Sida 1 av 5 Startsidan 2008-05-01 Kirurgkliniken i Malmö 100 år något ur dess historia Göran Ekelund, numera pensionerad från kirurgiska kliniken i Malmö, berättar här något om klinikens historia med anledning av att kliniken nyligen firade sitt 100-årsjubileum. Författaren har tidigare varit engagerad i Svensk Kirurgisk Förenings 100-årsjubileum och som redaktör för den jubileumsbok som då utkom. Epoken Bauer Fram till förra sekelskiftet hade Malmös somatiska sjukvård bedrivits på ett mindre sjukhus i nuvarande gamla staden. Då det 1896 blivit för litet flyttade verksamheten till sin nuvarande plats. Ansvarig blev den då 32-årige Fritz Bauer. Han var en mycket aktiv och driftig person. Han åtnjöt ett mycket stort förtroende från befolkningen för sin omsorgsfulla behandling och från direktionen för sin administrativa och organisatoriska skicklighet. Efter att i några år ensam med en underläkare ha svarat för all somatisk vård ( enmans lasarett ) såg han till att dela upp sjukhuset i en kirurgisk och en internmedicinsk del. Det skedde 1907 och han tog själv på sig chefskapet för kirurgi samtidigt som han förblev styresman för sjukhuset. Detta ledde till en snabb utveckling av såväl kirurgin som sjukvården i övrigt. Nya lokaler för vård och operation byggdes. Bauer var född i Malmö där R. F. Berg var en mäktig industriman, kallad Limhamnskungen. Denne var bror till Sveriges då ledande kirurg, John Berg på Serafimerlasarettet, och genom R. F. Bergs försorg fick Bauer sin utbildning på Serafen. Malmö Allmänna Sjukhus efter flytten till Södervärn 1896. Arkiv UMAS Bukoperationer var på den tiden fortfarande sällsynta. Före Bauers tid utfördes mindre än en sådan per år i Malmö men redan 1904 utförde Bauer 199 sådana varav 122 för appendicit. Bauer hade nämligen tidigt intresserat sig för sjukdomen trots att han i Stockholm knappast varit med om en enda sådan operation. Bauers metodiska arbete ledde till många föredrag och skrifter. Detta uppmärksammades av Uppsalaprofessorn K. G. Lennander, som 1889 hade utfört den första operationen i Norden för perforerad appendicit. Lennander såg därför till att Bauer utnämndes till medicine hedersdoktor i Uppsala 1907. Bauers goda anseende berodde inte enbart på hans studier och tekniska färdighet utan även på hans sätt i det dagliga arbetet. Han var ytterst noggrann i allt han företog sig. Han opererade varannan dag från prick klockan 08.00 och gick andra dagar ordentliga ronder där han gav patienterna god tid för samtal. Under Bauers tid uppkom en unik erfarenhet i krigs- och traumakirurgi i Malmö. Orsaken härtill var att Bauer under Balkankriget 1913 var chef för Röda Korsets ambulans i Belgrad. Detta uppdrag följdes av andra
Sida 2 av 5 sådana under första världskriget i olika europeiska länder framförallt i Österrike och Ungern. Flera svenska kirurger, såsom Bauers egen efterträdare i Malmö, Otto Löfberg, deltog. Bauers kompetens ledde till att han senare utsågs till generalfältläkare och däri låg bland annat uppgiften att samordna militär och civil sjukvård i Sverige. Då Bauer 1917 därför lämnade Malmö hade kirurgiska kliniken vuxit både vad gäller vårdplatser och byggnader. Dessa var nu i stort sett desamma som sedan fanns ända till 1970-talet då den nuvarande kirurgibyggnaden började ta form. Otto Löfberg, som varit underläkare hos Bauer, tog över och uppehöll tjänsten i nästan 30 år. Mycket tycks ha fortgått i Bauers anda även om dessa båda herrar var olika. Bauer var mycket diplomatisk medan Löfberg lätt brusade upp han kallades Tigern. Gemensamt var dock att de månade om såväl patienter som personal och var skickliga kirurger. Rond på kir klin på 1910-talet med Fritz Bauer (korslagda armar), tre underläkare, (Otto Löfberg andre man från höger), sjuksköterskor och patienter. Arkiv UMAS Epoken Wulff Riksdagen beslöt 1947 att kirurgkliniken i Malmö skulle användas för forskning och undervisning. Helge Wulff (HBW) utnämndes samma år till överläkare och 1949 till professor. Detta hade föregåtts av betydande stridigheter mellan Lund och Malmö. HBW, som var verksam i Lund, hade en bred kirurgisk utbildning men hade särskilt engagerat sig i thoraxkirurgi med utbildning såväl hos Crafoord i Stockholm som i USA. Nu slogs grannstäderna om honom och thoraxkiurgin men det blev Malmö. HBW var en kraftfull man. Han började i Malmö med en rivstart med 130 thoraxoperationer redan första halvåret. Han var först i landet med hypotermi vid hjärtoperationer. Men när, efter ett tiotal år, några av Wulffs hjärtkirurger kom att rekryteras till Göteborg upphörde hjärtkirurgin och under senare tid har även en initialt framgångsrik lungkirurgi upphört och idag sker all thoraxkirurgi i Lund.
Sida 3 av 5 Helge Wulff (till höger) assisteras av Ivar Borg (till vänster) och Stig Borgström. Foto: J.E Fritzin. Arkiv UMAS Under tiden hade HBW fortsatt att utveckla kirurgin. Han var en modern och visionär person. De flesta kirurgchefer på den tiden ville gärna hålla ihop kirurgin under en hatt, men så inte HBW. Efter att först ha utsett en överläkare för anestesi överlät han tidigt frakturkirurgin till ortopederna. Vidare utsågs ansvariga för urologi, plastikkirurgi och handkirurgi subspecialisering - och kirurgin renodlades allt mer. HBW hade rekryterat mycket kompetenta medarbetare av vilka många på sin tid var i kirurgins frontlinje och såväl den sjukvårdsmässiga verksamheten som forskningsaktiviteten var hög. Epoken Bergentz Zederfeldt När det var dags för HBW att gå i pension blomstrade kirurgkliniken och var så stor att han behövde ersättas av inte en utan av två professorer (1971). Kärlkirurgin i Malmö hade så långt väsentligen varit venös (K. Haeger) men nu med Sven-Erik Bergentz (SEB), som skaffat sig erfarenhet av perifer artärkirurgi, fick man snart igång en hög aktivitet och Malmös kärlkirurgi kom att inta en ledande position i Sverige. SEB, som kom från Göteborg, hade arbetat med L.E. Gelin och även varit med om att bygga upp transplantationsverksamheten där, tog också snabbt tag i den ditintills mer försöksvisa njurtransplantationsverksamheten i Malmö och fick även denna verksamhet att blomma upp med mycket goda resultat. SEB åstadkom inte bara detta utan som dekanus för medicinska fakulteten medverkade han till expansion av forskning i Malmö. Experimentalavdelningen utbyggdes och kom att samarbeta med industrin, ett Wallenberglaboratorium tillkom liksom ett medicinskt forskningscentrum (bland annat epidemiologi/samhällsmedicin). Under denna tid hotades läkarutbildningen i Malmö av nedläggning. Sannolikt vägde SEBs ord så tungt att hotet avvärjdes. Bengt Zederfledt (BZ) blev klinikchef och fick snart en stor uppgift nämligen att låta uppföra en ny kirurgibyggnad, något som HBW arbetat för länge utan att få politiska beslut. Nu kom det igång och 1982 stod byggnaden klar. Då hade kirurgkliniken platsmässigt nått sin kulmen för snart slog de allt kortare vårdtiderna och dagkirugin igenom och idag har flera andra kliniker kunnat inrymmas i byggnaden. Nya kirurgibyggnaden. Foto G. Oddner BZ var sårläkningsforskare, utbildades först hos Sandblom i Lund och Gelin i Göteborg. I Malmö byggde han upp ett eget sårlaboratorium varifrån många avhandlingar utgått och BZ Nya kirurgibyggnaden. Foto G. Oddner blev en internationellt ledande sårläkningsforskare. Under denna epok framlades drygt hundra doktorsavhandlingar vid kliniken. BZ hade nog rätt när han sa jag tror inte att man behöver känna sig
Sida 4 av 5 generad av att påstå att sjukhuset under de senaste decennierna varit ett av landets internationellt mest kända sjukhus. Både SEB och BZ blev hedersledamöter i American College of Surgeons. De senaste decennierna År 1989 bestämde sig sjukhusledningen för att rollerna som klinikchef och professor skulle skiljas åt. Det var förvånande för BZ och inget välkommet beslut för universitetet. Det bestämdes att en av överläkarna, vilket råkade vara undertecknad, skulle bli klinikchef. Det var vid den tiden ekonomiska problem för såväl sjukvård som fakultet och idag välkända besparingskrav och omorganisationer började avlösa varandra på bred front. Från att Malmö stad tidigare varit eget sjukvårdsområde ingår Malmö numera i Region Skåne. Det innebär bland annat att Malmökirurgen utför en del av sin operationsverksamhet på det mindre Landskronalasarettet och likaså har ett samarbete med Trelleborgs Lasarett. Sammanslagning/ samverkan mellan de båda universitetssjukhusen Malmö och Lund är en fråga som stötts och blötts under många år och i dagarna har en ny utredning av möjligheterna igångsatts. Kirurgiska klinikens läkarstab efter 100 år. Flera ej närvarande på grund av forsknings- eller annan ledighet. Foto: J Wahlstedt, Medicinsk Informationsteknik UMAS Under senare år har den teknologiska utvecklingen varit påtaglig med tillkomst av mini-invasiv kirurgi och även robotkirurgi. Behandling vid de flesta sjukdomstillstånd har samtidigt blivit allt mer multidisciplinär. BZ`s professorsstol innehas sedan 1996 av Bengt Jeppsson, som driver en mycket omfattande aktiv forskningsverksamhet bl.a. rörande interaktion mellan epitelceller och bakterier med avseende på inflammation och neoplasi. Idag uppgår kirurgiska klinikens läkarstab till 65 personer jämfört med två för 100 år sedan, men vilken enastående utveckling i ett historiskt perspektiv kirurgin har genomgått under just detta gångna sekel! Källor Otto Gröné: Malmö Allmänna Sjukhus 200 år. Utgiven av Malmö stads sjukhusdirektion 1957. Stefan Ersgård, Bo Hallström, Pierre Mens: Från Lazarett till Universitetssjukhus. Utgiven av Universitetssjukhuset MAS 1996. Henrik Östberg: Personliga meddelanden och medicinhistoriska manus.
Sida 5 av 5 Göran Ekelund Malmö goran.ekelund@med.lu.se Svensk kirurgisk förening www.svenskkirurgi.se