under perioden 2012-2015 utgör dessutom Malmö stad en av fem pilotkommuner för romsk inkludering i Sverige. Insatser på finska kulturområdet Olika former av insatser inom kulturområdet har genomförts på finska inom Malmö stad. Hösten 2011 erbjöd Malmö Stadsbibliotek tips om böcker såväl av finskspråkiga som finlandssvenska författare 7. Under samma period erbjöd Stadsbiblioteket även möjligheten att låna personer som talar och har vuxit upp med minoritetsspråken, bland annat finska 8. En pågående insats är språkkafe på finska, som anordnas på Malmö Stadsbibliotek med medverkande av Malmö Suomiförening och vänder sig till 6 Nationella minoriteter - rapport om tillämpningen av lagen 2012, sida 8 7 http://www.malmo.se/medborgare/biblioteken/tips-och-teman/bibliotekariernasbasta/bibliotekariernas-basta-hosten-2011/anni-soderlind-tipsar-om-finska-favoriter.html 8 http://www.mynewsdesk.com/se/kulturfoervaltningen-i-malmoe/events/laana-en-levandebok-som-talar-naagot-av-de-fem-svenska-minoritetsspraaken-35012 10 Malmö stads möjligheter för anslutning till finskt förvaltningsområde

alla som är intresserade av att utveckla sin finska 9. Språkkafét kommer att äga rum under hösten 2013. Stadsbiblioteket tillhandahåller även en hel del material på finska. bland annat ett antal tidningar/tidsskrifter. Ett flertal filmer med finska undertexter finns också tillgängliga. Insatser på finska barnomsorg/modersmålsundervisning Malmö stad erbjuder modersmålsundervisning i förskolan till alla barn som ansöker och besitter en grundläggande kunskap i språket. Det är något som inte alla andra kommuner gör. Modersmålsenheten fick 17 ansökningar 2013 gällande modersmålsundervisning i förskolan på finska. Femton av dessa ansökningar beviljades, medan två fick avslag. Modersmålsenheten prioriterar barn mellan tre och fem år och med språkliga behov. När det handlar om grupper om tre barn tar undervisningen 1½ timme per vecka. Om det handlar om ett barn, kan passet vara kortare. Närliggande kommuner brukar köpa modersmålsundervisning av Malmö men inte på finska (förmodligen för att efterfrågan inte är så stor, men det skulle vara möjligt att anordna om efterfrågan stiger) Insatser på finska äldreomsorg Malmö stad har tidigare genomfört olika insatser på finska inom området, bland annat genom den så kallade Finska trappan. Verksamheten lades dock ner på grund av bland annat minskad efterfrågan och idag finns inga speciella finska avdelningar inom Malmös äldreomsorg. I de fall vårdtagaren önskar vård på annat språk än svenska försöker kommunen i dagsläget att i största möjliga mån att matcha personalens språkkompetens med vårdtagarens önskemål. Om och hur matchningen sker är dock inte systematiskt. Det saknas en övergripande språkbank som ger en förteckning över vilka språk personalen inom Malmö stad behärskar. För att få ytterligare information om finska inom äldreomsorgen skickades en enkät ut till samtliga stadsområden i Malmö. Fyra av 5 stadsområden rapporterar ingen känd språkkompetens i finska inom vårdspersonalen. Antalet vårdtagare med finsk bakgrund är högst ungefärligt men uppskattas av verksamheterna till totalt 13 personer födda i Finland. Insatser på finska information och service Idag finns det ingen information på finska på Malmös hemsida. Den som önskar information på finska får använda sig av Google Translate för att översätta den information som finns tillgänglig på Malmö stads hemsida. 9 http://malmo.stadsbibliotek.org/search~s7*swe?/xfinska&searchscope=7&sort=dz/xfi nska&searchscope=7&sort=dz&subkey=finska/1%2c5211%2c5211%2cb/frameset& FF=Xfinska&searchscope=7&SORT=DZ&1%2C1%2C 11 Malmö stads möjligheter för anslutning till finskt förvaltningsområde

Stadskontorets överväganden Kommunstyrelsen har gett stadskontorets avdelning för integration och arbetsmarknad i uppdrag att utreda Malmö stads förutsättningar för frivillig anslutning till finskt förvaltningsområde. I följande avsnitt presenteras stadskontorets avväganden. Dessa avväganden baseras på det underlag som samlats in avseende rådande lagstiftning, tillgänglig statistik och målgruppens behov. Malmö stad arbetar sedan tidigare med att främja de nationella minoriteternas rättigheter utifrån det grundskydd som finns i aktuell lagstiftning. Dock finns det behov av specifika insatser för de olika nationella minoritetsgrupperna. Att ingå i finskt förvaltningsområde skulle vara ett sätt att tillgodose de behov som den sverigefinska befolkningen i Malmö har. I Malmö finns ca 8600 personer som har finsk anknytning och som på olika sätt skulle komma att omfattas av de rättigheter som ett finskt förvaltningsområde innefattar. Malmö stad har sedan tidigare ett fåtal insatser (framför allt inom kulturområdet) som riktar sig mot den finsktalande delen av befolkningen, men överlag är antalet insatser relativt få. I intervjuer med representanter för den sverigefinska befolkningen framkommer önskemål och behov om framför allt utökat språkligt stöd för den yngre och äldre sverigefinska befolkningen. Möjligheterna till att få relevant samhällsinformation på finska framstår även som ett viktigt inslag. Om Malmö stad skulle bli finskt förvaltningsområde åtar sig kommunen att se till att ett antal specifika rättigheter tillgodogörs den sverigefinska befolkningen i Malmö, däribland barn- och äldreomsorg helt eller delvis på finska 10. För att kunna genomföra dessa insatser skulle kommunen erhålla ett statligt bidrag om 1,9 miljoner kronor årligen för att finansiera de olika insatser som förvaltningsområdet kräver. Det är, i detta sammanhang, viktigt att ta hänsyn till Malmös specifika förutsättningar i utformningen av insatserna. Det är också värt att upprepa att lagen inte stipulerar den exakta omfattningen av de insatser som ska utföras utan lämnar stort utrymme för den enskilda kommunen avseende omfattningen av tjänster på finska som kommunen ska kunna erbjuda. Stadskontoret har tagit fram förslag på ett antal insatser som skulle kunna genomföras i syfte att uppnå de krav som ställs på kommunen genom att bli förvaltningsområde, såsom inrättande av en samordnare för förvaltningsområdet som har språklig kompetens, insatser rörande förskoleoch äldreomsorg delvis på finska, stöd till kulturella insatser samt tillgängliggörande av relevant samhällsinformation på finska. En samlad översikt över förslagen finns i Bilaga 1. 10 Oberoende om Malmö ansluter sig till finskt förvaltningsområde har kommunen skyldighet att ta hand om äldre och barn och erbjuda barnomsorg samt äldreomsorg till samtliga Malmöbor. Det är viktigt att poängtera att de insatser som följer en anslutning bör fokusera på finska språket inom barnomsorgen och äldreomsorgen, och att tillhörande finansiella medel bör användas för att säkerställa erbjudandet av barn- och äldreomsorg på finska och inte täcka kostnader för sverigefinnars barnomsorg och äldreomsorg i allmänhet. 12 Malmö stads möjligheter för anslutning till finskt förvaltningsområde

Det är stadskontorets samlade bedömning att det statsbidrag som kommunen skulle erhålla skulle kunna täcka upp ett antal olika typer av insatser som kommer att åtkrävas av kommunen. Det är också stadskontorets bedömning att Malmö stad har goda förutsättningar för att ansluta sig till finskt förvaltningsområde. 13 Malmö stads möjligheter för anslutning till finskt förvaltningsområde

Bilaga: Förslag Samordnare av finskt förvaltningsområde Stadskontorets utredning gör gällande att vid ett eventuellt ingående i finskt förvaltningsområde måste en samordnare för arbetet med förvaltningsområdet anställas i kommunen. I samordnarens roll skulle ligga att ansvara för att koordinera arbetet med de olika insatserna inom de olika områdena. Det vore också ytterst lämpligt om samordnaren talar finska i syfte att förstärka kommunikationen med den sverigefinska befolkningen i Malmö. Stadskontorets beräkningar gör gällande att anställning på deltid av en samordnare för förvaltningsområdet kan bekostas med hjälp av det statsbidrag som kommunen skulle erhålla årligen för förvaltningsområdet. Barnomsorg Gemensamt för barn- och äldreomsorgen är att det skiljer tämligen mycket mellan det antal som sverigefinnar som ingår i målgruppen och det antal som av verksamheterna rapporteras efterfråga tjänster på finska. Detta kan bero på olika faktorer. Dels är det möjligt att antalet personer som identifierar sig med den sverigefinska minoriteten och som faktiskt efterfrågar tjänster på finska är mindre än antalet personer med finsk bakgrund, d v s personer som antingen själva är födda i Finland eller som har någon förälder, far- eller morförälder som är född i Finland. Dels är det möjligt att det bland Malmös finskspråkiga minoritet finns en potentiell efterfrågan som kan komma frigöras efter en anslutning till finskt förvaltningsområde. Det är tänkbart att antalet som aktivt efterfrågar barn- eller äldreomsorg på finska hålls nere av bristande medvetenhet om vilka rättigheter som finns och av en brist på tydliga alternativ för finska inom barn- och äldreomsorgen. Den verkliga efterfrågan om Malmö ansluter sig till det finska förvaltningsområdet ligger troligtvis någonstans mellan dessa två tal. Beträffande insatser inom barnomsorgen finns det olika tänkbara alternativ. Bland dessa finns t ex öppnandet av förskoleavdelningar, tvåspråkiga eller helt finskspråkiga, riktade mot den finskspråkiga minoriteten. En ytterligare möjlighet är att erbjuda förstärkt modersmålsundervisning på finska. Utredningen har visat att efterfrågan på en helt finskspråkig förskoleavdelning är låg. Samtliga intervjuade representantgrupper för den sverigefinska minoriteten anser att tvåspråkigheten är viktig. Modersmålsundervisning i förskolan är inte obligatoriskt utan ges frivilligt av kommunen. Dock utgör modersmålenheten en utmärkt plattform av erfarenhet och kompetens samt en struktur som gör den till en bra grund att stå på för att motsvara de lagliga krav som en anslutning medför. Förstärkt modersmålsundervisning är en insats som efterfrågas av representantgrupperna. Enligt modersmålsenheten var det 17 barn som efterfrågade modersmålsundervisning på finska under höstterminen 2013 i förskolan, och man uppgav att man hade kapacitet att undervisa alla dessa med 14 Malmö stads möjligheter för anslutning till finskt förvaltningsområde

en halvtidstjänst. I dagsläget krävs det en viss förkunskapsnivå för att vara berättigad till modersmålsundervisning. Detta krav kan troligtvis inte ställas för finska om Malmö blir finskt förvaltningsområde, vilket potentiellt ökar antalet barn som ansöker om finsk modersmålsundervisning. En eventuell ökning av efterfrågan kan också skapas som följd av ökad information kring den sverigefinska minoritetens rättigheter. Stadskontorets beräkningar visar dock att det finns utrymme för, att inom ramen för ett erhållet statsbidrag, finansiera anställningen av en modersmålsförskolelärare (halvtid första året, heltid därefter). Dessutom finns utrymme för undervisning av finska upp till en 2 årig utbildningsinsats (60 timmar per år) för 3 utvalda förskolelärare. Äldreomsorg Som beskrivet ovan förväntas en ökning av antalet äldre sverigefinnar inom de kommande åren. Det uppskattade antalet Malmöbor med finsk bakgrund som är i behov av äldreomsorg är idag 123 personer, vilket förväntas öka under de kommande åren. Efterfrågan som rapporteras från verksamheterna är obefintlig till låg och i de fall som finns brukar man försöka lösa frågan med lokala matchningar om det finns personal som behärskar finska. De intervjuer som genomförts med representanter för den sverigefinska befolkningen visar dock på att det finns både önskemål och upplevt behov av utökade språkinsatser på finska inom området äldreomsorg. Det är önskvärt med insatser som dels förbereder inför kommande behov och dels tillgodoser nuvarande behov. Stadskontorets beräkningar visar att det skulle vara möjligt att, inom ramen för det erhållna statsbidraget, exempelvis kunna erbjuda utbildning till vårdpersonal inom äldreomsorg som skulle kunna vara intresserade av att arbeta delvis på finska i framtiden. Det erhållna statsbidraget skulle exempelvis kunna användas till att finansiera en 2 årig utbildningsinsats (60 timmar per år) för 7 utvalda vårdgivare. Information och service Utredningens beräkningar visar också på att ett statsbidrag skulle kunna täcka upp kostnader för att utveckla informationen och servicen på finska. Stadskontorets beräkningar utgår från ett exempel där information på finska erbjuds på malmo.se. Vid intervjuerna med de olika sverigefinska grupperna framkom att samtliga grupper ser detta som en insats som borde prioriteras. En primär uppskattning är att detta skulle kunna arrangeras med hjälp av kommunikationsavdelningen, Stadskontoret, och borde vara relativt okomplicerat om det handlar om specifika, enstaka sidor och om innehållet skrivs och hålls uppdaterat av en finsktalande. Den tekniska delen skulle kunna ske inom ramen för kommunens kommunikationsarbete. Innehållsredigering och uppdatering skulle kunna säkerställas av finsktalande samordnare alternativt av extern aktör. En del av medlen skulle också kunna täcka upp för produktion av en informationsbroshyr som kan finnas tillgänglig på medborgarkontoren, i stadskontorets reception och på andra relevanta platser. 15 Malmö stads möjligheter för anslutning till finskt förvaltningsområde

Insats 2014-2015 2015-2016 2016-2017 2017-2018 2018-2019 Rekrytering av en finsktalande samordnare (deltidtjänst) som bland annat har ansvar för information och kommunikation runt rättigheter och redigering av webbsidan. Tjänstens omfattning minskas efter första året. 300 000 200 000 100 000 100 000 100 000 Redigering och publicering av tvåspråkiga broshyrer tillängliga i kommunala mottagningar och förvaltningar 75 000 25 000 0 0 0 Rekrytering av en halvtidstjänst modersmålsförskolelärare. Tjänsten blir en fulltid tjänst från och med höst 2015 215 000 430 000 430 000 430 000 430 000 Kartläggning av vidare insatser gällande barnomsorg samt stöd till implementering och rekrytering till undervisningen av finska för 3 förskolelärare 100 000 100 000 50 000 50 000 50 000 Rekrytering av vårdpersonal som skulle kunna besöka vårdtagare (2 fulltid tjänster från och med höst 2016) 600 000 800 000 1 000 000 1 000 000 1 000 000 Kartläggning av vidare insatser gällande äldreomsorg och stöd till implementering och rekrytering till undervisningen av finska för 7 vårdsgivare 200 000 100 000 100 000 100 000 100 000 Bidrag till föreningslivet och kulturella evenemang som främjer det finska språket och den finska kulturen 80 000 60 000 60 000 60 000 60 000 Undervisning av 3 förskolelärare och 7 vårdsgivare 225 000 225 000 225 000 225 000 225 000 Summa (kr) 1 795 000 1 940 000 1 965 000 1 965 000 1965000 Kvar (kr) 185 000 40 000 15 000 15 000 15000 16 Malmö stads möjligheter för anslutning till finskt förvaltningsområde