Hur kan arbetet kring hälsa och lärande systematiseras för ökad måluppfyllelse?
Nationellt identifierade behov
Utmaningar Hur kan arbetet kring hälsa och lärande systematiseras för ökad måluppfyllelse?
Att höja skolans elevhälsokompetens Hälsa och lärande hör ihop Graden av måluppfyllelse, d.v.s. elevernas framgång i skolarbetet är i hög grad beroende av hur väl skolan fungerar som samarbetsarena. Österberg, J. (2014) Resultat och analys i skolan
Styrdokument Kap 2. ALLMÄNNA RÅD (Uppmärksamma).. Rektorn bör se till att elevhälsans kompetens tas tillvara i ett tidigt skede i arbetet med extra anpassningar dels för att identifiera en elevs behov, dels för att stödja lärare och övrig skolpersonal i arbetet med anpassningar i olika lärmiljöer inom verksamheten.
Elevhälsan som stödfunktion Tillgänglighet Delaktighet - Likvärdighet
Distanskurs Att höja skolans elevhälsokompetens - ett processarbete för likvärdig utbildning
Målgrupp Kursen vänder sig till rektor och hela team inom Elevhälsan Elevhälsan Elevhälsa Att utveckla elevhälsans arbete ( ) blir ett skolutvecklingsprojekt för hela skolan, och elevhälsan kan bli rektors kanske viktigaste arena för pedagogiskt ledarskap. Hallberg, J. (2014). Evidensbaserad elevhälsa
Syfte Att öka förståelsen kring den samlade elevhälsans gemensamma uppdrag. Specialpedagogiska skolmyndigheten vill bidra till fördjupade diskussioner och vidareutveckling inom det förebyggande och hälsofrämjande arbetet.
Den digitala utbildningsmiljön
Innehåll och praktiska erfarenheter Moment 1 Styrdokument Deltagare får möjlighet till en fördjupad förståelse kring de lagar och förordningar som ligger till grund för elevhälsans gemensamma arbete.
Innehåll och praktiska erfarenheter Moment 2 Samsyn och samverkan Deltagare får möjlighet att reflektera och definiera kring begrepp, roller och samtalskultur utifrån elevhälsans gemensamma uppdrag. Olika kunskapsbaser Specialister Rolloklarheter Närvaro Inflytande i diskussion/beslut Regelverk, sekretess Värja sig - vara tillgänglig Skillnader i terminologi Krockrisk Autonomt arbetssätt Vara en i teamet Teori/praktik överlägsen andras Profilera sig i sin yrkesroll
Innehåll och praktiska erfarenheter Moment 2 Samsyn och samverkan Deltagare får möjlighet att reflektera och definiera kring begrepp, roller och samtalskultur utifrån elevhälsans gemensamma uppdrag. Medicinska Psykologiska Psykosociala Specialpedagogiska Pedagogiska
Innehåll och praktiska erfarenheter Moment 2 Samsyn och samverkan Deltagare får möjlighet att reflektera och definiera kring begrepp, roller och samtalskultur utifrån elevhälsans gemensamma uppdrag.
Innehåll och praktiska erfarenheter Moment 3 Styrning och struktur Deltagare får tillgång till nya infallsvinklar för att stärka strukturer och organisation i det gemensamma elevhälsoarbetet. Samarbetskultur och ledstänger
Innehåll och praktiska erfarenheter Moment 3 Styrning och struktur
Innehåll och praktiska erfarenheter Moment 4 Arbetsverktyg för elevhälsan Deltagare får möjlighet att reflektera kring begreppet arbetsverktyg och de utmaningar skolan står inför.
Innehåll och praktiska erfarenheter Moment 5 Systematiskt kvalitetsarbete Deltagande team formulerar förslag på mål för elevhälsans fortsatta arbete kopplat till skolans övriga systematiska kvalitetsarbete.
Att höja skolans elevhälsokompetens - ett processarbete för likvärdig utbildning För att uttrycka det salutogent: i organisationer där man integrerar elevhälsofrågor och håller dem levande i vardagen uppfattas de heller inte som något särskilt, eller som en avvikelse från det pedagogiska arbetet. Partanen, P. (2012). Att utveckla elevhälsa.
Analys Hur kan arbetet kring hälsa och lärande systematiseras för ökad måluppfyllelse?
Referenser Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur & Kultur. Guvå, G. (u.å). Elevhälsans retorik och praktik. Stockholm: Skolverket. Hämtad 1 juni, 2015, http://www.skolverket.se/elevhalsa Guvå, G. (2009). Professionellas föreställningar om elevhälsans retorik och praktik. FOG-rapport 65/2009. Institutionen för Beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet. Guvå, G. (2010). Och de tre skola bliva ett. Om elevhälsans 3 spår. FOG-rapport 67/2011. Institutionen för Beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet. Hallberg, J. (2014). Elevhälsan- utveckling för hela skolan. I J. Milerad & C. Lindgren. (Red.), Evidensbaserad elevhälsa.(s. 73-84).Lund: Studentlitteratur. Hjörne, E., & Säljö, R. (2013). Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. Hylander, I. (2011). Elevhälsans professioner egna och andras föreställningar. FOG-rapport 70/2011. Institutionen för Beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet. Hylander, I. (2011). Samverkan - professionellas föreställningar på elevhälsoarenan. FOG-rapport 69/2011. Institutionen för Beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet. Höög, J. (u.å). Elevhälsan i skolan teman med variationer. Stockholm: Skolverket. Hämtad 1 juni, 2015, http://www.skolverket.se/elevhalsa Höög, J. (2013). Elevhälsans dilemman- struktur, kultur, politik, individ. I O. Johansson & L. Svedberg (Red.), Att leda mot skolans mål (s. 205-224). Malmö: Gleerups Utbildning AB. Partanen, P. (2012). Att utveckla elevhälsa. Östersund: Skolutvecklarna Sverige AB. SFS 2010:800. (2010). 2010 års skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skolinspektionen. (2014). Kunskapsöversikt för kvalitetsgranskning av elevhälsans arbete. Stockholm: Skolinspektionen. Hämtad 1 juni, 2015, http://www.skolinspektionen.se/documents/kvalitetsgranskning/elevhalsans-arbete/kunskapsoversikt-elevhalsans-arbete.pdf Skolinspektionen. (2015). Elevhälsa- elevers behov och skolans insatser. Stockholm: Skolinspektionen. Hämtad 1 juni, 2015, http://www.skolinspektionen.se/tillsyn-- granskning/kvalitetsgranskning/skolinspektionen-granskar-kvaliteten/elevhalsans-arbete/ Skolverket. (2012). Allmänna råd. Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Stockholm: Fritzes. Skolverket. (2014). Allmänna råd. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Fritzes. Skolverket & Socialstyrelsen. (2014). Vägledning för elevhälsan. Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2010). Social rapport 2010. Stockholm: Socialstyrelsen. SOU 2000:19. Från dubbla spår till elevhälsa. Stockholm: Regeringskansliet. Hämtad 1 juni, 2015, http://www.regeringen.se/contentassets/17af10b2a3aa44f9ac54ab19e0096b16/sou-200019-fran-dubbla-spar-till-elevhalsa Sveriges Kommuner och Landsting. (SKL). (2015). Nuläge och utmaningar i elevhälsan. Hämtad 1 juni, 2015, http://webbutik.skl.se Timperley, H. (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund: Studentlitteratur. Törnsén, M. (u.å). Rektor, elevhälsan och elevers lärande och utveckling. Stockholm: Skolverket. Hämtad 1 juni, 2015, http://www.skolverket.se/elevhalsa Törnsén, M. (2013). Rektors ledning och styrning av elevhälsan. I O. Johansson & L. Svedberg (Red).), Att leda mot skolans mål (s. 187-204). Malmö: Gleerups Utbildning AB. Unicef. (u.å) Barnkonventionen. Hämtad 1 juni, 2015, http://unicef.se/barnkonventionen Österberg, J. (2014). Resultatanalys i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Sarah Neuman sarah.neuman@spsm.se Erica Sjöberg erica.sjoberg@spsm.se