Arbetssätt och organisation för kunskapsbaserad styrning i Örebro läns landsting

1 (12) Arbetssätt och organisation för kunskapsbaserad styrning i Örebro läns landsting Rapport för delprojekt: Stärk landstingens strukturer för utveckling inom överenskommelsen mellan staten och SKL om Jämlik hälso- och sjukvård Medicinsk kunskapsorganisation i landstinget Örebro läns landsting (ÖLL) har två olika funktioner för medicinsk kunskapsstyrning dels Rådet för medicinsk kunskapsstyrning (RMK), dels enheten Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinsk metodik i Örebro (CAMTÖ). Rådet för medicinsk kunskapsstyrning (RMK) För att förstärka och tydliggöra den professionella delaktigheten och dialogen i landstingets ledning har ett råd för medicinsk kunskapsstyrning inrättats. I rådet ingår hälso- och sjukvårdsdirektören, som också är ordförande, verksamhetschefer från medicin- och kirurgklinikerna vid Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett, områdeschefer, biträdande sjukhusdirektören och utvecklingschefen på Universitetssjukhuset Örebro (USÖ), biträdande tandvårdsdirektören, chefer från habiliteringsförvaltningen och psykiatriförvaltningen, samordnande distriktsläkare, medicinska rådgivare vid ledningskansliet, landstingets forskningsdirektör och representanter från CAMTÖ. RMK har till uppdrag att bereda ärenden av medicinsk karaktär till landstingets ledningsgrupp. Hit hör frågor som rör verksamhetsutveckling, medicinsk kvalitet och vårdkvalitet, patientsäkerhet, medicinsk teknik, vårdnära IT samt katastrof och beredskapsplanering. Rådet bereder frågor som rör hälso- och sjukvårdens verksamhetssamordning inom landstinget liksom samverkansfrågor mellan landstinget, länets kommuner och andra vårdgivare. Rådet hanterar lokala, regionala och nationella vårdriktlinjer och vårdprogram samt läkemedelsfrågor. Rådet kan också ges ansvar att besluta i vissa frågor inom sitt sakområde och utgöra styrgrupp, exempelvis inom patientsäkerhet. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX ORG.NR PLUSGIRO Örebro läns landsting Eklundavägen 2 019-602 70 00 019-602 70 08 232100-0164 122500-2 Ledningskansliet Box 1613 701 16 Örebro Örebro E-POST orebroll@orebroll.se INTERNET www.orebroll.se

2 (12) RMK har en central roll inom landstinget när det gäller mottagande och implementering av nya kunskapsöversikter, nationella riktlinjer med mera. För Öppna jämförelser fanns tidigare en organisation snarlik den som Kalmar läns landsting byggt upp med indikatoransvariga specialister, flertalet utan direkt chefsposition i organisationen, och en central analysgrupp. Detta var ett välfungerande system som ledde till flera genomgripande förbättringsåtgärder som också kan spåras i resultaten i senare Öppna jämförelser. Vartefter antalet kvalitetsindikatorer i Öppna jämförelser växte i antal och det mediala trycket och uppmärksamheten på resultaten blev mindre starkt blev det uppenbart med svagheten i en sådan organisations då den saknar en direkt koppling till linjeorganisationens ledningsstruktur. Av den anledningen har organisationen ändrats 2012 så att RMK är mottagare av Öppna jämförelser och föreslår områden för fördjupade analyser och förbättringsåtgärder till länssamverkansgrupperna. Det är ännu för tidigt att utvärdera styrkor och svagheter med en sådan förändring. Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinsk metodik i Örebro (CAMTÖ) Syftet med CAMTÖ är att på det lokala/regionala planet arbeta med utvärdering av medicinska metoder. Utgångspunkten är att utifrån ett kliniskt vardagsperspektiv i första hand utvärdera metoder av betydelse för sjukvården lokalt och regionalt. Ett annat syfte är också att främja evidensbaserad sjukvård i allmänhet genom utbildning och kursverksamhet. CAMTÖ har som uppdrag att ge vårdgivarna stöd lokalt för kunskapssammanställningar, inklusive riktlinjer, samt rekommendation om olika kvalitetsindikatorer som ska följas. CAMTÖ erbjuder utbildningsaktiviteter inom evidensbaserad medicin och tar fram systematiska kunskapsunderlag inför ställningstagande till införande av ny metodik (Mini-HTA) eller i övrigt, primärt för Örebro läns landsting men står även till förfogande för övriga landsting i regionen. CAMTÖ medverkar i implementering av nationella kunskapsunderlag, framförallt SBUs rapporter, men även i förekommande fall Socialstyrelsens nationella riktlinjer och andra kunskapsunderlag. CAMTÖ deltar som en aktiv part i SBU:s HTA-nätverk vars syfte är att knyta ihop landets lokala och regionala HTA-enheter för en bättre samordning av dessas insatser. Enheten är multidisciplinär och tvärprofessionell. Läkemedelskommittén Läkemedelskommittén arbetar för en rationell, säker och kostnadseffektiv hantering av läkemedel. Det är ett expertorgan inom områdena läkemedel och läkemedelsterapi. Länssamverkansgrupper Specialitetsvisa landstingsövergripande samverkansgrupper som består av verksamhetschefer och för USÖ också områdeschefer inom respektive område.

3 (12) Gruppernas syfte är att skapa en gemensam målsättning för en likvärdig vård i länet, få en samsyn i handläggningen av olika diagnosgrupper, säkra medicinsk kvalitet och en långsiktig kompetensförsörjning. Grupperna kan få i uppdrag att göra fördjupade analyser av resultat i Öppna jämförelser. RMK föreslår uppdrag och landstingets ledningsgrupp beslutar kring dessa. Länssamverkansgrupper finns för bland annat kirurgi, ortopedi och medicin. Forskning och innovation I Örebro läns landsting finns en lång tradition av att arbeta med forskning och högre utbildning. Betydelsen av forskningsfrågorna märks genom att de sorterar under en egen politiskt tillsatt nämnd: nämnden för forskning och att landstinget sedan år 2000 arbetar efter en forskningsstrategi. Forskningen inom landstinget, som har en nära koppling till Örebro universitet, ökar i omfattning och kvalitet. Årligen produceras ca 350 vetenskapliga artiklar och 15-20 disputationer. Forskningen i Örebro läns landsting kännetecknas av att den är klinisk och patientnära med hög relevans för regionens invånare. Prioriterade områden är bassjukvård, högspecialiserad sjukvård, den samtida ohälsan samt evidensbaserad sjukvård. Organisation Den politiska styrningen utövas av nämnden för forskning som fördelar landstingets anslag för forskning och tecknar överenskommelser med de förvaltningar som får anslag. Överenskommelserna innefattar ett antal mål som grundas i forskningsstrategin samt ett antal prestationer att uppfylla. På landstingets ledningskansli finns en forskningsfunktion som bereder ärenden för nämnden för forskning samt arbetar med omvärldsbevakning och forskningsstrategiska frågor. Förvaltningarna organiserar själva sin forskning vilken dels sker vid kliniker och enheter och dels genom forskningscentra och övrig infrastruktur såsom medicinskt bibliotek, sjukhusfotograf, stöd till etikprövning etc. I landstinget finns Allmänmedicinskt forskningscentrum (AFC), Audiologiskt forskningscentrum (AudFC), Clinical Research Support (CRS), Enheten för klinisk epidemiologi och biostatistik, Habiliteringens forskningscentrum (HFC), Kliniskt forskningscentrum (KFC), Medicintekniskt forskningscentrum (MTFC), Odontologiskt forskningscentrum, Psykatriskt forskningscentrum (PFC) och Vårdvetenskapligt forskningscentrum (VFC) 1. 1 http://www.orebroll.se/sv/forskning/

4 (12) Universitetssamverkan Örebro universitet (ÖU) och ÖLL arbetar gemensamt för att bygga ett starkt medicinskt vetenskapsområde. Strategiska och operativa frågor bereds och behandlas i de gemensamma s k presidie- respektive spelregelsgrupperna. Många landstingsanställda är engagerade i utbildningen av läkare, sjuksköterskor, biomedicinska analytiker m fl grupper, både som gästlärare/lektorer vid universitetet och som handledare i verksamhetsförlagd utbildning. Forskare vid landstinget är knutna till ÖU genom adjungering eller affiliering och ett flertal professorer och lektorer vid ÖU har sin placering och (kliniska) tjänstgöring vid Universitetssjukhuset Örebro. Samverkan kommer att ytterligare stärkas genom byggandet av Campus USÖ lokaler för läkarutbildningen som placeras på universitetssjukhusområdet intill Kliniskt träningscentrum (KTC) och forskningens hus. Samverkan i länet och regionen ÖLL har också forskningssamverkan med länets kommuner, främst genom Regionförbundet Örebro. Inom Uppsala-Örebroregionen finns ekonomisk och innehållsmässig samverkan genom regionala forskningsrådet (RFR). Med inriktning på utveckling och kvalitetssäkring av cancervården finns Regionalt cancercentrum (RCC) som bl a ska utveckla strukturer för samarbete med akademisk forskning och den forskande industrin samt främja innovationer i cancervården. Samverkan med näringslivet, innovationer Vid USÖ och inom primärvården finns strukturer för att stötta kliniska studier: Clinical research support (CRS) och CRS Prim-site. CRS fungerar som en brygga mellan medicinska företag och forskare. En del kliniker har också egna samarbeten med näringslivet. Styrkor och svagheter, bedömning Inrättandet av läkarutbildning vid ÖU är en tillgång men också en utmaning för landstinget, länet och hela regionen. Det ställer stora krav på att upprätthålla en hög kvalitet på såväl forskning som utbildning. Under uppbyggnadsfasen måste ÖU och ÖLL utveckla och fördjupa form och innehåll i samverkan. Eftersom ÖLL inte har tillgång till s k ALF-medel (avtal om läkarutbildning och forskning) under nuvarande avtal får landstinget själv klara finansiering av forskningen och dess infrastruktur. Det är angeläget att få in statlig finansiering av forskningen när det nya avtalet träder i kraft. Den svenska regionfrågan som ännu inte avgjorts är också en utmaning. Det finns idag ett väl fungerande samarbete genom RFR/RCC och samverkansnämnden för Uppsala-Örebroregionen men det är svårt att ha en långsiktighet i planeringen när det inte är klart hur den framtida regionen kommer att se ut.

5 (12) Nämnden för forskning arbetar nu med att ta fram landstingets tredje forskningsstrategi. I den blir behovet att värna den högspecialiserade vården/universitetssjukvården viktig, liksom den samverkan mellan akademi, vård och industri som bl a delegationen för samverkan i den kliniska forskningen pekat på. Även om inte strategin är klar kan redan nu utläsas att nämnden önskar större möjligheter att styra forskningens inriktning än vad som är fallet idag. Örebro läns landsting arbetar för närvarande med att ta fram en strategi för innovationer. Uppföljning och verksamhetsanalys Uppföljning av landstingets verksamheter sker genom skriftlig rapportering från respektive förvaltning i maj, september och vid årsskiftet. Dessa rapporter kompletteras med landstingsledningens muntliga uppföljningar med verksamheterna i maj och september. Muntliga uppföljningar sker också i februari och november. Årsredovisning sker i februari-mars efterföljande år. Till detta kommer fem periodrapporter där resultat och prognos framgår. Skriftliga delårsrapporter och verksamhetsberättelser lämnas för beredning i nämnd och för fastställande i landstingsstyrelsen. På samma sätt lämnar landstingets ledningskansli rapporter och berättelser för beredning till landstingsstyrelsen och fastställande i landstingsfullmäktige. Den skriftliga rapporteringen av landstingets resultat sker med ett antal landstingsövergripande mätetal. Överenskommelser med sjukvårdande förvaltningar Nämnden för somatisk specialistsjukvård och nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel sluter årliga överenskommelser med förvaltningarna för sjukhusen, psykiatrin respektive habilitering och hjälpmedel i landstinget. Överenskommelserna innehåller ett antal uppdrag till förvaltningarna och följer de sex områdena i God vård samt hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Överenskommelserna följs löpande och årligen upp av ansvarig nämnd. Analysenheten Analysenheten på ledningskansliet är en enhet med representanter från olika kompetensområden som chef för hälsovalsenheten, statistiker, ekonom och läkemedelcontroller m fl. Enheten följer upp mätetal i landstingets verksamhetsplan bland annat inom områdena folkhälsa, god och patientsäker vård, jämlik och jämställd vård, vård i rimlig tid, effektiv vård, miljö, personal och kompetens, ekonomi och uppföljningsområdena inom Hälsoval Örebro. Uppföljningen inom hälsovalet inkluderar utöver områdena inom God vård också hälsofrämjande insatser.

6 (12) Mätningarna sker med olika periodicitet inom de olika områdena, från kontinuerlig mätning till månadsvisa mätningar och mätningar en gång per år. Data publiceras fortlöpande såväl på intranätet som på webben i landstingets Resultattavla. Läkemedelsenheten Enheten svarar för uppföljning, analys och återkoppling i läkemedelsrelaterade frågor. Samhällsmedicinska enheten Samhällsmedicinska enheten är ett kunskapscenter med inriktning på folkhälsa. Enhetens arbete är koncentrerat kring epidemiologi, folkhälsorapportering, analys, strategiskt folkhälsoarbete och stöd för planering och beslut. Enheten kartlägger, sammanställer och analyserar data om folkhälsoutvecklingen i länet och erbjuder metod- och kunskapsstöd till aktörer i folkhälsofrågor. Utifrån detta stödjer enheten beslutsfattare med underlag för planering och beslut. Samhällsmedicinska enhetens arbete sker i samverkan med hälso- och sjukvårdens aktörer samt med kommunerna i länet, organisationer, myndigheter och andra aktörer som kan påverka folkhälsan. Uppföljningsverktyg, vårddatabaser, egen tillgång till kvalitetsregisterdata I landstingets Uppföljningsportal på intranätet finns en stor mängd data som hämtas direkt ur landstingets olika datasystem. Uppgifterna kan tas fram på avdelnings-, klinik- och förvaltningsnivå. Aktuella uppgifter tas fram inom en rad olika områden, som till exempel väntetider, beläggningar, besök, ekonomi, personal och olika mätetal. Landstingsledningens mätetal är mätetal som regelbundet följs upp av landstingsledningen och är därmed också av största vikt för förvaltnings- och klinikledningarna. Rapporter för hälso- och sjukvården kan tas fram på avdelnings- och kliniknivå från verksamheterna habilitering, specialistvård, psykiatri, primärvård och laboratoriemedicin. Rapporterna avser t.ex. tillgänglighet, återbesök, öppenvårdskontakter, vårdtider, utskrivningar och diagnoser. Hälsoval Uppföljning av Hälsoval Örebro län sker månadsvis, per tertial eller årligen och som målrelaterad ersättning månadsvis eller årsvis utifrån redovisad måluppfyllelse. Resultaten sammanställs och redovisas öppet månadsvis. Uppföljningsbesök med dialog görs en gång per år till samtliga vårdcentraler.

7 (12) De flesta uppföljningsdata finns tillgängliga i landstingets datalager. Data för uppföljning hämtas även från register till vilka vårdcentralen åtagit sig att rapportera. Statistik från läkemedelsförskrivningen hämtas från Apotekens Service AB. Resultattavlan Resultattavlan är en sida på intranätet som innehåller aktuella resultat av utvalda områden som följs upp inom landstinget. Exempel på områden är områdena inom God vård, rehabiliteringsgarantin, läkemedel, målrelaterad ersättning i Hälsoval Örebro, Öppna jämförelser, nationell patientenkät och Vårdbarometern. Uppföljning av överenskommelser med sjukvårdsförvaltningarna Nämnderna för hälso- och sjukvård sluter årliga överenskommelser med sjukhusen, psykiatrin och habiliteringen inom landstingets verksamhet. Överenskommelserna innehåller bland annat ett antal uppdrag till förvaltningarna och följs upp av ansvarig nämnd. En del av uppföljningarna handlar om verksamheternas rapportering av resultat i olika kvalitetsregister. De variabler som valts ut för redovisning är sådana där det finns möjligheter för verksamheterna att förbättra sina resultat. Nämnderna följer utvecklingen av resultaten under ett antal år. Kvalitetsregistergruppen Landstinget är huvudman för ett av landets fem existerande kompetens- /registercentra, Kompetenscentrum för psykiatriska och andra kvalitetsregister (KCP) liksom för sju stycken etablerade nationella kvalitetsregister. Detta är ett stort åtagande för ett förhållandevis litet landsting. I kvalitetsregistergruppen kan dessa register tillsammans med landstingets IT-enhet och även kliniska företrädare samverka, utnyttja varandras erfarenheter och gemensamt driva kvalitetsregisterutveckling i landstinget och utanför. Organisation för verksamhetsförbättring Utvecklings- och kvalitetsgrupp (UQG) Gruppen är en beredande grupp till landstingets ledningsgrupp. Hälso- och sjukvårdsdirektören leder gruppen som består av kvalitets- och utvecklingschefer från sjukhusen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen, tandvården, ledning och verksamhetsstöd (LoVS) samt landstingets patientsäkerhetsstrateg och patientsäkerhetscontroller. Gruppen ska följa utvecklingen, utbyta erfarenheter och sprida kunskap när det gäller verksamhetsutveckling och kvalitetsfrågor mellan förvaltningarna. Detta för att stimulera systematisk verksamhetsutveckling och ständigt lärande så att landstingets verksamhetsmål uppnås.

8 (12) Gruppen ska också på uppdrag av landstingsledningen ta fram underlag, analyser och besluts-förslag såväl inom kvalitets- som för patientsäkerhetsområdet. Samverkan och erfarenhetsutbyte mellan landsting Samverkansnämnden i Uppsala-Örebroregionen Landstingen inom Uppsala-Örebroregionen ledda av en Samverkansnämnd har i ett gemensamt avtal beskrivit hur man avser att stödja varandra att bättre fullgöra sina uppgifter, bland annat genom att identifiera och analysera problemställningar, skapa arenor för samverkan och initiera olika gemensamma aktiviteter. Landstingsdirektörsgruppen utgörs av landstingsdirektörerna i de sju samverkande landstingen. Landstingsdirektörsgruppen har det övergripande ansvaret för beredningsgruppens arbete och behandlar de ärenden som föreläggs Samverkansnämnden för beslut. Beredningsgruppen beslutar om inrättande och borttagande av arbetsgrupper och ansvarar för uppföljningen av dessa samt att grupperna har tydliga uppdragsbeskrivningar. Inom ramen för regionsamarbetet samverkar landstingen om kunskaps-baserad styrning i en särskild gruppering, Kunskapsstyrningsgruppen, som har till huvuduppgift att koordinera ett nätverksarbete som förväntas skapa ett starkt kompetensstöd till dem som fattar beslut om prioriteringar, praxisförändringar och resursfördelning. Uppdraget avser kunskapsstyrning i bemärkelsen att skapa underlag och samspel för ett bra ledningsarbete regionalt och landstingsvis inom de områden av ny kunskap inom hälso- och sjukvården som direkt berör ett ledningsarbete. Gruppens uppgift är att sortera och skapa beslutsunderlag för rekommendationer till linjeorganisationen via beredningsgrupp, samverkansnämnd och därmed såväl den politiska ledningen som tjänstemannaledningen i respektive landsting. Kunskapsstyrningsgruppen har också till uppgift att bevaka vilka delar i kunskapsflödet som är relevanta ur ett huvudmannaperspektiv och ger uppdrag till regionala specialitetsråd och en regional utvecklingsgrupp att analysera specifika kunskapsunderlag och genomföra olika aktiviteter kopplat till dessa. Från Kunskapsstyrningsgruppen hämtas också regionens representanter i den Nationella Samverkansgruppen för Kunskapsstyrning, NSK, som samverkar med de statliga myndigheterna på området.

9 (12) Kunskapsstyrningsgruppen förfogar alltså över en utvecklingsgrupp och 24 regionala specialitetsråd med representanter från alla sju landstingen i regionen. Utvecklingsgruppen arbetar i huvudsak operativt med förberedelser och implementering av Nationella riktlinjer medan Specialitetsråden har till uppgift att säkerställa trygga vårdkedjor mellan vårdnivåerna, hantera specialitetsspecifika prioriterings- och implementeringsfrågor, utbildnings- och kompetensförsörjningsfrågor och vara remissorgan och beredande organ i specialitetsspecifika frågor som kan kräva regionalt politiskt ställningstagande. Uppsala-Örebroregionens organisation för kunskapsbaserad styrning finns mer detaljerat beskriven på Samverkansnämndens hemsida 2 Socialstyrelsens Nationella riktlinjer har hittills utgjort ett viktigt underlag för den regionala samverkan inom området. Riktlinjerna tas fram i syfte att ge stöd till beslutsfattare i landsting och regioner så att dessa kan styra hälso- och sjukvården med öppna och systematiska prioriteringar. Riktlinjerna ska också bidra till ett ordnat införande av nya metoder och utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder. Riktlinjerna innehåller rekommendationer på gruppnivå och är i första hand ett underlag för resursfördelning inom sjukdomsgrupper eller verksamhetsområden, men kan även i viss mån vara ett underlag för horisontella prioriteringar. Arbetsprocessen inom Uppsala-Örebroregionen med nationella riktlinjer följer en modell som utarbetas under de senaste 5-6 åren och som har visat sig fungera utmärkt i det regionala förberedelsearbetet. Modellen bygger på ett nära och kontinuerligt samarbete mellan landstingen under hela processen med att ta fram riktlinjerna, analysera konsekvenserna och påbörja implementering av dem. Den innefattar också att den politiska och den professionella nivån inom respektive landsting involveras. Det är i första hand Utvecklingsgruppen och berörda specialitetsråd som utför det konkreta arbetet, som översiktligt beskrivet består av följande moment: Nominering av experter till i Socialstyrelsens fakta- och prioriteringsgrupper inventering av olika knäckfrågor och frågeställningar inom området där verksamheterna och huvudmännen önskar vägledning följa riktlinjearbetet med tillstånds-åtgärdslistorna och bistå Socialstyrelsens projektledare med förankrande och vägledande diskussioner om utkast till rekommendationer förbereda för analys av gapet mellan nuvarande praxis och den som riktlinjerna förväntas rekommendera underhandsinformation gemensamt och landstingsvis till beslutsfattare och berörda specialitetsråd och verksamheter bidra till spridning av preliminär version av riktlinjen och starta upp arbetet med gapanalyser 2 http://www.externt9.lul.se/svn/kunskap.html

10 (12) tillsammans med Socialstyrelsen arrangera de regionala kunskaps-seminarier där den preliminära riktlinjens viktigaste rekommendationer presenteras för och värderas av landstingsvisa grupperingar av besluts-fattare och sakkunniga fortsatt analys gemensamt och landstingsvis med engagemang av specialitetsråd och berörda verksamheter utarbetande av yttrande över den preliminära riktlinjen med fokus på resultat av analys av organisatoriska och ekonomiska konsekvenser av rekommendationerna i riktlinjen förbereder en för regionen gemensam politisk viljeinriktning innehållande: rekommendationer till landstingen, gemensamma målformuleringar, plan för gemensamma genomförandeaktiviteter och plan för gemensam uppföljning när Socialstyrelsen presenterat slutlig version av riktlinjen bereds en politisk viljeinriktning för politiskt beslut i Samverkansnämnden efter beslut i Samverkansnämnden förmedlas den politiska viljeinriktningen till respektive landsting för hantering i planerings- och budgetprocessen och implementering gemensam uppföljning genomförs enligt planen i den politiska viljeinriktningen. Det är alltså i huvudsak arbetet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer som gett denna fasta och framgångsrika struktur. Ambitioner har dock funnits och finns att försöka vidga samverkan till att gälla mottagande av andra nationella kunskapsunderlag och till att ta fram egna kunskapsunderlag gemensamt inom regionen. Det handlar då som exempel om SBUs olika rapporter, genomgångar från Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, utvärderingar av nya medicinska teknologier (HTA) etc. Hittills har det regionala samarbetet för analys och implementering av dessa typer av kunskapsunderlag varit begränsat. Socialstyrelsens nationella riktlinjer täcker idag de sjukdomar som står för den absoluta merparten av sjukdomsbördan i Sverige. Det innebär att riktlinjearbetet alltmer kommer att övergå i ett skede av uppdateringar och revideringar och allt mindre av arbete med nya omfattande riktlinjer. Ett nytt inslag i myndighetens stöd till hälso- och sjukvårdshuvudmännens styrning och ledning av verksamheten är de Nationella utvärderingar som planeras för alla riktlinjeområden. Sådana har så här långt genomförts för hjärtsjukvård, psykiatrisk vård, strokevården och diabetesvården i landet och har för avsikt att vara öppna jämförelser och utvärderingar av kvalitet och effektivitet. De tar då sin utgångspunkt i riktlinjen och använder resultat för de i riktlinjerna framtagna indikatorerna tillsammans med material från enkäter som underlag. I Uppsala- Örebroregionen har mottagandet av de nationella utvärderingarna arrangerats på i huvudsak samma sätt som mottagandet av nationella riktlinjer och regionala kunskapsseminarier med deltagande av beslutsfattare och sakkunniga har arrangerats och rönt stor uppskattning.

11 (12) Övergången mot användning av Öppna jämförelser och utvärderingar förstärker betydelsen av de årliga Öppna jämförelserna som genomförs av SKL och Socialstyrelsen. Hittills har landstingen varit ganska passiva mottagare av dessa och det har inte skett i någon regional samverkan. I Kunskapsstyrningsgruppen och Utvecklingsgruppen pågår utveckling av arbetsmodeller som innebär ett mer proaktivt arbete med öppna jämförelser och nationella utvärderingar. Det skulle kunna innefatta ett regionalt samarbete åtminstone i delar av en sådan process och då kanske främst i de inledande analysstegen. Arbetet innefattar också att utveckla indikatorer som beskriver kvalitet och effektivitet på systemnivå och som fungerar som stöd för styrning och ledning på landstings-/vårdgivarnivå. Utbildnings- och kompetensrådet har som syfte att underlätta och stödja landstingens arbete med den framtida kompetensförsörjningen och genom samagerande mellan landstingen i regionen förstärka påverkan på vårdutbildningarnas utformning, planering/ dimensionering och innehåll. Syftet är även att landstingen i nära samspel med utbildningsanordnarna ska utveckla den verksamhetsförlagda utbildningen i syfte att vårdutbildningarna motsvarar de krav som hälso- och sjukvården ställer för framtiden. Läkemedelsrådet ska arbeta för ett ökat samarbete och erfarenhetsutbyte kring läkemedelsfrågor inom regionen och vara remissinstans för samverkansnämnden och samverkansnämndens beredningsgrupp i frågor som rör läkemedelsområdet, samt arbeta konsultativt gentemot regionens specialitetsråd. Övrig regional samverkan RCC Uppsala Örebro kommer att ha ett övergripande ansvar för att samordna, utveckla och kvalitetssäkra cancervården i den egna regionen. Målet är bland annat att förbättra behandling och omhändertagande av cancerpatienter och förbättra möjligheterna att upptäcka cancer tidigare. Vi ska arbeta för ett ökat patientinflytande i cancersjukvården, där utgångspunkten är patientens behov. Regionalt Onkologiskt Centrum (ROC), som arbetar med kvalitetsregister och vårdprogram införlivas i den nya organisationen. Övrigt En av SKLs viktigare roller bör vara att säkerställa en likvärdig vård över landet. Detta bör genomsyra valet av arbetssätt. Valet av indikatorer för uppföljning är en mycket central punkt i kunskapsstyrningen. Det finns en risk med att antalet indikatorer blir för många för att man ska kunna behålla fokus inom landstingen/ regionerna.

12 (12) De indikatorer som tas fram på nationell nivå är av stor vikt för uppföljningen av hur kunskapsstyrningen fungerar. Dessa indikatorer ska i största möjliga utsträckning mäta det som är det yttersta syftet med kunskapsstyrningen, d v s att förbättra hälsoutfallet för befolkningen. Ofta tvingas man i brist på sådana indikatorer välja att mäta surrogatmarkörer, men detta bör undvikas så långt det är möjligt. En tidig konsensus mellan vårdens alla aktörer om värdet av en indikator borgar för att uppföljningen av den kommer att få återverkningar i vårdens vardag, och den resurs som måste avsättas för att registrera, rapportera och analysera indikatorn kan vägas mot nyttan av densamma. Örebro läns landsting anser att Socialstyrelsens olika uppföljningar och utvärderingar är viktiga i stödet av en evidensbaserad vård, men det är viktigt att verksamheterna inte plötsligt avkrävs uppgifter där det krävs stora insatser för att ta fram statistik etc. Det är därför av central betydelse att man med god framförhållning därför diskuterar mellan parterna vilka områden, och framför allt vilka indikatorer som ska följas upp så att verksamheterna hinner med att säkra registrering av dessa parametrar i sina olika system och därefter lättare kan ta fram efterfrågade uppgifter. Det är också viktigt att få med, alternativt utveckla indikatorer ur ett lednings- och styrningsperspektiv för att ge landstingsledningen en övergripande bild av hälso- och sjukvårdens kvalitet.