Miljöbokslut 2015 Foto: Daniel Helsing
Innehåll Inledning... 3... 3 Vad innehåller miljöbokslutet?... 3 Miljömålen... 3 Begränsad klimatpåverkan... 4 Frisk luft... 5 Bara naturlig försurning... 6 Giftfri miljö... 7 Skyddande ozonskikt... 8 Säker strålmiljö... 8 Ingen övergödning... 9 Levande sjöar och vattendrag... 10 Grundvatten av god kvalitet... 11 Hav i balans samt levande kust och skärgård... 12 Myllrande våtmarker... 13 Levande skogar... 14 Ett rikt odlingslandskap... 15 God bebyggd miljö... 16 Ett rikt växt- och djurliv... 17 Inledning Kungsbacka kommuns Miljömål för 2008-2015, som antogs av kommunfullmäktige i februari 2008, har följts upp två gånger, 2010 och 2014. Resultat av dessa uppföljningar har visat att det behövs ett omtag för att Kungsbacka kommun ska kunna göra sin del för att bidra till att de nationella miljömålen ska kunna nås. I det här dokumentet beskrivs hur kommunen arbetar med att bidra till att de nationella miljömålen nås. Miljömålen År 2020 ska Sverige lämna över ett samhälle till kommande generationer där de största miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet Vad innehåller miljöbokslutet? I miljöbokslutet kan du läsa om hur miljön mår i Kungsbacka, vad vi på kommunen har gjort under året för att få en bättre miljö och hur vi därmed bidrar till att uppnå Sveriges miljömål. Miljöbokslutet visar på styrkor och svagheter inom kommunens miljöarbete. Det ska vara ett stöd till budgetarbetet för nästkommande år. En hel del nyckeltal presenteras och tanken är att man ska kunna följa nyckeltalen över tid för att se kommunens färdriktning och trender. Det är första gången vi tar fram ett miljöbokslut. Allt vi gör får inte plats, utan här visar vi upp goda exempel. utanför Sveriges gränser. Vi ska nå dit genom 16 nationella miljökvalitetsmål. 15 av dessa mål berör oss i Kungsbacka. 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. (Storslagen fjällmiljö) 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv 2 Miljöbokslut 2015 Miljöbokslut 2015 3
Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Koldioxid och andra så kallade växthusgaser som vi människor släpper ut i atmosfären från olika verksamheter gör att det globala klimatet förändras och blir varmare. Förbränning av fossila bränslen som till exempel olja, kol och naturgas i el- och värmetillförsel, industriprocesser samt transporter svarar för det största bidraget till klimatförändringen både i Sverige och i övriga världen. Kommunfullmäktige har ett prioriterat mål som innebär att utsläppen av koldioxid från organisationens tjänsteresor årligen ska minska. Den absolut största delen av koldioxidutsläppen från tjänsteresorna kommer från kommunens tjänstebilar och övriga fordon. För att nå målet arbetar kommunen med en omställning av fordonsflottan. Kungsbacka kommun är genom arbetet med Kungsbacka 2020 en kommun som arbetar hårt med att digitalisera verksamheten. En digitalisering som ska vara till gagn för både kommunens invånare och organisationens tjänstemän. Som en del i det har kommunens tjänstemän fått tillgång till Skype för företag ett program som underlättar för distansmöten och videosamtal. Under hösten 2015 genomfördes en enkätundersökning av Åsa station som invigdes i december 2013. Stationen har blivit en succé och en stor miljövinst. En ungefärlig beräkning visar att de nya resvanorna lett till att nästan 9 000 mils bilåkande har försvunnit per vecka, vilket minskar koldioxidutsläppen med cirka 1 000 ton per år. Att andas in luftföroreningar påverkar hälsan negativt. För många människor bidrar föroreningar i luften även till förkortad livslängd. De luftföroreningar som är skadligast för hälsan är inandningsbara partiklar, marknära ozon och vissa kolväten. För att förbättra luftkvaliteten i framför allt tätorten behöver kommunen arbeta med att begränsa mängden bilar eftersom det är de som i stor utsträckning ligger bakom de förhöjda värdena. I den kommunala planeringen läggs stor vikt vid tillgänglighet. Arbetet med att bygga ut gång- och cykelvägar får ta en stor plats och är en viktig del i att minska luftföroreningarna. Under 2015 byggdes det 4,3 kilometer cykelväg i kommunen. Foto: Katarina Strandberg Foto: Hannah Björk 4 Miljöbokslut 2015 Miljöbokslut 2015 5
Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skogsmark, sjöar och vattendrag är i många fall naturligt sura. Nedfall av försurande ämnen har dock lett till en accelererad försurning. Försurningen påverkar växter och djur och bidrar till ökad korrosion, det vill säga att material vittrar sönder. Korrosionen drabbar till exempel fornlämningar och nedgrävda rörledningar. Även människans hälsa kan påverkas negativt, exempelvis av dricksvatten från försurade brunnar. Kungsbacka kommun som organisation bidrar i en ganska liten utsträckning till försurningen. Kommunen är en liten markägare och bedriver inte något skogsbruk i större skala. Kommunen bidrar med att finansiera delar av den kalkningsinsats som årligen utförs genom ett samarbete med flera kommuner och myndigheter. Farliga kemiska ämnen i produkter, varor och byggnader riskerar att hamna i miljön, och kan tas upp av växter, djur och människor. För många ämnen är halterna i miljön för höga och orsakar problem för människor och miljö. Till exempel ger kadmium i vår föda upphov till benskörhet hos äldre. PCB och bromerade flamskyddsmedel förekommer i bröstmjölk. På vissa platser, till exempel där industrier och bensinstationer har legat, finns stora mängder föroreningar i marken. Under 2015 påbörjades arbetet med att ta fram en kemikalieplan för kommunen. Planens syfte är att ta ett helhetsgrepp om kemikalier i produkter och varor i kommunens verksamheter, och ska bland annat ange vilka nivåer på krav som ska ställas vid upphandling och inköp. Alla förvaltningar och nämnder kommer att omfattas av planen. I det första skedet kommer den att vara inriktad mot verksamheter som rör barn och unga eftersom det är en känslig och prioriterad grupp. Serviceområde Lokalvård arbetar för att verksamheten ska bli miljödiplomerad under 2015. I detta arbete har de gjort en grundlig utredning av hur verksamheten påverkar miljön, och det pågår en minskning av användningen av kemikalier och en övergång till miljömärkta och parfymfria produkter. Foto: Hanna Ståhl Foto: Hannah Björk 6 Miljöbokslut 2015 Miljöbokslut 2015 7
Skyddande ozonskikt Ingen övergödning Ozonskiktet i atmosfären skyddar livet på jorden genom att filtrera bort en stor del av den skadliga UV-strålningen från solen. Därför innebär det en fara när ozonskiktet tunnas ut. Hos människor ökar risken för till exempel hudcancer, nedsatt immunförsvar och ögonsjukdomen starr. Sedan år 1987 finns ett internationellt avtal som kallas Montrealprotokollet. Avtalet ställer krav på deltagande länder att förbjuda och begränsa användningen av ozonnedbrytande ämnen. Åtgärderna har varit mycket framgångsrika. Kommunen har inga ozonnedbrytande köldmedier i sina anläggningar. Övergödning drabbar landområden såväl som sjöar, vattendrag och hav. Problemen finns framför allt i södra Sverige, men tecken på övergödning finns även i fjällområdena. Övergödning får växtligheten att förändras successivt, och arter som är anpassade till näringsfattiga miljöer trängs undan. Säker strålmiljö I människans naturliga miljö har det alltid funnits strålning. Strålningen kommer från rymden, solen och från naturligt radioaktiva ämnen i marken och vår egen kropp. Vi har utvecklat metoder för att skapa och dra nytta av strålning inom forskning, sjukvård och industri, till exempel genom att använda röntgenteknik och genom att använda uran i kärnkraftsreaktorer. Elektromagnetiska fält avger även strålning, exempelvis genom radiovågor från mobiltelefoner och magnetfält från kraftledningar och olika apparater. Kommunen bedriver inte några verksamheter som ökar strålrisken, de sista solarierna i kommunens simhallar togs bort 2011. Kommunen samarbetar i regionen för att höja strålskyddsberedskapen. Det har resulterat i att förmågan att hantera olyckor eller andra händelser med radioaktiva ämnen har ökat. Tillsyn av enskilda avlopp prioriteras i första hand till områden där vattendraget, sjön eller havet har sämre än god ekologisk status. Ekologisk status är en statusklassning som visar hur vattnet har påverkats av mänsklig aktivitet så som övergödning. Under 2015 har runt 850 stycken enskilda avlopp i kommunen inventerats och de som inte har en acceptabel anläggning får i uppgift att anlägga en ny och bättre anläggning. Kommunen har som mål att våra reningsverk ska ha en reningsgrad som är minst 10 % bättre än vad tillståndet kräver. Det är ett mål vi i dagsläget uppnår. Utsläppen från reningsverken har sedan 2006 minskat med 42 % för fosfor och 31 % för kväve. Arbetet med att ta fram en Vattenplan för kommunen påbörjades 2015 och planen beräknas vara klar 2018. Vattenplanen syftar till att skapa en förvaltningsövergripande samsyn kring vatten och avlopp, för att nå vattendirektivets krav om en god ekologisk och kemisk status i kommunens vattendrag, sjöar och havsområden. Foto: Adam Folcker 8 Miljöbokslut 2015 Miljöbokslut 2015 9
Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag utsätts för påverkan från många håll, till exempel från skogsbruk, jordbruk, industrier och vattenkraftverk. Många växt- och djurarter är beroende av att vattendrag får flöda fritt, och att vattenståndet kan variera naturligt. Detta kan komma i konflikt med vår önskan att bygga hus nära stranden eller vårt behov av att reglera vattenflödet för att producera el från vattenkraft. Arbetet med att ta fram en Vattenplan för kommunen påbörjades 2015 och planen beräknas vara klar 2018. Vattenplanen syftar till att skapa en förvaltningsövergripande samsyn kring vatten och avlopp, för att nå vattendirektivets krav om en god ekologisk och kemisk status i kommunens vattendrag, sjöar och havsområden. Kommunen bedriver årligen strandskyddstillsyn som syftar till att strandområdena i kommunen hålls fria från olovligt bebyggelse eller andra åtgärder som riskerar att skada det strandnära växt- och djurlivet eller åtgärder som försvårar allmänhetens tillgång till stränderna. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet är viktigt som dricksvatten för oss människor. Det påverkar också miljön för växter och djur i ytvattnet. Utsläpp av miljöfarliga ämnen kan förorena grundvattnet. Särskilt i jordbruksområden i södra Sverige förekommer exempelvis bekämpningsmedel i grundvattnet. Även natriumklorid vanligt salt från vägar som har saltats på vintern har kommit ut i grundvattnet. Förutom att det påverkar grundvattnets kvalitet fräter saltet också sönder vattenledningar. Under 2015 har kommunen antagit en vattenförsörjningsplan för Kungsbacka kommun som syftar till att säkerställa den framtida dricksvattenförsörjningen. Foto: Maria Olsson 10 Miljöbokslut 2015 Miljöbokslut 2015 11
Hav i balans samt levande kust och skärgård Havsmiljön påverkas av fiske, spridning av miljögifter och utsläpp av näringsämnen som hamnar i haven och leder till övergödning. Främmande arter från bland annat fartygs barlastvatten eller fiskodlingar kan också etablera sig i haven. Allt detta stör den biologiska mångfalden och viktiga livsmiljöer, vilket påverkar havens produktion av livsmedel och andra viktiga resurser. Hav, kust och skärgård erbjuder en stor mängd möjligheter till rekreation och här finns ett rikt kulturarv. Under 2015 har kommunen blivit medlem i det nybildade Kattegatts kustvattenråd, som består av kommuner, företag, organisationer och privatpersoner som gemensamt kommer att arbeta för att skapa en attraktiv kust. Kommunen bedriver tillsyn på de småbåtshamnar som finns inom kommunens geografiska område. Tillsynen syftar till att kontrollera att hamnarna följer de miljökrav som ställs på dem till exempel om de har en spolplatta som hindrar att giftiga ämnen hamnar i marken eller vattnet. Myllrande våtmarker Ett stort antal växter och djur, varav flera är hotade eller missgynnade, är beroende av våtmarker. Sedan början av 1800-talet har cirka en fjärdedel av våtmarksarealen torrlagts och förstörts. De flesta kvarvarande våtmarker är mer eller mindre påverkade av markavvattning, kvävenedfall och att de inte längre hävdas med slåtter eller bete. Detta leder till igenväxning. Under 2015 har kommunen inte exploaterat några våtmarker men kommunen har inte heller skapat några våtmarker eller skapat något skydd för våtmarker. Foto: Adam Folcker Foto: Daniel Helsing 12 Miljöbokslut 2015 Miljöbokslut 2015 13
Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Naturvärdena i dagens odlingslandskap är resultatet av hur det har brukats av människan under flera tusen år. En stor del av våra växt- och djurarter finns i slåtter- och betesmarker samt i åkeroch vägrenar, åkerholmar, våtmarker och andra småbiotoper. För 2015 kommer kommunens mål om att andelen ekologiska livsmedel ska vara 27 procent att nås. Det innefattar måltiderna som serveras till skolor och äldreomsorgen. Foto: Annika Olsson Över hälften av Sveriges yta är täckt av skog. Den största delen består av barrskog, men i söder breder lummig lövskog ut sig. Skogens utseende och vilka träd som dominerar påverkas av vårt klimat och vår historia. Miljötillståndet i skogen påverkas dels av skogsbrukets intensitet och metoder, dels av att olika former av hävd som exempelvis skogsbete samt skogsbränder och andra naturliga störningar har upphört eller minskat. Kommunen har under 2015 ej avverkat någon skyddsvärd skog. Foto: Adam Folcker 14 Miljöbokslut 2015 Miljöbokslut 2015 15
God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Den bebyggda miljön ska fylla människors och samhällets behov, erbjuda bra livsmiljöer och bidra till en hållbar utveckling. Boende och livsstilar påverkar miljön på många sätt, exempelvis uppvärmning av bostäder, resor till arbete och fritidsaktiviteter eller avfallssortering. Bebyggelsen står bland annat för nära 40 procent av den totala energianvändningen i Sverige och avfallet behöver minska och användas mer som resurs. Olika bebyggelsemiljöer har också stora kulturvärden. I samhällsplaneringen arbetar kommunen med att skapa goda bebyggda miljöer och ge kommunens invånare förutsättningar för ett gott liv. Bebyggelseutvecklingen i kommunen ska i huvudsak ske längs med ett tänkt mittstråk från Anneberg i norr via Kungsbacka, Fjärås och Åsa till Frillesås i söder med ett särskilt fokus på Kungsbacka stad. Genom att fokusera på bostadsbebyggelsen i detta stråk ges förutsättningar för kommunens invånare att kunna välja hållbara transporter med hjälp av cykel eller kollektivtrafik. Vid nybyggnation av kommunala lokaler ställs högre energikrav (max 60 kwh/m²) än vad som är lagstadgat. Sveriges mångfald av växter och djur lever i en mosaik av olika miljöer, från odlad mark, skogar och fjäll till våtmarker, vattendrag, sjöar och hav. Många arter och naturtyper utvecklas negativt och riskerar att försvinna på sikt. Det beror på att landskapen blivit alltmer fragmenterade och att äldre brukningsmetoder inom jord- och skogsbruk som gynnade många arter har blivit sällsynta. Stor belastning av närings ämnen och kommersiellt fiske är negativt för flera marina miljöer. Kommunen fungerar som en katalysator för många naturvårdsprojekt, framförallt när det gäller de så kallade LONA-projekten (LOkala NAturvårdssatsningen). Pengar till LONAprojekt delas årligen ut av Naturvårdsverket. Projektpengarna kan sökas av kommunen själva eller av privat personer och föreningar. För tillfället pågår fyra stycken projekt i kommunen, två av dem är kommunala och två bedrivs av föreningar. Foto: Björn Ackre Foto: Hannah Björk 16 Miljöbokslut 2015 Miljöbokslut 2015 17
Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se