Nummer 12. Slutrapport projekt. Kost-Motion-Hälsa. för personer med utvecklingsstörning

Nummer 12 Slutrapport projekt Kost-Motion-Hälsa för personer med utvecklingsstörning

Ett treårigt utvecklingsprojekt med stöd av Allmänna arvsfonden. Huvudman för projektet har varit Svenskt Utvecklingscentrum för Handikappidrott (SUH), som drivit projektet i samverkan med Högskolan i Gävle och Riksförbundet FUB.

Innehåll Sammanfattning 4 Bakgrund 6 Få personer med utvecklingsstörning bedriver regelbunden fysisk aktivitet 6 Vad kan vi göra i Sverige och vilka effekter kan vi uppnå? 6 Kostens betydelse 7 Möjligheter måste skapas 7 En viktig förutsättning 7 Mål och syfte 8 Metod 9 Projektorganisation 9 Resultat 10 Kartläggning 10 Utbildningskoncept 11 Diskussion och verksamhet efter projektslut 16 Projektprocessen i sammanfattning 17 Projektår 1 17 Projektår 2 19 Projektår 3 25 Bilagor 29 Projektorganisation 30 Delrapport om Kost-Motion-Hälsa för personer med utvecklingsstörning 31 KY-kursplaner 121

Sammanfattning Detta utvecklingsprojekt tillkom mot bakgrund av att övervikt blir alltmer förekommande bland personer med utvecklingsstörning. Det syns som att detta problem blir alltmer vanligt redan i skolåldern och sedan accelererar i vuxen ålder med accentuerade problem exempelvis hos boende vid gruppbostäder för personer med utvecklingstörning. Väsentliga delorsaker i överviktsproblematiken med alla dess negativa följdeffekter i ett hälsoperspektiv har visat sig vara brist på fysisk aktivitet och bristfällig kosthållning. I skolan behövs förebyggande åtgärder som kompletterar redan befintliga insatser. Eftersom problemen accelererar i vuxen ålder har detta projekt inriktats på att utveckla åtgärder, primärt i form av utbildningsinsatser med tillhörande läromedel, med inriktning mot personal vid gruppbostäder för personer med utvecklingsstörning och personal vid dagcenterverksamhet. Resultaten av projektet kan dock med fördel utnyttjas också inom gymnasiesärskolans verksamhet och även av och för andra personer med utvecklingsstörning utanför de nämnda grupperna. För att skapa en god grund för nödvändiga utvecklingsinsatser och för utbildnings- och läromedelsutveckling fokuserades projektarbetet inledningsvis på olika typer av kartläggning och informationsinhämtande. Vidare knöts till projektet externt kompetensstöd på aktuella områden samt att omfattande kontakter knöts i synnerhet med gruppbostadspersonal och personer med utvecklingsstörning. I en parallell utvecklingsprocess utvecklades sedan läromedel inom området och utbildningar på olika nivåer och med olika upplägg. Det största resultatet i projektet, som har potential att ge långsiktiga och positiva effekter för att befrämja en hälsosam livsstil hos personer med utvecklingsstörning, är det utbildningskoncept projektet gett upphov till. Detta koncept bygger på ett studiecirkelsmaterial för personal som arbetar med personer med utvecklingsstörning och för personer med utvecklingsstörning. Materialet är utvecklat för att utveckla och/eller befästa attityder och förhållningssätt till förmån för en hälsosam livsstil. Studiecirkeln bygger på förebildsprincipen. Därav följer att personal och brukare skall delta tillsammans. De boende med utvecklingsstörning måste lära sig att ta eget ansvar, men behöver förebilder och stöd på vägen. För blivande personal som skall arbeta med personer med utvecklingstörning alternativt befintlig personal som vill fördjupa sitt kunnande har projektet vidare utvecklat en kvalificerad yrkesutbildning (KY-utbildning) med hälsofokus och prel. start hösten 2008. 4

Ett ytterligare och kompletterande resultat inom ramen för utbildningskonceptet är konceptuell utveckling inför en möjlig historisk utveckling av en högskoleutbildning öppen för personer med utvecklingsstörning. Arbetsnamnet för utbildningen är Hälsoinspiratörsprogrammet och det syftar till att utnyttja personer med utvecklingstörning i en ny roll och som en resurs i arbetslivet till gagn för hälsoutveckling hos personer med utvecklingsstörning. Idag är det svårt att tillgodose behovet av fysisk aktivitet hos personer med grav utvecklingsstörning och multifunktionshinder. Projekterfarenheterna tyder på att det kräver specialkompetens och ibland också specialutrustning för att kunna tillgodose behoven hos denna grupp och ge dem den tillgänglighet och delaktighet de skall ha rätt till. Ett projektresultat är här ett förslag att söka utveckla ett antal särskilda träningscenter för personer med grava funktionshinder, som samtidigt kan fungera som kompetens- och utvecklingscenter. Erfarenheter härifrån skulle sedan kunna spridas till nämnda utbildningar. En av SUH:s ordinarie kärnverksamheter är att länka forskning och praktik. Den uppgiften blir också en väsentlig del av beskrivet utbildningskoncept. Avslutningsvis kan noteras att projektprocessen lett fram till stort fokus på beskrivet utbildningskoncept, vilket svarar upp bra mot projektets huvudmål och samtidigt säkerställer att projektet leder både till fortsatt och utvecklad verksamhet i reguljär form efter projektslut. Flera av delmålen har också visat sig funktionella i relation till huvudmålet och bibehållits som styrmedel i projektet medan andra delmål såsom det om en interaktiv databas tonats ned då det visat sig vara ett mindre relevant mål. Ytterligare ett projektresultat eller en spin off-effekt av projektet är att ett nätverk, med fortsatt utbyte, börjat bildas i Sverige mellan aktörer med intresse, kompetens och engagemang när det gäller kost-motion-hälsa för personer med utvecklingsstörning. 5

Bakgrund Undersökningar bland skolungdomar i Sverige visar att dessa tenderar till att bli allt mer fysiskt inaktiva och därmed finns en ökad risk för vanliga vällevnadsproblem som ökad vikt och ökad risk för ohälsa. Även brister i kosten har uppmärksammats. Bland personer med utvecklingsstörning är denna tendens ännu mycket tydligare och med mer uttalade negativa följder. Det är inte enbart ur ett isolerat hälsoperspektiv som det är av stor vikt att så många personer som möjligt med utvecklingsstörning blir fysiskt aktiva på en regelbunden basis, utan även de sociala aspekterna är mycket viktiga. Få personer med utvecklingsstörning bedriver regelbunden fysisk aktivitet Det finns alltså skäl att prova nya vägar till fysisk aktivitet och stimulans av densamma samt att söka kartlägga orsaker till varför personer med utvecklingsstörning i så hög grad är fysiskt inaktiva. Det finns studier (t.ex. Impact of Special Olympics Programming, 2005; Health Promotion Pilot Programs Evaluation report, 2005) som visar att fysisk aktivitet för personer med utvecklingsstörning har haft stor betydelse för bland annat självförtroende, hälsa och social utveckling. Detta understryker ytterligare vikten av att aktivera så många utvecklingsstörda som möjligt med rätt typer av fysiska aktiviteter. Vad kan vi göra i Sverige och vilka effekter kan vi uppnå? För att utveckla fysisk aktivitet för personer med utvecklingsstörning så bra som möjligt och för att följa upp vilka effekter som uppnås, till exempel avseende självförtroende, hälsa och social utveckling, behöver vi bedriva kartläggnings- och uppföljningsarbete. Bland annat behöver studera hur målgruppen själva upplever genomförande och effekter av fysisk aktivitet samt att vi behöver kartlägga motions- och kostvanor hos personer med utvecklingsstörning. 6

Kostens betydelse Också när det gäller kost finns stora skäl att vidta åtgärder. I synnerhet i kombination med fysisk inaktivitet leder bristande kosthållning för personer med utvecklingsstörning till övervikt och ohälsa. Landets gruppbostäder och dagcenterverksamheter har här en viktig funktion att fylla. Goda kunskaper i kost och motion hos personal vid gruppbostäder blir allt viktigare. Denna personalgrupp behöver kunna bistå med lämpliga motionsaktiviteter för de boende de arbetar med och de måste kunna hjälpa de boende till en sund kosthållning. Detta är mycket viktigt både ur ett hälsoperspektiv och för att bidra till att personer med utvecklingsstörning får en aktiv och rik fritid. Möjligheter måste skapas Personer med grav utvecklingsstörning och flerfunktionshinder har rätt till fysisk aktivitet precis som alla andra, men har idag ofta mycket små möjligheter till att bedriva dessa aktiviteter. Dessa gruppers behov är stora och förutsättningarna ofta mycket begränsade. Man bör analysera de hinder som finns och därpå utveckla nya möjligheter. En viktig förutsättning Anhöriga och andra närstående till personer med utvecklingsstörning är viktiga för detta projekt. Denna grupp måste ha goda insikter om vikten av en hälsosam livsstil med väl balanserad kost och regelbunden motion. Positivt är också om gruppen i likhet med vad som nämnts om gruppboendepersonal lär sig lite om tillämpningar inom områdena kost och motion. För att uppnå sunda kost- och motionsvanor hos personer med utvecklingsstörning är det av stor vikt att alla i deras närmiljö drar åt samma håll. Både personal och anhöriga/närstående är därför centrala grupper som måste involveras i projektet. 7

Mål och syfte Huvudmålet och själva grundsyftet med projektet var att i ett långsiktigt perspektiv bidra till en hälsosam livsstil hos personer med utvecklingsstörning och i synnerhet hos de som bor på gruppbostad och/eller arbetar vid dagcenterverksamhet. För att söka uppnå detta skapade vi nedanstående delmål som ett hjälpmedel för projektutvecklingen. Delmålen fick olika fokus i projektet efterhand som de visade sig mer eller mindre relevanta i arbetet mot det övergripande huvudmålet. 1. att kartlägga motions- och kostvanor hos personer med utvecklingsstörning samt kartlägga hinder och möjligheter för bedrivande av regelbunden fysisk aktivitet 2. att utvärdera effekter av fysisk aktivitet och av riktade kostsatsningar hos personer med utvecklingsstörning i Sverige 3. att utveckla utbildningar för personal vid gruppbostäder och dagcenter i tillämpad kost och motion för personer med utvecklingsstörning 4. att utveckla träning och redskap för fysisk aktivitet med speciellt fokus på ungdomar med grav utvecklingsstörning och multihandi kapp 5. att utveckla en användarvänlig internetbaserad databas med fokus på utvecklingsstörning-kost-motion-fysisk aktivitet-hälsa 8

Metod Vid kartläggning och träningsstudier har vi främst använt oss av enkäter och intervjuer samt att träningsstudierna har kompletterats med fysiologiska mätdata. Här har mätts kroppsvikt, längd samt att BMI beräknats och andel kroppsfett beräknats via hudvecksmetoden och mätning med kaliper. Kartläggningsarbete för att identifiera och etablera kontakt med andra aktörer inom samma område har skett via sökning på internet, medverkan vid konferenser och arrangemang samt kontakter med SUH:s nätverk av samverkanspartners. När det gäller behovsanalys inför utbildnings- och läromedelsutveckling har, förutom resultat från kartläggnings- och träningsstudier, möten och diskussioner med personer som arbetar med dem som har en utvecklingsstörning utnyttjats. Även möten med personer med utvecklingsstörning har utnyttjats i detta avseende. Vidare avseende den påföljande utbildnings- och läromedelsutvecklingsprocessen har huvudsakliga redskap varit pilotutbildningar i processinriktad form samt en utvärderings- och utvecklingskonferens med bred representation. Baserat på utfallet av allt ovanstående har så utbildningar och läromedel författats och producerats. Projektorganisation Projektet har drivits av en projektgrupp som arbetat med kompetensstöd från en referensgrupp med specialkompetens inom aktuella områden. Samarbeten för utveckling utifrån denna bas har skett med personal och boende vid nio gruppbostäder för personer med utvecklingsstörning i Stockholmsområdet, Gävle och Söderhamn. Därutöver har samråd med dagcenterverksamhet, särskolor och SUH:s övriga FoU-nätverk av samverkanspartners utnyttjats. Noteras bör, att SUH perioden 2002-2007 varit internationellt högkvarter för INAS-FID, som är den globala idrottsorganisationen för idrottare med utvecklingsstörning. Detta har bidragit till ett betydande internationellt kompetensstöd och även gett perspektiv på området från andra länder till gagn för projektutvecklingen. För information om projekt- och referensgrupp, se bilaga 1 Projektorganisation. 9

Resultat Kartläggning Den första studien som genomfördes i projektet var en fallstudie för att få inblick i några personer med utvecklingsstörnings kost-motion-hälsa-vanor. Resultaten visar att dessa personer får hjälp av sin boendepersonal när de ska handla, men att de själva är delaktiga i sin matlagning. En av brukarna är mycket fysiskt aktiv och den andra är inte särskilt aktiv. Det visar sig att båda får mycket sociala kontakter genom de fysiska aktiviteter de bedriver. Av studien framgår dock också att försökspersonerna har svårt att söka sig till egna aktiviteter. Det är därför viktigt att det finns verksamheter som istället söker upp dem. Den andra studien handlade om en kartläggning av hur Sveriges kommuner arbetar med frågor som rör kost-motion-hälsa för personer med utvecklingsstörning. 100 kommuner bidrog till resultatet som visade att 31 kommuner inte alls arbetade med frågan, 34 kommuner arbetade med frågan från centralt håll och 35 kommuner arbetade med frågan ur ett lokalt perspektiv. Resultaten av studien visade vidare att många kommuner tycker att det är en hög andel överviktiga bland personer med utvecklingsstörning och tendensen är att andelen ökar med åren. Vidare är det ofta svårt att kontrollera deras matvanor på grund av deras ökade självständighet sett i ett historiskt perspektiv. Resultaten jämfördes också med studier från USA och England, som visade att personer med utvecklingsstörning ofta är överviktiga. I den tredje studien i projektet studerades kost- och motionsvanor bland gymnasiesärskoleelever vid en av landets största särskolor, som har elever från hela landet. Därutöver utvärderades effekter av fysisk aktivitet hos en mindre grupp elever. Resultaten visade att det vanligaste sättet för eleverna att ta sig till och från skolan var med buss. Den vanligaste idrottsaktiviteten bland eleverna var styrketräning. Av resultaten framgår också den stora vikten av att aktiviteter som erbjuds är roliga. Detta är särskilt nödvändigt för att stimulera de personer som är minst fysiskt aktiva. Ovanstående studier presenteras i sin helhet i bilaga 2 Delrapport om Kost-Motion-Hälsa för personer med utvecklingsstörning. 10

Utbildningskoncept Det största resultatet av hela utvecklingsprojektet är det utbildningskoncept projektet genererat och som åskådliggörs av bilden nedan. Genom detta koncept finns nu en varaktig möjlighet för många att skaffa sig kunskaper och kompetens att bidra till en hälsosam livsstil hos personer med utvecklingsstörning. Det huvudsakliga redskapet är här utbildning i olika tappningar, som kvalitetssäkras och vidareutvecklas genom att länkas till och baseras på aktuell forskning och utvecklingsarbete på området. Denna länkroll mellan forskning/utveckling och utbildning blir en reguljär roll för SUH efter projektslut. Utbildningskonceptet genererar vidare att utbildning kan bli tillgängligt för många och att den i hög grad kan anpassas till var och ens ambitionsnivå och behov. Studiecirkelsmaterial KY- utbildning Hälsoinspiratörsprogrammet Forskning Delarna i konceptet ovan är också i sig själva viktiga resultat av projektet. Dessa består av: Studiecirkelsmaterial Ett skriftligt studie- och handledningsmaterial samt därutöver ett 11

deltagarmaterial, som varje cirkeldeltagare ska ha. Till detta kommer resursmaterial till cirklarna i form av boken Vardagsmat rätt enkelt (Adamson, Gahn 2005) och Optimera ditt tränarskap (Fröjd 2007). Vardagsmatsboken är vad man kan kalla en inkluderad kokbok eller en kokbok för alla. Den är upplagd så att den blir ett bra hjälpmedel för personer med utvecklingsstörning att laga sin egen mat själva och ha en väl balanserad kosthållning. Optimeraboken är en bok om utvecklingsstörning och fysisk aktivitet ur ett normaliseringsperspektiv samt ur ett pedagogiskt och ett metodiskt perspektiv. Tanken med dessa båda böcker är att de skall finnas som ett stöd till studiecirkeldeltagarna när det gäller att hantera kost, motion och att anpassa det man gör till funktionshindret utvecklingsstörning. Hela studiecirkelsmaterialet i sin helhet är utvecklat för att gruppbostadspersonal och boende med utvecklingsstörning tillsammans skall kunna delta i en studiecirkel och långsiktigt utveckla och/eller befästa en hälsosam livsstil. Materialet är också upplagt så att det passar att utnyttja vid dagcenterverksamhet eller vid en gymnasiesärskola, till exempel vid skolans boende. I studiecirklarna utnyttjas förebildsprincipen och det innebär att personalen vid till exempel en gruppbostad själva måste vara delaktiga för att god effekt skall uppnås av cirkeln hos de boende. Personalen är ofta förebilder för de boende och en metod som visat sig ofta fungera väl i sådana situationer har varit att så att säga föregå med gott exempel. På det sättet kan chefer och anställda vid gruppbostäder, dagcenterverksamheter och liknande via studiecirkeln nå dubbla effekter genom att både hjälpa aktuella personer med utvecklingsstörning till en hälsosam livsstil och samtidigt bedriva personalvård. KY-utbildning Under projektets gång har tydliggjorts behov av en mer fördjupad utbildning utöver studiecirkelsformen. Önskemål har uttryckts om att en sådan utbildning bör vara på distans för att göra den tillgänglig för så många som möjligt. Mot den bakgrunden blev ett av projektresultaten att en kvalificerad yrkesutbildning (KY-utbildning) på distans för gruppbostadspersonal till personer med utvecklingsstörning har utvecklats. Utbildningen har samtidigt anpassats för att också vara väl lämpad för personliga assistenter till personer med funktionshinder. KY-utbildningen har ett tydligt hälsofokus. Förutsatt positivt besked från KY-myndigheten avseende ansökan om att få starta utbildningen kommer den att starta höstterminen 2008. 12

Hälsoinspiratörsprogrammet unik kommande utbildning Eftersom utvecklingsstörning innebär ett inlärningshandikapp är det också mycket naturligt att utbildningssystemet erbjuder personer med utvecklingsstörning minst lika lång total utbildningstid som andra, gärna längre. Eftersom personer med utvecklingsstörning i de allra flesta fall lär sig avsevärt långsammare än personer utan utvecklingsstörning behöver de logiskt sett erbjudas avsevärt mer inlärningstid i olika former än andra för att ha en rimlig chans att hävda sig och optimera sina framtida möjligheter både i yrkesverksamhet och avseende personlig utveckling. Personer med utvecklingsstörning är idag utestängda från möjligheten till högskoleutbildning. Även personer med utvecklingsstörning bör ha liknande möjligheter som normalstörda att utifrån sina förutsättningar studera vid högskolan. Bland personer med utvecklingsstörning råder idag omfattande problem med övervikt, fetma och brist på fysisk aktivitet med alla dess negativa effekter ur ett hälsoperspektiv. Att bidra till att minimera och förebygga dessa problem är en viktig uppgift för samhället. Helt unikt vore om personer med utvecklingsstörning skulle kunna hjälpa personer med utvecklingsstörning (och även andra). Detta skulle kunna ske genom att de fungerar som förebilder och inspiratörer i kombination med att de assisterar i genomförandet av olika fysiska aktiviteter. Mot bakgrund av detta har vi inom ramen för projektet utvecklat ett unikt utbildningskoncept efter initiala positiva kontakter i frågan med Högskolan i Gävle. Det handlar om att starta en högskoleutbildning för studenter med utvecklingsstörning. Arbetsnamnet för utbildningsprogrammet är Hälsoinspiratörsprogrammet och inom projektet har vi börjat utreda möjligheterna för att realisera det och även inlett en förstudie för att skapa en god grund för att i projektform utveckla en hälsoinspiratörsutbildning på högskolenivå för studenter med utvecklingsstörning. Inom ramen för detta projekt har vi kunnat utveckla själva konceptet och även inleda en förstudie. Om och när detta kan realiseras blir det är vår övertygelse en stor katalysator för utvecklingen av en hälsosam livsstil hos personer med utvecklingsstörning och i synnerhet då de som bor på gruppbostad. Sammanfattningsvis finns några helt unika beståndsdelar och möjliga effekter av programmet: 1. Personer med utvecklingsstörning erbjuds och stimuleras till 13

högre utbildning. 2. Personer med utvecklingsstörning hjälper personer med utvecklingsstörning till en mer hälsosam livsstil bl.a. genom att inspirera till fysisk aktivitet och att fungera som förebild för andra med utvecklingsstörning och för andra på sin arbetsplats överhuvudtaget. 3. En ny nisch i arbetslivet för personer med utvecklingsstörning. 4. Normalisering. Högskolans värld öppnas upp för personer med utvecklingsstörning. Forskning Den sista delen i utbildningskonceptet är forskning och den är inte i direkt mening ett resultat av detta projekt, men är däremot en viktig beståndsdel i själva utbildningskonceptet. Det viktiga är då främst länken mellan forskning och utbildningarna i konceptet. På detta sätt säkerställs kvalitet och innehållsmässig aktualitet i utbildningarna. Detta blir en naturlig uppgift för SUH, då det tillhör en av dess ordinarie kärnverksamheter att verka för att länka forskning och praktik. Fysisk aktivitet för personer med grav utvecklingsstörning och multifunktionshinder Erfarenheterna från projektet har visat att det är mycket svårt att få tillgänglighet till olika typer av fysisk aktivitet för personer med grav utvecklingsstörning och multifunktionshinder. Exempelvis hade flera gruppbostäder i projektet efterfrågat hjälp med flera av sina boende från denna grupp. I de flesta fallen hade gruppbostadspersonalen försökt hjälpa sina boende att träna på flera olika träningsanläggningar i aktuella kommuner, men nästan ingen anläggning hade tillgänglighet för dem vare sig avseende lokaler, redskap eller aktiviteter. I ett fall hade inte ens en speciell träningsanläggning för personer med funktionshinder varit öppen för några av de aktuella personerna med grav utvecklingsstörning och multifunktionshinder. Projektpersonalen kunde i flera 14

fall genomföra träningsinsatser med aktuella på boendena, men endast tack vare specialkompetens på området. Det bedömdes dock inte realistiskt att utveckla sådan specialkompetens på varje eller på många gruppbostäder. Resultatet av detta målområde blev att det i många fall är mycket svårt att på ett funktionellt sätt inkludera personer med grav utvecklingsstörning och multifunktionshinder i ordinarie träningsverksamheter (idrottsföreningar, gym etc.) ute i kommunerna. I vissa fall fungerar det och då skall man självklart välja inkluderingsspåret, men för alla övriga, där fysisk aktivitet i olika former är ytterst viktigt både för hälsa och rehabiliteringseffekter, måste också alternativ kunna erbjudas. Ett sätt som projektprocessen ledde fram till var att i landets större kommuner, inledningsvis åtminstone i Stockholm, Malmö och Göteborg, skapa speciella träningscenter för aktuell målgrupp. Här bör då inbegripas alla med grava funktionshinder och som idag har svårt att få tillgänglighet till och få känna delaktighet i olika typer av fysisk aktivitet. Sådana center skulle visserligen bara kunna serva de som bor i aktuella områden, men samtidigt är det många ur aktuell grupp som bor där och vidare skulle dessa center då kunna bli en källa till utveckling av träningsmetoder och redskap. Dessa erfarenheter och kunskaper kan sedan föras ut i övriga landet via utbildningarna (Studiecirklar, KY-utbildning, Hälsoinspiratörsprogram) i utbildningskonceptet ovan. SUH skulle kunna koordinera sådan verksamhet i synnerhet ur ett FoUperspektiv. Andra aktuella aktörer borde kunna vara aktuella landsting och landets handikapporganisationer m.fl. Resultatet inom detta område är alltså detta förslag, som förhoppningsvis kan komma att realiseras i en någorlunda nära framtid. 15

16 Diskussion och verksamhet efter projektslut

Projektprocessen i sammanfattning Projektår 1 Samla alla goda krafter och initiativ Redan i projektets initiala skede började SUH efter önskemål från samverkansparten Riksförbundets FUB kartlägga landet med avseende på olika projekt och insatser som görs eller har gjorts inom detta projekts område. Denna kartläggning utnyttjades också till att bygga upp projektets referensgrupp. Inom projektet verkade vi i detta sammanhang för att söka koordinera alla olika satsningar av liknande typ runtom i landet. På detta sätt kunde också onödigt merarbete undvikas och projektet bli än mer lyckosamt. Inom ramen för kartläggningsarbetet ställde vi en förfrågan till landets alla kommuner för att försöka skapa en bild av hur aktiva man är när det gäller att hantera området Kost-Motion-Hälsa för personer med utvecklingsstörning. Resultatet av kartläggningen visade (SUMMERA). Kartläggningsarbetet finns redovisat i bilaga 2 Delrapport om Kost-Motion-Hälsa för personer med utvecklingsstörning. Referensgruppen träffades, förutom vid informella möten och kontakter, vid två tillfällen under det första projektåret. Första tillfället genomfördes i Bollnäs med erfarenhetsutbyte och diskussioner och en andra träff på Bosön i Stockholm i anslutning till Centrum för Idrottsforsknings årliga konferens i april, som denna gång fokuserade på idrott för personer med funktionshinder. Kokbok för personer med utvecklingsstörning och för andra som behöver tydliga och konkreta råd med bra bildstöd. Redan under det första året har ett omfattande arbete skett med utveckling och författande av en kokbok. Denna kokbok utvecklades inte bara att innehålla recept utan också praktisk hjälp till hur man på egen hand planerar och genomför inköp till sina maträtter. Författarduo var Elisabeth Gahn och Viola Adamson. 17

Tränings- och livsstilsstudier Den första tränings- och livsstilsstudien genomfördes under det första halvåret 2004 med träningsaktiviteter två tillfällen per vecka under sakkunnig ledning. Träningen skedde i samverkan med en friskvårdspedagog vid Simoch Sporthallen i Bollnäs och deltagare var elever vid särskolan i Bollnäs och som kommer från många olika håll i landet. Data och erfarenheter från denna studie sammanfattades (se bilaga 2 Delrapport om Kost-Motion-Hälsa för personer med utvecklingsstörning ) under början av hösten 2004. Noterbart är också att liknande arbeten också skedde i Stockholm via ett annat projekt med inriktning mot samma målgrupp och som koordinerades med projekt Kost-Motion-Hälsa. Uppfinna färre hjul Genom att vi inom projektet kontinuerligt sökte upp och etablerade samverkan med andra aktörer på området som vi lyckades identifiera blev projektet indirekt hela tiden allt större. Sammanfattningsvis var det första projektåret ovanligt produktivt. Vår erfarenhet är att utvecklingsprojekt alltid innebär mycket jobb redan från start, men att startfasen brukar upplevas mycket lång innan man börjar uppfatta några egentliga resultat av projektet. Här fanns många konkreta resultat redan under förta projektåret och tidigt i det andra. Samarbetet med Riksförbundet FUB:s representant Sussan Suss Nylund var också mycket givande och hon tillförde projektet kompetens, i synnerhet när det gäller personer med grav utvecklingsstörning och med Downs Syndrom. 18

Projektår 2 Vardagsmat rätt enkelt Rubriken är namnet på den kokbok för personer med utvecklingsstörning som nämndes i redovisningen av projektår 1. Eftersom vi verkar för inkludering och normalisering valde vi dock att utveckla en inkluderad kokbok, det vill säga en kokbok som fungerar för de allra flesta, fastän den är utvecklad speciellt för personer med utvecklingsstörning. Kokboken bifogas. Tränings- och livsstilsstudier Kartläggningarna och träningsstudierna som till största del genomfördes under det första projektåret tjänade som underlag för det därpå följande utvecklingsarbetet. Resultaten av detta underlagsarbete för projektets fortsättning finns sammanfattat i tidigare nämnd rapport (bilaga 2 Delrapport om Kost-Motion-Hälsa för personer med utvecklingsstörning ). Pilotubildningar Under projektåret genomfördes pilotutbildningar i Kost-Motion-Hälsa för personer med utvecklingsstörning i Stockholmsområdet, Gävle och Söderhamn. Totalt utbildades personal vid nio gruppbostäder för personer med utvecklingsstörning. Utbildningarna inleddes med en halvdagsutbildning som till största delen var teoretisk. Vi erbjöd sedan ytterligare ett utbildningstillfälle som skräddarsyddes till varje gruppbostad utifrån de personer personalen vid respektive gruppbostad arbetade med. Samtliga gruppbostäder valde att också ha ett andra utbildningstillfälle, vilket vi från projektgruppens sida upplevde positivt och som en indikation att de ansåg området vara viktigt. Vid en gruppbostad bad man om och fick därutöver ytterligare en specialinsats utifrån deras specifika behov. Inriktningen på deltagande gruppbostäder varierade mycket, vilket var bra för projektet. Vi fick ta del av vitt skilda typer av problematik inom hälsoområdet. 19

De boende vid gruppbostäderna var såväl unga som pensionärer. Det var personer med relativt lindrig utvecklingsstörning såväl som med grav utvecklingsstörning. Det var personer med små motoriska problem såväl som personer med omfattande motoriska problem samt även ett flertal rullstolsburna personer inklusive de som använder permobil. Vi mötte också personer med andra former av kommunikation än tal (olika typer av teckenkommunikation). Under utbildningarna fick vi även se skillnader i möjligheter och problem i småstad kontra storstad. Det handlade exempelvis om tillgänglighet till kommunikationer, där förutsättningarna kunde variera mycket. Kommunikationerna verkade ofta lättare att få väl fungerande på en mindre ort medan istället aktivitetsutbudet kunde vara bättre på en större ort. Pilotutbildningarna gav, anser vi, en god grund för det fortsatta arbetet tillsammans med alla andra kontakter vi hade och de erfarenheter vi gjorde under projektåret. Nedan har vi i punktform sammanfattat våra erfarenheter från pilotutbildningarna. Reflexioner och slutsatser från pilotutbildningar med gruppbostadspersonal inom KMH-projektet Generellt sett stort engagemang för KMH-frågorna bland den personal vi mötte. Det såg vi som en viktig möjlig framgångsfaktor för att kunna etablera ett bra hälsoarbete för personer med utvecklingsstörning vid landets gruppbostäder. Behov av att avdramatisera motionerandet/träningen. Många hade initialt en uppfattning om att det är svårt att få till motionsaktiviteter för att de trodde det måste vara så märkvärdigt och i så organiserade aktiviteter. Man hade inte riktigt insikt om värdet av vardagsmotion och om hur enkelt det faktiskt kan vara. Viktigt att göra motion så enkelt och lättillgängligt som möjligt. Behov av utbildning i tillämpad träningslära och kost. Lära ut talk test -intensitet för att hitta rätt träningsintensitet för att bedriva konditions-/uthållighetsträning och för att optimera fettförbränning. Genom att praktiskt få uppleva denna nivå och få upptäcka vad den nivån innebär för de utvecklingsstörda de arbetar 20

med hjälper det till att minska hindren för att bedriva träning. De förstår att de bl.a. kan utnyttja olika vardagsaktiviteter och att mycket de kanske provat tidigare ibland med dåligt resultat helt enkelt kan ha haft för hög träningsintensitet. Lära ut att all motion är värdefull motion och avseende talk testnivåträningen så är varje genomförd minut värdefull. Detta innebär också att klargöra att man inte måste motionera minst en timme eller en halvtimme åt gången för att det skall ha träningseffekt. För personer som initialt har mycket låg fysisk aktivitet gäller att hitta tillräckligt lätta aktiviteter så att rätt träningsintensitet kan upprätthållas samt att samla ihop så mycket träningstid som möjligt. En timmes träning kan lika gärna fördelas på 10 tillfällen under en dag. Skriv en vardagsträningslära med mycket konkreta praktiska tips och där man bl.a. slår hål på olika vanliga myter och missuppfattningar om träning. Skall innehålla tips om vad man kan träna, hur man tränar, hur man får tillgänglighet till träning. Skall också innehålla enkla modeller för hur man utvärderar träning och kan mäta sin framgång. Varje avsnitt i träningsläran skall innehålla diskussionsfrågor ( så att man inte behöver skriva en separat studiehandledning) och förslag till sammankomster (kanske kapitelvis). Skall också innehålla praktiska tips avseende aktiviteter för gravt utvecklingsstörda och de som har tilläggsfunktionshinder. I träningsläran skall det också finnas lite praktiska tips runt kosthållning + diskussionsfrågor m.m. precis som avseende träning. En bas för kostdelen skall vara kokboken och när man arbetar med kostavsnittet i cirkelform skall det vara mycket praktiskt inriktat. Skall också innehålla lite text om hälsa och hälsobegreppet (Hur och vad kan jag göra för att må bra? Vad är hälsa för mig etc.). Bygga upp utbildningssystemet på ett antal studiecirklar: kostcirkel med kokboken som grund, fysisk aktivitetcirkel med vardagsträningsläran som grund. Vardagsträningsläran är tillsammans med kokboken också grund för koststudiecirkeln. Detta innebär att man antingen kör en lång cirkel där hela KMH avhandlas alt. väljer kost- eller fysisk aktivi 21

tetsinriktning. Boken ( Optimera ditt tränarskap ) SUH utvecklar och författar i ett annat projekt om att träna personer med utvecklingsstörning skall fungera som resurs-/fördjupningsmaterial för cirklarna (det räcker att ha ett ex. per cirkel). Motorisk träning är också basalt, men i vardagsträningsläran omnämns det bara i korta ordalag med hänvisning till boken om att träna utvecklingsstörda för att få tips på tester och träningsövningar. Förslag till fördjupningsmaterial inom andra för KMH aktuella områden skall också finnas med i vardagsträningsläran. Cirklarna är tänkta så att de personer med utvecklingsstörning som bor på ett gruppboende deltar i studiecirklarna tillsammans med sin personal. Någon/några ur personalen fungerar som grupp ledare. I vardagsträningsläran skall vi också ha med info. om resurspersoner/-organisationer + kontaktadresser. Producera reklamblad för studiecirklarna och läromedlen i samverkan med SISU Idrottsböcker och Riksförbundet FUB. Reklambladet sänds till landets alla socialförvaltningar för distribution till alla gruppbostäder och ev. andra aktuella verksamheter. Därutöver bör FUB distribuera till alla sina FUB-föreningar och distrikt. I detta reklamblad skriver vi info. om att samverka med FUBföreningar eller med handikappidrottsföreningar eller andra föreningar för att genomföra utbildningar i studiecirkelsform via SISU. Skriv också om möjligheten att alternativt bilda en egen idrottsförening, som med fördel antar medlemskap i Svenska Handikappidrottsför bundet. Vid behov kan flera gruppbostäder gå ihop om att gemensamt driva en förening för sin träningsverksamhet och sin fortbildning inom idrotts-/hälsoområdet. Utbildningar skall också kunna erbjudas som kortkurs (tvådagars). Vidare bör också utvecklas mer fördjupad utbildningsmöjlighet, som kan vara i form av högskolekurs eller exempelvis en KYutbildning (kvalificerad yrkesutbildning). Upplevs svårt att få tillgänglighet till träning för personer med grava funktionshinder. Också svårt att hitta aktiviteter som innebär aktiv fysisk aktivitet. 22

Åtminstone i de större städerna Stockholm, Göteborg och Malmö borde det finnas underlag för träningscentrum för denna målgrupp. Dylika centra skulle också i samverkan med SUH kunna vara kompetenscentra för att utveckla tillgänglighet och träningsformer för denna målgrupp förutom att rent faktiskt erbjuda träningsmöjligheter. I Malmö finns redan FIFH som kan sägas ha en enklare variant av ett träningscentrum, men utan FoU-inslaget. Ett resultat av projektet kan bli att utveckla en plan för ett nämnt centrum för gravt funktionshindrade i Stockholm, som skulle kunna utvecklas till ett gott exempel och samtidigt fylla ett stort behov. FoU-mässigt skulle det också kunna bli en slags SUH-filial. Detta är underlag till ett projekt där andra medverkande aktörer också bör bli bl.a. SHIF och Stockholms Läns Landsting. De sistnämnda skulle sannolikt på sikt spara mycket pengar på att finansiera ett sådant träningscentrum. De allra flesta har gett mycket positiv feedback på kokboken och några skulle omedelbart börja nyttja den. Några som främst arbetat med gravt utvecklingsstörda har givit uttryck för att endast att värma mat i micro är aktuell nivå för utvecklingsstörda. Det pekar på behovet av utbildning om utvecklingsstördas funktionsmöjligheter och potential samt om vikten av att undvika att sätta gränser för människors prestationsförmåga. Den gruppbostadspersonal vi genomförde pilotutbildningar med har mycket olika typer och grader av funktionshinder att arbeta med. Gemensamt är att de har en utvecklingsstörning, men det är stora åldersvariationer, det är allt från lätt till gravt utvecklingsstörda, det är rullstolsburna, CP-skadade, synskadade m.m. Detta innebär att det finns specifika utbildningsbehov som behöver anpassas från gruppbostad till gruppbostad. I viss mån kan detta hanteras i själva studiecirkelsmaterialet. I en del fall kommer dock extern expertmedverkan att vara ett stort behov vid vissa cirkelsammankomster. Den möjligheten skall därför både tipsas om och rekommenderas att utnyttja i materialet. I projektets läromedel också fördelaktigt att skriva om Wet Vestträning (skonsam träning i vatten utan bottenkontakt). Sannolikt en mycket lämplig träningsform speciellt för många överviktiga med 23

låg fysisk kapacitet (gärna i kombination med styrketräning om möjligt). Gruppbostadspersonal har ofta att hantera personer som medicineras. Det kan ofta handla om rätt starka lugnande medel. Viktigt för dem att ha en nära relation med medicinerande läkare + viktigt att de vet vart de lämpligast vänder sig i olika medicinska frågor. Detta inte minst som en trygghet för att våga bedriva fysisk aktivitet t.ex. vid hjärtbesvär eller vid stark medicinering. Utvecklingskonferens Efter pilotutbildningarna genomförde vi den 11-12 maj en utvecklingskonferens med representanter för gruppbostadspersonal som deltagit i pilotutbildningarna och representanter från referensgruppen tillsammans med oss i projektgruppen. Vid den konferensen presenterade vi de tankar vi hade om utbildningskonceptet och som redovisats ovan. Detta diskuterades sedan intensivt under dagarna. Vi fick här många kloka synpunkter, som vi dokumenterade och använde som grund vid det påföljande författar- och utvecklingsarbetet. Konferensen utnyttjades också till erfarenhetsutbyte mellan gruppbostäderna samt att några ytterligare utbildningsinslag erbjöds. Vi arbetade här med att lära deltagarna hur man hittar rätt intensitetsnivå vid uthållighetsträning samt att vi genomförde ett praktiskt pass om och med styrketräning, som det hade visat sig finnas ett stort behov av. Referensgruppen En bra erfarenhet från utvecklingskonferensen blev att vi nu utvecklade referensgruppen genom medverkan också från personal vid gruppbostäder för personer med utvecklingsstörning. Fram till nu hade gruppen primärt bestått av olika specialister på kost-motion-hälsa och på utvecklingsstörning. 24

Projektår 3 Läromedelsutveckling Det tredje projektåret präglades till stor del av läromedelsutveckling. Det handlade om att utveckla, författa och producera ett studiecirkelsmaterial baserat på allt tidigare projektarbete. Utbildnings- och konceptutveckling Ett annat område som i hög grad präglade det andra projektåret var att försöka ta ett samlat grepp om möjliga sätt att hantera kost-motion-hälsa-området. Vi valde här att fokusera på utbildning som redskap för att bidra till en hälsosam livsstil hos personer med utvecklingsstörning. Med detta som grund utvecklade vi ett koncept för att i så många led som möjligt kunna bidra till god hjälp för personer med utvecklingsstörning. Nämnt studiecirkelsmaterial blir användbart på gruppbostäder för främst personal och de boende med utvecklingsstörning. Däremot har det varit tydligt genom hela projektet att det därutöver behövs en mer fördjupad utbildning. Under projekttiden diskuterades här både högskoleutbildning och kvalificerad yrkesutbildning (KY-utbildning). Slutsatsen blev här att en KY-utbildning med hälsofokus för gruppbostadspersonal är det mest funktionella alternativet. KY-utbildning Projektet utvecklade därför under det tredje projektåret en sådan KY-utbildning. Under projekttiden framkom också att liknande utbildningsbehov finns också hos personliga assistenter till personer med funktionshinder, som idag inte har någon yrkesutbildning över gymnasienivå att tillgå. Därför utvecklades det här till en utbildning både för gruppbostadspersonal och personliga assistenter. Under förutsättning att KY-myndigheten godkänner ansökan kommer en KY-utbildning att bli ett av de stora projektresultaten, som också säkerställer långsiktiga effekter efter projektbeslut. Redan inom ramen för detta projekt har kursplaner för utbildningen utvecklats och utformats. Se bilaga 3 KYkursplaner i slutet av rapporten. KY-utbildningen beräknas kunna starta hösten 2008. 25

Hälsoinspiratörsprogrammet Eftersom vi i projektet har ett inkluderande och normaliserande förhållningssätt tänkte och diskuterade vi under hela projekttiden mycket kring vilka möjligheter vi kan skapa för personer med utvecklingsstörning och hur vi i så många sammanhang som möjligt kan få dem involverade i så många processer som möjligt. Ett alltför vanligt problem som personer med utvecklingsstörning drabbas av kallas Pike s syndrom eller med en annan benämning inlärd hjäplöshet. Det brukar uppstå när omgivningen i sin välvilja gör saker åt personer med utvecklingsstörning istället för att lära dem att klara av dem på egen hand. De lär sig då att inte klara saker och blir alltmer hjälpberoende istället för mer självständig, vilket naturligtvis vore en önskvärd utveckling. Ett annat problem här blir också när man sätter gränser för andras förmåga. När man arbetar med personer som har en utvecklingsstörning är det lätt hänt att man helt enkelt bara hänför det till funktionshindret om man inte lyckas lära den utvecklingsstörde det man tänkt sig. I själva verket kanske det då lika mycket eller till och med i högre grad handlar om val av pedagogik och metodik. Utifrån allt detta kändes det viktigt för oss i projektet att verkligen aktivera personer med utvecklingsstörning och inte göra dem passiva. Det handlar enligt vårt synsätt både om att hjälpa dem ta ansvar för sin egen hälsa och om att se personer med utvecklingsstörning som en resurs för att hjälpa andra personer med utvecklingsstörning. En fråga vi ställt under lång tid i detta sammanhang var: Varför finns det inga högskoleutbildningar för studenter med utvecklingsstörning? Vi inledde därför en dialog med Högskolan i Gävle. De kunde inte tala om varför det inte fanns, men blev samtidigt mycket intresserade av frågan. Vi fortsatte sedan och läste alla styrdokument för högskolan i Sverige samt synade FN:s standardregler. När vi läste dessa dokument kunde vi inte förstå varför det inte redan finns högskoleutbildningar för studenter med utvecklingsstörning. I lagtexter och styrdokument finns inga hinder utan bara stöd för att erbjuda personer med utvecklingsstörning samma chans som alla andra. Mot bakgrund av detta har vi under det tredje och sista projektåret inlett ett utvecklingsarbete mot att på prov ta fram ett nytt program inom högskolan, som går under arbetsnamnet Hälsoinspiratörsprogrammet. Målgrupp för programmet planeras bli högskolestudenter med utvecklingsstörning. Som utexaminerad hälsoinspiratör skall man till exempel kunna arbeta på en gruppbostad för personer med utvecklingsstörning och fungera som en inspiratör och förebild, som stimulerar och medverkar till en hälsosam livsstil. Bland personer med rörelsehinder har den så kallade förebildsprincipen visat 26

sig vara mycket effektiv för effektiv rehabilitering. Det innebär att exempelvis rullstolsidrottare med ryggmärgsskada som nått långt i sin egen rehabiliterig och hantering av skadan, assisterar i rehab.träning med nyskadade och med dem som ännu ej nått så långt. De fungerar här som förebild samtidigt som de utnyttjar sina egna träningserfarenheter till hjälp. Vi är övertygade om att med en gedigen högskoleutbildning skulle personer med utvecklingsstörning kunna vara mycket bra förebilder och inspiratörer. De skulle också på ett utmärkt sätt kunna assistera i träning av olika typer. En sådan här utbildning behöver vara på högskolenivå. Samtidigt som ett Hälsoinspiratörsprogram på högskolenivå skulle kunna bli en vikig och långsiktig framgångsfaktor inom området kost-motion-hälsa för personer med utvecklingsstörning skulle det också bli en del i normaliseringsprocessen i det svenska samhället. För personer utan utvecklingsstörning tar det idag ofta tre års gymnasiestudier plus fyra års högskolestudier att skaffa sig en yrkesutbildning. För personer med utvecklingsstörning skall man idag klara detsamma på bara fyra års gymnasiestudier. Eftersom en väsentlig del i funktionshindret är inlärningssvårigheter kan det ju tyckas lite märkligt att de som behöver mest tid på sig för att lära får kortast tid på sig att göra det. Det kan ju inte sägas vara ett förhållande i normaliseringens tecken. Inom ramen för det här projektet har vi rent konceptuellt hunnit utveckla Hälsoinspiratörsprogrammet och vi har inlett en förstudie, som fortsätter också efter projektslut. Syftet med den är att utreda förutsättningarna för att skapa dylik högskoleutbildning på prov och ta fram underlag för att i projektform utveckla nämnd utbildning tillsammans med Högskolan i Gävle och Riksförbundet FUB. Forskning I och med kombinationen Studiecirkel-KY-Hälsoinspiratörsprogram finns ett mycket komplext utbildningskoncept till gagn för kost-motion-hälsa för personer med utvecklingsstörning, förutsatt att alla delarna kan realiseras. Det kommer då att finnas lämpliga utbildningar på snart sagt alla nivåer och anpassade för såväl personer med som utan utvecklingsstörning. Det finns dock ytterligare en faktor i hela utbildningskonceptet och det har vi benämnt forskning. Det har inget med det här projektet i sig att göra, men är ändå en del i själva konceptet. Forskning och att länka forskning och praktik tillhör SUH:s kärnverksamheter. För att de utbildningar det här projektet har gett och förhoppningsvis kommer att ge upphov till långsiktigt skall 27

hålla toppklass krävs att de hela tiden uppdateras utifrån senaste rön. Detta inte minst det är ett mycket utvecklingsbart område och mycket händer och kommer att hända. Efter projektslut blir en reguljär roll för SUH att fungera som länk mellan forskning och praktik, som här representeras av de nämnda utbildningarna. 28

Bilagor 29

Bilaga 1 Projektorganisation Projektansvarig Professor Ingemar Wedman Styrgrupp Professor Ingemar Wedman Sussan Nylund Kennet Fröjd Högskolan i Gävle Högskolan i Gävle Riksförbundet FUB SUH Projektgrupp Kennet Fröjd (projektledare) Verksamhetschef SUH Sven Blomqvist Sjukgymnast och FoU-handläggare SUH Elisabeth Gahn Sjuksköterska och FoU-handläggare SUH Jonatan Sandberg FoU-handläggare SUH Referensgrupp Professor Ingemar Wedman Högskolan i Gävle Sussan Nylund Riksförbundet FUB Viola Adamson Kostrådgivare åt bland annat Svenska Skidlandslaget Eva Flygare-Wallén Doktorand vid Institutionen för hushållsvetenskap, Uppsala universitet, Skolsköterska och proj.ledare Friskare Smartare Gladare Kristina Arhammar Tjärnström f.d. skolläkare för pers. m. f-hinder Stockholm Lars Henriksson chef dagcenterverksamheten Bollnäs Anneli Tisell Svenska Upp och Ner-föreningen Sanna Lejweman Massage och friskvårdsterapeut, ledare i Upp och Ner-klubben Karin Lobenius Projektsamordnare vid Habiliteringens forskningscentrum i Örebro Päivi Adolfsson Doktorand vid Institutionen för hushållsvetenskap Uppsala universitet Marith Rappstad-Wikman Sjuksköterska Samhall Bollnäs Ninni Landin Sjuksköterska Omsorgen Hudiksvall Maria Sävström Trapphusboendet Hudiksvall

Bilaga 2

Sammanfattning I denna rapport redovisas tre studier inom projektet Kost-Motion-Hälsa för personer med utvecklingsstörning som pågår vid Svenskt Utvecklingscentrum för Handikappidrott (SUH) i Bollnäs. Syftet med den första studien var att få en inblick i några brukares Kost-Motion-Hälsa -vanor. För att studera detta genomfördes intervjuer med två brukare från Bollnäs i åldrarna 23 och 27 år. Utöver det genomfördes också intervjuer med personer i dessa brukares omgivning, såsom anhöriga och gruppboendepersonal. Resultaten av studien visar att båda brukarna får hjälp av boendepersonalen när de ska handla, men båda är själva delaktiga i sin matlagning. Vidare är brukare 1 (Anders) mycket fysiskt aktiv, både i jobbet och på fritiden. Brukare 2 (Niklas) är inte lika fysiskt aktiv. Det visar sig dock att både Anders och Niklas får mycket sociala kontakter genom de fysiska aktiviteter de tillägnar sig. Av studien framgår också att både Anders och Niklas har svårt att söka sig till egna aktiviteter. Det är därför viktigt att det finns verksamheter som istället söker upp dem. Syftet med studie två var att kartlägga hur Sveriges kommuner jobbar med frågor som rör Kost-Motion-Hälsa för personer med utvecklingsstörning. En enkät med frågan: Arbetar Er kommun aktivt med frågor som rör Kost- Motion-Hälsa för personer med utvecklingsstörning? skickades ut till nyckelpersoner på samtliga Sveriges 290 kommuner. Det var 100 kommuner som svarade. Resultatet visade att 31 kommuner inte jobbade med frågan på något sätt, 34 kommuner arbetade med frågan från centralt håll och 35 kommuner arbetade med frågan ur ett lokalt perspektiv. Resultaten visade också att många kommuner tycker att det är en hög andel överviktiga bland personer med utvecklingsstörning och tendensen är att det ökat med åren. Det är ofta svårt att kontrollera deras matvanor på grund av deras ökade självständighet. I diskussionen jämförs resultaten med studier från USA och England som visar att personer med utvecklingsstörning ofta är överviktiga. Samma tendens finns alltså i Sverige. För att komma till rätta med problemet föreslås en ökad inkludering av personer med utvecklingsstörning i landets idrottsföreningar samt utbildningsinsatser bland landets gruppbostäder för att förbättra deras kostvanor. I studie tre var syftet att studera kost- och motionsvanor bland elever på Bollnäs särskolegymnasium samt utvärdera effekter av fysisk aktivitet hos några av dessa elever. Det undersöktes också vilka aspekter som är extra viktiga att